51999AC0854

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - De europeiska företagens konkurrenskraft i samband med globaliseringen - Stimulansåtgärder"

(1999/C 329/12)

Den 22 januari 1999 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 198 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som ansvarat för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande den 22 juli 1999. Föredragande var Peter Morgan.

Vid sin 366:e plenarsession den 22-23 september 1999 (sammanträdet den 23 september 1999) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 92 röster för, 23 röster emot och 21 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. I sitt diskussionsdokument har kommissionen inte försökt att på ett systematiskt sätt klassificera de europeiska företagen. I föreliggande yttrande vill ESK föreslå följande klassificering:

A. Storföretag:

A1 statsägda företag,

A2 aktiebolag med säte i Europa,

A3 aktiebolag lokaliserade till Europa men ej med säte i Europa.

B. Små och medelstora företag:

B1 börsnoterade företag,

B2 ej börsnoterade företag,

B3 företag finansierade med riskkapital.

1.2. Meddelandet syftar till att undersöka hur man i Europa skall undanröja olika hinder för att kunna dra fördel av globaliseringen. Det kräver att man gör en utvärdering av varje ovannämnd företagskategoris förmåga att konkurrera i den globala ekonomin och därmed bidra till BNP-tillväxt och skapande av arbetstillfällen i EU. Meddelandet utgår från att företagen för att ha denna förmåga måste anpassa sig och att både EU och medlemsstaterna parallellt måste driva en aktiv politik på detta område.

1.3. Som i alla ESK:s yttranden uttrycks även i detta kommitténs starka stöd för den europeiska sociala modellens mål - sjukvård, utbildning, social trygghet och sysselsättning - på vilka EU-medborgarnas kunnande och välfärd beror. Emellertid uttrycks i yttrandet oro över hur modellen genomförs, särskilt vad gäller finansiering av social trygghet genom arbetsgivaravgifter snarare än via inkomstskatter och utformningen av bestämmelserna för att skydda anställningstryggheten.

1.4. I meddelandet refererar man flera gånger positivt till USA:s ekonomiska modell. Den centrala frågan i detta yttrande är hur man skall uppnå samma produktivitet som i USA inom den europeiska sociala modellens struktur och regler. Det ligger särskilt en kulturell utmaning i att uppmuntra risktagande inom ramen för välfärdsstaten, utan att denna hotas.

1.5. Globalisering innebär att producenter världen över har tillträde till alla marknader och att lågkostnadsländer får en relativ fördel i branscher med enkel och repetitiv teknik. Denna utveckling förutsätter att i-länderna blir ledande inom högteknologiindustrier som producerar ett högt mervärde och som utnyttjar högutbildad personal. Detta utgör även ett oroselement; den lågteknologiska industrin kommer troligen inte att överleva, något som i sin tur kommer att leda till ökade krav på ekonomisk anpassningsbarhet och flexibilitet. Europas möjlighet att möta dessa utmaningar är något som ständigt återkommer i kommissionens meddelande och i detta yttrande. Denna möjlighet kommer också att vara beroende av hur framgångsrik kommissionen är i samband med såväl förhandlingarna om en ny världsordning för internationell handel som bättre fungerande internationella kapitalmarknader.

1.6. Konkurrenskraften kräver att ett företag kan producera mervärde inom olika delar av produktionen och vinna kunder på en öppen marknad. Regeringens uppgift är att säkerställa att lagstiftningen är gynnsam och att bolagsskatter och arbetsgivaravgifter inte är avskräckande. Sammantaget måste därvid alla berörda gruppers intressen tillvaratas och sysselsättningen säkras och ökas.

2. Europeiska företag och marknadsekonomi

2.1. Storföretag

2.1.1. Många av Europas större företag har till helt nyligen varit statliga monopol, något som inneburit att det inte funnits någon europeisk verksamhet inom vissa sektorer av den globala ekonomin. Nyckelsektorer i Europas näringsliv har på grund av gränserna splittrats upp på femton olika länder. Utvecklingen av inre marknaden inom EU har löst många av dessa problem.

2.1.2. Liberaliseringen av olika sektorer och privatiseringen av företag under det senaste årtiondet har börjat rätta till situationen. Mycket återstår dock att göra:

a) I meddelandet påpekas att den europeiska försvarsindustrin inte har lyckats stärka sin ställning via allianser. Till skillnad från USA:s försvarsindustri har emellertid fusioner och företagsförvärv inom den europeiska försvarsindustrin hämmats av statligt ägande och statliga ingripanden, ofta genom statliga "gyllene" aktier.

b) I meddelandet sätts stora förhoppningar till en sammankopplad värld, men den alltför sena liberaliseringen och privatiseringen av telekommunikationssektorn har lett till så höga taxor i Europa att allmänheten avskräcks från att utnyttja Internet.

c) Utbyggnad och kommersiell exploatering av transeuropeiska nät (TEN) tenderar fortfarande ofta att hämmas av statliga monopol inom kraft- och järnvägsindustrin.

d) De tidigare statsägda företagen och reglerade industrisektorerna är i många fall centrala för att skapa en kostnadseffektiv infrastruktur av hög kvalitet för företagen i Europa. Uppbyggnaden av denna infrastruktur, som inleddes under förra årtiondet, är långt ifrån avslutad, något som skapar nackdelar för företag inom EU överlag.

