52000DC0132

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - 23:E ÅRSRAPPORTEN FRÅN RÅDGIVANDE KOMMITTÉN FÖR ARBETARSKYDDSFRÅGOR - 1998

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - 23:E ÅRSRAPPORTEN FRÅN RÅDGIVANDE KOMMITTÉN FÖR ARBETARSKYDDSFRÅGOR - 1998

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KOMMITTÉNS SAMMANSÄTTNING

1.1. Bildande, behörighet, mandat

1.2. Sammansättning, arbetssätt

2. VERKSAMHET 1998

2.1. Tjugoandra verksamhetsrapporten från Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor

2.2. Antagna yttranden

2.2.1. Kommitténs yttrande (dokument 5213/98) om förslaget till uppdrag för CEN/Cenelec för utförande av standardiseringsarbeten i syfte att fastställa harmoniserade standarder för produkter för rening av avloppsvatten (förslag till uppdrag 37/97) och förslaget till uppdrag för CEN/Cenelec för utförande av standardiseringsarbeten i syfte att fastställa harmoniserade standarder för golvbeläggning (förslag till uppdrag 38/97).

2.2.2. Kommitténs yttrande (bilaga II i dokument 0124/99) om "Halvtidsrapporten om gemenskapens program för att förbättra säkerhet, hygien och hälsa i arbetet (1996-2000)" (dokument KOM(98) 0511)

2.2.3. Kommitténs yttrande (dokument 730/2/97) om "hur utbildningsdelen i gemenskapsprogrammet om hälsa och säkerhet i arbetet (1996-2000) skall genomföras" - Rekommendationer om utbildning inom området hälsa och säkerhet i arbetet, och som också tar hänsyn till ungdomars behov, vilka är framtidens arbetstagare

2.2.4. Kommitténs yttrande (dokument 5832/1/98) om "kommissionens förslag om en metodologi för ekonomisk och social utvärdering av den gällande lagstiftningen för hälsa och säkerhet, samt ett förfarande för utvärdering av de europeiska direktiven beträffande hälsa och säkerhet med hjälp av denna metodologi och metoder som redan används i medlemsstaterna."

2.2.5. Kommitténs yttrande om arbetsprogrammet för 1999 för Arbetsmiljöbyrån i Bilbao

3. ARBETSGRUPPERNAS VERKSAMHET/SAMMANSÄTTNING VID ÅRETS SLUT

3.1. Aktiva arbetsgrupper under 1998 som fortsätter arbetet 1999

3.1.1. Standardisering

3.1.2. Fastställande av exponeringsgränser

3.1.3. Egenföretagare

3.1.4. Tvärvetenskapliga tjänster för skydd och förebyggande / Medicinsk övervakning av arbetstagare

3.1.5. Våld på arbetsplatsen

3.1.6. Maskiner

3.1.7. System för hälsovård och säkerhetshantering

3.2. Nedlagda arbetsgrupper

3.2.1. Byggnadsställningar

3.2.2. Utbildning

3.2.3. Ekonomisk och social utvärdering av lagstiftning om hälsa och säkerhet

4. Samarbete med andra organ

4.1. Permanenta organet

4.2. Kommittén för yrkesinspektörer

4.3. Vetenskapliga kommittén för exponeringsgränser för kemiska agenser i arbetslivet

4.4. Arbetsmarknadens parter

4.5. Tekniska fackföreningsbyrån

4.6. Internationella arbetsbyrån

4.7. Europeiska stiftelsen

4.8. Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao

BILAGA A

BILAGA B

BILAGA C

BILAGA D

1. KOMMITTÉNS SAMMANSÄTTNING

1.1. Bildande, behörighet, mandat

Med avseende på att det är lämpligt att inrätta ett permanent organ för att bistå kommissionen i att bereda och genomföra verksamhet som rör arbetsmiljön, och för att underlätta samarbetet mellan nationella förvaltningar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, har Europeiska gemenskapernas råd genom sitt beslut den 27 juni 1974 (74/325/EEG) inrättat en rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor.

Kommittén har följande uppgifter (artikel 2. 2 i beslutet):

(1) Att på grundval av tillgänglig information utväxla synpunkter och erfarenheter när det gäller nuvarande och kommande föreskrifter.

(2) Att bidra i utarbetandet av ett gemensamt synsätt för problem inom arbetsmiljön samt i valet av gemenskapens prioriteringar och åtgärder för att genomföra dem.

(3) Att uppmärksamma kommissionen på de områden där det uppenbart behövs en inhämtning av nya kunskaper och genomförande av lämpliga insatser inom utbildning och forskning.

(4) Att inom ramen för gemenskapens handlingsprogram och genom samarbete med det permanenta organet för säkerhet och hälsa i stenkolsgruvorna fastställa

- kriterier och mål i kampen mot olycksrisker i arbetet och hälsofaror på företag,

- metoder för företag och anställda som kan hjälpa dem att utvärdera och förbättra skyddsnivån.

(5) Att bidra med information till nationella förvaltningar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer om gemenskapens insatser för att underlätta deras samarbete och främja deras initiativ när det gäller utbyte av erfarenheter och fastställande av förhållningsregler.

1.2 Sammansättning, arbetssätt

Kommittén är en instans med tre parter som består av ordinarie ledamöter, som är två representanter från varje medlemsstats regering, två representanter från de fackliga organisationerna och två representanter från arbetsgivarorganisationerna. För varje ordinarie ledamot utses en suppleant. Ordinarie ledamöter och suppleanter i kommittén utses av rådet som publicerar förteckningen över ledamöterna för kännedom i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Ordföranden i kommittén är ledamot av kommissionen, eller vid förhinder en tjänsteman i kommissionen som utses av ordföranden.

