51999AC0850

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning (EG) om ändring av förordning (EEG) nr 1911/91 om tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser på Kanarieöarna"

(1999/C 329/09)

Den 8 september 1999 beslutade rådet i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som ansvarat för det förberedande arbetet i ärendet, antog sitt yttrande den 1 september 1999. Föredragande utan studiegrupp var John Simpson.

Vid sin 366:e plenarsession den 22-23 september 1999 (sammanträdet den 22 september 1999) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 114 röster för och en nedlagd röst.

1. Inledning

1.1. Kommissionen har lagt fram ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 1911/91 om tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser på Kanarieöarna.

1.2. Förslaget innebär att en ytterligare minskning av det produktionsskydd för ett begränsat antal produkter som erbjuds genom en lokal avgift på produktion och import (se detaljer nedan) skjuts upp till den 30 juni 2000. Enligt den gällande förordningen skall denna avgift minska med 20 % per år från och med den 31 december 1996 och upphöra helt den 31 december 2000. Från detta datum skall Kanarieöarna fullt ut tillämpa EU:s gemensamma tulltaxa.

1.3. Ändringen innebär att den minskning som skulle ha skett den 31 december 1999 skjuts upp sex månader. I samband med detta skall kommissionen undersöka vilken effekt avgiftsutfasningen får för olika berörda sektorer. Fördelarna med och skälen för ytterligare åtgärder för att skydda dessa känsliga sektorer kommer att utvärderas och ytterligare ett förslag kommer eventuellt att framläggas för rådet.

1.4. Denna ändring kräver enhällighet i rådet.

1.5. Om man enas om nya bestämmelser år 2000 skall de antas med kvalificerad majoritet av rådet i enlighet med artikel 299.2, ändrad genom Amsterdamfördraget.

2. Särskilda bestämmelser för Kanarieöarna

2.1. Kanarieöarna blev en del av EU genom Spaniens medlemskap 1986.

2.2. I anslutningsakten för Spanien och Portugal erkändes ögruppens speciella och svåra sociala och ekonomiska situation(1). På grund av Kanarieöarnas särskilda svårigheter undantogs de från gemenskapens tullområde, den gemensamma handelspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskepolitiken.

2.3. Senare har man vidtagit åtgärder som på ett positivt sätt har mildrat konsekvenserna av dessa undantag.

2.4. APIM-avgiften (se nedan) infördes 1973 och bevarades efter EU-anslutningen. Denna avgift har utnyttjats för att skydda känsliga sektorer inom tillverkningsindustrin på Kanarieöarna.

2.5. Kanarieöarna hör till de mest avlägsna områdena i EU och deras speciella problem har erkänts i flera sammanhang, däribland i:

1. Rådets förordning (EEG) nr 1911/91 av den 26 juni 1991 om tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser på Kanarieöarna(2).

2. Rådets beslut av den 26 juni 1991 om att inrätta ett program som tar särskild hänsyn till Kanarieöarnas avsides benägenhet och ökaraktär (Poseican (91/314/EEG)(3).

3. Kommissionens beslut om taxeringsbestämmelserna för skatten "avgift på produktion och import (APIM)" med tillämpning av artikel 5.2 och 5.4-6 i rådets förordning (EEG) nr 1911/91(4).

4. Genom rådets förordning (EEG) nr 1601/92 inrättades en särskild försörjningsordning samt ett antal särskilda åtgärder beträffande handel med vissa jordbruksprodukter som ett tillfälligt undantag från kraven i den gemensamma jordbrukspolitiken.

5. Kommissionens beslut att inom ramen för gemenskapsinitiativet Regis II inrätta ett program 1994-1999 för att påskynda en närmare ekonomisk integration i gemenskapen genom EU-anslag på 216,9 miljoner ecu, varav 94 % kom från ERUF och 6 % från EUGFJ, med en total programkostnad på 385,5 miljoner ecu.

6. Stöd från strukturfonderna, som under perioden 1994-1999 kommer att ha bidragit med 660 miljoner ecu i ett stödprogram som innefattar nationell och privat finansiering på totalt 1052 miljoner ecu(5) i 1994 års priser. I totalbeloppet inräknas inte bidrag från de spanska flerregionala programmen.