2.1.3. Liberaliseringen av industrisektorer som telekommunikationer och radio och TV har äntligen stimulerat framväxten av många nya, snabbt växande och framgångsrika högteknologiföretag. Om nya företag även i fortsättningen skall skapas och utvecklas på områden som informationsteknik, bioteknik och teknik för förnybara energikällor krävs ytterligare, väl genomtänkta åtgärder för avreglering och skydd mot missbruk av dominerande ställning.

2.1.4. Med undantag av Storbritannien är börsvärdet på EU:s aktiemarknader förvånansvärt lågt. Förklaringen till detta är delvis att vissa storföretag förblir delvis statsägda, men också att det finns ett stort antal privatägda storföretag med säte i Europa som inte är börsnoterade. Direkta ägandeformer har självfallet många fördelar, inte minst för ägarna. Nackdelen är att tillgången till internationellt kapital begränsas. Det utgör därför en potentiell hämsko för konkurrenskraftiga europeiska företags globala ambitioner. Här måste politiken vara inriktad på att skattesystemen inte får hindra försäljning och finansiering av direktägda privata företag. Aktienotering av privata företag innebär även en fördel för aktieägarna genom att det gör företagsledningarnas arbete lättare att bevaka.

2.1.5. I många europeiska länder är aktieinnehaven svåra att överblicka på grund av invecklade korsvisa aktieinnehav, ofta med banker inblandade. Aktieägarnas press på företagsledningen att bli mer effektiv har därför varit relativt svag.

2.1.6. ESK stöder uppfattningen att företag som är etablerade i Europa är "europeiska" företag oavsett var de har sitt säte.

2.1.7. När företagen får en global dimension får de också möjligheten att skapa arbetstillfällen i Europa, men också att flytta dem därifrån. Många arbetstillfällen har flyttats från Europa under det senaste årtiondet. Dessa företag kommer i ökande utsträckning att jämföra Europas fördelar som lokaliseringsplats med andra platser världen över.

2.1.8. Investeringar av utländskt kapital bidrar starkt till sysselsättningen och BNP i EU, och de berörda företagen har ett naturligt intresse av de EU-lokaliserade dotterföretagens relativa konkurrenskraft. I takt med att globaliseringen tilltar och samma företagsgrupp oavsett säte (Europa, Asien, USA osv.) etablerar sig internationellt kommer det att bli allt mindre viktigt var huvudkontoren är belägna. Företag fattar sina investeringsbeslut på grundval av de förhållanden som råder på den aktuella lokaliseringsorten i de olika länderna och regionerna världen över.

2.1.9. Några faktorer som är avgörande för "företagsvänliga" förhållanden är välutbildad arbetskraft, lönekostnader, beskattning, fysisk infrastruktur och lagstiftning. En välfungerande social dialog, socialt stabila förhållanden, motiverad arbetskraft och lokala marknader är också viktiga faktorer. Det är dessa frågor som politikerna bör koncentrera sig på. Utmaningarna för EU är att upprätthålla en balans mellan en högkvalificerad arbetskraft, infrastrukturens och miljöns kvalitet å ena sidan och företagens kostnader å den andra (se punkterna 1.4-1.6).

2.2. Små och medelstora företag (SMF)

Nästan alla företag hör till kategorin små och medelstora företag. Det finns i själva verket ytterst få stora företag. De flesta SMF som börsnoteras är av medelstorlek och antalet anställda är vanligtvis snarare 200 än 20. I denna analys kommer de att hänföras till storföretagen.

2.2.1. I länder som Tyskland och Italien har privatägda SMF utgjort den ekonomiska ryggraden. Dessa har traditionellt finansierats genom internt kapital, inte genom riskkapital. Men i och med att nya generationer tar över söker många sådana företag kapital och ägare utifrån. Det är således viktigt att en sådan utveckling inte förhindras. Det är självklart betydelsefullt att kapital kanaliseras till produktiva investeringar och inte bara till spekulation.

