52000DC0256

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Näringslivspolitikens utmaningar i den kunskapsbaserade ekonomin

(framlagda av Komissionen)

1. Inledning

Europeiska unionen står inför en genomgripande förändring till följd av globaliseringen och utmaningarna från den nya kunskapsstyrda ekonomin. Detta var huvudbudskapet från Europeiska rådet i Lissabon, där unionen satte ett nytt strategiskt mål för nästa decennium, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

Detta mål kan endast nås genom att Europa blir mer företagarvänligt och innovativt. Nya jobb i den nya ekonomin kommer främst att skapas av dynamiska små och medelstora företag - både i själva e-ekonomin och i mer traditionella sektorer, framför allt i tjänstesektorn. Internet och den elektroniska handeln kommer att påverka alla sektorer.

Därför krävs ett konsekvent tillvägagångssätt för att främja företagandet i den nya ekonomin. För det första måste vi stimulera risktagandet och företagarandan. För det andra måste vi bygga en mer dynamisk företagsmiljö där företag kan etableras, växa och innovera med stöd av riskkapital och en effektiv innovations- och forskningspolitik. För det tredje måste vi se till att våra företag har verkligt tillträde till marknaderna, både de inre och de globala, där de kan sälja sina varor och tjänster.

I detta meddelande beskrivs de utmaningar som näringslivspolitiken står inför under de kommande fem åren. Genom att hantera dem kommer EU att uppnå det som kommissionens ordförande Romani Prodi i sitt anförande till Europeiska rådet i Lissabon kallade ett företagarnas Europa. Detta meddelande innehåller även det fleråriga programmet för företag och företagsamhet, 2001-2005, som utgör ramen för insatserna för att nå dessa mål.

En framgångsrik näringslivspolitik är central för att uppnå en hållbar utveckling. Den nya öppna samordningsmetod som Europeiska rådet i Lissabon tog initiativet till innebär att de europeiska institutionerna skall ha en samordnande roll, där de använder sig av benchmarking-metoder och en effektiv uppföljning av resultaten för att säkra en mer sammanhållen politisk strategi. På basis av de principer som beskrivs i detta meddelande kommer kommissionen att utarbeta indikatorer och presentera mer specifika mål och datum under det andra halvåret 2000, som ett led i det förestående benchmarking-arbetet.

Dessa olika insatser - som syftar till att stärka företagens konkurrenskraft och stimulera företagarandan - måste integreras i den samordnade processen för strukturreformer. Insatserna måste framför allt ligga i linje med prioriteringarna i de allmänna ekonomiska riktlinjerna, som är hörnstenen i samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik.

Detta meddelande skall ses mot bakgrund av kommissionens övergripande åtagande i fråga om hållbar utveckling och som ett komplement till fyra andra närbesläktade och kommande initiativ från kommissionens sida:

-den allomfattande handlingsplanen för eEuropa som skall läggas fram i juni 2000,

-den benchmarking av företagande och innovation som skall inledas i juni 2000 och vars första resultat skall läggas fram i december 2000,

-den europeiska stadgan för småföretag som skall godkännas i juni 2000,

-översynen av EU:s finansieringsinstrument för att omdirigera medel till stöd för etablering av företag, högteknologiföretag och mikroföretag, liksom andra riskkapitalinitiativ.

2. Utmaningar för den europeiska näringslivspolitiken

2.1. Företagarandan är nyckeln till den nya ekonomin

Om vi skall skapa ett företagarnas Europa krävs en långtgående omvälvning av vår kultur och vår attityd till företagande.

Europa måste tänka om när det gäller attityden till risker, belöningar och misslyckande. Näringslivspolitiken måste alltså främja politiska initiativ som belönar risktagarna. I Europa är man ofta tveksam till att ge företagare en andra chans, om de har misslyckats en gång. Inom näringslivspolitiken kommer man att undersöka under vilka förhållanden som ett misslyckande skulle kunna ge en mindre negativ klang och det skulle vara acceptabelt att få en andra chans. Medlemsstaterna kommer att uppmuntras att se över sin konkurslagstiftning i syfte att främja risktagande.

