51998AC1168

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén om 'Elektronisk handel och indirekt beskattning'"

(98/C 407/49)

Den 23 juni 1998 beslutade kommissionen att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén i enlighet med artikel 198 i EG-fördraget om ovannämnda meddelande.

Sektionen för ekonomiska, finansiella och monetära frågor, som ansvarat för det förberedande arbetet, tillsatte en studiegrupp och utsåg Vasco Cal till föredragande.

Vid sin 357:e plenarsession den 9-10 september 1998 (sammanträdet den 9 september 1998) utsåg Ekonomiska och sociala kommittén Vasco Cal till huvudföredragande och antog följande yttrande med 77 röster för och 6 nedlagda röster.

1. Sammanfattning av innehållet i kommissionens dokument

1.1. En snabb tillväxt av den elektroniska handeln i alla dess former är att vänta. Internet erbjuder nya möjligheter för företag och konsumenter i Europa. I sitt meddelande "Ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel" () anger kommissionen att "den elektroniska handeln till själva sin natur är gränsöverskridande". Den ger stimulans till tillväxten och konkurrensen i Europa, den är en "potentiellt avgörande faktor för sammanhållning och integration i Europa". Samtidigt medför denna handel nya utmaningar, inte minst vad gäller indirekt beskattning. Eftersom handeln inte längre är geografiskt begränsad kommer skattemyndigheterna att få allt svårare att lokalisera och identifiera transaktionsparterna.

1.2. Mervärdesskatt är den skatt som är bäst lämpad för elektronisk handel. Den tillämpas på leveranser av varor eller tjänster som är avsedda för konsumtion inom EU oavsett vilket kommunikationsmedel eller vilken affärsmetod som används, liksom på import av varor eller på företags köp av de flesta tjänster utanför EU. Eftersom enskilda EU-medborgare sällan köper tjänster direkt är dessa tjänster för närvarande till största delen befriade från mervärdesskatt. Denna typ av transaktion riskerar att i framtiden skapa problem med utvecklingen av Internet. Man måste därför redan nu söka lösningar som tar hänsyn till den i grunden decentraliserade och internationella karaktären hos de framväxande elektroniska marknaderna. För att den elektroniska handeln skall kunna utvecklas fullt ut bör gemenskapens mervärdesskattesystem erbjuda rättssäkerhet (tydliga och konsekventa regler som minskar riskerna för oförutsedda skatteskulder och tvister), enkelhet (införandet av ett gemensamt mervärdesskattesystem baserat på ursprungsbeskattning), neutralitet (beskattningen bör ha samma följder för varor och tjänster oavsett om de köps inom eller utanför EU).

1.3. Inom OECD och WTO pågår en internationell debatt i frågan, i vilken kommissionen deltar aktivt, framför allt på beskattningsområdet. Beskattningen kommer att vara en av huvudfrågorna på OECD:s ministerkonferens "A borderless world: Realising the Potential of Electronic Commerce" () i Ottawa den 6-8 oktober 1998.

1.4. Syftet med detta meddelande från kommissionen är att förbereda EU:s och medlemsstaternas bidrag till Ottawa-konferensen i frågor om indirekt beskattning. Det syftar till att utforma riktlinjer för beskattning som kan ligga till grund för alla kommande diskussioner med berörda parter: regeringar, industri och handel, konsumenter. Det nuvarande mervärdesskattesystemet är ett av de största hindren för utvecklingen av elektronisk handel på den inre marknaden. Därför fortsätter kommissionen att arbeta på att införa ett gemensamt mervärdesskattesystem baserat på ursprungsbeskattning, där varje operatör kan registrera sig i en enda medlemsstat och samtidigt redovisa och dra av skatt för alla sina mervärdesskattetransaktioner inom EU. Kommissionen föreslår sex riktlinjer:

Riktlinje 1

Inga nya skatter

Det är de befintliga skatterna och särskilt mervärdesskatten som skall anpassas.

Riktlinje 2

Alla elektroniska överföringar och alla immateriella produkter (musikverk, videor, programvaror, etc.) som levereras med sådana medel betraktas från mervärdesskattsynpunkt som tjänster. Alla transaktioner inom EU, som sker med hjälp av elektronisk handel och som leder till konsumtion inom EU, omfattas av EU:s mervärdesskatt. Detta överensstämmer med EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkt i WTO.

