This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 51998PC0452
Proposal for a Council Directive on port reception facilities for ship-generated waste and cargo residues
Förslag till rådets direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester från fartyg
Förslag till rådets direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester från fartyg
/* KOM/98/0452 slutlig - SYN 98/0249 */
EGT C 271, 31.8.1998, p. 79
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Förslag till rådets direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester från fartyg /* KOM/98/0452 slutlig - SYN 98/0249 */
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 271 , 31/08/1998 s. 0079
Förslag till rådets direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester från fartyg (98/C 271/03) (Text av betydelse för EES) KOM(98) 452 slutlig 98/0249 (SYN) (Framlagt av kommissionen den 17 juli 1998) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2 i detta, med beaktande av kommissionens förslag, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 189c i fördraget, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, med beaktande av Regionkommitténs yttrande, och av följande skäl: (1) Gemenskapens miljöpolitik syftar till en hög skyddsnivå. Den bygger på försiktighetsprincipen samt på principerna att förorenaren skall betala och att förebyggande åtgärder bör vidtas. (2) Gemenskapens åtgärder inom sjötransportsektorn bör syfta till att minska föroreningen av haven. Detta kan åstadkommas genom att man följer bestämmelserna i internationella konventioner, koder och resolutioner samtidigt som man bibehåller friheten att bedriva sjöfart och friheten att tillhandahålla tjänster. (3) Gemenskapen är allvarligt oroad över den förorening som fartyg förorsakar i medlemsstaternas farvatten och längs deras kuster, och följaktligen över genomförandet av 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg, ändrad genom 1978 års protokoll (Marpol 73/78). Samtliga medlemsstater har ratificerat och genomfört Marpol 73/78-konventionen. (4) I Marpol 73/78 regleras vilket avfall som fartyg får släppa ut i den marina miljön. I Marpol 73/78 åläggs de fördragsslutande parterna också att se till att tillräckliga mottagningsanordningar tillhandahålls i hamnarna. (5) Åtgärder på gemenskapsnivå är det effektivaste sättet för att fastställa en gemensam miniminivå för de miljönormer som skall gälla för fartyg och hamnar i hela gemenskapen. (6) Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen är ett rådsdirektiv ett lämpligt rättsligt instrument, eftersom det utgör en ram för medlemsstaternas tillämpning av miljönormer som gör att den blir enhetlig och tvingande, medan det står varje medlemsstat fritt att bestämma hur direktivet bäst skall genomföras med hänsyn till dess inhemska system. (7) Det är av stort intresse för gemenskapen att det inrättas harmoniserade mottagningsanordningar för fartygsgenererat avfall och lastrester. (8) Grundtanken med denna gemenskapsåtgärd är att förbättra säkerheten till sjöss och förhindra förorening av havet genom att eliminera operatörer, fartyg och besättningar som inte uppfyller gällande normer från gemenskapens farvatten, oberoende av fartygens flagg. (9) I sin resolution av den 8 juni 1993 om en gemensam politik för sjösäkerhet (1) angav rådet att en av de prioriterade åtgärderna var att öka tillgången på och användningen av mottagningsanordningar inom gemenskapen. (10) Den 19 juni 1995 antog rådet direktiv 95/21/EG (2) om tillämpning av internationella normer för säkerhet på fartyg, förhindrande av förorening samt boende- och arbetsförhållanden ombord på fartyg som anlöper gemenskapens hamnar och framförs i medlemsstaternas territorialvatten (hamnstatskontroll), i vilket föreskrivs att fartyg som innebär en orimlig fara för den marina miljön skall kvarhållas i hamnen. (11) Det ligger i den marina föroreningens natur att den har gränsöverskridande