52000AC0470

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om:

- "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media - yrkesutbildning) (2001-2005)", och

- "Förslag till rådets beslut om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media plus - Utveckling, distribution och marknadsföring) (2001-2005)"

(2000/C 168/03)

Den 6 mars 2000 beslutade rådet i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslagen.

Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som ansvarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 6 april 2000. Föredragande var Bernardo Hernández Bataller.

Vid sin 372:a plenarsession den 27-28 april 2000 (sammanträdet den 27 april 2000) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 111 röster för och 1 nedlagd röst.

1. Inledning

1.1. Industrierna som är knutna till informationssamhället, särskilt den audiovisuella industrin, utgör en av de branscher inom EU som har störst tillväxtpotential. Studier visar att intäkterna från denna marknad förväntas stiga med 70 % fram till 2005, vilket bara för den perioden skulle kunna innebära att det skapas mer än 300000 högkvalificerade arbetstillfällen(1).

1.2. Digitalisering, interaktivitet och teknologisk konvergens har på ett mycket djupgående sätt förändrat den traditionella audiovisuella sektorn genom att det har utvecklats nya metoder för tillverkning, produktion och distribution. Det har dykt upp nya aktörer, det har uppstått nya produkter och tjänster och det har vuxit fram nya, direkta och indirekta sätt att visa audiovisuella verk.

1.2.1. Dessa förändringar kompletterar dessutom den befintliga sektorn och ersätter den inte. Samtidigt som det sker en tilltagande ökning av digital-TV och nya tillämpningar som on line-tjänster, interaktiv TV och video på begäran (video on demand, VOD) samt elektronisk utsändning i biografsalonger, kan man notera en ökning inom mer traditionella produktområden som videoförsäljning, produktion och visning av biograffilmer.

1.2.2. Mot denna bakgrund verkar produkter med audiovisuellt innehåll vara ett viktigt område för att skapa mervärde för 2000-talet, som kanske kan främja framväxten av en konkurrenskraftig europeisk industri och därmed förstärka EU:s ekonomiska tillväxt.

1.3. För att den audiovisuella industrin skall kunna spela sin roll som ekonomisk och sysselsättningsskapande motor måste man emellertid på ett tillfredsställande sätt hantera vissa grundläggande strukturella utmaningar. I några fall rör det sig om utmaningar som påverkar hela den audiovisuella industrin, såsom minskade intäkter per utsändning (på grund av en allt mer splittrad publik) och en allt större internationalisering av spridningsmetoderna. I andra fall handlar det om specifikt europeiska svaga punkter:

- En uppsplittring av de nationella och regionala marknaderna, vilket leder till dålig spridning av program över gränserna inom gemenskapen.

- Små ekonomiska investeringar i planering och genomförande av audiovisuella projekt. Resultatet blir dålig lönsamhet för verken och därmed ytterligare minskad investeringsförmåga i framtiden.

- Otillräckligt kapitaltillskott till företagen, vilket försvagar deras utvecklingsmöjligheter på det internationella planet.

1.4. Den europeiska audiovisuella industrin befinner sig därför i en svag position. Den kan ännu inte helt bemöta en växande internationell konkurrens. Det är därför nödvändigt att utforma strategier för finansiering som kan skapa starka incitament i fråga om utvecklingskapacitet, integrering, spridning och marknadsföring på internationell nivå. Det är mycket viktigt att regeringarna stöder sådana initiativ genom specifika och kompletterande finansiella stödåtgärder som syftar till att öka antalet producenter, i synnerhet inom de mer nyskapande marknadssegmenten. En europeisk kvalitetsproduktion - tack vare effektivare utbildningsinsatser och stärkta positioner på världsmarknaden genom ökade marknadsandelar - kan på ett bättre sätt garantera ökade intäkter och intäktsandelar för de europeiska producenterna av audiovisuellt innehåll.

