51997AC0601

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Kommissionens förslag om fastställande av priserna på jordbruksprodukter och vissa åtföljande åtgärder (1997/1998)" () (97/C 287/14)

Den 26 mars 1997 beslutade rådet i enlighet med artiklarna 43 och 198 i EG-fördraget att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för jordbruk och fiskeri, som förberett ärendet, antog sitt yttrande den 6 maj 1997. Föredragande var Staffan Nilsson.

Vid sin 346:e plenarförsamling den 28-29 maj 1997 (sammanträdet den 29 maj 1997) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 79 röster för, 9 röster emot och 16 nedlagda röster.

1. Innehållet i kommissionens förslag

1.1. Kommissionen anger att deras förslag, anpassat till budgetsituationen, fortsätter reformen från 1992 som avsåg att stabilisera och förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken.

1.2. Kommissionen föreslår oförändrade priser för de sektorer som ingick i 1992 års reform.

1.3. För spannmål lägger kommissionen ånyo fram ett förslag om att finansiera åtgärder inom nötköttssektorn till följd av BSE-krisen genom sänkta areal- och trädesersättningar. De sänkta ersättningarna är i genomsnitt 7,3 %, den sänkta ersättningen för uttagen areal är 26,8 %.

1.4. Kommissionen föreslår också att den månatliga uppräkningen av interventionspriset för spannmål sänks till 1,0 från 1,1 ecu/månad (10 %) för marknadsåret 1997/1998. Förslaget motiveras av att räntan fallit.

1.5. För ris föreslår kommissionen att motsvarande uppräkning sänks till 2,0 ecu från 2,28 ecu/ton (12,3 %). Även här anför kommissionen den sänkta räntan som skäl för minskningen.

1.6. För socker läggs förslag om att den månatliga ersättningen för lagringskostnaden sänks till 0,35 från 0,42/100 kg (16,7 %).

1.7. För lin föreslås att avdraget för marknadsåtgärder under marknadsåret 1997/1998 sätts till 0 ecu. Därav följer att kommissionen föreslår att ersättningen till odlaren sänks till 815,86 ecu/ha från 865,48 ecu/ha. Under innevarande marknadsår avgår 49,62 till stöd för linets användning på marknaden. Kommissionen anser därför att förslaget inte påverkar det stöd som utgår till odlaren.

1.8. När det gäller hampa föreslås en sänkning av stödet för odlingen till 716,63 ecu/ha (7,5 %). Skälet till detta är att kommissionen anser att förhållandet till linodling inte ska ändras. Under marknadsåret 1996/1997 låg ersättningen för hampa kvar på oförändrad nivå medan ersättningen för lin sänktes.

1.9. För silkesmaskar föreslås med hänsyn till utvecklingen av de nationella stöden att stödet förblir oförändrat 133,26 ecu per box.

1.10. De åtgärder som föreslås och som reducerar de gemensamma utgifterna beräknar kommissionen minskar utgifterna med totalt 82 miljoner ecu 1998. Det separata förslaget om sänkta ersättningar för areal och uttagen areal ingår inte i denna beräkning, utan uppgår till 1,4 miljarder.

1.11. I förslaget berörs inte tobak, olivolja, durumvete, honung och oljelin då kommissionen lämnat förslag på marknadsordningar och beslut väntas snarast under 1997. Trots intensiva diskussioner i både rådet och parlamentet har inga beslut fattats om kommissionens förslag avseende reform av vinsektorn, anpassningen av bananregimen, åtgärder i potatissektorn och kompensationsbetalningar till vissa grödor.

1.12. Sammanfattningsvis anser kommissionen att förslaget är ett mycket enkelt prispaket med oförändrade priser, men minskningar av areal- och trädesbidragen.

1.13. Kommissionen påpekar att frånvaron av justeringar i prispaketet inte ska uppfattas som liktydigt med att reformer inte är nödvändiga. Den gemensamma jordbrukspolitiken som berör så många människor kan inte bli oförändrad, särskilt i ljuset av förändringar som vi redan kan förutse, såsom EU:s utvidgning och nästa WTO-runda.

Vidare framhålls att sådana förändringar ska ske efter analyser och reflexioner och inte i samband med ett prispaket. Det har också meddelats att förslag avses läggas under 1997 för mjölk, kött, spannmål och framtida regionalpolitik. Vidare framhåller kommissionen att budgetdisciplinen är nödvändig för medlemsstaterna även under 1998.