konsekvenser. Eftersom medlemsstaterna inte var för sig kan vidta tillräckliga och ändamålsenliga åtgärder bör åtgärder för att skydda haven utarbetas på gemenskapsnivå. (12) Skyddet av den marina miljön kan förbättras genom att minska utsläppen av fartygsgenererat avfall och lastrester i havet. Detta kan uppnås genom att öka tillgången på och användningen av mottagningsanordningar, eller genom att vidta skärpta åtgärder mot dem som avsiktligt förorenar. (13) För att bättre förhindra förorening och undvika en snedvridning av konkurrensen bör miljökraven gälla alla fartyg, oberoende av vilken flagga de för. Tillräckliga mottagningsanordningar bör tillhandahållas i alla hamnar i gemenskapen. De fartyg som använder dessa anordningar får inte förorsakas otillbörligt dröjsmål. (14) Mottagningsanordningarna i hamnen skall tillgodose användarnas behov, från största handelsfartyg till minsta fritidsbåt, och ta hänsyn till miljön. För att kunna fastställa vilka resurser som erfordras, behövs en konstruktiv dialog mellan hamnmyndigheten, den som tillhandahåller mottagningsanordningarna och alla som använder hamnen. Genom planerad avfallshantering kan en sådan dialog föras framåt så att tillgången på mottagningsanordningar i hamnen ökar och så att anordningarna används i större utsträckning. Det är viktigt att se till att planerna är relevanta och aktuella. (15) Tillhandahållandet av mottagningsanordningar i hamnen kan effektiviseras genom att kräva att fartygen i en anmälan underrättar medlemsstaternas myndigheter om sina behov av att använda anordningarna. Denna information kan också ligga till grund för en effektiv planering av avfallshanteringen. Anmälan bör ha en enhetlig utformning i hela gemenskapen och denna information kan ingå som en del i fartygens normala anmälan till hamnen. Alla fartyg utom fiskefartyg och fritidsbåtar bör göra en sådan anmälan. (16) Fartyg bör inte släppa ut fartygsgenererat avfall till sjöss. Denna målsättning kan uppnås genom att ålägga alla fartyg att avlämna sitt avfall till mottagningsanordningar i hamnen. Undantag kan göras om det kan bekräftas att det finns tillräcklig förvaringskapacitet ombord för allt avfall som kommer att ackumuleras under nästa etapp av deras resa. (17) Höga användaravgifter kan leda till att dessa mottagningsanordningar inte används. Medlemsstaterna bör se till att den avgift som tas ut för användning av mottagningsanordningarna uppmuntrar avlämning av avfall till hamnarna. Alla fartyg bör lämna ett betydande bidrag till kostnaden för mottagande och hantering av fartygsgenererat avfall. Extra avgifter får tas ut med hänsyn till den mängd och typ av avfall som faktiskt avlämnas av ett fartyg. Avgifterna för att använda dessa anordningar bör vara rättvisa, icke-diskriminerande och överskådliga. (18) Fartyg som regelbundet eller vid bestämda tidpunkter anlöper hamn kan undantas från anmälningsplikten och från avgiften för mottagningsanordningen. Ett undantag bör endast beviljas när det tydligt kan visas att fartyget till fullo uppfyller kraven i detta direktiv. (19) Lastrester bör avlämnas till mottagningsanordningar i hamn i enlighet med Marpol 73/78. Eventuella avgifter för sådan avlämning skall tas ut av de som använder anordningarna. (20) Inspektioner bör genomföras för att kontrollera att direktivet efterlevs. Ett antal sådana inspektioner bör räcka för att förhindra att fartyg bryter mot direktivet. Särskilt fartyg som inte fullgjort anmälningsplikten bör bli föremål för en sådan inspektion. Fartyg bör inte tillåtas lämna hamnen förrän det har fastställts att de uppfyllt avlämningskraven. Om det finns bevis för att ett fartyg inte uppfyllt dessa krav bör det bli föremål för sanktioner i enlighet med direktivet och underkastas en mer ingående inspektion i nästa anlöpshamn. Kontrollförfarandena bör också utgöra en garanti för att fiskefartyg och fritidsbåtar följer detta direktiv. (21) Medlemsstaterna bör se till att befälhavare, de som