1.5. Sedan 1997 har kommissionen noggrant granskat sin politik på det audiovisuella området med avseende på nuvarande och framtida följder av den digitala eran. Som resultat av denna granskning kan nämnas Media II-programmet(2), rekommendationerna och bidragen i rapporten från högnivågruppen för den audiovisuella politiken(3) och det samråd som ägt rum mellan branschfolk och kommissionen inom ramen för konferenserna i Birmingham (april 1998) och Helsingfors (september 1999) och i samband med grönboken om konvergensen av telekommunikation, media och informationsteknik(4).

2. Kommissionens förslag

2.1. Syftet med kommissionens förslag i fråga om programmet Media plus är att med en sammanhållen strategi och tydliga mål även fortsättningsvis lösa dessa problem, genom att skapa så goda förutsättningar som möjligt för europeiska aktörer att positionera sig på bästa sätt på de nya marknaderna.

2.1.1. Strategin för stödsystemen som syftar till att stärka de europeiska aktörerna måste vara pragmatisk och anpassad till den audiovisuella marknadens behov, med särskild fokus på strukturåtgärder. Likaså bör man ta tillvara det mervärde som är förknippat med både den gemensamma europeiska dimensionen och med medlemsstaternas kulturella och nationella mångfald.

2.1.2. I ljuset av detta behövs följande:

- Ett system för information om och uppföljning av nya krav och framsteg på den audiovisuella marknaden, liksom utbyte av erfarenheter med medlemsstaterna för att skapa effektiva samordningsvinster.

- Företräde för transnationell spridning av europeiska audiovisuella verk, inom och utanför Europeiska unionen.

- Komplementaritet och samstämmighet med gemenskapens övriga åtgärder som ingår i en gemensam strategi (utbildningsprogram, program för stöd till små och medelstora företag och till IT, initiativet e-Europa(5), programmet "Ett användarvänligt informationssamhälle" inom femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling(6), programmen Info 2000 och MLIS, andra utbildningsprogram som Sokrates och Leonardo, samarbete med organ som Eureka(7) m.m.).

- Komplementaritet avseende politiken på nationell och regional nivå, med särskild hänsyn till de särskilda behoven i länder med låg audiovisuell produktionskapacitet eller som utgör ett geografiskt och språkligt begränsat område.

- Stödinsatser i de stadier av den audiovisuella kedjan där stödet ger störst mervärde (i första hand i början och slutet av produktionsprocessen).

- Effektiv och systematisk utvärdering av stödet tillsammans med lämpliga justeringar och ett bättre utnyttjande av mekanismerna för automatiskt stöd, vilka grundas på marknadsresultat.

- Genomförandet av pilotprojekt som, om resultaten faller väl ut, skulle kunna göra det möjligt att omedelbart anta de viktigaste stödmekanismerna i programmet(8).

- Förlängt samarbete med tredje länder som delar Europeiska unionens mål när det gäller politiken för audiovisuellt innehåll.

2.2. I likhet med Media II koncentreras stödåtgärderna inom programmet Media plus på två olika verksamhetsområden, nämligen utbildning och yrkesutbildning (artikel 150 i fördraget) och industri (artikel 157 i fördraget)(9), som inkluderar projektutveckling, produktion, distribution, spridning och marknadsföring.

2.2.1. I detta syfte har två förslag till rådsbeslut utarbetats, vars mål är att genomföra en politik som är anpassad till marknadens särdrag och som är tydligt inriktad på att optimera de fördelar som EU:s audiovisuella industri kan dra av den tekniska utvecklingen.

2.2.2. Detaljerna kring det ekonomiska stödet kommer att utvärderas och justeras med jämna mellanrum. På grundval av dessa bedömningar kan kommissionen eventuellt föreslå åtgärder som kompletterar de två instrumenten.

2.3. De åtgärder som föreslås för yrkesutbildning (Media yrkesutbildning) inriktas huvudsakligen på följande:

- Tillämpning av ny teknik för produktion och distribution av audiovisuella program av hög konstnärlig kvalitet och med stora kommersiella möjligheter.

- Beaktande av de utvecklingsmöjligheter som den europeiska och den internationella marknaden erbjuder.