Utbildning som stimulerar företagarandan är en annan drivkraft för en mer dynamisk företagskultur. Allmän undervisning om företag och företagande bör bedrivas hela vägen från grund- och gymnasieskola till högskola och universitet. Inom näringslivspolitiken kommer man att arbeta för att särskilda företags- och näringslivsrelaterade kurser eller program skall bli en viktig del i kursplanerna inte bara på gymnasienivå utan också på universitet och högskolor. Det bör vara lika naturligt för en forskare eller ingenjör att formulera en affärsplan som att göra ett vetenskapligt experiment eller skriva en teoretisk artikel. Genom denna företagsinriktade utbildning bör man även utveckla en kundinriktad servicekultur.

Ett annat viktigt mål är att öka antalet nystartade företag och deras chanser att överleva och växa. Ett annat mål för näringslivspolitiken är att öka nyföretagandet bland kvinnor, unga och arbetslösa genom att uppmuntra nätverksuppbyggnad och kundorientering med målsättningen att bredda företagarpopulationen. Man kommer även att studera och uppmuntra nya former av företagande.

Företagare behöver pengar för att förverkliga sina ambitioner. De små och medelstora företagens tillgång till finansiering av eget kapital är fortfarande inte tillräcklig i Europa. Näringslivspolitiken kommer att främja en större tillgång till finansiering för små och medelstora företag samt uppmuntra nya grepp. Den kommer att ta upp marknads misslyckanden när det gäller sådd- och uppstartsfinansiering samt mikrolån. Näringslivs politiken kommer att inriktas på de svaga punkterna i finansieringscykeln för att stärka helheten. I en pågående översyn av gemenskapens finansieringsinstrument utvärderas i vad mån de har bidragit till tillväxt och sysselsättning. Erfarenheterna i länder utanför EU, främst i USA, av såddkapital, uppstartsfinansiering och börsnotering av företag kommer att studeras i syfte att fastställa benchmarking-värden och för att kartlägga Europas svaga punkter när det gäller att skapa och utveckla livsdugliga, nyskapande företag och i förlängningen när det gäller att skapa arbetstillfällen.

2.2. Att främja en innovativ företagsmiljö

Innovation är ett centralt inslag i den moderna kunskapsbaserade ekonomin. Inom näringslivs politiken kommer man att studera alla faktorer som kan skapa ett klimat som är gynnsamt för etableringen och utvecklingen av innovativa företag, i synnerhet små och medelstora, eftersom dessa ofta har svårt att tillämpa de senaste vetenskapliga rönen. Man kommer att sträva efter att göra ny teknik tillgänglig för företagen och undersöka vilka villkor som är gynnsamma för offentlig-privata partnerskap och avknoppade företag. En innovations- och forskningskultur i ekonomin och samhället kommer att främjas med hjälp av yttre förutsättningar som är gynnsamma för innovation och genom att man mer effektivt kopplar samman forskning, teknik och innovation. Ett steg på vägen mot att tackla dessa utmaningar är framväxten av ett europeiskt område för forskningsverksamhet som skall kännetecknas av bättre nätverksuppbyggnad mellan framstående forskningscentrer, bättre samordning mellan nationell och europeisk forskning, större rörlighet bland forskare och ett europeiskt inslag i forskarkarriärerna.

Kommissionen kommer att verka för att man kartlägger och undanröjer hinder för innovation och förändring. Det är exempelvis mycket viktigt med ett gott skydd för immaterialrättigheter för att trygga ett klimat som är gynnsamt för innovation, kreativitet och investeringar. Reglerna för den inre marknaden på detta område bör på samma gång leda till en konkurrensfrämjande miljö och en noggrann avvägning mellan alla involverades intressen. Det är av högsta vikt att gemenskapspatentet och andra instrument antas, vilket beslutades på Europeiska rådets Lissabonmöte.

Ett annat hinder för innovation och förändring är bristen på utbildad arbetskraft, t.ex. data- och teleingenjörer. Detta kan vara hämmande för företagens etablering och utveckling. Reformeringen av utbildnings- och yrkesutbildningssystemen för att åtgärda detta kommer att vara ett av målen för näringslivspolitiken.