tillhandahåller mottagningsanordningarna och andra berörda personer informeras om vilka skyldigheter som åligger dem i enlighet med detta direktiv och att de fullgör dem. Medlemsstaterna bör utse behöriga myndigheter eller organ för att fylla vissa funktioner i enlighet med detta direktiv, och sörja för att de samarbetar. De upplysningar som lämnas i anmälan bör granskas i vederbörlig ordning. Formaliteterna i samband med användning av mottagningsanordningarna i hamnen bör vara enkla och snabba. Fartyg som, trots att de har fullgjort anmälningsplikten, orsakas otillbörligt dröjsmål på grund av att mottagningsanordningen är otillräckliga bör kompenseras på lämpligt sätt. Avfallet bör hanteras i enlighet med gällande gemenskapslagstiftning. (22) Kontrollen av att detta direktiv efterlevs kan förbättras genom att inrätta ett informationssystem för att identifiera förorenande eller potentiellt förorenande fartyg. (23) I frågor som rör tillämpningen av detta direktiv bör kommissionen biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. (24) Vissa bestämmelser i direktivet kan ändras av denna kommitté för att ta hänsyn till framtida ändringar i Marpol 73/78 som träder i kraft, och för att garantera ett harmoniserat genomförande av ändringar i IMO-resolutioner om skydd av den marina miljön. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte Syftet med detta direktiv är att minska utsläppen i havet av fartygsgenererat avfall och lastrester, särskilt olagliga utsläpp, från fartyg som anlöper Europeiska gemenskapens hamnar genom att öka tillgången på och användningen av mottagningsanordningar för avfall och lastrester och därigenom förbättra skyddet av den marina miljön. Artikel 2 Definitioner I detta direktiv och i dess bilagor avses med 1. fartyg: alla typer av farkoster som framföres i marin miljö, inklusive bärplansbåtar, svävare, undervattensfarkoster och flytande farkoster, 2. Marpol 73/78: 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg, ändrad genom 1978 års protokoll, i den lydelse den har den dag då detta direktiv antas, 3. fartygsgenererat avfall: allt avfall och alla rester, andra än lastrester, som uppstår under fartygets drift och som omfattas av bilagorna I och V till Marpol 73/78, samt lastrelaterat avfall enligt definitionen i riktlinjerna för genomförandet av bilaga V till Marpol 73/78, 4. lastrester: sådana återstoder av lastmaterial ombord, i lastrum eller tankar som finns kvar efter avslutad lossning och rengöring, inklusive överskott och spill som uppkommer i samband med lastning och lossning, 5. mottagningsanordning i hamn: alla fasta, flytande eller rörliga anläggningar som kan ta emot fartygsgenererat avfall eller lastrester, 6. fiskefartyg: ett fartyg som är utrustat eller i kommersiellt syfte används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet, 7. fritidsbåt: alla båtar, oavsett typ och framdrivningssätt, avsedda för sport- och fritidsändamål, 8. hamn: alla hamnar, hamnanläggningar, terminaler och småbåtshamnar. Utan att det påverkar tillämpningen av definitionerna i punkterna 3 och 4 skall fartygsgenererat avfall och lastrester betraktas som avfall i den mening som avses i artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG om avfall (3). Artikel 3 Räckvidd Detta direktiv skall tillämpas på 1. alla fartyg, såvida inte annat uttryckligen föreskrivs, oberoende av deras flagg, som anlöper eller framföres i en medlemsstats hamn, med undantag för örlogsfartyg, militära hjälpfartyg eller annat fartyg som ägs och drivs av staten och som för närvarande endast används i statlig, icke-kommersiell tjänst, och 2. alla hamnar i medlemsstaterna. Artikel 4 Mottagningsanordningar i hamn 1. Medlemsstaterna skall se till att det tillhandahålls mottagningsanordningar som är tillräckliga för att tillgodose behoven hos de fartyg som använder dem utan att dessa orsakas otillbörligt dröjsmål. 