51996AG0506(04)

GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 20/96 antagen av rådet den 21 mars 1996 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr . . ./96/EG av den . . . om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät (96/C 134/04)

EUROPAPARLAMENT OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD

har fattat detta beslut med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 129d första stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[F]2,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

enligt förfarandet i fördragets artikel 189b (3), och

med beaktande av följande:

1. Införandet och utvecklingen av transeuropeiska telenät syftar till att säkerställa spridningen och utbytet av information inom hela gemenskapen. Detta är en förutsättning för att det skall bli möjligt för medborgarna och industrin - särskilt de små och medelstora företagen - i unionen att fullt ut dra fördel av de möjligheter som telekommunikationerna erbjuder vid uppbyggardet av "informationssamhället", där utvecklingen av tillämpningsområden, tjänster och nätverk inom telekommunikation kommer att vara av avgörande betydelse för att varje medborgare, företag och offentlig myndighet, också i de mindre utvecklade områdena och i randområdena, skall få tillgång till all slags information i sådana mängder som de behöver.

2. I sin vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning betonar kommissionen vikten av att etablera informationssamhället, som genom införandet av nya former av ekonomiska, politiska och sociala relationer kommer att hjälpa gemenskapen att anta de nya utmaningarna under det kommande seklet, bl.a. den utmaning som består i att skapa nya arbetstillfällen. Europeiska rådet erkände detta faktum vid sitt möte i Bryssel i december 1993.

3. Den inre marknaden bildar ett område utan gränser, inom vilket den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjänster måste säkerställas, och där redan antagna gemenskapsåtgärder, och åtgärder som är på väg att antas, kräver ett betydande informationsutbyte mellan privatpersoner, ekonomiska aktörer och förvaltningar. Effektiva sätt att utbyta information är avgörande för att förbättra industrins konkurrenskraft. Sådant informationsutbyte kan säkerställas genom transeuropeiska telenät. Förekomsten av transeuropeiska nät kommer att stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen på gemenskapsnivå.

4. Införandet och utvecklingen av transeuropeiska telenät bör möjliggöra ett fritt informationsutbyte mellan enskilda, ekonomiska aktörer och förvaltningar, samtidigt som skyddet av enskilda personers privatliv, immateriella och andra närstående rättigheter samt industriell äganderätt respekteras.

5. Medlemmarna i en grupp framstående företrädare för industrin rekommenderade i sin rapport om "Europa och det globala informationssamhället" som de överlämnade till Europeiska rådets möte på Korfu den 24-25 juni 1994, att förverkliga de transeuropeiska telenäten och att säkerställa deras förmåga till samtrafik med samtliga europeiska nät. Rapporten identifierade mobilkommunikation som en av informationssamhällets pelare och framhöll att dess potential borde förstärkas. Europeiska rådet på Korfu godkände denna rekommendation generellt.

6. Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet "Mot informationssamhället i Europa: en åtgärdsplan" följer dessa rekommendationer. I slutsatserna från rådets möte den 28 september 1994 om denna åtgärdsplan betonades att en snabb utveckling av effektiva informationsstrukturer på grundval av ett globalt, konsekvent och balanserat angreppssätt är avgörande för gemenskapen.

7. I artikel 129c i fördraget krävs att gemenskapen fastställer en serie riktlinjer som omfattar målen, prioriteringarna och ramarna för åtgärder som skall genomföras på området transeuropeiska nät. I dessa riktlinjer skall projekt av gemensamt intresse identifieras. De transeuropeiska näten täcker inom ramen för området telekommunikationsinfrastruktur de tre skikt som näten är uppbyggda av: tillämpning, allmänna tjänster och basnät.

8. Informationssamhället kan inte utvecklas utan tillgång till tillämpningar, i synnerhet tillämpningar av kollektivt intresse som på bästa sätt svarar mot användarnas behov, i förkommande fall med beaktande av äldre och handikappades behov. Således utgör tillämpningar en viktig del av projekten av gemensamt intresse.

9. För att få fram transeuropeiska tillämpningar är det i många fall möjligt att med användning av befintliga telenät, särskilt Euro-ISDN, redan nu förverkliga projekt av gemensamt intresse. Riktlinjer för identifieringen av dessa projekt av gemensamt intresse måste utarbetas.

10. Genomförandet av valda förslag och motsvarande initiativ antagna på nationell eller regional nivå inom unionen bör samordnas.

11. Vid urvalet och förverkligandet av sådana projekt bör hänsyn tas till all infrastruktur som erbjuds av befintliga och nya leverantörer.