2.2.2. I kommissionens meddelande förs en omfattande diskussion om riskkapital - särskilt den amerikanska varianten - och vilken roll det kan spela för små och medelstora företags etablering och tillväxt(1). USA:s ekonomiska system med riskkapital innebär såväl stora risker som möjlighet till stora vinster i alla led - det gäller såväl för den som satsar riskkapitalet som för företagare och anställda. Företagare och deras anställda har aktieoptioner på en del av företagets kapital långt utöver Västeuropas företagsbestämmelser. Det hör till systemet att riskkapitalsatsningar kan lyckas lika väl som de kan misslyckas. Men detta hindrar inte en företagare från att göra nya försök. NASDAQ:s(2) roll är att låta dem som satsar riskkapitalet sälja vidare till aktieägare så snart satsningen har avancerat tillräckligt långt för att vara säljbar, så att riskkapitalet därefter kan återinvesteras i nya projekt.

2.2.3. Europeiska riskprojekt kan säljas till allmänheten på flera olika nationella fondbörser, och man har också tillgång till EASDAQ(3) och NASDAQ. Den europeiska allmänheten är mycket positiv till denna investeringsform, så möjligheten till att uppbringa riskkapital är säkerställd. Europas kapitalmarknader har fortfarande en infrastruktur som inte är tillräckligt stor vilket gör att entreprenörer kan ha svårighet att få tillgång till riskkapital. Det råder även en relativ brist på europeiska initiativ inom den högteknologiska sektorn. I avsaknad av sådana får det riskvilliga kapitalet ta sin tillflykt till återfinansiering av familjeföretag och att bidra till omstrukturering av europeiska företag genom "management buy-out" (MBO)(4).

2.2.4. Som ett uttryck för "människans" kreativa förmåga och mot bakgrund av hög arbetslöshet borde nyetablering av företag, och den sysselsättning det för med sig, ges ett starkt politiskt erkännande i samhället. Tyvärr förhåller det sig inte alltid så. Snarare håller EU på att tömmas på sin "begåvningsreserv" av ett stort antal potentiella företagare. För att komma till rätta med denna situation stöder Ekonomiska och sociala kommittén många av de förslag som förs fram i meddelandet:

- Risktagande behöver uppmuntras.

- Den negativa stämpeln bör tvättas bort från "hederliga affärsmisslyckanden" genom välavvägda bestämmelser för konkurser och insolvens (även om detta kan bli svårt att uppnå).

- Skattesystemet för småföretag och den börda som arbetsgivaravgifterna innebär bör ses över.

- Skatterna på kapitalinkomster skall inte bestraffa företagare eller anställda som blir rika genom att äga ett företag eller aktieoptioner.

- Arvsskattenivåerna bör ses över, så att företag kan behållas inom familjen.

- Nationella system för allmänt erkännande skall omfatta företagare som skapar betydande sysselsättning.

- Företagare i högteknologibranschen börjar bli globala förebilder; EU-länderna bör ta bättre hand om sina egna.

- Man behöver låta studenter få stifta bekantskap med företagarkultur och införa företagsledning som en viktig del av universitetsutbildningen.

- Universiteten måste vara mer företagsamma när det gäller att utnyttja sitt tekniska kunnande.

- Företagsparker för teknologiöverföring har en stor utvecklingspotential och bör inrättas vid de större tekniska högskolorna.

2.2.5. Förutom den företagarflykt som USA ger upphov till utgör det också en magnet för tekniker som lockas av anställningsmöjligheter. Förmodligen är svaret på denna trend att göra förutsättningarna för anställning i tekniska yrken och för personlig karriärutveckling lika attraktiva i EU.

2.2.6. Meddelandet fäster stor vikt vid uppmuntran av högteknologiska nyetableringar med potential att växa, konkurrera globalt och skapa arbetstillfällen. Det är av stor vikt att man försäkrar sig om en tillräcklig elevtillströmning till naturvetenskapliga utbildningar och ingenjörsutbildningar, och sedan skolar in studenterna i ett företagarvänligt klimat. Tävlingar och priser skall användas för att få de naturvetenskapliga studenterna att inrikta sig på nyskapande och produktutveckling. Ensamma småföretag som inte kan få finansiellt stöd från femte ramprogrammet utan att samarbeta med en tredje part behöver stöd från de nationella regeringarna. Kompletterande finansiellt stöd skall vara tillgängligt för nya tekniksatsningar, både i form av direkta bidrag och skatteavdrag för forskning och utveckling. Systemet för att skydda immateriell äganderätt måste också förbättras, särskilt för att hjälpa företagare inom det högteknologiska området.

2.2.7. Att stimulera utbudssidan genom teknologiskt företagande är naturligtvis inte tillräckligt för att lösa problemet med att Europa sackar efter USA i fråga om högteknologiska nyetableringar. Det är också en fråga om efterfrågan, vare sig det handlar om teknik för informationssamhället, bioteknik eller energiteknologi. I viss utsträckning kan offentliga myndigheter skapa denna efterfrågan, men näringslivets och allmänhetens attityder är också viktiga.