2. Mottagningsanordningarna skall kunna ta emot alla typer av fartygsgenererat avfall och lastrester från fartyg som normalt anlöper hamnen och skall utarbetas med hänsyn till hamnens storlek och med hänsyn till den kategori av fartyg som anlöper hamnen. 3. Klagomål beträffande bristfälliga mottagningsanordningar skall lämnas till hamnstaten i enlighet med det förfarande som överenskommits inom Internationella sjöfartsorganisationen. Artikel 5 Planer för mottagande och hantering av avfall 1. En tillfredsställande plan för mottagande och hantering av avfall skall utarbetas och genomföras i alla hamnar, med hänsyn till bestämmelserna i artiklarna 4, 6, 7, 10 och 12. Utförliga krav för utarbetandet av sådana planer anges i bilaga I. 2. Medlemsstaterna skall följa upp och utvärdera dessa planer för mottagande och hantering av avfall åtminstone vart tredje år och efter det att hamnens verksamhet förändrats på ett betydande sätt. Artikel 6 Anmälan 1. Befälhavaren på alla fartyg, utom fiskefartyg och fritidsbåtar, som är på väg till en hamn i gemenskapen skall sanningsenligt och noggrant fylla i formuläret i bilaga II och lämna denna information till den myndighet eller det organ som utsetts för detta ändamål av den medlemsstat där hamnen är belägen a) senast 24 timmar före ankomsten om anlöpshamnen är känd, eller b) så snart anlöpshamnen är känd, om denna information är tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten, eller c) senast när fartyget lämnar föregående hamn, om resan varar mindre än 24 timmar. 2. Den information som avses i punkt 1 skall finnas ombord och på begäran tillhandahållas myndigheterna i den aktuella medlemsstaten. Artikel 7 Avlämning av fartygsgenererat avfall 1. Befälhavaren på ett fartyg som anlöper en hamn i gemenskapen skall, innan fartyget lämnar hamnen, avlämna allt fartygsgenererat avfall till en mottagningsanordning i hamnen. 2. Ett fartyg kan emellertid tillåtas fortsätta till nästa hamn utan att ha avlämnat sitt fartygsgenererade avfall om befälhavaren, på grundval av informationen i bilaga II, kan intyga att det finns tillräcklig lagringskapacitet för allt avfall som kommer att ackumuleras under fartygets planerade resa. Artikel 8 Avgifter för fartygsgenererat avfall 1. Medlemsstaterna skall se till att kostnaden för mottagningsanordningarna för fartygsgenererat avfall, samt för omhändertagande och bortskaffande av detta avfall, täcks genom avgifter som tas ut från fartygen. 2. Kostnadstäckningssystemen för användning av mottagningsanordningar i hamnen skall uppmuntra till avlämning av fartygsgenererat avfall och får inte utgöra ett incitament för fartyg att släppa ut avfallet i havet. För att uppnå detta skall följande principer tillämpas: a) Varje fartyg som anlöper en hamn i en medlemsstat skall lämna ett betydande bidrag till de kostnader som avses i punkt 1, oberoende av om fartyget i fråga faktiskt använder anordningarna. Detta kan innebära att avgiften inbegrips i hamnavgiften eller att en separat schablonavgift tas ut för avfall. Avgifterna kan differentieras med hänsyn till bl.a. fartygets kategori och storlek. b) Extra avgifter får tas ut med hänsyn till den mängd och typ av avfall som faktiskt avlämnas av fartyget. c) Avgifterna kan nedsättas om fartygets miljöstyrning, utförande, utrustning och drift är sådan att dess befälhavare kan visa att det uppkommer minskade mängder fartygsgenererat avfall. 3. För att säkerställa att de uttagna avgifterna är rättvisa, överskådliga, ickediskriminerande och speglar kostnaderna för de anordningar och tjänster som tillhandahålls och, i förekommande fall, används, skall de som använder hamnen informeras om det belopp som ligger till grund för beräkningen av avgifterna. Artikel 9 Undantag 1. För fartyg som används i reguljärtrafik och ofta och regelbundet anlöper hamn samt för vilka det med tillräcklig visshet kan visas att åtgärder vidtagits för att säkerställa att fartygsgenererat avfall avlämnas och ersätts i en av hamnarna längs fartygets rutt, kan medlemsstaterna i de övriga berörda hamnarna bevilja undantag från bestämmelserna i artiklarna 6, 7 och 8. 