Kommittén kan inrätta arbetsgrupper där en ledamot av kommittén är ordförande. Dessa arbetsgrupper lägger fram sina arbeten i form av rapporter vid kommitténs plenarmöten.

Kommittén utarbetar årligen en verksamhetsrapport som kommissionen sänder till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén samt Rådgivande kommittén för Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Kommitténs yttranden antas med absolut majoritet av antalet avgivna giltiga röster. Kommitténs omröstning är giltig när två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.

Kommittén har lagt fast sin arbetsordning som trädde i kraft den 30 april 1976 efter det att rådet godkänt den enligt kommissionens yttrande.

Representanter från regeringar samt fackföreningar och arbetsgivarorganisationer är organiserade i tre olika intressegrupper där varje grupp utser en talesman. Talesmännen deltar i möten inom respektive intressegrupp och i kommittén där de presenterar arbetsgruppens ståndpunkt.

Kontakten mellan ledamöterna i regeringarnas intressegrupp sker genom en kommittéledamot från regeringen i det land som innehar ordförandeskapet i rådet, och kontakten mellan de kommittéledamöter som representerar arbetsgivarna sker genom Samarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivareföreningar och industriförbund (UNICE). När det gäller arbetstagarnas representanter samordnas deras ställningstaganden av en medlem av en facklig organisation på gemenskapsnivå som intressegruppen utsett, nämligen Europeiska fackliga samorganisationen (EFS).

Kommitténs och arbetsgruppernas sekretariatstjänster handhas av kommissionen. Sekretariatet ligger under generaldirektorat V (enhetV/F/5).

2. VERKSAMHET 1998

Den 7 juli 1997 utsåg rådet, på förslag från medlemsstaterna, kommitténs ordinarie ledamöter och suppleanter för perioden 7 juli 1997 - 6 juli 2000 till följd av att de tidigare mandaten för perioden 4 mars 1994 - 3 mars 1997 löpt ut. De två listorna med ledamöterna för 1998 finns i bilaga B.

År 1998 sammanträdde kommittén två gånger i Luxemburg, i april och i november. Vid varje sammanträde informerade kommissionen kommittén om hur arbetet med ärendena inom arbetsmiljön fortskred.

Dagen före kommitténs sammanträden hölls möten inom de respektive intressegrupperna för regeringsföreträdare, arbetsgivare och fackföreningsrepresentanter. Intressegrupperna har under året hållit ytterligare två möten.

Kommitténs arbete under 1998 framskred i takt med kommissionens arbete så som beslutats i gemenskapens program för 1996-2000.

Arbetet och prioriteringarna har föreslagits kommittén av arbetsgruppen för programmering som har sammanträtt fyra gånger.

Verksamheten inom de tio arbetsgrupper som skapats för att undersöka specialiserade områden om vilka kommittén ville yttra sig krävde att man höll tjugoett möten.

Kommittén har upplöst tre grupper, nämligen grupperna för byggnadsställningar, utbildning och socioekonomisk utvärdering av lagstiftningen om hälsa och säkerhet som hade fullgjort sina arbetsuppgifter.

En sammanfattning av dessa gruppers arbete finns under punkt 3 i rapporten.

Kommitténs verksamhet återgavs genom antagandet av en årsrapport om kommitténs verksamhet under 1997 och genom antagandet av fem yttranden som återges kortfattat under punkt 2.2 i denna rapport, samt genom undersökningar i ämnen som skulle kunna utgöra arbetsgruppens arbetsprogram för 1999.

2.1. Tjugoandra verksamhetsrapporten från Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor

dokument 5210/2/98

Kommittén antog den tjugoandra verksamhetsrapporten för 1997 vid det 56:e plenarmötet den 29 april 1998.

2.2. Antagna yttranden

2.2.1. Kommitténs yttrande (dokument 5213/98) om förslaget till uppdrag för CEN/Cenelec för utförande av standardiseringsarbeten i syfte att fastställa harmoniserade standarder för produkter för rening av avloppsvatten (förslag till uppdrag 37/97) och förslaget till uppdrag för CEN/Cenelec för utförande av standardiseringsarbeten i syfte att fastställa harmoniserade standarder för golvbeläggning (förslag till uppdrag 38/97).

Kommittén antog den 29 april 1998 sitt yttrande om dessa förslag till uppdrag, i vilka kommittén anser att det i dessa förslag (dokument 37/97 och 38/97) inte tas tillräcklig hänsyn till de hälso- och säkerhetsproblem i arbetet som de farliga ämnena i de berörda produkterna medför och särskilt vissa medlemsstaters formella asbestförbud.

2.2.2. Kommitténs yttrande (bilaga II i dokument 0124/99) om "Halvtidsrapporten om gemenskapens program för att förbättra säkerhet, hygien och hälsa i arbetet (1996-2000)" (dokument KOM(98) 0511)

Rådgivande kommittén antog den 5 november följande yttrande för att betona den positiva roll som kommittén hoppas spela inom arbetsmiljön samt inom ramen för särskild prioriterad verksamhet :

Vad gäller "Behovet av att ta hänsyn till en gemenskap i förändring" inser rådgivande kommittén att halvtidsrapporten avlämnas vid en tidpunkt då Europeiska unionen, liksom kommissionens organisation, håller på att förändras.