2.2.8. Överallt i Europa irriteras företagare över den stora mängden regleringar och all omständlig byråkrati. Vid starten har ett företag endast en eller två chefer. De är fullt upptagna med att etablera företaget och att skapa marknader som ger upphov till sysselsättning. Man måste därför minska den pappersexercis som krävs för att starta företag och som gör det svårt för nyetablerade företag att överleva. I vissa länder är myndigheternas inställning beklagansvärd, antingen det gäller tillstånd för att starta ett företag eller för att driva det.

3. Särskilda kommentarer

3.1. Avsnitt I - Tendenser - globaliseringen

Ekonomiska och sociala kommittén godkänner i stort den trendanalys som finns i meddelandet, till vilket följande tillägg bör göras:

3.1.1. I meddelandet understryker man betydelsen av sådana företag som "i fråga om tillväxt, kapitalisering och exportkapacitet [överträffar] de mer traditionella sektorerna". Företag i dessa sektorer har få tillgångar förutom sitt humankapital. Efter ett decennium då man i Europa har förknippat skapande av arbetstillfällen i USA enbart med "McDonalds"-jobb, avslöjar meddelandet nu den verkliga effekten: "Mellan 1995 och 1996 skapade IT- och elektronikindustrierna 250000 arbetstillfällen i den amerikanska ekonomin. För närvarande arbetar 2 miljoner inom programvaruindustrin, som omfattar över 44000 företag". Utmaningen för EU är att skapa en företagskultur i Europa i vilken sådana företag kan blomstra.

3.1.2. I meddelandet diskuteras vidare Europas förutsättningar att konkurrera med dessa nya företag. Även om konkurrensen måste ses som en utmaning kommer det inte att bli särskilt lätt eftersom kunskapsindustrin och den elektroniska handeln i USA ju alltid utvecklas på en fri marknad. Den marknaden fyller sin klassiska funktion som en "upptäckarprocess", där det visar sig vad som säljer och vad som inte säljer, vilket som fungerar och vilket som inte fungerar samt vad som lyckas och vad som misslyckas. Vissa riskföretag har framgång men långt fler misslyckas. Många som lyckas fortsätter med att exportera sin framgång. Även för ett icke exporterande nyetablerat företag är den enhetliga amerikanska marknaden mycket lättare att exploatera än den fragmentariska europeiska marknaden.

3.1.3. Det framgår inte klart av meddelandet hur kommissionen anser att Europa skall kunna konkurrera eller kunna överta vissa inslag i den amerikanska modellen utan att också acceptera dess underliggande liberala filosofi. Om ett företag misslyckas i USA kan samtliga inblandade starta ett nytt företag. En sådan "försöksprocess" kan omfatta såväl företagaren - som kan fortsätta med nya försök - som de anställda - som återigen kan bilda ett företag. Den amerikanska modellen kan dock inte utan vidare överföras till Europa. Inom EU måste man finna en balans mellan villkoren för att skapa den nödvändiga företagskulturen och de krav som ställs på ekonomisk och social sammanhållning.

3.2. Avsnitt II - De europeiska företagens ställning

3.2.1. I meddelandet föreslås att man skall ställa diagnos på följande punkter:

a) Konkurrenskraft - behovet av nya definitioner.

b) En positionering inom industrin som är mer traditionell än "bärande".

c) Kulturell identitet i den audiovisuella sektorn - en utmaning och en möjlighet.

d) Politiken för forskning och teknik - otillräckliga satsningar och bristfällig organisation.

e) Ineffektivt system på området för patent och licenshandel.

f) Allianser, sammanslagningar och förvärv på högteknologiområdet - en viss blockering.

g) Risktagandet är för lågt värderat i Europa.

Visserligen godtar kommittén en stor del av denna diagnos, men följande påpekanden bör göras:

3.2.2. Den begränsade användningen av informationsteknik.

3.2.2.1. En viktig bidragande faktor är de höga kostnaderna för telekommunikationer. Ett mer grundläggande bekymmer är vilket slags förändringar som måste ske i företagen för att man skall kunna dra full nytta av IT. Detta rör bland annat organisationsstruktur, arbetsinnehåll och arbetsmetoder. Kommittén inser att en av förutsättningarna för ökad användning av informationsteknologi är en effektiv företagsledning och ett gott företagsklimat. Man bör dessutom undersöka om EU:s lagstiftning är tillräckligt anpassad till en sådan omorganisering av arbetsprocessen. Som tidigare nämnts är det viktigt att även här uppnå jämvikt. Anständiga levnads- och arbetsvillkor måste dock ovillkorligen garanteras inom EU.