- Ekonomisk och kommersiell förvaltning på europeisk och internationell nivå, inbegripet rättsregler, produktionsfinansiering, marknadsföring och distribution.

- Teknik för manusförfattande, i synnerhet för interaktiva program avsedda för nya elektroniska spridningsmetoder.

2.4. För att utveckla och producera audiovisuella kvalitetsprogram som kan generera stora intäkter på ett ökande antal medier krävs betydande investeringar. Stödet från Media plus-programmet bör tillhandahållas redan vid projektplaneringen genom en effektiv process för att bedöma projektets genomförbarhet samt den förväntade avkastningen av verket utifrån dess produktionskostnad och avsättningsmöjligheter. Den här processen, som är vanlig inom andra branscher, är ofta ofullständig när det gäller audiovisuella verk, vilket ofta leder till att man producerar verk med små lönsamhetsmöjligheter.

2.5. Stödet till distribution och saluföring är den viktigaste åtgärden i förslaget till programmet Media Plus, eftersom den direkt påverkar den återbetalning av och avkastning på investerat kapital som är oumbärlig för att säkerställa att de europeiska audiovisuella produktionerna får en stark ställning på marknaden. Det betyder att man måste skapa och i synnerhet ta tillvara programkataloger över till exempel biograffilmer, spelfilmer, dokumentärer och tecknade filmer, som kan användas och återanvändas via olika kanaler och i olika format.

2.6. De speciella målen för stödet till marknadsföring är i allmänhet desamma som för distributionsstödet. Mekanismerna som kompletterar distributionsstöden har dock som mål att förbättra de europeiska verkens och programmens tillträde till europeiska och internationella marknader.

2.7. Åtgärderna för utveckling, distribution och marknadsföring måste överensstämma med fördragets konkurrensregler, och framförallt med bestämmelserna om statsstöd.

3. Allmänna kommentarer

3.1. Ekonomiska och sociala kommittén stöder kommissionens förslag, eftersom det tar upp kompletterande åtgärder som främjar spridningen av det gemensamma kulturarvet. Kommittén vill dock påpeka följande:

- Anslagen till Media plus-programmet är alltför knappa för att de ambitiösa målen skall kunna uppnås. Kommittén efterlyser därför ökade budgetanslag. Marknadsmekanismerna är i denna bransch otillräckliga på vissa områden: Den europeiska finanssektorn vill undvika risktagande och bidrar därför i allmänhet inte till investeringar i den audiovisuella sektorn.

- Denna omständighet bör framhävas i förslaget eftersom det handlar om att främja vår kulturella identitet.

- Sektorn skulle gynnas av fler uppgifter om utvärderingen av tidigare program, eftersom de befintliga uppgifterna är otillräckliga.

- Särskild prioritet bör ges till teknisk utveckling och innovation, och de finansiella medlen bör fördelas bättre.

- Kommissionen bör inrätta en europeisk byrå för informationssamhället som skall bidra till att samordna de olika initiativen för konvergens på multimediaområdet.

3.2. Det finns således ett verkligt behov av detta program, främst på grund av det mervärde som programmet medför. Programmet möjliggör fri rörlighet över gränserna för audiovisuella verk. Det stärker också den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och ökar kunskapen om den europeiska identiteten. Gemenskapsåtgärder på detta område är följaktligen starkt motiverade.

3.3. Ekonomiska och sociala kommittén beklagar dock att kommissionen bortser ifrån att den europeiska audiovisuella industrins betydelse inte enbart hänger samman med ekonomiska aspekter. Den bidrar även till att främja vår kultur och våra demokratiska värderingar.

3.3.1. I Europa har man insett att den audiovisuella industrin har en kulturell dimension och att den med sin säregna karaktär erbjuder en unik produkt. Detta förklarar varför man i Europa på det audiovisuella området traditionellt försökt upprätthålla en balans mellan

- å ena sidan rätten till yttrande- och informationsfrihet, som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle,

- å andra sidan skyddet av allmänintresset, som man anför för att skydda minderåriga, bekämpa rasism och främlingsfientlighet, slå vakt om privatlivets helgd och stärka den sociala sammanhållningen.