2.3. Att stimulera nya affärsmodeller i e-ekonomin

Europeiska rådet i Lissabon fastslog att förverkligandet av Europas hela e-potential är ett av EU:s huvudmål. Om detta skall förverkligas, måste förutsättningarna vara sådana att elektronisk handel och Internet kan blomstra. Många fler företag och hem måste vara uppkopplade mot nätet via snabba anslutningar, så att unionen kan komma i fatt sina konkurrenter. Den nya ekonomin kommer att förändra allas arbete, eftersom den har inverkan på inflödet av nya idéer till företagen, deras ledning och organisation, och även i förlängningen, deras arbetsmetoder.

E-handeln kretsar mycket kring den elektroniska handeln mellan företagen, dvs. direkt försäljning till företag via nätet (B2B - Business-to-business). E-handeln mellan företagen står för närvarande för 85 % av all e-handel i Europa. Den kommer att få långtgående konsekvenser för alla branscher, även de traditionella.

Medan e-handeln mellan företag och konsumenter kommer att kännetecknas av evolution, är revolution det kännetecknande för B2B. Den kommer att påverka hela försörjningskedjan: utläggning på underleverantörer, upphandling, produktutveckling, marknadsföring, logistik och distribution. Med andra ord är e-handelns konsekvenser inte begränsade till "Internetföretagen", utan alla företag måste skapa nya affärsmodeller.

Rent generellt är småföretagen i Europa alltför tveksamma till elektronisk handel. Det är viktigt att se till att de europeiska företagen kan utnyttja e-handelns möjligheter och uppmuntra dem att göra så. Genom företagspolitiken kan vi sprida goda exempel och uppmuntra företagen att i högre grad anamma framgångsrika affärsmetoder.

2.4. Att få ut mer av den inre marknaden

Den inre marknaden är en av EU:s stora framgångar. Den har varit det viktigaste redskapet för att garantera att de europeiska företagen har ett omfattande tillträde till marknaderna. Resultatet har spridit sig till världsmarknaden.

Trots framstegen i fråga om marknadstillträde under de senaste femtom åren, möts företagen ännu i dag av alltför många hinder och onödiga kostnader på den europeiska inre marknaden. Och det är möjligt att gå vidare med liberaliseringen av sektorer såsom gas, el, transporter och posttjänster. Europeiska rådet i Lissabon pekade ut just dessa sektorer.

I Strategin för den inre marknaden fastställs vilka insatser som behövs. Strategin kommer att ses över varje år för att säkra fortlöpande framsteg. Den första översynen kommer att omfatta de frågor som framhölls av Europeiska rådet, såsom utvecklingen av den elektroniska upphandlingen, som är ett nödvändigt villkor för att den europeiska e-handeln skall kunna blomstra och bidra med nya arbetstillfällen.

2.5. Att ta bort onödig byråkrati

En annan utmaning är att få bort onödig byråkrati. Detta innebär att både gällande och framtida bestämmelser bör vara så lätta och enkla som möjligt och stämma överens med de allmänpolitiska mål de skall uppfylla. I huvudsak innebär detta att Europeiska unionen måste "tänka småskaligt först" för att onödiga bördor inte skall belasta företagen. Att tänka småskaligt först bygger på antagandet att bestämmelser som är anpassade till små företagen, även kan hanteras av andra företag, medan det omvända nästan aldrig är sant.

Vad som gäller för EU gäller också för medlemsstaterna. Kommissionen måste i samarbete med rådet och parlamentet se till att EU:s bestämmelser följer strikta normer. Kommissionen önskar se att medlemsstaterna gör detsamma.

Tiden är nu mogen för mer radikala grepp. Hela gemenskapslagstiftningen måste utvärderas på basis av erfarenheterna av dess tillämpning. Fem år är en utmanande men i stort sett realistisk tidtabell för att göra detta.

När förslag till nya åtgärder läggs fram, skall de bli föremål för en förbättrad bedömning av effekterna på näringslivet. Vad kommissionen hitintills har saknat är inte goda avsikter, utan slagkraft. I USA har Vita husets Office of Management and Budget befogenhet att stoppa lagstiftning och kräva en kostnads-nyttoanalys. Kommissionen åtar sig att arbeta för att bedömningen av näringslivseffekter faktiskt kommer att få inverkan på lagstiftningen. Detta kommer att uppnås genom att bedömningarna kommer att granskas noggrant på högsta politiska nivå.

Kommissionen kommer att insistera på att ett lagförslag endast kan antas om effekterna på näringslivet har granskats ordentligt innan förslaget läggs fram.