3.2.2.2. För att informationstekniken skall kunna utnyttjas på bästa sätt krävs hög kompetens hos användaren. Detta betingas i viss mån av kompetensen hos och tillgången på den arbetskraft som är yrkesverksam inom IT-området på inre marknaden. Det kan också nämnas att karriärmöjligheterna för kvinnor är underutvecklade. Förutom yrkeskompetens är användarnas allmänna datorkunskaper, både hos företagsledning och arbetstagare, ytterst viktiga för europeiska företags konkurrensförmåga. Intresserade arbetstagare måste få möjlighet att vidareutbilda sig på IT-området, ett behov som bör tillgodoses av företag som vill delta i konkurrensen.

3.2.3. Den försenade globaliseringen av företagstjänster

3.2.3.1. I meddelandet uppges att Europa ligger efter USA när det gäller företagstjänster, men det förklaras inte varför. Skälet till detta är att finansmarknaderna inte har utvecklats så snabbt i Europa. Av den anledningen är tjänster i samband med de första aktieerbjudandena, fusioner och förvärv, företagsrapportering och övrig aktiebolagsverksamhet föga utvecklade. Därför domineras denna sektor av utländska investeringsbanker, advokatfirmor, mäklarfirmor, redovisningsbyråer och revisorer, samt av PR-firmor för finansiell information. Det finns en liknande brist på europeiska företag för personliga finansiella tjänster, eftersom pensionssystemen i de flesta medlemsländer historiskt sett varit statliga och aktiemarknaderna inte spelar någon större roll när det gäller det personliga sparandet.

3.2.3.2. Den andra aspekten på tjänstesektorns utveckling är utläggning på entreprenad. Det innebär att företagen koncentrerar sig på sin kärnverksamhet och lägger ut mindre viktiga servicefunktioner på entreprenad. Därigenom skapas oberoende serviceföretag för så skilda verksamheter som logistik, byggnadsverksamhet, catering, informationsteknik, PR, osv. I Europa har denna specialisering börjat lite senare.

3.2.3.3. I meddelandet uppges att åtgärder för att utnyttja sysselsättningspotentialen i servicesektorn är ett viktigt element i europeisk sysselsättningsstrategi. EU och dess medlemsstater skulle kunna bidra till denna process genom att skapa erforderliga ramvillkor. De kan bland annat uppmuntra offentliga myndigheter att lägga ut tjänstesektorn på entreprenad. Detta skulle även kunna höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds såväl myndigheter som allmänhet.

3.2.4. Politik för forskning och teknologi

Uppgifterna i meddelandet räcker inte för att förklara skillnaderna i utgifterna för forskning och utveckling mellan USA, EU och Japan. Forskning och utveckling bedrivs i industrisektorer där företagen är aktiva. Nyckelfrågorna är det relativa belopp som ges ut per sektor och antalet företag per sektor. På detta sätt skulle vi åtminstone kunna avgöra huruvida jämförbar forskning och utveckling på företagsnivå är bristfällig - t.ex. Rolls Royce kontra General Electric, Volkswagen kontra Ford, Philips kontra Sony, eller Glaxo kontra Merck. Att Europa brister inom området forskning och utveckling inom högteknologiska industrigrenar beror delvis på att Europa har få företag inom dessa sektorer. Europeiska företag i allmänhet ger sig inte in i nya industrigrenar, och det bildas inte heller tillräckligt många nya företag. Det finns naturligtvis undantag som exempelvis SAP och Nokia (se även 3.3.5.g).

3.3. Avdelning III - Riktlinjer för en ny industripolitik

I det första stycket i denna avdelning i meddelandet sägs att

"en analys av internationella tendenser och de europeiska positionerna visar på behovet av en anpassning av industripolitiken, främst för att sprida intresset för att sprida företagskultur och risktagande, och stimulera uppkomsten av innovativa företag med förmåga och ambition att erövra världsmarknaden."

3.3.1. Detta skall åstadkommas genom att

a) anpassa systemen för kompetenshöjning och stimulera företagarandan,

b) förbättra systemet med "forskning - utnyttjande av resultaten",

c) underlätta risktagande,

d) styra det statliga stödet mot immateriella investeringar,

e) uppvärdera humankapitalet,

f) öka rörligheten för personer,

g) fortsätta att hävda inre marknadens konkurrensfördelar,

h) säkerställa en effektiv konkurrens som gör det möjligt att beakta marknadernas världsomspännande och innovativa karaktär,

i) fortsätta de positiva liberaliseringssträvandena inom den offentliga sektorn,

j) främja inrättandet av världsomspännande konkurrensregler,

k) kontrollera att reglerna efterlevs,

l) försvara de europeiska positionerna - ökad vaksamhet, förberedelser inför förhandlingarna och samarbete,

m) verka för att upprätta en mer långtgående global samordning,

n) ge industriföretagen ansvar,

o) främja konsumenternas och användarnas intressen.