Riktlinje 3

Att säkerställa neutralitet

Tjänster som enskilda personer inom EU beställer från leverantörer utanför EU för leverans on-line utgör den största utmaningen när det gäller indrivning av mervärdesskatt. Om den förväntade ökningen av sådana tjänster som tillhandahålls till slutkonsumenter, som idag inte betalar mervärdesskatt, når en ekonomiskt betydelsefull nivå, kan det bli nödvändigt att tillsammans med näringslivet utforma ett system för beskattning av sådana tjänster. Avsaknaden av sådan beskattning skulle leda till illojal konkurrens för de EU-aktörer som redan idag måste ta ut skatt för de tjänster som tillhandahålls till privatkonsumenter inom EU. Eftersom många on-line-tjänster enligt dagens EU-regler beskattas vid ursprunget, skall EU-leverantörerna dessutom betala mervärdesskatt för alla tjänster som de tillhandahåller till tredje land. I gengäld är leveranser från tredje land till EU inte beskattade. Detta medför klart en konkurrensnackdel för företagen inom EU. Gemenskapslagstiftningen bör säkerställa att alla tjänster som tillhandahålls on-line från leverantörer utanför EU till enskilda personer inom EU omfattas av mervärdesskatt, och att sådana tjänster som exporteras från EU till andra länder befrias från mervärdesskatt. Detta skulle medföra att tjänster som tillhandahålls med traditionella medel som telefon eller telefax av leverantörer utanför EU till enskilda personer inom EU till skillnad från idag också skulle omfattas av mervärdesskatt.

Riktlinje 4

Att göra ett komplicerat system enkelt

Ett skattesystems trovärdighet beror på om det är praktiskt och genomförbart. Skattesystemen bör vara fullt kompatibla med affärsmetoder som sannolikt kommer att förändras i och med att den elektroniska handeln införs.

Riktlinje 5

Att säkerställa kontroll och tillämpning av skatten

Riktlinje 6

Att underlätta skatteadministrationen

Man måste se till att fakturering och redovisning med elektroniska medel möjliggörs.

1.5. Ovanstående riktlinjer överensstämmer helt med målen för EU:s mervärdesskattsystem. De ger också möjlighet till en neutral kontaktyta med skattesystemen i tredje land. Det är länderna utanför EU som skall besluta om de vill tillämpa egna indirekta skatter på dessa köp. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till diskussionerna i Ottawa om fastställandet av en global ram för beskattning. Kommissionen uppmanar därför rådet att överväga ovanstående allmänna riktlinjer för en europeisk indirekt beskattning av elektronisk handel. I detta skede, när tekniken för elektronisk handel fortfarande utvecklas och handelsmönstren ännu är oklara, är det inte nödvändigt eller möjligt att ändra det befintliga skattesystemet. Det behövs emellertid allmänna riktlinjer för den pågående debatten och, i samråd med näringslivet, för den framtida utvecklingen inom skatteområdet på denna nya och snabbt växande globala marknad. Kommissionen är övertygad om att beskattning i enlighet med dessa riktlinjer kommer att bidra till framgång för den elektroniska handeln och EU:s ekonomi genom att de europeiska företagen får likvärdiga konkurrensvillkor.

2. Allmänna kommentarer

2.1. Ekonomiska och sociala kommittén har med intresse tagit del av kommissionens meddelande om "Elektronisk handel och indirekt beskattning" som syftar till att förbereda Europeiska unionens ståndpunkt i den internationella debatten i ämnet, eftersom den elektroniska handeln är ett globalt fenomen som utvecklas inom ramen för utvecklingen av Internet och utnyttjandet av Internet som handelsinstrument.

2.2. Kommittén delar helt kommissionens och rådets principiella ståndpunkter enligt vilka man bör organisera den elektroniska handeln så att man värnar om

- rättssäkerheten, dvs. att man har tydliga och konsekventa regler,

- enkelheten, för att undvika onödiga kostnader för de ekonomiska aktörerna samt

- neutraliteten, genom att införa en beskattning som är likadan oavsett vilken affärsmetod som används och oavsett om varorna köpts från ett land inom eller utanför EU.