2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om undantag som beviljats i enlighet med punkt 1. Artikel 10 Avlämning av lastrester Befälhavaren på ett fartyg som anlöper en hamn i gemenskapen skall se till att lastrester avlämnas till mottagningsanordningarna i enlighet med bestämmelserna i Marpol 73/78. Avgifter för avlämning av lastrester skall tas ut av de som använder mottagningsanordningarna. Artikel 11 Kontroll av efterlevnad 1. Medlemsstaterna skall se till att alla fartyg kan underkastas en inspektion för att kontrollera att det följer bestämmelserna i artiklarna 7 och 10, och att sådana inspektioner genomförs i tillräckligt antal. Sådana inspektioner får, när detta är tillämpligt, genomföras inom ramen för rådets direktiv 95/21/EG (4). När medlemsstaterna bestämmer vilka fartyg som skall inspekteras skall särskild uppmärksamhet riktas mot - fartyg som inte har fullgjort anmälningsplikten enligt artikel 6, - fartyg för vilka man konstaterat felaktigheter vid granskningen av den information som lämnats av befälhavaren i enlighet med artikel 6. 2. Om en medlemsstat inte är nöjd med resultatet av denna inspektion skall den se till att fartyget inte lämnar hamnen förrän det avlämnat sitt avfall till en mottagningsanordning i enlighet med artiklarna 7 eller 10. 3. När det finns bevis för att ett fartyg har lämnat hamnen utan att fullgöra sina skyldigheter enligt artiklarna 7 eller 10 skall nästa anlöpshamn informeras om detta och ett sådant fartyg skall, utan att detta påverkar tillämpningen av de sanktioner som avses i artikel 16, varken tillåtas lasta eller lossa sitt gods eller ta ombord passagerare förrän en mer ingående inspektion enligt artiklarna 2.7 och 6.3 i direktiv 95/21/EG genomförts. En sådan inspektion skall omfatta en bedömning av faktorer som gäller fartygets efterlevnad av detta direktiv, t.ex. huruvida den information som lämnats i enlighet med artikel 6 är korrekt. 4. Medlemsstaterna skall, i den mån det behövs, fastställa kontrollförfaranden för fiskefartyg och fritidsbåtar för att se till att de följer tillämpliga bestämmelser i detta direktiv. Artikel 12 Stödåtgärder 1. Medlemsstaterna skall a) vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att befälhavare, de som tillhandahåller mottagningsanordningar och andra berörda personer erhåller tillräcklig information om vilka skyldigheter som åligger dem i enlighet med detta direktiv, och att de fullgör dessa skyldigheter, b) utse behöriga myndigheter eller organ för att fylla vissa funktioner enligt direktivet, c) upprätta ett samarbete mellan berörda myndigheter och kommersiella organisationer för att säkerställa ett effektivt genomförande av detta direktiv, d) se till att den information som lämnas av befälhavare i enlighet med artikel 6 blir föremål för en noggrann granskning, e) se till att formaliteterna i samband med användningen av mottagningsanordningar i hamn är enkla och snabba så att man därigenom skapar ett incitament för befälhavare att använda dessa anordningar och undviker otillbörligt dröjsmål för fartygen, f) se till att kommissionen erhåller kopior av klagomål beträffande bristfälliga mottagningsanordningar enligt artikel 4.2, g) fastställa och upprätthålla förfaranden i enlighet med sin nationella lagstiftning för att på lämpligt sätt kompensera fartyg som har uppfyllt kraven i artikel 6 men som orsakas otillbörligt dröjsmål på grund av att mottagningsanordningar i hamnen är otillräckliga, och h) se till att hantering, återvinning och bortskaffande av fartygsgenererat avfall och lastrester sker i enlighet med rådets direktiv 75/442/EEG om avfall (5) och annan tillämplig gemenskapslagstiftning rörande avfall, särskilt rådets direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor (6) och rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (7). 