3.3.2. Åtgärd j) t.o.m. o) faller under den allmänna rubriken "att främja samförstånd och enhetliga spelregler på global nivå". Dessa åtgärder är sammantaget en beskrivning av EU:s aktiva roll inom Världshandelsorganisationen och övriga internationella handelsförhandlingar som kommittén stöder helhjärtat. EU fyller helt klart en viktig funktion när det gäller att skapa en ny världsordning. Därför måste unionen värna om sina moraliska värden, särskilt nu när den europeiska sociala modellen står på spel. De senaste motsättningarna med WHO, där beslut om bananer och nötkött avvisats, skulle kunna underminera EU:s framtida position då kanske EU själv vill förlita sig på WTO:s beslut i tvister med tredje part.

3.3.2.1. Företagen i EU skulle bli mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden om det fanns likartade konkurrensförhållanden även i andra delar av världen, särskilt likartade arbetsrättsliga regler. Vid de kommande WTO-förhandlingarna bör EU därför särskilt verka för att de arbetsrättsliga reglerna förbättras i hela världen med utgångspunkt i ILO:s arbeten.

3.3.2.2. Arbetsmarknadsorganisationerna bör försöka öka förståelsen för den europeiska modellen genom kontakter med systerorganisationer i andra delar av världen.

3.3.2.3. Våra handelspartner kommer naturligtvis att oroas av att vi i vissa fall kan försöka överföra vissa kostnader för vår ekonomiska och sociala modell på dem. För att säkerställa de europeiska företagens konkurrenskraft måste kommissionen överväga att införa lättnader för alla ytterligare kostnadsbördor på europeiska företag som inte kan överföras på detta sätt. Första prioritet måste emellertid vara att främja den europeiska modellens sociala standard.

3.3.3. Vad gäller led b), forskning, föreslås tre åtgärder vilka kommittén stöder fullt ut. Kommittén har avgivit ett yttrande om det femte ramprogrammet(5). Framgången med pilotinvesteringsinitiativet I-TEC är glädjande, och kommittén ser gärna att det löper vidare under det femte ramprogrammet. Behovet att förbättra patentsystemet erkänns och kommittén emotser kommissionens planerade initiativ.

3.3.4. ESK stöder helhjärtat kommissionens rekommendationer beträffande utvecklingen av humankapital (e).

3.3.4.1. För att Europa skall kunna utveckla och utnyttja teknologin, uppnå kvalitet och producera ett högt mervärde, måste utbildning och utveckling av personal prioriteras (se punkt 1.5). I samband med detta skall särskild uppmärksamhet även ägnas åt att främja företagarandan.

3.3.4.2. För att ett företag skall bli konkurrenskraftigt måste det grundas på mänskliga resurser med en företagsledare i spetsen. Oavsett hur kompetent arbetskraften är krävs det ledarskap för att den skall nå sin fulla potential. Kunder skapar arbetstillfällen, företagare skapar kunder; samhället måste därför skapa företagare. Inom utveckling av humankapital bör främjandet av en företagaranda prioriteras högt.

3.3.4.3. Grunden för en företagarkultur måste läggas i skolorna, då skolbarn bildar sig en uppfattning om vår attityd till jobb. Studerande inom EU får i allmänhet ingen utbildning vad gäller att starta och driva ett företag eller om företagens roll i samhället. Det finns dock vissa undantag där utbildningsprogram i företagande sponsrade av näringslivet blivit allt vanligare på högstadie- och gymnasienivå och verkar ge gott resultat.

3.3.4.4. ESK anser att kommissionen bör vidta aktiva åtgärder för att sprida kunskap om bästa praxis till fler länder samt för att främja utbildningsprogram i företagande som med framgång prövats på olika ställen inom grundskolesystemet - såsom exempelvis det brittiska "Young Enterprise", det franska "Jeune Entreprise" och det svenska "Ung företagsamhet". Europeiska socialfonden vore ett lämpligt finansieringsinstrument för sådana initiativ.