Den pågående utvidgningen av Europeiska unionen, särskilt till länder i Central- och Östeuropa, innebär att kommissionen inte kan undvika att använda större resurser för att säkra att dessa länder kan förbättra och behålla sina system för hälsa och säkerhet, så att de kan följa de europeiska direktiven för hälsa och säkerhet. Rådgivande kommittén tror att detta är den rätta vägen att gå. Om man inte stöder ansökarländerna kan detta leda till att nivåerna sjunker i hela Europeiska gemenskapen. Rådgivande kommitténs ledamöter framhöll att arbetsmarknadens parter har en roll att spela i denna process.

Ledamöterna tror att rådgivande kommittén har en roll att spela i samband med kommissionens arbete med ansökarländerna, men att denna måste definieras. För att säkra en öppen dialog mellan rådgivande kommittén och ansökarländerna skall dessa erbjudas observatörsstatus inom rådgivande kommittén. Detta skulle leda till att det finns en formell struktur för dialogen, så att ansökarländerna kan förstå vad som krävs av dem på området hälsa och säkerhet och så att rådgivande kommittén kan förstå vilka svårigheter ansökarländerna står inför. På så sätt kan kommittén föreslå program som hjälper dem att övervinna dessa svårigheter.

Rådgivande kommittén inser att det kan bli nödvändigt att se över kommitténs struktur och arbetssätt om den blir större. Kommissionen skall rapportera till rådgivande kommittén om följderna av en utvidgning av gemenskapen och hur detta kan påverka organisationen av rådgivande kommitténs arbete.

Beträffande "Arbetets ändrade natur" är det ett faktum att även arbetets natur ändras med exempelvis ökad användning av entreprenörer och underleverantörer, liksom med det ökande egenföretagandet. Ökat distansarbete har också medfört betydande förändringar i hur vi arbetar, och ökat möjligheterna till att arbeta i hemmet.

Rådgivande kommittén inser att den behöver en ökad förståelse av vad som utgör dessa förändringar och på vilket sätt de påverkar arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

Rådgivande kommittén måste ändå övervaka att hänsyn tas till denna aspekt hos dagens arbetsmarknad när framtiden för arbetsprogrammet diskuteras. Arbetets ändrade natur måste studeras objektivt så man kan fastställa och vidta lämpliga åtgärder.

För att garantera en säker och hälsosam arbetsmiljö krävs ett nära samarbete mellan företagsledning, arbetstagarna och deras företrädare. Vår tids ekonomiska och sociala utmaningar kräver mer än någonsin att dessa mekanismer tillämpas effektivt.

Rådgivande kommittén förväntar sig att kommissionen kommer med råd och stöd i detta arbete. Rådgivande kommitténs engagemang gäller att säkra hälsa, säkerhet och välfärd för alla på arbetsplatsen.

När rådgivande kommittén diskuterar de framväxande förändringarna i anställningsform tar rådgivande kommittén hänsyn till förhållandet mellan hälsa och säkerhet respektive miljöpolitik. Rådgivande kommittén skulle vilja undvika frågorna om handikapp och förtidspensionering, eftersom andra organ kan vara mer lämpade att ta hand om dessa frågor. Rådgivande kommittén anser att dess arbete borde inriktas mer på frågor i samband med anpassningsbarhet, byte till arbete som bättre passar arbetstagaren samt möjligheter till förebyggande arbete.

Europeiska unionen domineras av små och medelstora företag och rådgivande kommitténs arbete måste återspegla behoven hos denna viktiga kategori av företag. Rådgivande kommittén välkomnar de initiativ från kommissionen som nämns i rapporten. Rådgivande kommittén skulle vilja försäkra sig om att arbetet verkligen motsvarar de små och medelstora företagens behov, att de får den information och de råd de behöver, som exempel på bästa praxis, så att fördelarna med en god hantering av hälso- och säkerhetsfrågor i de små och medelstora företagen tydligt framgår.

Kommittén är medveten om att kommissionen i enlighet med Amsterdamfördraget kommer att behöva samråda med arbetsmarknadens parter i en mängd frågor, däribland hälsa och säkerhet. Rådgivande kommittén skulle vilja tänka igenom sin roll i förhållande till genomförandet av Amsterdamfördraget. Utan att det inskränker arbetsmarknadens parters befogenheter har rådgivande kommittén sin egen roll att spela vid utarbetandet och tillämpningen av en politik för hälsa och säkerhet.

Rådgivande kommitténs ledamöter anser att den konkreta erfarenheten av att tillämpa bestämmelserna i Amsterdamfördraget kommer att bidra till att man bättre kan identifiera de frågor som måste besvaras. Ledamöterna i rådgivande kommittén har för avsikt att gå igenom dessa frågor tillsammans med kommissionen, i syfte att fastställa effektiva svar och undvika onödigt dubbelarbete.

Rådgivande kommittén inser att programmet för lagstiftning är viktigt för att de förebyggande principer som fastställs i ramdirektivet skall kunna tillämpas. Detta behöver följas upp, genom att man nära övervakar tillämpningen i medlemsstaterna.

Kommittén skulle också vilja försäkra sig om att alla tre parter tar del både i tillämpningen och övervakningen.

Rådgivande kommittén borde genom kommissionen bedöma både omfattningen och typen av gemenskapslagstiftning på området hälsa och säkerhet, samt var och hur befintlig lagstiftning inte tillämpas fullt ut, samtidigt som hänsyn tas till varje nationellt system. Man kanske inte alltid behöver möta tillkortakommanden på europeisk och nationell nivå med ytterligare lagstiftning, utan kanske snarare med vägledning, utbildning, forskning eller andra former av stöd och råd som kan bidra till att målen verkligen uppnås.