2. Avlämning av fartygsgenererat avfall och lastrester skall betraktas som övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (8). Tullmyndigheterna skall avstå från att kräva en summarisk deklaration i enlighet med artikel 45 i gemenskapens tullkodex. 3. Medlemsstaterna och kommissionen skall samarbeta för att inrätta ett fungerande informationssystem i syfte att underlätta identifieringen av fartyg som inte har avlämnat sitt fartygsgenererade avfall och sina lastrester i enlighet med detta direktiv. Artikel 13 Sanktioner Medlemsstaterna skall fastställa ett sanktionssystem för brott mot de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. De sålunda fastställda sanktionerna skall vara verkningsfulla, rimliga och avskräckande. Artikel 14 Tillsynskommitté Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 12.1 i rådets direktiv 93/75/EEG (9). Kommittén skall verka i enlighet med förfarandet i punkt 2 och 3 i den artikeln. Artikel 15 Ändringsförfarande 1. Bilagorna och definitionerna samt hänvisningarna till gemenskapsinstrument och IMO-resolutioner får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 14 för att bringa dem i överensstämmelse med åtgärder från gemenskapens eller IMO:s sida som har trätt i kraft, dock under förutsättning att sådana ändringar inte innebär att direktivets räckvidd utökas. 2. Bilagorna får också ändras i enlighet med samma förfarande när detta är nödvändigt för att förbättra den ordning som inrättas genom detta direktiv, dock utan att direktivets räckvidd utökas. Artikel 16 Genomförande 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast arton månader efter att direktivet har trätt i kraft och skall genast underrätta kommissionen om detta. 2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 3. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla alla de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta. Artikel 17 Utvärdering 1. Medlemsstaterna skall vart tredje år överlämna en lägesrapport till kommissionen om direktivets genomförande. 2. Kommissionen skall, med utgångspunkt från de rapporter från medlemsstaterna som avses i punkt 1, överlämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet om hur det system som föreskrivs i detta direktiv fungerar, och om nödvändigt lägga fram förslag beträffande genomförandet av detta direktiv. Artikel 18 Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Artikel 19 Adressater Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna och kommissionen. (1) EGT C 271, 7.10.1993, s. 1. Officiell svensk översättning saknas. (2) EGT L 157, 7.7.1995, s. 1. (3) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. (4) Rådets direktiv 95/21/EG av den 19 juni 1995 om tillämpning av internationella normer för säkerhet på fartyg, förhindrande av förorening samt boende- och arbetsförhållanden ombord på fartyg som anlöper gemenskapens hamnar och framförs i medlemsstaternas territorialvatten (hamnstatskontroll) (EGT L 157, 7.7.1995, s. 1). (5) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. (6) EGT L 194, 25.7.1975, s. 23. (7) EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. (8) EGT L 302, 19.10.1992. (9) Rådets direktiv 93/75/EEG om minimikrav för fartyg som anlöper eller avgår från gemenskapens hamnar med farligt eller förorenande gods (EGT L 247, 5.10.1993, s. 19). BILAGA I PLANER FÖR MOTTAGANDE OCH HANTERING AV AVFALL I HAMNAR (enligt artikel 5) Planen skall omfatta alla typer av fartygsgenererat avfall och lastrester från fartyg som normalt anlöper hamnen. Planen skall utarbetas med hänsyn till hamnens storlek och med hänsyn till den kategori av fartyg som anlöper hamnen. Följande punkter skall ingå i planen: - En bedömning av behovet av mottagningsanordningar mot bakgrund av behoven hos de fartyg som normalt anlöper hamnen. - En beskrivning av anordningarnas typ och kapacitet. - En ingående beskrivning av förfarandet för mottagande och insamling av fartygsgenererat avfall och lastrester. - En beskrivning av avgiftssystemet. - Förfaranden