3.3.5. Vad gäller led g) ("fortsätta att hävda den inre marknadens konkurrensfördelar") instämmer kommittén i påståendet att inre marknaden ger företag inom unionen en konkurrensfördel.

a) Europeisk standardisering är en verklig styrka, till exempel vad gäller mobiltelefoner.

b) Stadgar för Europabolag kommer att välkomnas av företag som är verksamma i flera av unionens länder.

c) Samordnade redovisningsnormer skulle vara en stor fördel. Gränsöverskridande fusions- och förvärvsverksamhet försvåras till stor del av osäkerheten kring möjliga företags värde.

d) Samordning av skattesystemen medför i sin tur problem. Det totala skattetrycket på bolag och sysselsättning varierar starkt. Det är möjligt att harmonisering skulle innebära högre skatter i vissa länder, vilket skulle drabba företagens konkurrenskraft. Varje reform bör noga övervägas med hänsyn till konkurrenskraften och sysselsättningen.

e) En anpassning av regelverket till informationssamhället skulle kunna innebära en stor fördel. Vissa av frågorna behandlades i grönboken om konvergens(6). Europeiska rådet har bett kommissionen att utarbeta rambestämmelser vad gäller informationssamhället, och kommittén är angelägen om att få ta del av eventuella förslag som läggs fram.

f) Införandet av euron har många positiva aspekter genom att skapa stabila världsomspännande kapitalmarknader med likviditet för aktier och obligationer. Lämpliga ramvillkor måste dock skapas för att dessa marknader skall fungera väl. Så småningom kommer en öppen prissättning i euro att innebära ett starkt uppsving för konkurrenskraften på inre marknaden.

g) Inte desto mindre anser kommittén att det finns utrymme för mer samarbete mellan institutioner och i utformningen av näringspolitikens inriktning inom sådana områden som nationellt stöd till FoU och försvars- och infrastrukturupphandling.

3.3.6. Led h) rör konkurrensen, och kommittén stöder uttalandet att företag som utvecklas i en starkt konkurrenskraftig miljö på sin ursprungsmarknad är bättre rustade att möta globaliseringen. I meddelandet påpekas att den geografiska avgränsningen av marknaden nu är på väg att bli global. Detta bekräftas av fusioner som dem mellan BP och Amoco och mellan Daimler och Chrysler. Man får dock inte glömma bort att konkurrenskraft ofta grundas på geografiska företagsgrupperingar som stöds av tillhörande dotterföretag. Konkurrenspolitiken måste därför syfta till att uppmuntra och bevara fördelaktiga konkurrensförhållanden för EU-företagen på deras ursprungliga marknad. Kommittén stöder synpunkterna på marknadsdominans i meddelandet. Hinder för marknadstillträde måste stoppas utom när, eller tills, en ny vara eller tjänst är etablerad. Därvidlag måste dock bestämmelser om kartellbildningar beaktas och skyddet mot marknadsdominerande företag ges största uppmärksamhet.

3.3.7. Vad gäller led n) ("ge industriföretagen ansvar") anser kommittén att inte bara företagen själva utan även de organisationer som företräder både stora och små och medelstora företag måste agera aktivt. De bör därför försöka etablera förbindelser med motsvarande organisationer världen över.

4. Slutsatser

4.1. Kommittén välkomnar kommissionens meddelande. Vi stöder helt analysen i punkt 3.3 och många av de föreslagna åtgärderna.

4.2. I slutsatserna i meddelandet anförs:

"Nya former av konkurrens håller på att utvecklas under trycket från globaliseringen. Dessa är alltmer inriktade på teknisk kompetens, tillträde till världsmarknaderna, snabba insatser, innovation och immateriella investeringar. Europa har stärkts av euron och måste utnyttja möjligheterna i dessa ekonomiska omvandlingar för att frigöra företagande och skapa en ny sysselsättningsdynamik. I internationella sammanhang måste Europa göra reklam för sina värderingar, särskilt marknadsintegrationen, kulturell identitet och social trygghet."

4.3. Kommittén har ombetts att delta i debatten med kommissionen, rådet, parlamentet och Regionkommittén kring hur dessa mål skall kunna uppnås. Som inledning på debatten ställer kommittén följande frågor:

4.3.1. Om alla företag som har sitt säte utomlands och är verksamma i Europa klassificeras som "europeiska", vad innebär det för industripolitiken?

4.3.2. I vilken utsträckning hämmar den sena utvecklingen av kapitalmarknaderna på den europeiska kontinenten fortfarande europeiska företags närvaro på internationella marknader och i internationell fusions- och förvärvsverksamhet?

4.3.3. Hur kan EU och medlemsstaterna hjälpa nuvarande och tidigare statliga företag att delta i rationaliseringen av europeiska företag så att dessa kan bilda konkurrenskraftiga grupper i internationell skala? Hur kan konsekvenserna av sådana omstruktureringar mildras för samtliga berörda aktörer?

4.3.4. Kan Europa utveckla en form av riskkapital som är förenlig med den sociala marknadsekonomins normer?

4.3.5. Vilka åtgärder kan vidtas för att utveckla efterfrågan på högteknologiska produkter och tjänster på den europeiska marknaden, så att efterfrågan ökar och skapar ett tekniskt uppsving?