Det är uppenbart att kommissionen behöver förbättra de metoder den använder i konsekvensbedömningar. Konsekvensbedömningarna får inte stanna vid vad som sägs på papperet utan måste se till hur lagstiftningen har inverkat på industrins prestationer i fråga om hälsa och säkerhet.

När det gäller prioriteringar i arbetsprogrammet är rådgivande kommittén är på det hela taget införstådd med de prioriteringar som anges i kommissionens halvtidsrapport: effektiv lagstiftning, utvidgning, anställbarhet (alla dessa har tagits upp ovan) och nya risker. Kommittén har noterat kommissionens prioriteringar inom dessa stora kapitel och kommer att ta hänsyn till dem då den utarbetar sitt eget arbetsprogram för nästa år.

Förändringar inom kommissionens struktur: Rådgivande kommittén har tittat på förändringar inom Europeiska gemenskapen i fråga om arbetsformer och medlemskap i EG, och den är också medveten om förändringar som inträffat i gemenskapens struktur, i synnerhet inom GD V.

Kommittén är medveten om att ett antal organ har inrättats, såsom yrkesinspektörskommittén, som även ger kommissionen råd i fråga om hälso- och säkerhetspolitik. Rådgivande kommittén anser det viktigt att den förblir det primära trepartsorganet när det gäller att ge kommissionen råd i fråga om utvecklingen av hälsa, säkerhet och välbefinnande i arbete inom Europeiska unionen.

Rådgivande kommittén har för avsikt att försäkra sig om att kommitténs arbete inte i onödan påverkas av omorganisationen och att personal och resurser som kommittén har tillgång till inte minskar utan återspeglar den ökning av kommitténs, och därför även sekretariatets, många olikartade uppgifter som beror på arbetsprogrammet och på prioriteringarna i detta yttrande.

2.2.3. Kommitténs yttrande (dokument 730/2/97) om "hur utbildningsdelen i gemenskapsprogrammet om hälsa och säkerhet i arbetet (1996-2000) skall genomföras" - Rekommendationer om utbildning inom området hälsa och säkerhet i arbetet, och som också tar hänsyn till ungdomars behov, vilka är framtidens arbetstagare

Kommittén tillsatte i november 1996 en arbetsgrupp för utbildning, som fick i uppgift att ge kommittén råd om

- hur utbildningsdelen i gemenskapsprogrammet om hälsa och säkerhet i arbetet skall genomföras, särskilt vid utarbetandet av ett referensdokument som kan tjäna som vägledning för rekommendationer om utbildning inom området hälsa och säkerhet i arbetet, och som också tar hänsyn till ungdomars behov, vilka är framtidens arbetstagare, och

- att ge den rådgivande kommittén råd om genomförandet av framtida kompletterande åtgärder på europeisk nivå. Den 5 november 1998 antog kommittén en rapport som fokuserade på följande punkter:

Förslag till referensdokument om ökad medvetenhet om risker i arbetet och riskförebyggande med hjälp av utbildning.

Förslag till rekommendation om utbildning i riskförebyggande.

Förslag till framtida prioriteringar och insatser.

Kommittén anser att utbildningsverksamheten kräver ett adekvat program för riskförebyggande. Den föreslår därför att kommissionen tar initiativ och vidtar åtgärder för att följa och främja utvecklingen av utbildning på de olika områden som anges i föregående kapitel genom att knyta den rådgivande kommittén till den.

2.2.4. Kommitténs yttrande (dokument 5832/1/98) om "kommissionens förslag om en metodologi för ekonomisk och social utvärdering av den gällande lagstiftningen för hälsa och säkerhet, samt ett förfarande för utvärdering av de europeiska direktiven beträffande hälsa och säkerhet med hjälp av denna metodologi och metoder som redan används i medlemsstaterna."

Rådgivande kommittén antog den 5 november 1998 sitt yttrande som kan sammanfattas på följande sätt:

(1) En socioekonomisk utvärdering kan vara viktig för god lagstiftning om hälsa och säkerhet. Den bör tillföra den politiska debatten information om de kostnader som oftast åsamkas företag och om fördelarna för samhället. Eftersom målet är att skapa öppenhet och inte att ersätta politiskt ansvar behövs helst ett praktiskt och proportionellt synsätt. I många fall kan en enkel analys grundad på befintliga uppgifter och de ansvariga tjänstemännens yrkesmässiga bedömning ge de uppgifter som behövs för kommande diskussioner. Tidigare har de socio-ekonomiska bedömningar som gjorts på europeisk nivå inte varit tillfredsställande för arbetsgivare, arbetstagare eller regeringar. Våra rekommendationer är avsedda att korrigera detta problem genom att åstadkomma en mer realistisk process.

(2) Bästa sättet att uppnå öppenhet är att analysera en rättsakt eller en bestämmelse på ett tidigt stadium. (1) Kostnaderna och fördelarna för företagen, (2) fördelarna för de enskilda arbetstagarna och (3) fördelarna för hela samhället bör behandlas separat eftersom det krävs olika metoder för en bedömning av dessa aspekter.