3. APIM (avgift på produktion och import)

3.1. Förslaget innebär att APIM skall fortsätta tillämpas på sju produktgrupper och på nuvarande nivå till och med den 30 juni 2000.

3.2. Dessa produkter finns bland de produkter som definierats i nomenklaturen i den Gemensamma tulltaxan. Den detaljerade klassificeringen finns i en förteckning som fogats som bilaga till förslaget. Följande produktgrupper berörs:

- Diverse livsmedel

- Tobak

- Kemi

- Papper

- Textilier

- Metallurgisk industri

- Andra tillverkade produkter.

3.3. Kommissionen har kommit fram till att sysselsättningen i ovanstående sektorer skulle kunna hotas om APIM avskaffades. Noggranna beräkningar har gjorts om de negativa konsekvenserna för sysselsättningen i varje sektor.

3.4. Kommissionen har avslagit en begäran från de spanska myndigheterna om att också icke-alkoholhaltiga drycker och byggnadsmaterial skall omfattas av en frysning av avgiften.

3.5. Om ändringen går igenom kommer APIM att fortsätta gälla för endast 10 % (i värde) av Kanarieöarnas totala import och den högsta procentsatsen för tobak skulle vara 6,9 % och för "tillverkade produkter" 2,3 %.

3.6. Kommissionen medger att den föreslagna åtgärden, som innebär ett tillfälligt avsteg från principerna i förordning (EEG) nr 1911/91, måste utgöra ett led i strävan att integrera Kanarieöarna i gemenskapen och att den endast får syfta till att mjuka upp de strikt nödvändiga ekonomiska anpassningarna.(6)

4. Den ekonomiska och sociala situationen på Kanarieöarna

4.1. Kanarieöarna har 1,6 miljoner invånare. Öarna utgör en spansk autonom region som har betydande befogenheter när det gäller utvecklingen av den ekonomiska politiken.

4.2. Gemenskapen har erkänt att öarna har ovanliga och särskilda problem som får konsekvenser för deras integration i gemenskapen.

4.3. Ett utmärkande drag för Kanarieöarna är att de är starkt beroende av intäkter från turistindustrin. Över 10 miljoner besökare anländer varje år. Turismen är en väsentlig inkomstkälla men den kräver också att man långsiktigt och noggrant planerar utnyttjandet av naturresurserna, särskilt färskvattenförsörjningen.

4.4. Regionens klimat gör den jämförelsevis fördelaktig för odling och export av bananer och tomater samt vinproduktion.

4.5. De viktigaste faktorer som påverkar ekonomin negativt på Kanarieöarna är en kombination av det långa avståndet till huvudmarknaderna i Europa och den relativt småskaliga ekonomin på de olika öarna. För att delvis kompensera kostnaderna för godstransport till och från öarna betalas ett exportbidrag baserat på de extra transportkostnaderna för import och export mellan öarna och resten av EU.

4.6. Arbetslösheten är hög. Under senare år har arbetslösheten i regionen (med NUTS II-definitioner) varit den fjärde högsta i EU(7).

4.7. Under tioårsperioden 1987-1997 minskade arbetslösheten från 25 till 21 %. Den är dock fortfarande dubbelt så hög som genomsnittet i hela EU.

4.8. BNP per capita, mätt efter köpkraftsstandard av Eurostat, ökade från 69 % av genomsnittet i EU 1986 till 74,3 % 1996(8). Detta utgör en betydande förbättring, men BNP är fortfarande tillräckligt låg för att Kanarieöarna skall omfattas av mål 1, som öarna kommer att ingå i fram till 2006.

5. Framtida utvecklingstendenser

5.1. I artikel 299.2 i EG-fördraget (f.d. artikel 227.2) återfinns särskilda bestämmelser för de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, och i artikeln anges att rådet, efter att ha hört Europaparlamentet(9), skall besluta om specifika åtgärder för att särskilt fastställa villkoren för hur fördraget skall tillämpas beträffande dessa områden, varvid hänsyn skall tas till områdenas strukturella, sociala och ekonomiska situation: deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter. Förmodligen ingår även tjänster i kategorin produkter.