3.4. ESK efterlyser en bedömning av förslagets sysselsättningseffekter. Den audiovisuella sektorn har en stor tillväxtpotential på detta område, och kommissionen bör alltid eftersträva en hög sysselsättning när gemenskapspolitiska åtgärder utformas och vidtas.

3.5. Stödet till utbildning bör bidra till ökad samordning mellan tekniska, yrkesinriktade utbildningsinrättningar och universitet med teoretisk inriktning. På så sätt kan man också undvika att stödet blir alltför uppsplittrat. ESK hoppas att kriterierna för genomförandet kommer att bidra till att programmen och finansieringen utnyttjas maximalt, och anser att större vikt bör läggas vid olika utbildningsaspekter som rör ungdomar.

3.5.1. Det är viktigt att verka för ett effektivt och varaktigt samarbete på europeisk nivå mellan skolor och berörda företag, i syfte att uppnå balans mellan grundutbildning och specialistutbildning. De anställda inom den audiovisuella sektorn kan på så sätt garanteras permanent fortbildning genom att dra nytta av

- distansundervisning med stöd av ny teknologi och dess tillämpning på produktionen av audiovisuella verk,

- nya pedagogiska metoder med hjälp av den nya - i synnerhet digitala - tekniken.

3.5.2. Vissa utbildningsinsatser kan göra det enklare att komma in på arbetsmarknaden och anpassa sig till arbetsmarknadens krav, stärka företagarandan - särskilt genom åtgärder för teknisk innovation inom små och medelstora företag - och skapa lika möjligheter för övriga aktörer. Med denna typ av kompletterande åtgärder slår man samtidigt vakt om EU:s kulturella och språkliga mångfald.

Man bör under alla omständigheter sträva efter att anpassa utbildningen till utvecklingen och lägga större vikt vid utbildningsaspekter som rör ungdomar.

3.5.3. ESK vill dessutom anmoda kommissionen att föreslå åtgärder som aktivt främjar ett ökat deltagande av kvinnor i detta utbildningsprogram och som bidrar till att fler kvinnor i framtiden är aktiva i den audiovisuella sektorn, vilket skulle vara positivt för dess utveckling.

3.6. I fråga om åtgärderna för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av audiovisuella verk, anser kommittén att den europeiska audiovisuella industrin - i synnerhet de oberoende företagen inom EU - måste få ökat tillträde till marknaden. Europeiska företag och deras verk bör också stödjas. Kommittén anser även att man i utbildningssyfte bör vidta åtgärder för att förbättra allmänhetens tillgång till det europeiska audiovisuella kulturarvet, genom att digitalisera programarkiven och upprätta nätverk mellan dem. I princip bör man prioritera aspekter som rör effektivare distribution och marknadsföring av de audiovisuella verken.

3.6.1. Det planerade samarbetet mellan programföretag - särskilt i fråga om specialiserade organ såsom Eureka Audiovisual - bör fördjupas, så att gemensamma åtgärder som motsvarar programmens mål på utbildningsområdet kan vidtas.

3.6.2. Pilotprojekt bör utvecklas inom ramen för e-Europe, i syfte att harmonisera och samordna samtliga stödåtgärder på det audiovisuella området och dra fördel av de samordningsvinster som uppstår. ESK vill upprepa att det behövs rapporter med utförliga uppgifter för att utvärdera de resultat som uppnåtts genom de instrument som hittills använts för att stödja den audiovisuella industrin. Dessa rapporter bör överlämnas för bedömning till EU:s övriga institutioner och organ.

3.6.3. Ekonomiska och sociala kommittén välkomnar att kommissionen eftersträvar en effektiv samordning av de åtgärder som vidtas på området för ny teknologi, i synnerhet inom ramen för det femte ramprogrammet, eftersom gemenskapens produkter måste hålla högsta kvalitet för att återvinna förtroendet för forskningsprojekt inom detta ramprogram.