(3) I analysen skall valet av baslinje och de antaganden som gjorts samt deras betydelse för resultaten framgå tydligt. Detta ger möjlighet att dra praktiska lärdomar av de erfarenheter som gjorts beträffande metoderna. Den särskilda arbetsgruppen ansåg det vara oklokt att begränsa valmöjligheterna för de personer som ansvarar för planeringen av den socioekonomiska bedömningen, eftersom olika rättsakter fordrar olika angrepp och metoder. Detta gäller särskilt när olika nationella rättsliga eller sociala traditioner måste beaktas. En jämvikt mellan jämförbarheten av nationella bedömningar och flexibilitet vid hänsynstagandet av dessa egenheter måste uppnås i varje enskilt fall. I de flesta fall är kanske ändå vissa harmoniserade antaganden samt en gemensam metodologi nödvändig. Om överensstämmelsen med den befintliga lagstiftningen på det område som förslaget till direktiv gäller är låg, bör man vid bedömningen skilja mellan de kostnader som åsamkas av uppfyllandet av de befintliga normerna och de kostnader som därutöver åsamkas av genomförandet av de nya förslagen.

(4) En socioekonomisk bedömning skall företas i två etapper. Den första etappen skall ge lagstiftarna en ungefärlig uppfattning om kostnaderna och fördelarna med den planerade rättsakten. Endast om denna grova analys, som bör utföras av den avdelning inom kommissionen som ansvarar för beredning av lagstiftning tillsammans med de berörda nationella myndigheterna, uppvisar betydande kostnadseffekter eller större osäkerhet om eventuella fördelar bör kommissionen gå in för en mer djupgående analys. I denna etapp bör fler uppgifter från företag samlas in och en mer ingående analys av de möjliga fördelarna utföras. Den särskilda arbetsgruppen föreslår att analysen i den första etappen skall utföras så fort ett förslag är tillräckligt etablerat och att denna uppgift skall överlåtas till en särskild arbetsgrupp. Analysen i den andra etappen bör endast utföras om ett förslag är särskilt besvärligt eller om slutsatserna av den första analysen inte varit tillräckligt eller proportionellt precisa i fråga om antingen kostnaderna eller fördelarna. I den andra analysen skall ingå samråd med nationella myndigheter och med arbetsmarknadens parter om eventuella tolkningar av den rättsakt som skall analyseras, särskilt om de åtgärder som arbetsgivaren skall vidta för att genomföra den.

2.2.5. Kommitténs yttrande om arbetsprogrammet för 1999 för Arbetsmiljöbyrån i Bilbao

Enligt vad som föreskrivs i förordningen om inrättandet av Arbetsmiljöbyrån i Bilbao, har kommittén förelagts ett utkast till Arbetsmiljöbyråns arbetsprogram för 1999 som fastställts av direktören för Arbetsmiljöbyrån, innan arbetsprogrammet presenteras för byråns styrelse. Ståndpunkterna som de olika intressegrupperna uttryckte i närvaro av Arbetsmiljöbyråns direktör, kan sammanfattas på följande sätt:

Alltmedan man erkänner att den anda och de idéer som uttrycks i programmet motsvarar förordningen genom vilken byrån inrättas, anser de tre arbetsgrupperna att programmet är alltför ambitiöst och att det inte är genomförbart, bland annat på grund av att inte allt i det föregående programmet genomförts. Grupperna anser att prioriteringarna i programmet måste rangordnas av Arbetsmiljöbyrån och dess styrelse. När man läser utkastet till arbetsprogram för 1999 får man intrycket att alla problem kommer att behandlas av Arbetsmiljöbyrån. Detta väcker viss oro hos arbetsmarknadens parter som skulle vilja se mer tydlighet i fastställandet av de områden på vilka Arbetsmiljöbyrån skall agera. Man bör särskilt skilja på kommissionens och Arbetsmiljöbyråns uppgifter. Arbetsgivargruppen vill se en ingående reflexion så att rådgivande kommittén hålls informerad om de uppgifter som överlämnas till arbetsmiljöbyrån. Arbetstagargruppen å sin sida är mån om att förfarandena, gruppen av människor på plats och tidsplanen för åtgärderna och deltagandet i dem skall vara klarare, samt anser att man måste bestämma när, hur och av vem konsumenternas behov skall fastställas.

Slutligen ser vissa delegationer med oro på överföringar av arbetsuppgifter: från kommissionen till byrån och från byrån till medlemsstaternas förvaltningar, som är överbelastade med byråns förfrågningar. Dessa överföringar måste bli öppnare.

3. ARBETSGRUPPERNAS VERKSAMHET/SAMMANSÄTTNING VID ÅRETS SLUT

3.1. Aktiva arbetsgrupper under 1998 som fortsätter arbetet 1999

3.1.1. Standardisering

Gruppen bedriver ett arbete av löpande karaktär. Kommittén har gett denna grupp i uppdrag att diskutera standardiseringsfrågor allteftersom kommissionen remitterar dem. Arbetsgruppen behandlar också allmänna frågor som rör arbetsmiljö i förening med standardisering.

Under 1998 sammanträdde gruppen tre gånger och diskuterade sju förslag till uppdrag. Ett förslag till yttrande utarbetades som gällde två förslag till uppdrag för CEN/Cenelec (se punkt 0). Gruppen har även utarbetat ett förslag till yttrande om CEN:s dokument "Genomgång av CEN:s genomförbarhetsstudie för en handledning för valet av personlig skyddsutrustning", som kommer att presenteras för att antas vid kommitténs nästa möte.

3.1.2. Fastställande av exponeringsgränser

Gruppen har rådfrågats om fastställande av prioriteringar vad gäller ämnen för vilka yrkeshygienska gränsvärden skall fastställas. Gruppen följer arbetet inom vetenskapliga kommittén vad gäller yrkeshygienska gränsvärden (punkt 4.3) och utarbetar kommitténs yttranden om kommissionens förslag beträffande fastställandet av exponeringsvärden på arbestplatsen. På kommitténs möten redogör gruppen för hur arbetat framskrider.