2.3. Kommittén stöder kommissionens och rådets åsikt att de befintliga skatterna bör tillämpas på den elektroniska handeln och att denna inte bör ge upphov till någon ny specialskatt.

2.4. Men eftersom kommissionen samtidigt arbetar vidare med att ersätta det nuvarande mervärdesskattesystemet inom EU med "ett gemensamt mervärdesskattesystem baserat på ursprungsbeskattning och en enhetlig beskattningsort, där en aktör både kan redovisa och dra av skatt för alla sina mervärdesskattetransaktioner" undrar kommittén om kommissionens inställning, som är väl känd sedan länge och utan tvivel motiverad när det gäller rättvis beskattning mellan medlemsstater och mellan företag, är förenlig med rådets slutsatser av den 6 juli 1998 där man tydligt klargör att de tjänster som tillhandahålls via elektronisk handel i princip bör beskattas på konsumtionsorten, utan att man gör avkall på de regler som tillämpas inom EU.

2.4.1. Kommittén konstaterar att kommissionen ämnar införa betydande förändringar, i förhållande till den aktuella situationen, av den indirekta beskattningen när man i "Riktlinje 3" hävdar att "tjänster som tillhandahålls för konsumtion inom EU beskattas inom EU, oavsett om de tillhandahålls genom elektronisk handel eller på annat sätt och oavsett tjänsternas ursprung". Det är tydligt att man här aviserar ett införande av en ny skatt, i synnerhet om man ser till den sista meningen i samma "Riktlinje 3", där man preciserar att "tjänster som leverantörer utanför EU tillhandahåller enskilda personer inom EU med traditionella medel, till exempel telefon eller telefax, till skillnad från i dag också skulle omfattas av mervärdesskatt." Men man känner inte till denna företeelses verkliga omfattning och man kan idag inte säga att det finns ett konkurrensproblem.

2.4.2. Om man på internationell nivå tillämpar principen med mervärdesskatt i ursprungslandet får man i alla händelser problem vad gäller nivån på denna beskattning och dess återverkningar på konkurrenskraften, och ännu tydligare än på gemenskapsnivå.

2.5. Europaparlamentet säger med rätta i sitt betänkande av den 4 maj 1998 () att det inte finns någon internationellt erkänd definition av elektronisk handel och att den omfattar både den indirekta elektroniska handeln (elektroniska beställningar av konkreta varor) och den direkta elektroniska handeln (leveranser on-line av abstrakta varor). Kommittén anser att handel på elektronisk väg som rör varor innebär samma problem som vid traditionell handel. Mervärdesskatten skall tillämpas på alla dessa transaktioner oavsett om de går via det elektroniska nätet eller inte. Att skicka små "okontrollerbara" kollin från tredje land till en enskild person inom EU medför samma skattetekniska problem, oavsett om det rör sig om en elektronisk beställning eller inte. Om omfattningen av dessa transaktioner riskerar att öka i betydande omfattning på grund av den elektroniska handeln och elektroniska betalningsmedel, skulle detta fenomen kunna bli ännu allvarligare.

3. Särskilda kommentarer och slutsatser

3.1. Den professionelle inköparen av materiella och immateriella varor förväntas betala mervärdesskatt som han sedan kan föra över till nästa led. Det enda verkliga problemet som återstår är alltså den enskilde köparen av varor som levereras direkt på elektronisk väg.

3.2. Den första frågan som uppstår är om den produkt eller den tjänst som levererats på elektronisk väg till en privatperson bör omfattas av mervärdesskatt. Med tanke på att ett stort antal av dessa produkter också kan köpas i annan form, t.ex. disketter, CD-ROM eller böcker, kan man koppla dessa produkter - i de sistnämnda formerna - till varor som levereras inom den traditionella handeln, inom vilken man måste betala mervärdesskatt (dvs. fakturera en kund mervärdesskatt som sedan betalas in till skattemyndigheten). Att inte beskatta produkter som levereras på elektronisk väg skapar alltså en snedvriden konkurrenssituation mellan olika säljare.