4.3.6. Vilka åtgärder bör EU vidta för att internationellt marknadsföra sina värden, särskilt den sociala marknadsmodellen? Vilka är alternativen om det misslyckas, helt eller delvis?

4.3.7. Är de åtgärder som skisseras i avdelning III i meddelandet verkligen generellt sett tillräckliga för att underlätta spridningen av en ny företagskultur, uppmuntra risktagande och främja bildandet av innovativa företag som kan och vill erövra världsmarknaderna? Kan företagskulturen och förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv anpassas samtidigt som den ekonomiska och sociala sammanhållningen bevaras? Vad det handlar om är Europas förmåga att skapa företag som effektivt kan konkurrera på 2000-talet.

Bryssel den 23 september 1999.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Beatrice RANGONI MACHIAVELLI

(1) Se "Förslag till rådets beslut om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag", EGT C 157, 25.5.1998, s. 65.

(2) NASDAQ = National Association of Securities Dealers Automated Quotation.

(3) EASDAQ= European Association of Securities Dealers Automated Quotation.

(4) EGT C 235, 27.7.1998, s. 13.

(5) EGT C 355, 21.11.1997, s. 38.

(6) EGT C 214, 10.7.1998, s. 79.

BILAGA

till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Följande ändringsförslag fick minst en fjärdedel av rösterna men avslogs under debatten:

Punkt 3.2.3.3

Stryk de båda sista meningarna och ersätt med följande:

"I synnerhet vad gäller arbetsintensiva personliga tjänster finns det ett stort behov och en stor sysselsättningspotential."

Motivering

Utläggning på entreprenad är inte längre någon garanti för kvalitet. Med hänsyn till den höga arbetslösheten kan det inte vara fråga om att lägga ut existerande arbetstillfällen på entreprenad utan om att finna nya arbetstillfällen. Just i förmågan att fylla efterfrågan på varor och tjänster ligger ett lands ekonomiska styrka - och därmed också dess konkurrenskraft.

Resultat av omröstning

För: 61, emot: 67, nedlagda: 7.

Punkt 3.3.2.3

Stryk punkten.

Motivering

Ur ekonomisk synvinkel är resonemanget helt fel. Det blandar ihop mikro- och makroekonomiska fakta.

Resultat av omröstning

För: 64, emot: 66, nedlagda: 9.

Punkt 3.3.4.2

Stryk punkten.

Resultat av omröstning

För: 58, emot: 68; nedlagda: 12.

Följande avsnitt ur sektionens yttrande fick mer än en fjärdedel av rösterna men ströks ändå till förmån för ändringar som plenarförsamlingen godkände.

Punkt 1.6

"Konkurrenskraften kräver att ett företag kan producera mervärde inom olika delar av produktionen för att vinna kunder på en öppen marknad till priser som är tillräckligt höga för att kunna täcka skatter, investeringar och aktieägarnas avkastning på sitt kapital. På så sätt kan alla intressenters anspråk tillgodoses och sysselsättningen säkras och ökas. Regeringens uppgift är att säkerställa att lagstiftningen är gynnsam och att bolagsskatter och arbetsgivaravgifter inte är avskräckande. Inom EU har dessutom de olika regeringarna till uppgift att tillhandahålla social trygghet för att mildra konsekvenserna för de anställda när företag slås ut i en konkurrensutsatt och globaliserad miljö."

Resultat av omröstning

För: 79, emot: 62, nedlagda: 3.

Punkt 2.2.4 - tredje punktsatsen

"Skatterna för småföretag bör sänkas och förenklas, och den börda som arbetsgivaravgifterna innebär bör ses över."

Resultat av omröstning

För: 69, emot: 67, nedlagda: 2.

Punkt 2.2.4 - femte punktsatsen

"Lägre arvsskattenivåer skall möjliggöra att företag eller värdet av dessa kan behållas inom familjen."

Resultat av omröstning

För: 73, emot: 66; nedlagda: 3.

Punkt 3.1.3

"Det framgår inte klart av meddelandet hur kommissionen anser att Europa skall kunna konkurrera eller kunna överta vissa inslag i den amerikanska modellen utan att också acceptera dess underliggande liberala filosofi. Framför allt är det lätt att starta företag i USA. Det finns få restriktioner vad gäller till exempel anställning och arbetstider. Ett riktigt 'företag' kan startas av en företagare och de anställda. Om företaget misslyckas kan samtliga inblandade starta ett nytt företag. En sådan 'försöksprocess' kan omfatta såväl företagaren - som kan fortsätta med nya försök - som de anställda - som kan fortsätta ombilda företaget. Inom EU måste man finna en balans mellan villkoren för att skapa den nödvändiga företagskulturen och de krav som ställs på ekonomisk och social sammanhållning."

Resultat av omröstning

För: 76, emot: 62, nedlagda: 4.