2.6. Nya samordningsmetoder: benchmarking, övervakning och samordnade åtgärder

Europeiska rådet fastslog vid sitt möte i Lissabon att benchmarking är en viktig faktor i den nya öppna samordningsmetoden. Rådet och kommissionen uppmanades att i juni 2000 inleda en omfattande benchmarking och att presentera de första resultaten senast i december 2000.

Benchmarking, peer review, seminarier och konferenser är alla metoder för att kartlägga och utbyta goda lösningar, metoder och exempel. Såsom rådet har efterlyst, kommer kommissionen att koncentrera sitt arbete på goda lösningar. På näringslivsområdet kommer detta att göras under rubriken "Best-förfarandet". Kommissionen kommer att samordna detta med benchmarking och annan verksamhet i fråga om goda lösningar på närliggande politikområden såsom forsknings-, utbildnings-, miljö-, yrkesutbildnings-, ekonomi- och arbetsmarknadspolitiken.

Inom Best-förfarandet kommer man att

-kartlägga problem med hjälp av resultattavlor och rapporter om konkurrenskraften,

-involvera medlemsstaterna och andra intressegrupper. Den europeiska stadgan för småföretag, som aviserades på Lissabonmötet och som skall godkännas i juni 2000, bör vara en garant för verkliga åtaganden när resultaten har betydelse för småföretagen,

-använda benchmarking, peer review eller andra samordnade åtgärder, beroende på omständigheterna, för att kartlägga och utbyta goda lösningar,

-rapportera till ministerrådet och Europeiska rådet om resultaten,

-övervaka och följa upp rekommendationer för att trygga verkliga framsteg.

Benchmarking är mer än en vanlig analys av konkurrenskraften. Medan man vid en traditionell analys kan identifiera brister i resultatet, fokuserar man vid benchmarking på varför dessa resultatskillnader har uppstått och vilka processer som leder till bättre resultat. Man identifierar den process som leder till ett bättre resultat. Genom benchmarking får man också en miljö där förändringar kan genomföras och deras utfall utvärderas.

Ett program kommer att startas för benchmarking av medlemsstaternas politik för företagande, innovation och marknadstillträde i syfte att förbättra de yttre förhållandena för företagen. En annan benchmarking kommer att vara inriktad på kontaktytan mellan industri och forskning och den kunskap som industrin behöver i informationssamhället. Det finns redan planer på ett projekt för att kartlägga och sprida goda innovationsmetoder i samarbete med medlemsstaterna. Inom projektet kommer man att sammanställa resultattavlor och genomföra peer review och studier om benchmarking och samtidigt bygga upp en gemensam grund för samordning med beslutsfattare i medlemsstaterna. Projektet kommer att inriktas på finansiering av innovationsverksamhet, utveckling av innovativa företag, skydd av teknologi och främjande av tekniköverföring.

Samordnade åtgärder är ett praktiskt, flexibelt och effektivt sätt för kommissionen och medlemsstaterna att arbeta tillsammans för att förbättra konkurrenskraften genom utbyte av bästa lösningar. Därigenom får man i förlängningen en referensram för att fastställa gemensamt överenskomna benchmarking-mål. Förutom att man bygger vidare på tidigare insatser för att förbättra lagstiftningsmiljön för nyetableringar och företagsstöd tjänster, kommer de samordnade åtgärderna att inriktas på områden såsom företagar utbildning.

Benchmarking och samordnade åtgärder är två närbesläktade metoder som syftar till att nå verkliga framsteg i fråga om konkurrenskraften. De kommer att utgöra hörnstenarna i kommissionens verksamhet inom näringslivspolitiken under den kommande perioden.

2.7. Sammanfattning

Näringslivspolitiken måste vara inriktad på hela företagsmiljön för att göra det möjligt för alla företag, oberoende av storlek, bolagsform, sektor eller etableringsort, att växa och utvecklas på ett sätt som är förenligt med EU:s övergripande mål, nämligen hållbar utveckling. I företagarnas Europa skall vem som helst med en kommersiellt gångbar idé kunna förverkliga denna i den bästa företagsmiljön med tillgång till den bästa forskningen och tekniken och sedan leverera den till avsedd marknad på bästa möjliga sätt.