12. Europaparlamentet och rådet fattade den 9 november 1995 beslut nr 2717/95/EG om riktlinjer för att utveckla Euro-ISDN (det tjänsteintegrerade digitala nätet) till ett transeuropeiskt nät (4).

13. Befintliga nät, inklusive befintliga ISDN, utvecklas i riktning mot avancerade nät som erbjuder dataöverföringshastigheter som varierar upp till bredbandskapacitet och som kan anpassas till olika behov, särskilt till multimediatjänster och multimediatillämpningar. Förverkligandet av nät för integrerad bredbandskommunikation (IBC) kommer att bli resultatet av denna utveckling. IBC kommer att utgöra den optimala plattformen på vilken tillämpningar för informationssamhället kan byggas.

14. Resultaten av Race-programmet (gemenskapsprogrammet för forskning och utveckling inom telekommunikationsområdet [1990-1994]), antaget genom beslut 91/352/EEG (5), har berett marken och den tekniska basen för införandet av IBC-nät i Europa.

15. Resultaten av Esprit-programmet (gemenskapsprogrammet för forskning och utveckling inom området informationsteknik [1994-1998]), antaget genom beslut 94/802/EG (6), har berett marken och den tekniska basen för införandet av informationsteknologiska tillämpningar.

16. Resultaten av det särskilda programmet för forskning och teknisk utveckling inom området telematiksystem av allmänt intresse (1990-1994), antaget genom beslut 91/353/EEG (7), och av det särskilda programmet för forskning, teknisk utveckling och demonstration inom området telematiktillämpningar av gemensamt intresse (1994-1998), antaget genom beslut 94/801/EEG (8), bereder marken för introduktionen av driftskompatibla tillämpningar av gemensamt intresse i hela Europa.

17. Det är nödvändigt att säkerställa en effektiv samordning mellan utvecklingen av de transeuropeiska näten för telekommunikation - som måste motsvara användarnas verkliga behov - och de olika gemenskapsprogrammen, i synnerhet de särskilda programmen i det fjärde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, programmen till förmån för små och medelstora företag där program som avser informationsinnehåll ingår (som INFO 2000 och MEDIA 2), samt andra aktiviteter som avser informationssamhället. En sådan samordning bör även säkerställas med de projekt som föreskrivs i rådets beslut 95/468/EG av den 6 november 1995 om gemenskapsbidrag till informationsutbyte med stöd av telematik mellan förvaltningar inom gemenskapen (IDA) (9).

18. I sitt meddelande om "Förberedande åtgärder inom området transeuropeiska nät - integrerad bredbandskommunikation (TEN-IBC)" (10) konstaterar kommissionen att det är nödvändigt att tillsammans med aktörer inom sektorn vidta förberedande åtgärder för att utarbeta lämpliga riktlinjer. Resultatet av dessa åtgärder utgör grunden för riktlinjerna för IBC-nät i detta beslut.

19. Telekommunikationssektorn liberaliseras successivt. Utvecklingen av transeuropeiska tillämpningar, bastjänster och basnät kommer i ökande grad att vara beroende av privata initiativ. Denna transeuropeiska utveckling måste svara mot marknadens och samhällets behov. Mot bakgrund av detta kommer intresserade aktörer inom sektorn att uppmanas att genom lämpliga förfaranden som ger dem lika möjligheter föreslå enskilda projekt av gemensamt intresse inom utvalda områden. Dessa förfaranden måste definieras och en förteckning över de valda områdena måste antas. En kommitté skall biträda kommissionen i fastställandet av de enskilda projekten av gemensamt intresse.

20. Europaparlamentet, rådet och kommissionen kom den 20 december 1994 överens om ett modus vivendi om genomförandeåtgärder för de rättsakter som antas enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget.

21. Projekt av gemensamt intresse som hänför sig till en medlemsstats territorium kräver godkännande från den berörda medlemsstaten.

22. Kommissionen skall vidta åtgärder för att säkerställa nätens driftkompatibilitet och för att samordna medlemsstaternas aktiviteter i syfte att förverkliga de transeuropeiska telenäten.

23. För att informationssamhället skall utvecklas optimalt är det viktigt att säkerställa ett effektivt informationsutbyte mellan gemenskapen och tredje länder, i synnerhet de stater som omfattas av EES-avtalet. Följaktligen är det nödvändigt att främja samtrafikförmåga och driftkompatibilitet på europeisk nivå.