2. Jordbrukets produktion och ekonomi 1996

Jordbrukets produktion och ekonomi för 1996 kan ur kommissionens förslag sammanfattas i följande huvuddrag:

- stor spannmålsskörd 1996, 202 miljoner ton, en ökning med 27 miljoner ton från 1995;

- minskad oljeväxtodling;

- oförändrad sockerproduktion;

- ökad vinproduktion efter tre års nedgång;

- stora problem på nötköttsmarknaden genom BSE-krisen, minskad produktion, fallande marknadspriser;

- oförändrad mjölkproduktion, 121,3 miljoner ton;

- ekonomisk tillväxt i EU 1996 1,6 %, minskning från 2,4 1995;

- preliminär statistik för jordbrukets inkomster visar att förhållandet mellan producentpriser och produktionskostnader försämrades i de flesta länder;

- fallande stödpriser och ökande direktersättningar enligt 1992 års reform;

- stora skillnader mellan medlemsländer, i medeltal för hela EU-15 föll index med 0,6 %, i Finland föll index med 14,7 % och i Belgien ökade det med 2,5 %.

3. Övergripande kommentarer med anledning av kommissionens förslag

3.1. Yttrandet koncentrerar sig på synpunkter på det prisförslag som kommissionen lämnat för 1997/1998 samt de kommentarer som lämnats från kommissionens sida. Inledningsvis ges vissa övergripande kommentarer över några principiella frågor. Kommittén är medveten om att jordbruksutgifterna för 1997/1998 måste passa in i det budgetsammanhang som behandlas i del II, kapitel IV i kommissionens förslag. Följande allmänna kommentarer bör också betraktas inom detta budgetsammanhang.

3.2. Kommittén noterar att den i ett flertal fall inte rådfrågats rörande meddelanden och andra förslag som rör jordbruksfrågor. Kommittén framhåller nödvändigheten av att kommittén i fortsättningen blir rådfrågad i alla meddelanden och andra förslag som berör jordbruket.

3.3. Kommittén har i sina tidigare yttranden redovisat sin syn både på utvidgningen och utvärderingen av jordbruksreformen 1992. Kommittén är väl medveten om att jordbrukspolitiken även i framtiden behöver anpassas. EU bör inte teckna nya bilaterala frihandelsavtal utan att en noggrann konsekvensanalys gjorts av de effekter som avtalet ger.

3.4. Det är angeläget att jordbruket och jordbrukspolitiken fortsätter inriktningen mot en starkare orientering gentemot marknaden och konsumenternas önskemål. Konsumenterna ger producenterna signaler i första hand vid valet av vara på marknaden.

3.5. Kommittén upprepar åter sitt stöd för kravet - som redan uttalades i samband med fastställandet av priserna för året 1995/1996 och som upprepades i yttrandet för priserna 1996/1997 () - att närmare studera effekten av nuvarande och framtida prispaket på konsumentpriser, livsmedelskvalitet, hälsa, miljö och samhälle i landsbygdsområdena. Kommissionen bör speciellt göra en övergripande analys av hur hushållens utgifter påverkas av dels den gemensamma jordbrukspolitiken, dels mellanleden i livsmedelsproduktionen och -distributionen.

3.6. Kommittén ser det som avgörande för en framtida fortsatt reformering av GJP att den sker utifrån fördragets målsättningar, motiven för 1992 års reform och dess verkliga innehåll i förhållande till de beslut som kommer att fattas under IGC. En politik, så som den föreslagits i Cork-deklarationen om utveckling av landsbygdsområden, kan också lämna ett ytterligare viktigt bidrag.

3.7. En viktig fråga som inte kan förbigås är hur inkomstutvecklingen i jordbruket påverkar också sysselsättningen både i jordbruket direkt och indirekt. Med hänsyn till unionens ambitioner att minska den omfattande arbetslösheten bör förslag också granskas utifrån hur de påverkar helheten i sysselsättningen.

3.8. Det är viktigt för att den part som mest blir berörd, de europeiska jordbrukarna, att också de får förtroende för den framtida utvecklingen, bara då kan man få viljan till att fortsatt utveckla jordbruksnäringen och fortsätta investeringarna. Det är stor skillnad på om motiven för kommande reformer har som mål att utveckla ett uthålligt, starkt och livskraftigt jordbruk än om motiven är styrda av okunskap och bristande förståelse och intresse för det framtida jordbruket.