5.2. De specifika åtgärderna skall beakta sådana områden som tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, jordbruks- och fiskepolitik, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror, statligt stöd samt villkor för tillgång till strukturfonder och övergripande gemenskapsprogram.

5.3. Beslut om dessa åtgärder skall fattas "utan att undergräva integriteten och sammanhanget hos gemenskapsrätten, inklusive den inre marknaden och den gemensamma politiken".

5.4. För perioden 2000-2006 har kommissionen redan beslutat att Kanarieöarna uppfyller kraven på mål 1-regioner inom gemenskapen. Detta är en förlängning av vad som var gällande fram till 1999. Kanarieöarna uppfyller även Sammanhållningsfondens krav, vilket innebär en ökning av den maximala andel kostnader som det finns möjligheter att finansiera via strukturfonderna.

6. Slutsatser och rekommendationer

6.1. Ekonomiska och sociala kommittén välkomnar denna möjlighet att kommentera den föreslagna ändringen av förordning (EEG) nr 1911/91 om tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser på Kanarieöarna.

6.2. Kommittén håller med om att särskild hänsyn bör tas till EU:s mest avlägset liggande regioner vid tillämpningen av gemenskapspolitiken, samtidigt som man så nära som möjligt skall följa andan och innehållet i denna politik. Kommittén stöder särskilt fördragets krav (artikel 299.2) att integriteten och sammanhanget hos gemenskapsrätten inte får undergrävas.

6.3. Under senare år har man kunnat konstatera att Kanarieöarnas ekonomiska läge har förbättrats såväl i absoluta som relativa termer. Ytterligare insatser för att främja denna utveckling bör dock göras.

6.4. ESK välkomnar därför kommissionens åtagande att tillsammans med de spanska myndigheterna undersöka vilka konsekvenser en senareläggning av utfasningen av APIM skulle få och att om så krävs lägga fram ett förslag om möjliga åtgärder. Syftet är att skatten skall kunna avskaffas utan att viss lokal produktion i utsatta sektorer äventyras.

6.5. ESK ställer sig i det stora hela bakom kommissionens förslag, men menar samtidigt att det skulle kunna finnas ett värde i att använda detta tillfälle till att göra en översyn inte bara av APIM-systemet för beskattning utan även av gemenskapspolitikens art och påverkan på Kanarieöarnas utveckling. Man skulle också kunna utarbeta förslag avsedda att i högre grad integrera ögruppen i gemenskapen och utforma nyskapande projekt för att främja ögruppens utveckling.

6.6. ESK godtar därför de skäl som anförts för att ändra förordning (EEG) nr 1911/91 i syfte att senarelägga utfasningen av APIM som lämplig mekanism, så att en mer ingående översyn kan göras av olika metoder för att främja Kanarieöarnas utveckling.

6.7. Efter denna översyn kommer Ekonomiska och sociala kommittén med stort intresse att granska de förslag som kommer fram, och ESK hoppas att kommissionen ger kommittén möjlighet att yttra sig över hur förslagen skall genomföras.

Bryssel den 22 september 1999.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Beatrice RANGONI MACHIAVELLI

(1) Anslutningsakten, protokoll nr 2. Kanarieöarna undantogs bland annat från gemenskapens tullområde och den gemensamma jordbrukspolitiken.

(2) EGT L 171, 29.6.1991, s. 1. Svensk version finns ej.

(3) EGT L 171, 29.6.1991, s. 5.

(4) EGT L 10, 13.1.1996, s. 38.

(5) The impact of structural policies on economic and social cohesion in the Union 1989-1999: A first assessment presented by country (October 1996) Europeiska kommissionen; dokumentet ej tillgängligt på svenska.

(6) KOM(1999) 226 slutlig; punkt 7.

(7) Sjätte periodiska rapporten om den sociala och ekonomiska situationen och om utvecklingen i EU:s regioner, Europeiska kommissionen, tabell 43.

(8) Tidigare citerat arbete, tabell 43.

(9) I artikel 299.2 anges inte att Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén skall höras.