för att rapportera klagomål beträffande bristfälliga mottagningsanordningar. - Förfaranden för fortlöpande samråd med användare av hamnen, avfallshanterare, terminaloperatörer och andra berörda parter. - Typ och mängd av fartygsgenererat avfall och lastrester som tas emot och hanteras. Planen skall dessutom omfatta följande information: - En sammanfattning av gällande lagstiftning och formaliteter i samband med avlämning. - Namn på en eller flera personer som ansvarar för planens genomförande. - Beskrivning av eventuell förbehandlingsutrustning och eventuella processer i hamnen. - Metoder som används för att registrera den faktiska användningen av anordningarna. - Metoder som används för att registrera de mängder av fartygsgenererat avfall och lastrester som tas emot. - Beskrivning av hur avfallet och lastresterna bortskaffas. Förfarandena för mottagning, insamling, lagring, omhändertagande och bortskaffande skall i alla avseenden överensstämma med ett miljöstyrningssystem som utformats så att verksamhetens inverkan på miljön successivt minskar. Sådan överensstämmelse antas föreligga om förfarandena överensstämmer med den internationella standarden ISO 14001:1996 och den europeiska standarden EN 14001:96 om fastställandet av närmare anvisningar för miljöstyrningssystem, erkänd genom kommissionens beslut 97/265/EG. Information som skall lämnas till alla som använder hamnen: - Kort omnämnande av hur viktigt det är att fartygsgenererat avfall och lastrester avlämnas ordentligt. - Var de anordningar som hör till varje kaj-/ankarplats är belägna samt en skiss eller karta. - Förteckning över den typ av fartygsgenererat avfall och lastrester som normalt hanteras. - Förteckning över kontaktställen. - Beskrivning av avlämningsförfaranden. - Beskrivning av avgiftssystem. - Förfarande för att rapportera klagomål beträffande bristfälliga mottagningsanordningar. BILAGA II INFORMATION SOM SKALL ANMÄLAS (enligt artikel 6) 1. Fartygets namn, anropssignal och, i förekommande fall, IMO-identifieringsnummer. 2. Flaggstat. 3. Destinationshamn. 4. Beräknad ankomsttid. 5. Beräknad avgångstid. 6. Senaste anlöpshamn. 7. Nästa anlöpshamn. 8. Senaste hamn där avfall avlämnats samt avlämningsdatum. 9. Typ och mängd av avfall och rester som skall avlämnas eller som lagras ombord samt procentuell andel av den totala lagringskapaciteten. >Start Grafik> TypMaximal lagringskapacitet (m3)Mängd ombord (m3)% av maximal kapacitetAtt avlämna? ja/nejSeparerat? ja/nejSpilloljor Slam Slagvatten Andra (ange vilka) Fast avfall Matavfall Plast Annat Lastrelaterat avfall (1) (ange vilket) Lastrester (1) (ange vilka) (1) Får vara uppskattningar.OBS: Denna information kan användas vid hamnstatskontroll.>Slut Grafik> Utkast till gemensamma EES-kommitténs beslut om ändring av bilaga XIII (kapitel V) till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom tillägg av rådets direktiv (98/. . ./EG) om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester från fartyg GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i dess lydelse enligt protokollet med justeringar av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nedan kallat avtalet, särskilt artikel 98 i detta, och av följande skäl: Rådets och Europaparlamentets direktiv (98/. . ./EG), av vilket kopia biläggs detta beslut, skall utgöra en del av detta avtal. De övergripande anpassningen av protokoll nr 1 samt sektoriella och andra anpassningar i inledningen till bilaga XIII till detta avtal skall gälla. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilaga XIII, Transport, till avtalet skall ändras på det sätt som anges nedan. Texten till den nya akten återfinns som tillägg. Artikel 2 Följande nya punkt skall införas i kapitel V efter punkt XXX: ">Plats för tabell> " Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den . . . Artikel 4 Detta beslut skall offentliggöras i EES-delen av, och i EES-tillägget till, Europeiska gemenskapernas officiella tidning.