Gruppen sammanträdde fyra gånger under 1998 och granskade ett utkast till förslag till kommissionens direktiv om fastställandet av en första förteckning om yrkeshygienska gränsvärden, som genomför rådets direktiv 98/24 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet. Gruppen har särskilt undersökt hur ändamålsenligt det vore att ta med i bilagan till utkastet till direktivet de förteckningar som antagits i kommissionens direktiv 91/322 och 96/94 och förteckningen över nya ämnen, som antingen redan undersökts av gruppen inom ramen för arbetet med en tredje förteckning över gränsvärden, eller som rekommenderats av Vetenskapliga kommittén och ännu inte beaktats.

Gruppen kommer att fortsätta sitt arbete under 1999.

3.1.3. Egenföretagare

Gruppen inrättades i november 1996 och sammanträdde en gång under 1998. Gruppen tillsattes för att undersöka utkastet till "rådets förslag till rekommendation angående tillämpning av lagstiftningen om hälsa och säkerhet i arbetet för egenföretagare" (dokument 0522/96). Efter gruppens första rapport översände Europeiska arbetsmiljöbyrån (Bilbao) till medlemsstaterna, på kommissionens vägnar, ett frågeformulär beträffande tillämpningen av lagstiftningen om hälsa och säkerhet i arbetet för egenföretagare. Resultaten av denna undersökning, i form av svar från medlemsstaterna, har vidarebefordrats till gruppen som på nytt granskat kommissionens förslag mot bakgrund av dessa kompletterande uppgifter. Ett nytt förslag till yttrande kommer att framläggas för kommittén för att diskuteras och antas vid dess nästa sammanträde.

3.1.4. Tvärvetenskapliga tjänster för skydd och förebyggande / Medicinsk övervakning av arbetstagare

Denna grupp fick sitt uppdrag bekräftat i november 1996, då de bägge grupper som fanns dessförinnan slogs ihop.

Denna grupp har till uppgift att undersöka de problem som har konstaterats och den information som har samlats in vid inrättandet av tvärvetenskapliga tjänster för skydd och förebyggande när det gäller arbetstagare inom alla sektorer, alla branscher och alla företag, statliga eller privata.

Denna grupp har även till uppgift att analysera hur övervakningen av hälsa och säkerhet sker i de olika medlemsstaterna.

Gruppen sammanträdde två gånger och redigeringsgruppen en gång under 1998. Arbetet har framskridit väl och beräknas vara slutfört under 1999.

3.1.5. Våld på arbetsplatsen

En av de åtgärder som föreskrivs under insats 3 i gemenskapsprogrammet är "analys av åtgärder som behövs på gemenskapsnivå för att förebygga våld på arbetsplatsen och uppföljning av dessa". Av detta skäl har gruppen tillsatts preliminärt. Den har inte sammanträtt under 1998.

3.1.6. Maskiner

Denna grupp har till uppgift att utforma ett kommittéyttrande om ett preliminärt förslag till rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner.

Direktiv 89/392/EEG om tillnärmning av lagstiftning om maskiner får viktiga inverkningar på arbetsmiljön. Förutom direkta effekter som påverkar nya maskiner kan direktiv 89/655/EEG om minimiregler beträffande säkerhet och hälsa medföra indirekta effekter på arbetstagares användning av arbetsutrustning.

Gruppen sammanträdde en gång under 1998 och kommer att fortsätta med arbetet under 1999.

3.1.7. System för hälsovård och säkerhetshantering

Denna grupp har bildats för att ge råd och bistånd till kommissionen i utarbetandet av handledningar beträffande systemen för hantering av hälsovård och säkerhet och för att ge rekommendationer om deras tillämpning. Gruppen träffades en gång under 1998. Den fortsätter arbetet under 1999.

3.2. Nedlagda arbetsgrupper

Kommittén beslutade att lägga ned tre arbetsgrupper som hade avslutat sitt arbete.

3.2.1. Byggnadsställningar

Gruppen bildades i maj 1996 och hade till uppgift att utarbeta ett yttrande åt kommittén beträffande ett förslag till rådets direktiv om byggnadsställningar.

Kommittén antog yttrandet 1997 och gruppen upplöstes formellt den 29 april 1998.

3.2.2. Utbildning

Gruppen bildades i november 1996 för att ge råd till kommittén om genomförandet av kapitlet "utbildning" i programmet, och särskilt om den eventuella beredningen av ett referensdokument som kan tjäna som grund för rekommendationer i utbildningen när det gäller arbetsmiljön och som kan innehålla ungdomarnas och den kommande arbetskraftens behov, samt ge råd till kommittén om genomförandet av vissa följdåtgärder på gemenskapsnivå.

Gruppen sammanträdde en gång under 1997 och två gånger under 1998. Resultatet av gruppens arbete var ett förslag till yttrande (punkt 2.3) om kommissionens dokument 98/97, som lades fram för kommittén. Efter det att kommittén antagit gruppens yttrande upplöstes gruppen den 5 november 1998.

3.2.3. Ekonomisk och social utvärdering av lagstiftning om hälsa och säkerhet

Gruppen bildades i november 1996 och skall utarbeta kommitténs yttrande om kommissionens förslag om en metodologi för ekonomisk och social utvärdering av den gällande lagstiftningen om hälsa och säkerhet, samt ett förfarande för utvärdering av de europeiska direktiven beträffande hälsa och säkerhet med hjälp av denna metodologi och metoder som redan används i medlemsstaterna.