3. Det fleråriga programmet för företag och företagsamhet, 2001-2005

3.1. Inledning

EU måste kunna möta näringslivspolitikens utmaningar i den kunskapsbaserade ekonomin, om ett företagarnas Europa skall vara förverkligat 2005. Viktiga mål för näringslivspolitiken har slagits fast tidigare i detta meddelande.

Det fleråriga programmet för företag och företagsamhet är ett viktigt hjälpmedel för att nå dessa mål under de kommande fem åren. I de verksamheter som startas genom programmet kommer de små och medelstora företagen särskilt att uppmärksammas, eftersom de spelar en central roll i förverkligandet av ett företagarnas Europa.

Med utgångspunkt i analyser av företagens behov och diskussioner med medlemsstaterna och näringslivet har kommissionen fastställt fem mål för det fleråriga programmet. Genom dessa mål omvandlas de allmänna målen för näringslivspolitiken till ett specifikt verksamhets program som är skräddarsytt efter de små och medelstora företagens behov.

Policyutveckling, utveckling av finansieringsinstrument och informationstjänster kommer att vara de främsta verksamheterna inom det fleråriga programmet för företag och företagsamhet. För policyutvecklingen kommer det nya Best-förfarandet att vara ett hjälpmedel (benchmarking, samordnade åtgärder, peer review, seminarier, konferenser, utbyte av goda lösningar och exempel), såsom beskrivs i bilaga 1. Detta arbete kommer att få stöd av statistiska utredningar och analyser (för att fastställa indikatorer och stärka utvecklingen av politiken) samt studier och rapporter (t.ex. från Europeiska observationsorganet för små och medelstora företag).

Inom det fleråriga programmet för företag och företagande, 2001-2005 kommer man att bygga vidare på erfarenheterna från det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) [1] och den oberoende utvärdering av det programmet. Huvudmålet är att bidra till förverkligandet av ett företagarnas Europa. Detta kommer att göras på ett sätt som är förenligt med den aviserade omorienteringen av kommissionens verksamhet - bort från små insatser med liten budget vars ledning är oförenlig med kommissionens begränsade resurser och mot mer omfattande verksamheter och policyutveckling.

[1] Rådets beslut 97/15/EG av den 9 december 1996, EGT L 6, 10.1.1997, s. 25ff.

3.2. Erfarenheterna från det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000)

Det tredje fleråriga programmet samlade verksamheten under följande 6 huvudrubriker:

1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende.

2. Förbättra det finansiella klimatet för företag.

3. Hjälpa små och medelstora företag att europeisera och internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informations- och samarbetsavdelningar.

4. Höja små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning.

5. Främja företagaranda och stödja målgrupper.

6. Förbättra de politiska instrumenten för små och medelstora företag.

Dessa huvudrubriker var indelade i underrubriker. Ett årligt arbetsprogram och en verksamhetsrapport utgjorde ramen för genomförandet, där kommissionen hade hjälp av en kommitté med företrädare för medlemsstaterna (den s.k. artikel 4-kommittén).

En oberoende utvärdering lades fram för kommissionen i april 1999. Den omfattade de insatser som genomförts under 1997, 1998 och första delen av 1999. Den var inriktad på kvaliteten på insatsernas utformning och metoder, deras kvantitativa och kvalitativa effekter samt kostnadseffektiviteten, med hänsyn tagen till de uppnådda resultaten.

I utvärderingen framfördes ett antal rekommendationer i syfte att effektivisera verksamheten och uppnå bättre kostnadseffektivitet. Ett övergripande påpekande var att insatserna måste vara målinriktade och ge ett mervärde på ett sätt som måste vara förenligt med de tillgängliga resurserna. I en detaljerad genomgång av alla genomförda insatser hävdades framför allt att policyutvecklingen hade haft för lite resurser och borde ingå i de prioriterade områdena. Insatserna i fråga om kartläggning av goda lösningar, t.ex. de samordnade åtgärderna, rundabordssamtalen med bankerna och BEST (Arbetsgruppen för enklare företagsvillkor) ansågs vara goda exempel som skulle kunna vidareutvecklas. Dessutom stödde programmet alltför många små pilotprojekt och pilotåtgärder, som endast i ringa grad bidrog till policyutvecklingen. Fastän det omfattande stödet till euroinfocentrer ansågs ha haft stor inverkan - både kvantitativt och kvalitativt-, skulle deras antal kunna minskas och de skulle kunna integreras bättre med de nationella stödorganen för de små och medelstora företagen.