3.9. Som en avslutande övergripande kommentar vill kommittén också notera det faktum att sektorn under 1996 kunde redovisa en kraftigt ökad spannmålsskörd. En god skörd gynnar inte bara bonden utan är också en trygghet för hela samhället. I det perspektivet bör vi också notera att FAO under hösten 1996 genomförde sin världskonferens under temat "mat åt alla". Konferensen tillkom särskilt på grund av oron för de minskade världslagren av spannmål. ESK har i ett yttrande även uppmärksammat detta ().

3.10. Unionens medlemsländer har också genom konferensen åtagit sig att lägga fram nationella handlingsprogram för att säkerställa en långsiktig livsmedelsförsörjning. Ett års enstaka goda skörd ska också ses i det perspektivet och inte som ett problem. Försörjningens osäkerhet visas av oron för att den rådande torkan redan i år kommer att avsevärt kunna sänka årets skördar.

3.11. Med hänvisning till det yttrande i denna fråga som kommittén antog den 10 september 1992 () och som ligger i linje med ESK:s yttrande om den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling och framtid (), anmodar kommittén kommissionen att utarbeta ett förslag till en gemensam försäkringsordning för jordbrukssektorn. Ett sådant initiativ framstår som särskilt angeläget detta produktionsår då jordbrukarna drabbades av så ogynnsamma väderleksförhållanden att det fick avsevärda följder för skördarna i praktiskt taget hela unionen.

3.12. Kommittén vill åter fästa kommissionens uppmärksamhet på sitt förslag, och dessutom på att det är möjligt att finansiera en gemensam försäkringsordning utan att belasta gemenskapsbudgeten. Man kan nämligen använda den del av fonderna för återköp av produkter från marknaden som inte utnyttjas p.g.a. att utbudet har minskat till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden.

4. Allmänna kommentarer till kommissionens förslag

4.1. Kommissionen har kraftigt försenat lämnat förslaget om prispaketet för 1997/1998. Kommittén kan definitivt inte instämma i kommissionens påstående att det är ett "enkelt prispaket" när man föreslår avsevärda sänkningar eller att dessa sänkningar skulle vara grundade på någon form av juridiska skäl, som kommissionen skriver.

4.2. Kommittén kan inte acceptera kommissionens minskningsförslag och noterar särskilt att förslaget om sänkta stöd, som tidigare avvisats av rådet, nu åter läggs fram. Denna sänkning motiverades tidigare som ett led i att finansiera förändringar inom nötköttssektorn till följd av BSE-krisen. Kommittén kan inte acceptera att dessa förslag nu åter läggs fram.

4.3. Den kris som drabbat Europas bönder till följd av BSE inom nötköttsuppfödningen är en europeisk katastrof. Det har framkommit brister i hanteringen hos berörda länders myndigheter, men också anmärkningsvärda brister på europeisk nivå. Situationen för berörda bönder är katastrofal. Kompensationsåtgärderna är otillräckliga.

4.4. Det är kommitténs bestämda uppfattning att en finansiering av insatser kring BSE-katastrofen inte kan finansieras genom att några medel tas från Garantifonden för att bekosta de nödvändiga insatserna.

4.5. Det bör också understrykas att det prisförslag som nu diskuteras för 1997/1998 gäller för de ersättningar som ska utgå under hösten 1997. Den försening av förslaget som nu skett innebär att jordbruket inte vet under vilka ekonomiska villkor årets odling och skörd sker. Kommittén vill framhålla nödvändigheten av att beslut fattas i så god tid att man vet under vilka ekonomiska villkor näringen kan arbeta under, detta krävs inte minst av banker och kreditinstitut. Vårbruket måste vara avklarat innan beslut om priser och ersättningar fattas. Ett beslut kan nu väntas kanske först i juli, vilket är helt otillfredsställande. Med hänvisning till detta är det också oskäligt med de nu föreslagna sänkningarna.

4.6. Frågor kring den administrativa hanteringen och de administrativa kostnaderna av stöden behöver utvärderas av kommissionen. Den reformerade GJP innebär stora påfrestningar på likviditeten för alla jordbruksföretag. Därför måste kommissionen pröva möjligheter att förbättra utbetalningssystemen genom bättre fördelade utbetalningar. Både kommissionen och medlemsländerna måste visa ökad respekt för de datum som fastställts för betalningar och förskott. Förslag på förenklingar bör läggas fram.

