Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 51998IP0157

Resolution on the communication from the Commission to the Council and the European Parliament on the control of new synthetic drugs (designer drugs) (COM(97)0249 C4-0244/97)

EGT C 167, 1.6.1998, p. 29 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

51998IP0157



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 167 , 01/06/1998 s. 0029


A4-0157/98

Resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om kontroll av nya syntetiska narkotikapreparat («Designer drugs») (KOM(97)0249 - C4-0244/97)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet (KOM(97)0249 - C4-0244/97),

- med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, i synnerhet dess artikel K 1.4 och K 1.9, samt med beaktande av EG-fördraget, i synnerhet dess artikel 129,

- med beaktande av förslaget till Amsterdamfördraget, i synnerhet dess artiklar K 1, K 2 och K 3 samt den ändrade artikel 129 i EG-fördraget,

- med beaktande av Världsnarkotikarapporten från Förenta nationernas narkotikakontrollprogram (UNDCP) ((Oxford University Press 1997.)),

- med beaktande av årsrapporten 1997 från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika (EMCDDA) och narkotikamissbruk om narkotikaproblemet i Europeiska unionen,

- med beaktande av rapporten från EMCDDA om de nya trenderna vad gäller syntetiska narkotikapreparat inom Europeiska unionen,

- med beaktande av rådets direktiv 92/109/EEG av den 14 december 1992 om tillverkning och utsläppande på marknaden av vissa ämnen som används vid illegal tillverkning av narkotiska preparat och psykotropa ämnen ((EGT L 370, 19.12.1992, s. 76.)), ändrad genom kommissionens direktiv 93/46/EEG ((EGT L 159, 1.7.1993, s. 134.)) och kompletterat av kommissionens förordning 1485/96 ((EGT L 188, 27.7.1996, s. 28.)), samt rådets förordning EEG 3677/90 om åtgärder för att försvåra avledningen av vissa ämnen för olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen ((EGT L 357, 2.12.1990, s. 1.)), ändrad genom förordning (EEG) nr 900/92 ((EGT L 96, 10.4.1992, s. 1.)),

- med beaktande av rådets gemensamma åtgärd av den 16 juni 1997 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll av syntetiska droger ((EGT L 167, 25.6.97, s. 1.)),

- med beaktande av rådets gemensamma åtgärd av den 29 november 1996 om utbyte av information om kemisk profilanalys av narkotika ((EGT L 322, 12.12.1996, s. 5.)),

- med beaktande av sin resolution av den 15 juni 1995 ((EGT C 166, 3.7.1995, s. 116.)) om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en Europeiska unionens åtgärdsplan för bekämpande av narkotika,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor samt yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd, budgetutskottet och utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media samt budgetutskottet (A4-0157/98) och med beaktande av följande skäl:

A. Användningen av syntetiska narkotikapreparat i Europeiska unionens medlemsstater har sedan slutet av 1980-talet ökat kraftigt och nyligen gjorda uppskattningar visar att omkring 5 miljoner ungdomar runt om i EU använder syntetiska narkotikapreparat.

B. De personer som använder syntetisk narkotika skiljer sig väsentligt från opiatkonsumerande personer vad gäller social situation och konsumtionsvanor i det att de ofta endast använder narkotika på helger och genom att de inte är socialt avvikande.

C. Syntetiska narkotikapreparat, i synnerhet ecstasy, betraktas ofta som en del av en nutida kultur, förknippade med ett spännande nattliv, snabba bilar och en föreställning om att vara «inne». Personer som använder syntetisk narkotika utsätter sig ofta för större risker i form av sexuellt umgänge utan skydd och löper större risk att bli utövare av eller offer för våld eller andra brott.

D. Utforskningen av de negativa biverkningarna och långtidsverkan av syntetisk narkotika har endast inletts och därigenom kan riskerna med användningen ännu inte fastställas definitivt.

E. Det föreligger särskilda risker med att kombinera syntetiska narkotikapreparat med andra droger eller alkohol eller om de används under förhållanden som innebär särskild belastning (kraftig kroppsansträngning, litet vätskeintag, överhettade lokaler).

F. Framställning av syntetisk narkotika är förhållandevis enkel, och nödvändiga ingredienser och utrustning har hittills i många fall inte underkastats någon kontroll.

G. Syntetiska narkotikapreparat framställs i regel i relativ närhet till konsumenten och Europeiska unionen hör till de största produktionscentrumen i världen vad gäller framställning av amfetaminer och ecstasy-liknande stimulantia. Handel med syntetiska narkotikapreparat bedrivs fortfarande i huvudsak mellan olika regioner, till skillnad från handeln med narkotika och prekursorer som är internationell.