Kommissionen gav ett detaljerat svar på utvärderingen i sin rapport från juni 1999 [2]. I allmänhet välkomnade kommissionen slutsatserna och lovade se till att de beaktades, antingen i den fortsatta förvaltningen av den tredje fleråriga programmet eller i kommande förslag.

[2] Utvärderingsrapport om det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), KOM(1999) 319 slutlig, 29.6.1999.

3.3. Samråd

Kommissionen har konsulterat medlemsstaterna, bl.a. medlemmarna i förvaltningskommittén för det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag, och bransch- och yrkesorganisationer på EU-nivå, vid utarbetandet av det fleråriga programmet för företag och företagsamhet.

3.4. Inskränkningar i kommissionens förvaltningsresurser

På senare tid har det skett en omläggning av kommissionens fastlagda policy i fråga om ekonomiska insatser. Som svar på kritiken från revisionsrätten och Europaparlamentet har kommissionen framför allt upprepade gånger klart och tydligt uttryckt sin beslutsamhet att begränsa sina insatser till sådana som det finns tillräckliga förvaltningsresurser för. Följden av detta är att kommissionen kommer att dra sig ur små insatser vars resultat - som trots att det är positivt - är alltför dåligt för att motivera en användning av de begränsade förvaltnings resurserna.

3.5. Målen för det fleråriga programmet för företag och företagsamhet

Fem mål har fastställts mot bakgrund av de utmaningar som beskrivits tidigare i detta meddelande, erfarenheterna av det föregående programmet och diskussionerna med medlemsstaterna. Detta innebär en snävare inriktning jämfört med det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag.

Med avseende på rubrikerna inom det tredje fleråriga programmet har den första rubriken anpassats till det nya Amsterdamfördraget (hållbar utveckling) och de utmaningar som beskrivs i avsnitt 2.1 och 2.2 ovan (innovation och företagaranda). Den andra rubriken finns kvar. Den tredje har ändrats och avgränsats för att inriktas på nätverk och stödtjänster, och internationaliseringsaspekten har strukits. Den fjärde rubriken tas upp igen, men tonvikten ligger främst på den kunskapsbaserade ekonomin för att spegla de utmaningar som beskrivs i avsnitt 2. Tonvikten i den femte rubriken har ändrats för att inriktas på de utmaningar som anges i avsnitt 2.1 och minska tyngdpunkten på särskilda sektorer och grupper. Den femte rubriken har blivit överflödig, eftersom policyutveckling, som diskuteras i avsnitt 3.6, kommer att genomsyra alla rubrikerna. Den omändrade rubrikordningen skall spegla den logiska följden, men har ingen effekt på rubrikernas innehåll.

I programmet läggs tonvikten främst på de områden där näringslivspolitikens utmaningar är flest under den kommande perioden. Programmet omfattar dock fler frågor än dem som beskrivits tidigare i detta meddelande. Anledningen till detta är att vi här fokuserar på det som är nytt. Det finns naturligtvis många latenta problem som också kommer att tacklas. Målen är följande:

1. Främja företagande som en värdefull och produktiv färdighet i livet, med kunden i centrum och med en bättre serviceanda.

2. Främja ett regelsystem och ett näringsklimat där hänsyn tas till hållbar utveckling och där forskning, innovation och företagande kan blomstra.

3. Förbättra de små och medelstora företagens ekonomiska villkor.

4. Stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft i den kunskapsbaserade ekonomin.

5. Se till att företagen erbjuds samordnade stödnätverk och stödtjänster.

3.6. Instrumenten inom det fleråriga programmet för företag och företagsamhet

Av de skäl som anges ovan har kommissionen beslutat att begränsa sina insatser inom programmet. Av de befintliga instrumenten ingår endast de som fick en positiv bedömning i utvärderingen av det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag och vars förlängning är förenlig med den nya policyn att begränsa de ekonomiska insatserna. Om insatserna har behållits eller ej, har främst berott på deras omfattning och vidden av deras inverkan.