Gruppen har utgått från en rapport som beställts av kommissionen om "ekonomisk utvärdering och europeisk lagstiftning för hälsa och säkerhet på arbetsplatser" som analyserar de förfaringssätt som för närvarande tillämpas och tillgängliga metoder för att utvärdera den ekonomiska påverkan (såväl kostnader som fördelar) av lagstiftning för hälsa och säkerhet på europeisk nivå, nationell nivå och företagsnivå och som föreslår praktiska modeller för utvärdering av konsekvenser på europeisk och nationell nivå, inklusive ett förfaringssätt som är särskilt utformat för de europeiska direktiven.

Gruppen sammanträdde en gång under 1997 och två gånger under 1998. En redigeringsgrupp träffades en gång för att bistå vid utformningen av ett förslag till yttrande (punkt 2.2). Efter det att kommittén antagit yttrandet upplöstes gruppen den 5 november 1998.

4. Samarbete med andra organ

4.1. Permanenta organet

Permanenta organet för säkerhet och hälsa i stenkolsgruvorna och andra utvinningsindustrier skall i första hand följa utvecklingen av säkerhet och hälsa inom utvinningsindustrierna, underkasta medlemsstaternas regeringar praktiska förslag om förbättringar på arbetsplatserna och främja utbytet av ändamålsenlig information.

Representanter för permanenta organet har sedan 1994 deltagit som observatörer i kommitténs plenarmöten. På samma sätt deltar representanter för kommittén i det permanenta organets möten med två observatörer från varje intressegrupp. Detta förfarande garanterar ett bättre informationsflöde mellan de två organen. Erfarenheterna visar beröringspunkter, men intrycket att det rör sig om två skilda instanser förstärks. Permanenta organet är huvudsakligen ett tekniskt organ som behandlar specifika säkerhetsproblem inom utvinningsindustrin. Det är konkret tekniska aspekter som arbetet i första hand gäller medan kommittén är kvalificerad att diskutera de grundläggande frågorna om säkerhet och hälsoskydd på arbetsplatserna.

4.2. Kommittén för yrkesinspektörer

Kommissionen tillsatte genom sitt beslut 95/319/EG av den 12 juli 1995 kommittén för yrkesinspektörer som består av två representanter från yrkesinspektionstjänsten i varje medlemsstat och med en representant från kommissionen som ordförande.

Kommittén lämnar en årsrapport till kommissionen om sin verksamhet, särskilt om alla problem som gäller tillämpning eller kontroll av tillämpning av gemenskapens lagstiftning för hälsa och säkerhet på arbetsplatserna. Kommissionen lämnar denna rapport till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor.

4.3. Vetenskapliga kommittén för exponeringsgränser för kemiska agenser i arbetslivet

Kommittén bildades på rådets initiativ genom kommissionens beslut 95/320/EG den 12 juli 1995 och har till uppgift att studera kemiska agensers effekt på arbetarnas hälsa på arbetsplatserna. Detta arbete följs av Rådgivande kommittén och särskilt av arbetsgruppen för exponeringsgränser i samband med utarbtandet av dess yttranden om förslagen till direktiv om genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG, ändrat genom direktiv 88/642/EEG.

4.4. Arbetsmarknadens parter

En representant från Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) och en ledamot från Samarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivarorganisationer och industriförbund (UNICE) har erbjudits att delta som observatörer i kommitténs plenarmöten.

4.5. Tekniska fackföreningsbyrån

Europeiska tekniska fackföreningsbyrån för hälsa och säkerhet bildades 1989 av Europeiska fackliga samorganisationen för att följa den tekniska utvecklingen hos organisationerna för standardisering. Europeiska tekniska fackföreningsbyrån bildades med stöd av Europaparlamentet som gav den en budgetram 1989 och undertecknade ett flerårigt avtal med kommissionen samma år. Byrån utför studier och ger information med direkt anknytning till harmoniseringsarbetet och europeiska standarder för säkerhet och hälsa på arbetsplatserna och med kommitténs standardiseringsgrupp. En representant från tekniska fackföreningsbyrån deltar som observatör i kommitténs plenarmöten.

4.6. Internationella arbetsbyrån

En företrädare för Internationella arbetsbyrån bjuds in för att delta i kommitténs möten.

4.7. Europeiska stiftelsen

En representant från Europeiska stiftelsen för förbättring av levnadsvillkor inbjuds som observatör vid kommitténs plenarmöten för att bland annat presentera stiftelsens arbetsprogram.

4.8. Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao

Enligt beslutet om att bilda Arbetsmiljöbyrån är kommittén ansvarig för dess arbetsprogram och årsrapport.

BILAGA A

RÅDETS BESLUT

RÄTTSLIG GRUND

(Utdrag)

I rådets beslut av den 27 juni 1974 om inrättande av en rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor anges bl.a. följande:

"Europeiska gemenskapernas råd har beslutat (...) med beaktande av följande: Ett permanent organ bör inrättas som skall bistå kommissionen med att förbereda och genomföra verksamhet inom arbetarskyddsområdet och med att underlätta samarbetet mellan nationella förvaltningar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer...

HÄRMED BESLUTAS FÖLJANDE.

Artikel 1

En rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor, nedan kallad "kommittén", skall inrättas.

Artikel 2

Kommittén skall ha till uppgift att bistå kommissionen vid förberedelse och genomförande av verksamhet inom arbetarskyddsområdet.

Artikel 3

(1) Kommittén skall utarbeta en årlig rapport om sin verksamhet.