H. Marknaden för syntetiska narkotikapreparat är ytterst lönsam och framställning av och handel med syntetisk narkotika kontrolleras i allt större utsträckning av den organiserade brottsligheten.

I. Tillverkarna av syntetisk narkotika anförskaffar prekursorer från olika central- och östeuropeiska länder, och det sker en regelbunden handel med dessa preparat mellan dessa länder och Europeiska unionens medlemsstater.

J. Det ligger en särskild risk i de s.k. "designer drugs¨ som tagits fram endast för att kringgå existerande förbud mot narkotiska preparat och vars verkningar och biverkningar är okända.

K. Flera olika narkotiska preparat kan framställas genom att enskilda molekyler byts ut, vilket ger den rättsliga hanteringen av syntetiska narkotikapreparat avsevärda praktiska problem.

L. De välkända syntetiska narkotikapreparaten (ecstasy, LSD och amfetaminer) omfattas av FN:s konvention om psykotropa ämnen från 1971 och av FN-överenskommelsen mot illegal handel med narkotiska preparat och psykotropa ämnen från 1988, vilka syftar till att förbjuda användningen av dessa ämnen och att kontrollera tillverkning och distribution.

M. Det tar ofta ett till två år innan nya narkotikapreparat som kommer ut på marknaden identifieras och förklaras vara olagliga enligt 1971 års ovannämnda FN-konvention om psykotropa ämnen och 1988 års ovannämnda FN-konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen.

N. Rättsläget i Europeiska unionens medlemsstater är inte enhetligt vad gäller kategorisering av enskilda syntetiska narkotikapreparat och inte heller vad gäller vilka påföljder som innehav, användning och handel med olika substanser leder till.

O. Rådet har genom sin ovannämnda gemensamma åtgärd av den 16 juni 1997 skapat en mekanism för riskbedömning av nya syntetiska narkotikapreparat och för beslut om de åtgärder och kontroller som eventuellt bör vidtas, vars effektivitet först bör prövas i praktiken.

P. Europols narkotikaenhet samlar systematiskt in information om de syntetiska narkotikapreparatens särskiljande drag och kemiska struktur och vidarebefordrar denna information till medlemsstaterna.

Q. Syntetisk narkotika kan framställas ur ett ännu ej slutgiltigt fastställt antal olika prekursorer, vilka endast till liten del omfattas av Europeiska unionens föreskrifter för kontroll av prekursorer.

R. Kommissionens meddelande innehåller än så länge endast vaga antydningar om en kontrollmekanism för prekursorer till syntetiska narkotikapreparat och Europaparlamentet yttrar sig separat om det den överlämnade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/109/EEG om tillverkning och utsläppande på marknaden av vissa ämnen som används vid illegal tillverkning av narkotiska preparat och psykotropa ämnen (KOM(98)0022), överlämnat den 20 februari 1998,

S. Amsterdamfördraget föreskriver i den ändrade artikel 129 att gemenskapen kompletterar medlemsstaternas åtgärder för att minska hälsorisker till följd av användning av narkotika, inklusive informerande och förebyggande åtgärder, och att medlemsstaterna i samråd med kommissionen samordnar sin politik och sina program på detta område.

T. I flera medlemsstater har redan åtgärder för skadebegränsning genomförts, som t.ex. överenskommelser med rejv-arrangörer om att vissa regler skall efterlevas, distribution av informationsmaterial och möjlighet att undersöka det faktiska innehållet i tabletter.

U. Användare av syntetiska narkotikapreparat anser för det mesta att de inte har något narkotikaproblem och tar inte till sig den existerande missbrukarrådgivning, som främst är inriktad på opiatmissbrukares behov.

V. Det är relativt sällan som användning av amfetamin, ecstasy eller LSD leder till dödsfall, men livsfara uppstår ofta på grund av uttorkning och värmeslag i samband med energisk dans som stimuleras av narkotikaintag och som pågår alltför länge.

1. Parlamentet anser att den ökande användningen av syntetiska narkotikapreparat bland ungdomar är oroande, i synnerhet mot bakgrund av eventuella och ännu inte utforskade skadeverkningar på lång sikt till följd av syntetisk narkotika,

2. anser att det är absolut nödvädigt, att ytterligare information om syntetiska narkotikaprepatat samlas in, i synnerhet om deras verkningar och biverkningar samt möjliga långtidsskador samt uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stimulera till och stödja forskning på detta område,

3. betonar att de nu till buds stående internationella rättsreglerna för kontroll av syntetisk narkotika, som FN:s ovannämnda narkotikakonventioner om psykotropa ämnen måste tillämpas i alla medlemsstater, och förväntar sig att framtida överenskommelser snabbt ratificeras och genomförs i alla medlemsstater,