5. Särskilda kommentarer

5.1. Kommissionens förslag om sänkta areal- och trädesersättningar för spannmål och oljeväxter har redan förkastats ovan. Det viktigaste skälet är att när kommissionen nu upprepar ett tidigare lagt förslag om sänkningar handlar detta om att växtodlingen ska betala de åtgärder som vidtagits i nötköttssektorn med anledning av BSE-krisen. Detta är inte uttryck för en europeisk solidaritet utan en felaktig omfördelning inom jordbrukssektorn. Kommittén avvisar bestämt förslaget.

5.2. De sänkta månatliga uppräkningarna av interventionspriset för spannmål, ris och lagringsersättningen för socker avvisas också av kommittén. Kommissionen har även tidigare föreslagit sådana sänkningar men inte alltid fått gehör för detta vid rådets beslut. Uppräkningen sänktes dock i förra årets priser från 1,3 ecu/ton/månad, också detta med hänvisning till dels önskvärdheten av stimulans till tidigare leveranser dels räntans nedgång. Någon ytterligare sänkning för 1997/1998 motiveras inte enligt kommittén.

Kommittén föreslår också att gränsen för torrsubstanshalten i inlöst gröda i vissa fall kan sättas till 15 % på grund av nordligare länders svårare väderleksförhållanden men också på grund av dessa länders kallare lagringsförhållanden.

5.3. Vad gäller ris vill kommittén uppmärksamma gemenskapsinstitutionerna på den allvarliga kris som lamslår sektorn p.g.a. den avsevärda importen av ris från tredje land till mycket låga priser. Gemenskapsproduktionens marknadspris har sjunkit med 30 % och trots detta lyckas man inte få avsättning för produktionen.

5.4. I väntan på en översyn av den befintliga organisationen av den gemensamma marknaden för ris som skulle kunna förse produktionen inom gemenskapen med skäliga avsättningsgarantier, begär kommittén att man inte verkställer någon minskning av de månatliga höjningarna.

5.5. Regelsystemet för lin förändrades under 1996 i syfte att skapa större stabilitet på marknaden och ifråga om besådda arealer. Förslaget för 1997/1998 om sänkta stöd för lin och hampa innebär i och för sig oförändrade direkta stöd till odlaren. Sänkningen motiveras av att summan av reduktionen årligen överstiger utgifterna riktade till stöd för användningen av fibern. Sänkningen innebär trots allt att odlingen berövas den ersättning som totalt skulle utgå till sektorn och som har utgått till odlingen även om det riktat sig till marknadssidan.

Kommittén motsätter sig sänkningen som innebär att stödet för nya användningsområden minskas. Kommittén motsätter sig också den sänkning som kommissionen föreslår för hampan där motiveringen inte är riktig då dessa odlingar sker i andra områden än för lin och således inte står i ett sådant utbytbart samband.

5.6. Kommittén konstaterar att kommissionen föreslår en förlängning av det undantag som rör Spanien men även Portugal, om möjligheter att producera vissa specialprodukter inom vinsektorn.

Programmet för upprotning av vinrankor har förlängts och kommittén har tillstyrkt det förslaget tidigare. () Kommittén ifrågasätter också varför rapporten om svaveldioxid i vin, mousserande vin och likör åter skjuts upp.

5.7. ESK har i sitt yttrande 1996 över förra årets priser framhållit svårigheterna inom den kvalitetsmässigt utmärkta silkesmaskodlingen. Kommittén upprepar sin ståndpunkt att stödet är otillräckligt. Produktionen är ett intressant alternativ till andra jordbrukssektorer och ger också sysselsättning i industriledet. Kommissionen uppmanas ånyo att lägga fram detaljerade åtgärder för denna produktion.

5.8. För nöt- och kalvkött råder mycket stora problem för de europeiska bönderna genom BSE-krisen. Minskad konsumtion har lett till kraftig obalans på marknaden och sänkta priser. ESK efterlyser ytterligare åtgärder från kommissionen för att lindra effekterna för de som berörts.

5.9. För mjölksektorn har kommittén inga särskilda eller avvikande kommentarer till kommissionens förslag. Kommittén vill dock framhålla vikten av det som rådet uttalade vid mötet den 28-30 oktober 1996, nämligen sin oro över svårigheterna som existerade på EU-marknaden för mjölk- och mjölkprodukter där många mjölkproducenter befinner sig under starkt tryck. Rådet uppmanade därför kommissionen att bekämpa varje ny försvagning av marknaden och stabilisera utvecklingen av mjölkproducenternas inkomster.