(2) Kommissionen skall sända denna rapport till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska kol- och stålgemenskapens rådgivande kommitté.

Artikel 4 :

(1) Kommittén skall bestå av (.) ordinarie ledamöter, på så sätt att varje medlemsstat har två företrädare för regeringen, två företrädare för fackföreningar och två företrädare för arbetsgivarorganisationer.

(2) För varje ordinarie ledamot utses en suppleant. (....)

(3). Ordinarie ledamöter och suppleanter i kommittén skall utses av rådet som, när det gäller företrädare för fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, skall sträva efter att uppnå en rättvis balans i kommitténs sammansättning mellan de olika berörda branscherna.

(4) Förteckningen över ledamöterna och suppleanterna skall offentliggöras av rådet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning för kännedom.

Artikel 5 :

De ordinarie ledamöterna och suppleanterna skall utses på tre år. Deras mandat skall kunna förnyas.

Artikel 6

(1) Kommittén skall ha en företrädare för kommissionen som ordförande eller, undantagsvis om denne har förhinder, en tjänsteman från kommissionen som skall utses av honom. Ordföranden får inte rösta.

(2) Kommittén skall sammankallas av ordföranden, antingen på hans initiativ eller efter begäran av minst en tredjedel av dess ledamöter.

(3) Kommittén kan inrätta arbetsgrupper där en ledamot av kommittén är ordförande. De skall överlämna resultaten av sitt arbete i form av en rapport vid ett möte med kommittén.

(4) Företrädare för den avdelning inom kommissionen som är berörd skall delta i kommitténs och arbetsgruppernas möten. Kommittén och arbetsgrupperna skall förses med sekreterartjänster av kommissionen.

Artikel 7 :

Kommitténs omröstning är giltig när två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.

Artikel 8:

Kommittén skall anta en arbetsordning vilken skall träda i kraft när rådet, efter att ha erhållit ett yttrande från kommissionen, har gett sitt godkännande.

BILAGA B

B2 - KOMMITTÉNS SAMMANSÄTTNING 1998

I. REGERINGSREPRESENTANTER

a) Ledamöter

>Plats för tabell>

b) Suppleanter

>Plats för tabell>

II. ARBETSGIVARREPRESENTANTER

a) Ledamöter

>Plats för tabell>

b) Suppleanter

>Plats för tabell>

III. FACKFÖRENINGSREPRESENTANTER

a) Ledamöter

>Plats för tabell>

b) Suppleanter

>Plats för tabell>

BILAGA C

ARBETSGRUPPER 1998

PLANERING

Ordförande : Herr JEPSEN (arbestgivarrepr.)

Vice ordförande: Fru WHITE (regeringsrepr.)

Föredragande : Herr FONCK (fackföreningsrepr.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: E. ROTHER Tel. 32268

MASKINER

Ordförande: GIUSTI (arbetsgivarrep.)

Vice ordförande: ROWE (regeringsrep.)

Föredragande: MARTIN (fackföreningsrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: Dr. ALVAREZ Tel. 32739

FASTSTÄLLANDE AV EXPONERINGSGRÄNSER

Ordförande: PELEGRIN (arbetsgivarrep.)

Vice ordförande: WILDERS (fackföreningsrep.)

Föredragande: STEEN (regeringsrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: ANGELIDIS Tel. 33747

VÅLD PÅ ARBESTPLATSEN

Ordförande: GALLI (fackföreningsrep.)

Vice ordförande: PELEGRIN (arbetsgivarrep.)

Föredragande: WOOD (regeringsrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman : Dr ALVAREZ Tel:34547

EGENFÖRETAGARE

Ordförande: HENRY (regeringsrep.)

Vice ordförande: PELEGRIN (arbetsgivarrep.)

Föredragande: VOGEL (fackföreningsrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: E. ROTHER Tel. 32781

UTBILDNING

Ordförande: GALLI (fackföreningsrep.)

Vice ordförande :

Föredragande: DE LANGE (arbetsgivarrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: VAN LOON Tel. 32034

SOCIO-EKONOMISK UTVÄRDERING

Ordförande: TUDOR (fackföreningsrep.)

Vice ordförande: E. MELIN (regeringsrep.)

Föredragande: SCHEEL (arbetsgivarrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: HAIGH Tel. 32734

TVÄRVETENSKAPLIGA TJÄNSTER OCH MEDICINSK ÖVERVAKNING

Ordförande: TYÖLÄJÄRVI (fackföreningsrep.)

Vice ordförande: CORMAN (arbetsgivarrep.)

Föredragande: WOOD (regeringsrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: Dr. ALVAREZ Tel. 34547

STANDARDISERING

Ordförande: FONCK (fackföreningsrep.)

Vice ordförande: ROWE (regeringsrep.)

Föredragande: SCHEEL (arbetsgivarrep.)

>Plats för tabell>

Andra experter:

MERTENS från Cenelec

PLISSART från CEN

MENDOLA från Europeiska kommissionen GD III i Bryssel

VAN GHELUWE från Europeiska kommissionen GD III i Bryssel

M. BLOMQUIST, idem

Ansvarig tjänsteman: M. LOMMEL Tel. 33871

SYSTEM FÖR HÄLSOVÅRD OCH SÄKERHETSHANTERING

Vice ordförande: PISSIMISSI (regeringsrep.)

Vice ordförande: PELEGRIN (arbetsgivarrep.)

Föredragande: VOGEL (fackföreningsrep.)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: Hilde Van Loon - Tél. 32034 , E.ROTHER- Tel: 32278

BILAGA D

MÖTESDATUM 1998

>Plats för tabell>