4. betonar att gemenskapen omgående behöver ett samstämmigt och samordnat tillvägagångssätt vad gäller framställningen och utbudet av syntetiska narkotikapreparat, i synnerhet inför den kommande särskilda session i FN:s generalförsamling i New York i juni 1998 som ägnas åt narkotika, och som även Europaparlamentet borde delta i,

Repressiva åtgärder

5. pekar på de ännu bestående skillnaderna mellan medlemsstaterna vad gäller påföljder för handel med, innehav och användning av syntetiska narkotikapreparat och anser att en harmonisering av bestämmelserna om påföljder i medlemsstaterna för närvarande dock inte kan genomföras,

6. anser det vara nödvändigt att omvandling av prekursorer till syntetiska narkotikapreparat, framställning av sådana och handel med dem får straffrättsliga påföljder i alla medlemsstater,

7. uppmanar medlemsstaterna att se till att deras lagstiftning, som förbjuder produktion av syntetiska narkotikapreparat, är tillräcklig för att undvika att tillverkare skall kunna kringgå lagstiftningen genom att ändra på preparatens kemiska sammansättning,

8. betonar att klubbägare, för att få behålla sitt tillstånd, måste säkerställa att narkotika inte förekommer under fester och att personalen har utbildning i att känna igen tecken på narkotikakonsumtion; betonar också att klubbägare måste tillse att tillräcklig ventilation, kallt dricksvatten som skall vara gratis samt utrymmen för återhämtning alltid finns tillgängliga i lokalerna,

9. anser det av förebyggande skäl vara nödvändigt att inte enbart i lag förankra repressiva åtgärder mot langare, utan också att faktiskt tillämpa dem,

10. anser att påföljderna för handel, vidareförmedling och användning av syntetiska narkotikapreparat måste motsvara hur allvarligt brottet är och att de måste kunna verkställas,

11. uppmanar medlemsstaterna att sörja för ett så intensivt samarbete som möjligt mellan de berörda nationella myndigheterna och att undersöka om organiserade kriminella grupper, som står bakom handeln med prekursorer och syntetiska narkotikapreparat, effektivt skulle kunna bekämpas genom särskilda tvärinstitutionella enheter,

12. anser att verksamt hot om påföljd för användning av syntetiska narkotikapreparat kan ha en avskräckande och därigenom preventiv effekt på potentiella användare,

13. uppmanar rådet och kommissionen att stödja erfarenhetsutbytet mellan medlemsstaternas och de öst- och centraleuropeiska staternas rättstillämpande myndigheter om polisiära mål och taktiker för bekämpande av tillverkning av och handel med syntetiska narkotikapreparat, varvid möjligheterna genom sådana program som Oisin och Falcone kan utnyttjas,

14. rekommenderar medlemsstaterna att inrätta särskilda program för poliser och sociala insatser i de miljöer där ungdomarna vistas samt att inrätta ett europeiskt nätverk för erfarenhetsutbyte inom de gemensamma programmen,

15. uppmanar medlemsstaterna att, efter att ha ratificerat Amsterdamfördraget, som i artikel K2, punkt 1 a) föreskriver operativt samarbete mellan myndigheterna, inbegripet polisen, vid förebyggande, upptäckande och tillgripande av åtgärder mot brott, omgående utveckla motsvarande strukturer för vidtagande av åtgärder mot den organiserade brottsligheten i samband med syntetiska narkotikapreparat,

Information och kontrollsystem

16. uppmanar kommissionen att på internationell nivå undersöka om existerande modeller för kartläggning och kontroll av nya narkotikapreparat fungerar effektivt och kan leda till att förhindra utsläppandet av nya syntetiska narkotikapreparat på marknaden,

17. välkomnar den ovannämnda gemensamma åtgärden av den 16 juni 1997 som syftar till att inrätta ett varningssystem som samlar in och utbyter information om nya syntetiska narkotikapreparat, som utgör en mekanism för utvärdering av de risker som dessa narkotikapreparat medför, och tillhandahåller ett beslutsförfarande som gör det möjligt att kontrollera dessa produkter i andra medlemsstater.