Kommissionen kommer att samla sina verksamheter inom det fleråriga programmet för företag och företagsamhet under ett litet antal rubriker. De kommer att syfta till följande:

1. Stödja policyutveckling genom kartläggning, utbyte och genomförande av goda lösningar.

2. Se till att de små och medelstora företagens behov verkligen beaktas.

3. Ta fram statistiskt och ämnesrelaterat underlag för att öka kunskapen om företagens behov, särskilt de små och medelstora, som stöd för politiken.

4. Distribuera och sprida studier och annat informationsmaterial som stöd till punkterna ovan.

5. Se till att de små och medelstora företagen har tillgång till informationsmaterialet.

Detta innebär att ett antal insatser som kan anses ha varit framgångsrika kommer att läggas ner. Kommissionen anser att flera av de insatser som fick gott betyg 1999 har visat sig vara värdefulla. Därför uppmanas de som har haft nytta av dem, däribland medlemsstaterna, att försöka hitta vägar att utveckla och driva dem vidare. För att bara nämna en så var utlåtandet om Interprise positivt: denna insats uppfyllde ett verkligt behov och nådde goda resultat på ett kostnadseffektivt sätt. Men 1999 års genomsnittliga deltagarantal vid ett Interprise-evenemang var 100 företag. Trots att evenemanget är givande för deltagarna, kan kommissionen inte motivera en fortsatt anslagstilldelning ur de begränsade resurserna då det endast gynnar ett så litet antal småföretag. Det är dags för andra att ta över och driva detta uppskattade evenemang vidare.

3.6.1. Stödja policyutveckling genom kartläggning, utbyte och genomförande av goda lösningar

Utbyte av goda lösningar har blivit det centrala i EU:s bidrag till näringslivspolitiken. Det är ett sätt för EU att höja värdet på medlemsstaternas arbete utan att frågan om subsidiariteten kommer upp. Metoder, t.ex. benchmarking och verksamhetsprogram såsom de samordnade åtgärderna, seminarier och utvärderingar i form av peer review och andra åtgärder har fått ett gott mottagande. Det är med tanke på dessa framgångar som Europeiska rådet reagerade positivt på kommissionens förslag och uppmanade till fler insatser på benchmarkingens område.

Kommissionen avser att omorganisera och samla sin verksamhet i fråga om goda lösningar inom näringslivspolitiken under namnet Best-förfarandet [3]. På så sätt skapas en sammanhängande struktur för förvaltningen av den växande mängden projekt med hjälp av olika metoder.

[3] Inom det pågående BEST-handlingsprogrammet övervakas och sammanställs rapporter om genomförandet av de åtgärder som fastställdes av Arbetsgruppen för enklare företagsvillkor. Kommissionens förslag går ut på att detta arbete skall utökas och omorientas. BEST-akronymen kommer inte längre att vara relevant.

De olika stegen i detta förfarande skisseras i diagrammet och bilden i bilaga 1.

3.6.2. Se till att de små och medelstora företagens behov verkligen beaktas

Bedömningar av näringslivseffekter har en viktig roll att spela när det gäller att se till att småföretagens behov uttryckligen beaktas i lagstiftningen och i fråga om andra aspekter som rör företagsmiljön.

Det krävs bättre källor till finansiering för de små och medelstora företagen och man måste ta itu med de återstående finansieringsbehov som inte tillfredsställs av marknaden och fokusera på orsakerna till dessa marknadsmisslyckanden för att bemöta särskilda behov. Det kommer att utarbetas åtgärder för att åtgärda problemen med de återstående finansieringsbehov som inte tillfredsställs på marknaden.

3.6.3. Ta fram statistiskt och ämnesrelaterat underlag för att öka kunskapen om företagens behov, särskilt de små och medelstora, som stöd för politiken

Med hänvisning till det europeiska statistiksystemet kommer kommissionen att upphandla statistiska undersökningar och analyser för att skaffa sig en tydlig bild av företagsmiljön och företagens problem. En fortlöpande utveckling, där man börjar med de gällande instrumenten, är nödvändig som stöd för den politiska debatten på alla områden som omfattas av det fleråriga programmet. I dagsläget hämmar bristen på korrekta uppgifter utvecklingen av resultattavlor för att beskriva omfattningen av utbytet av goda lösningar och användningen av benchmarking.