3.3. Frågan uppstår sedan var mervärdesskatten på dessa immateriella varor kan tas ut. Man kan tänka sig flera möjligheter:

a) hos säljaren, vilket ger problem med importer från tredje land,

b) hos köparens Internet-server, något som skulle medföra olägenheter för köparen, olägenheter som emellertid kan visa sig lätta att lösa med tanke på alla tekniska framsteg som görs när det gäller mjukvaror,

c) hos leverantören om den på elektronisk väg levererade varan blir en materiell produkt och levereras fysiskt,

d) hos banken eller ett finansorgan (kreditkort eller betalkort),

e) hos kunden själv genom "på heder och samvete"-intygande vid dennes regelbundet återkommande inkomstdeklaration,

f) hos ett gemenskapsorgan eller oberoende internationellt organ som samlar in den mervärdesskatt som säljarna tagit ut och sedan fördelar den på det land där respektive konsument är bosatt.

3.4. Kommittén anser att var och en av dessa lösningar medför olägenheter eftersom de inte är skyddade mot missbruk eller bedrägerier. Förekomsten av denna "skatte-omoral" är dock inte något skäl att för alltid ge upp varje tanke på en indirekt beskattning av elektroniskt levererade varor.

3.5. För att undvika problemet med illojal konkurrens från den elektroniska handeln och visavi den traditionella handeln skulle gemenskapen tillfälligt i båda fallen kunna avstå från att tillämpa momsbeskattning på varje produkt eller tjänst - av gemenskapsursprung eller importerad - som kan levereras på elektronisk väg ().

3.6. Efter en viss tid (t.ex. tre år) skulle man kunna se över läget med hänsyn till den tekniska utvecklingen, definitionen av produkterna, anpassningsgraden hos de små och medelstora företagen, den elektroniska och traditionella handelns utveckling när det gäller de berörda produkterna samt resultaten av förhandlingarna med våra handelspartner runt om i världen, vilka har liknade problem.

3.7. Man måste dock framhålla att problemet särskilt rör de länder där mervärdesskatten eller konsumtionsskatten är högst. Inom gemenskapen uppgår mervärdesskatten till 25 % i Danmark och Sverige. USA har ingen mervärdesskatt och konsumtionsskatten är låg och varierar från stat till stat och överstiger sällan 3 %, vilket är fallet i t.ex. Singapore. Vissa länder har ingen skatt på tjänster. Gemenskapen bör vid sina internationella förhandlingar framhålla mervärdesskattens betydelse för jämvikten mellan medlemsstaternas budgetar.

3.7.1. Myndigheterna i Europa och i USA planerar att vidta skattemässiga åtgärder när det gäller den elektroniska handeln i nära samarbete med näringslivet. Ekonomiska och sociala kommittén anser att man i detta samarbete bör inkludera handeln, företagen och alla andra ekonomiska och sociala intresseorganisationer, i synnerhet konsumenterna och löntagarna.

3.7.2. Dessa grupper ser med oro på ekonomiska verksamheter, investeringar och sysselsättning som kan drabbas negativt (t.ex. utlokalisering, bristande incitament vad gäller innovationer, konkurrens) till följd av beskattningsåtgärder som inte tar hänsyn till situationen i sin helhet.

3.7.3. Kommittén vill varna för faran att skapa punktlösningar för beskattning av den elektroniska handeln. Den ingår i en genomgripande förändring av samhället och av företagens funktion och skapar nya problem för hela skattesystemet. Dessutom står vi nu inför en ökad beskattning av arbete, vilket gör att skattesystemen blir alltmer orättvisa.

3.8. Kommittén beklagar att kommissionen inte svarar på uppmaningen i punkt 22 i Europaparlamentets resolution av den 14 maj 1998. Parlamentet ställer hela beskattningsproblemet på sin spets när man frågar "om elektronisk handel bör beskattas enligt det traditionella systemet eller om den nya verkligheten på Internet skapar världsomspännande utmaningar som kräver en total omvandling av alla skatteprinciper (till exempel en ny definition av territorialbegreppet, ursprungsreglerna, inkomstkällor)".

Bryssel den 9 september 1998.

Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Tom JENKINS

() KOM(97) 157 slutlig, 16.4.1997.

() Se även ESK:s yttrande om detta meddelande, EGT C 19, 21.1.1998, s. 72.

() Föredragande: Erika Mann, PE 223. 962/déf. (A4-0173/98), s. 15.

() Det finns inte någon exakt definition eller avgränsning av produkter som kan levereras på elektronisk väg. Det enda tydliga fallet i dag är software.