3.6.4. Det behövs effektiva stimulansmekanismer avsedda att ge finansiellt stöd till företag som framför förslag om hela projektpaket. I detta sammanhang bör man prioritera automatiska stödsystem och sträva efter största möjliga öppenhet och enkelhet.

3.6.5. ESK anser att man skall prioritera produkter som kan exploateras kommersiellt under en längre tid på de olika marknaderna. När det gäller spridningen av programmen anser kommittén att man skall främja textning och försöka uppnå en balans mellan respekt för verkets integritet och kulturell mångfald, prisoptimering och allmänhetens krav. Textning och dubbning bör komplettera varandra, och man bör sträva efter en balans som blir allt lättare att uppnå med den nya tekniken.

4. Ekonomiska och sociala kommittén beklagar slutligen att kommissionen inte anslår tillräckliga resurser till programmet. Målen avseende programmets mervärde har inte heller satts tillräckligt högt. Rent konkret vill kommittén även framhålla följande:

- För att gemenskapen skall kunna agera på ett tydligare sätt inom kulturområdet samt främja den europeiska kulturella identiteten och samtidigt ge den en politisk dimension, är det viktigt att medvetandegöra och informera användarna om denna kulturella identitet och samtidigt bistå industrin och medlemsstaterna. Kommissionen bör därför inrätta en europeisk byrå för informationssamhället som kan samordna olika initiativ för konvergens på multimediaområdet.

- Denna byrå, som ESK föreslog redan i samband med Uleåborgsdeklarationen(10), skulle kunna utgöra en obyråkratisk instans för ersättning, samarbete och samordning inom olika audiovisuella områden - från produktion till distribution av europeiska verk - genom att utnyttja det finansiella stöd och de stimulansåtgärder som planeras.

- Ytterligare styrinstrument bör inrättas för den audiovisuella sektorn, till exempel en garantifond. Kommissionen har redan tidigare föreslagit en dylik fond, men dess verksamhet är för närvarande lagd på is.

Bryssel den 27 april 2000.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Beatrice Rangoni Machiavelli

(1) Studie av Norcontel Ltd för kommissionens räkning, Economic Implications of New Communications Technologies on the Audiovisual Markets, slutrapport, 15 april 1997.

(2) ESK:s yttrande om "Förslag till rådets beslut avseende ett utbildningsprogram som vänder sig till yrkesverksamma inom den europeiska industrin för film- och TV-produktion (Media II)", EGT C 256, 2.10.1995.

(3) Datoråldern och den europeiska audiovisuella politiken, rapport från högnivågruppen för den audiovisuella politiken, Luxemburg, 1998.

(4) KOM(97) 623 slutlig och KOM(1999) 108 slutlig. ESK:s yttrande, EGT C 214, 10.07.1998. Slutsatserna från konferenserna i Birmingham och Helsingfors finns på följande webbplatser: http://europa.eu.int/eac och http://presidency.finland.fi/.

(5) "e-Europe - Ett informationssamhälle för alla", KOM(1999) 687 slutlig.

(6) ESK:s yttrande om "Femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002)", EGT C 407, 28.12.1998.

(7) Eureka Audiovisuel är en mellanstatlig alleuropeisk organisation som inrättades 1989 och har som målsättning att främja den europeiska audiovisuella industrin. Den består av 35 medlemmar (medlemsstaterna och Europeiska kommissionen samt Europarådet som är associerad medlem).

(8) EGT C 343, 11.11.1998, s. 10-16.

(9) Programmet Media II byggde också på två rådsbeslut. På utbildningsområdet (artikel 127 i fördraget) genomfördes programmet genom rådets beslut 95/564/EG av den 22 december 1995, EGT L 321, 30.12.1995, s. 33, på utvecklings- och distributionsområdet (artikel 130 i fördraget) genomfördes programmet genom rådets beslut 95/563/EG av den 10 juli 1995, EGT L 321, 30.12.1995, s. 25.

(10) Protokoll från TEN-sektionens 11:e sammanträde, bilaga 11 - CES 829/99 av den 7 september 1999.