6. Sammanfattande slutsatser

- De månatliga uppräkningarna inom interventionssystemet bör frysas på nuvarande nivå, och inte sänkas.

- Kommittén förkastar förslaget att finansiera åtgärder till följd av den exceptionella BSE-krisen genom omfördelningar inom jordbrukssektorn med medel från Garantifonden.

- De motiv som utgör grunden för sänkta nivåer inom lin- och hampaodlingen är inte relevanta och sänkningen avvisas.

- Den allvarliga kris som råder inom rissektorn uppmärksammas och den månatliga uppräkningen föreslås förbli oförändrad.

- Effekten av nuvarande och framtida prispaket bör studeras med avseende på konsumentpriser, privathushållens utgifter, livsmedelskvalitet, hälsa, miljö och samhälle i landsbygdsområden.

- Effekterna av inkomstutvecklingen och framtida förslags påverkan på sysselsättningen måste studeras.

- Kommittén välkomnar de kommande dokument som berör de olika sektorerna inom jordbruket och som kommissionen aviserat under 1997. Kommittén förutsätter att man blir rådfrågad och kommer att redovisa sin uppfattning i de yttranden som kommer att läggas fram.

Bryssel den 29 maj 1997.

Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Tom JENKINS

() EGT C 101, 27.3.1997, s. 1-25.

() EGT C 204, 15.7.1996, s. 57.

() EGT C 295, 7.10.1996, s. 78.

() EGT C 313, 30.11.1992, s. 25.

() EGT C 40, 17.2.1992, s. 63, punkt 6.6.4.

() EGT C 133, 28.4.1997.

BILAGA till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Förkastade ändringsförslag

Följande ändringsförslag förkastades under loppet av debatten:

Punkt 3.7

Lägg till en ny punkt 3.7 efter 3.6:

"Världsmarknadspriset på spannmål är sedan en tid så högt att det tenderar att överskrida EU:s pristak. I det läget måste man lägga exportavgifter på produktionen för att det inte skall bli lönsammare att exportera än att sälja på EU-marknaden. Interventionspriset blir då relativt ointressant. Just nu bör det därför vara lämpligt att aktualisera frågan om att avskaffa exportstödet för spannmål och låta priset sättas fritt. Dock behövs en produktionskostnadsanknuten importavgift som håller alltför utpräglad lågprisimport av spannmål borta från EU-marknaden.

På kort sikt skulle detta innebära möjlighet till något högre priser för spannmålsodlarna. På lång sikt ger det marknadsanpassning av priser och volymer som sparar stora pengar på EU-budgeten, pengar som till största delen ändå inte skulle ha gått till spannmålsodlarna utan till spannmålshandlare, lagerhållare och andra så kallade mellanhänder."

Resultat av omröstning

För: 27, emot: 53, nedlagda: 7.

Punkterna 4.1-4.5

Stryks och ersätts med följande text:

"Kommittén stöder huvudinslagen i kommissionens förslag om prispaket, särskilt att andra sektorer stöds genom nedskärningar av bidragen för spannmål; vi konstaterar att denna sektor har överkompenserats de senaste åren och att utgifterna på jordbruksområdet inte bör öka."

Resultat av omröstning

För: 31, emot: 60, nedlagda: 9.

Ny punkt 4.7

"Kommittén önskar att kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, gör en uppskattning av GJP:s administrationskostnader, både på nations- och gemenskapsnivå."

Resultat av omröstning

För: 32, emot: 48, nedlagda: 9.

Punkt 5.1

Ersätt med följande text:

"Förslaget att sänka ersättningsbidragen för spannmål och oljeväxter skulle slå alltför hårt och bör omarbetas. Med tanke på de europeiska böndernas exportbehov och att en ny förhandlingsrunda avseende en avreglerad marknad beräknas äga rum 1998, bör eventuella sänkningar gälla priser och trädesersättningar snarare än andra, säkrare ersättningar som uppfyller 'green box'-villkoren. På så sätt skulle man dessutom skapa bättre balans mellan de olika producenterna och regionerna."

Resultat av omröstning

För: 24, emot: 60, nedlagda: 14.