3.6.4. Distribuera och sprida studier och annat informationsmaterial

Policyutvecklingen och kartläggningen av goda lösningar ställer krav på en effektiv distribution av information till dem som eventuellt skulle kunna ha nytta av dem. Rapporter, studier, analyser och rekommendationer kommer att ges största möjliga spridning.

3.6.5. Se till att de små och medelstora företagen har tillgång till informationsmaterialet

Företagsinriktade informations- och stödtjänster blir allt viktigare för de företag som vill ge sig ut och konkurrera på den inre marknaden eller på världsmarknaden. De nuvarande arrangemangen - där euroinfocentrerna har en särskild roll - kommer att utvecklas och förbättras. Det fleråriga programmet kommer att tillföra ett mervärde som den privata sektorns eller medlemsstaternas tjänster inte kan tillföra. Banden till andra verktyg som sköts av kommissionen, medlemsstaterna och den privata sektorn kommer att stärkas.

3.7. Samordning med andra program

Verksamheten inom programmet kommer att samordnas med befintliga program såsom Femte ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration [4], åtgärder med stöd från Programmet för främjande av innovation och uppmuntran av de små och medelstora företagens deltagande [5] och strukturfondernas åtgärder för små och medelstora företag. Förverkligandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet kommer även att beaktas.

[4] Europaparlamentets och rådets beslut nr 182/1999/EG av den 22 december 1998, EGT L 26, 1.2.1999, s. 1.

[5] Rådets beslut 1999/172/EG av den 25 januari 1999, EGT L 64, 12.3.1999, s. 91.

3.8. Öppenhet mot omvärlden

Deltagande i programmets verksamhet kommer att hjälpa företagen och företagarna i ansökarländerna att förbereda för medlemskap i Europeiska unionen. Det fleråriga programmet kommer att drivas i mer än 30 länder [6] och uppfylla behov i medlemsstaterna, EES och kandidatländerna.

[6] De 18 medlemsstaterna i EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) (Europeiska unionens 15 medlemsstater samt Island, Liechtenstein och Norge) samt de länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen.

3.9. Beskrivning av insatserna

Företagens och näringslivets behov ändras hela tiden. Även om programmets mål kommer att gälla för hela programperioden, kommer det att bli nödvändigt att regelbundet besluta om särskilda åtgärder i fråga om dessa mål. Medan exempelvis användningen av benchmarking som stöd för målet i fråga om företagarandan kommer att vara fortlöpande, bör den mer exakta beskrivningen av finansiering av olika projekt beslutas i ljuset av utvecklingen. Detta kommer att göras genom åtgärder som beslutas av kommissionen efter yttrande från programmets förvaltningskommitté. Ett detaljerat årsprogram kommer att antas på detta sätt enligt vad som är planerat. Detta utesluter dock inte åtgärder som grund för t.ex. fleråriga specifika verksamheter.

Mot bakgrund av beslutet om kommittéförfarandet [7], där de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter fastställs, är det lämpligt att anta dessa åtgärder i enlighet med förfarandet med förvaltningskommitté.

[7] Rådets beslut av den 28 juni 1999, EGT L 184, 17.7.1999, s. 23ff.

Sådana åtgärder är dock inte nödvändiga för de förberedande statistiska utredningarna och analyserna eller för spridningen av verksamheternas resultat. Kommissionen kommer naturligtvis att informera kommittén om de stora dragen i dess verksamhet på dessa områden.

Verksamheterna måste genomföras inom ramen för de anslag som avsätts för detta ändamål i budgeten.

3.10. Rapporter och utvärdering

Detta program inriktas på ett litet antal prioriterade mål och verksamheter som måste vara kostnadseffektiva och ha ett tydligt mervärde på europeisk nivå. Naturligtvis kommer åtgärderna att utvärderas. Prestationsindikatorer kommer att utarbetas, så att verksamheterna kan utvärderas objektivt under programmets löptid.

Kommissionen skall sammanställa en rapport om programmet i slutet av juni 2003, så att uppmärksamheten kan fästas vid eventuella justeringar av programmet under resten av löptiden. Vid behov lägger kommissionen fram erforderliga förslag.

Bilaga 1

Best-förfarandet

>Plats för tabell>

>Hänvisning till>

Identification = Identifiering

Definition = Definition

Execution = Genomförande

Adoption = Godkännande

Monitoring = Uppföljning