18. rekommenderar att ett gemensamt system för att upptäcka nya syntetiska narkotikapreparat bör inrättas och att man bör komma överens om en gemensam metod för att placera dem i olika generiska kategorier,

19. anser att återkoppling av den information som samlats in på europeisk nivå till behöriga enheter i medlemsstaterna är avgörande och uppmanar i synnerhet rådet, att komplettera sin gemensamma åtgärd för informationsutbyte med en mekanism, som sörjer för att den samlade informationen om nya syntetiska narkotikapreparat och risker i samband därmed också förmedlas till de enheter i medlemsstaterna som ägnar sig åt narkotikaprevention och hälsovårdsåtgärder,

Kontroll av prekursorer

20. uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om det nuvarande genomförandet av och framgången med kontroll av narkotikaprekursorer genom tillämpliga gemenskapsdirektiv och gemenskapsförordningar,

21. önskar att kommissionen även förelägger en rapport om resultaten av samarbetet med tredje land på detta område, i synnerhet då motsvarande klausuler förekommer i samarbets- eller associationsavtal,

22. betonar att ett kontrollsystem för prekursorer också måste uppvisa en tillämpbar lista över de ämnen som skall kontrolleras och att ett enskild agerande från Europeiska unionens sida inte är meningsfullt på detta område, och att det faktum att åtminstone de central- och östeuropeiska länderna involveras är en grundförutsättning för att ett sådant system skall kunna fungera, men också vikten av att systemet blir förenligt med det redan existerande amerikanska,

23. har för avsikt att behandla de av kommissionen framlagda förslagen på ett kontrollsystem för prekursorer för syntetisk narkotika för att fastställa om hänsyn tagits till dessa kriterier utan att praktisk genomförbarhet och flexibilitet går förlorad samt att kostnaderna står i proportion till den erhållna nyttan och förväntar sig att rådet avvaktar Europaparlamentets yttrande om kommissionens förslag till kontroll av prekursorer till syntetiska narkotikapreparat och tar tillbörlig hänsyn till detta,

24. uppmanar polismyndigheterna i medlemsstaterna och ansökarländerna i Central- och Östeuropa att knyta nära kontakter sinsemellan och till den kemiska industrin, för att på ett så tidigt stadium som möjligt kunna hålla sig informerad om misstänkta transaktioner,

Förebyggande och skadebegränsning

25. uppmanar Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk att i medlemsstaterna göra systematiskt vetenskapliga utvärderingar av effektiviteten i de förebyggande, skadebegränsande och informativa åtgärderna vad gäller syntetiska narkotikapreparat,

26. uppmanar kommissionen att ägna problemet med syntetiska narkotikapreparat särskild uppmärksamhet och att kontrollera om pågående program på hälsovårdsområdet också kan tillämpas på syntetisk narkotika, och i synnerhet att ekonomiskt stödja erfarenhetsutbytet mellan medlemsstaterna rörande förebyggande åtgärder,

27. föreslår att man inför drogfria diskotek som en särskild form av upplysningsåtgärd; detta tillvägagångssätt för att förebygga narkotikamissbruk, som redan bevisat sitt värde i exempelvis Tyskland, går ut på att polisen när det arrangeras diskodanstillställningar i samarbete med centraler för narkotikarådgivning, föräldrar och skolan redogör för riskerna med användning av droger,

28. påpekar att Internet i allt högre grad används av dans- och narkotikasubkulturen för att göra reklam för nya syntetiska narkotikapreparat och annan narkotika samt de ställen där narkotika konsumeras, och föreslår därför att Internet skall användas för förebyggande åtgärder på ett språk som målgruppen är förtrogen med,

29. ber rådet uppmana medlemsstaterna att rekommendera skolor att på frivillig basis förklara sig som drogfria zoner; uppmanar kommissionen att stödja sådana initiativ genom ett förslag om stimulansåtgärder för att hjälpa skolorna uppnå detta mål,

30. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utröna huruvida det föreligger ett behov av att bygga upp ett speciellt informationsstöd till konsumenter av syntetiska narkotikapreparat i kombination med de redan existerande och framtida varnings- och testsystemen som belyser riskerna vid användning av specifika tabletter,

Allmänt

31. anser ett nära samarbete med de central- och östeuropeiska staterna är absolut nödvändigt på området för syntetiska narkotikapreparat och uppmanar därför rådet och kommissionen att så långt som möjligt involvera de central- och östeuropeiska staterna i befintliga informationssystem och uppbyggandet av nya dylika system (Europol, varningssystem, kontakter med den kemiska industrin, kontroll av prekursorer) samt att bygga upp effektiva strukturer för bekämpning av kriminella organisationer som tillverkar syntetiska narkotikapreparat och handlar med dem och att rikta speciell uppmärksamhet åt vårdsektorn och utbytet av information om förebyggande åtgärder,

32. uppmanar medlemsstaterna att samordna sina polisiära åtgärder med åtgärderna på hälsovårdsområdet och att sörja för att dessa inte på något sätt hindrar varandras verksamhet,

33. uppmanar kommissionen att undersöka i vilken mån användning av syntetiska narkotikapreparat inverkar på körförmågan hos bilister och förväntar sig motsvarande följdåtgärder,

34. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och ansökarländernas regeringar och parlament.

Top