24. De aktiviteter som genomförs inom ramen för dessa riktlinjer omfattas emellertid helt av de konkurrensregler som fastställs i fördraget och i tillämpningsförordningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta beslut fastställs riktlinjer som omfattar mål, prioriteringar och ramar för åtgärder inom området transeuropeiska telenät avseende telekommunikationsinfrastruktur. I dessa riktlinjer anges projektområden av gemensamt intresse samt förfarandet och kriterierna för preciseringen av enskilda projekt av gemensamt intresse på dessa områden.

Artikel 2

Gemenskapen skall stödja telenätens samtrafikförmåga avseende infrastruktur för telekommunikation, upprättandet och utvecklingen av driftkompatibla tjänster och tillämpningar samt tillgången till dessa, med följande allmänna mål:

- Att underlätta övergången till informationssamhället, särskilt för att främja att sociala och kulturella behov tillfredsställs och för att förbättra livskvaliteten.

- Att förbättra företagens konkurrenskraft inom gemenskapen, i synnerhet små och medelstora företags, och att stärka den inre marknaden.

- Att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen, i synnerhet för att förbinda öar, isolerade områden och randområden med gemenskapens centrala områden.

- Att påskynda utvecklingen av sådan verksamhet inom nya tillväxtområden som leder till att nya arbetstillfällen skapas.

Artikel 3

Prioriteringarna för förverkligandet av de mål som anges i artikel 2 är följande:

- Att studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar som stödjer utvecklingen av ett Europeiskt informationssamhälle i synnerhet tillämpningar av kollektivt intresse.

- Att studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar som, på grundval av den europeiska kulturella mångfalden bidrar till den ekonomiska och sociala sammanhållningen, genom att inom hela gemenskapen förbättra tillgången till information.

- Att stimulera initiativ som i synnerhet förenar de mindre gynnade regionerna i arbetet med att införa transeuropeiska teletjänster och tillämpningar.

- Att studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar och tjänster som bidrar till att stärka den inre marknaden och till att skapa arbetstillfällen, i synnerhet sådana som ger små och medelstora företag möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft inom gemenskapen och på global nivå.

- Att definiera, studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida transeuropeiska allmänna tjänster som tillhandahåller ett obehindrat tillträde till all slags information, även i landsbygdsområden och perifera områden, och som är driftkompatibla med motsvarande tjänster på global nivå.

- Att studera och bekräfta genomförbarheten av nya bredbandiga kommunikationsnät (IBC), där de krävs för sådana tillämpningar och tjänster, och att främja dessa näts samtrafikförmåga.

- Att identifiera och undanröja svaga punkter och felande länkar som motverkar en effektiv samtrafikförmåga och driftkompabilitet hos alla komponenter i telenäten inom gemenskapen och över hela världen, med särskild tonvikt på IBC-nät.

Artikel 4

Ramarna för de åtgärder som skall vidtas för att uppnå de mål som anges i artikel 2 omfattar följande:

- Fastställande av projekt av gemensamt intresse.

- Åtgärder som syftar till att öka privatpersoners, ekonomiska aktörers och förvaltningars medvetenhet om de fördelar de kan vinna genom de nya avancerade transeuropeiska teletjänsterna och teletillämpningarna.

- Åtgärder som syftar till att stimulera gemensamma initiativ från användare och leverantörer för att få i gång projekt inom området transeuropeiska telenät i synnerhet IBC-nät.

- Stöd, inom ramen för de medel som fastställs i fördraget, till åtgärder för att studera och bekräfta genomförbarheten av och därefter sprida tillämpningar, i synnerhet tillämpningar av kollektivt intresse, och uppmuntran att etablera samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, särskilt genom partnerskap.

- Åtgärder som syftar till att stimulera tillgången på och utnyttjandet av tjänster och tillämpningar avsedda för små och medelstora företag och fria yrkesutövare, vilka utgör en källa till sysselsättning och tillväxt.

- Åtgärder som syftar till att främja nätens samtrafikförmåga, driftkompabiliteten hos bredbandstjänster och bredbandstillämpningar och de infrastrukturer dessa kräver, i synnerhet för multimedia, samt samverkan mellan befintliga tjänster och tillämpningar och motsvarande för bredband.

Artikel 5

Enligt detta beslut skall de transeuropeiska telenäten avseende infrastruktur för telekommunikation utvecklas genom att projekt av gemensamt intresse förverkligas. I bilaga I anges de områden inom vilka projekt av gemensamt intresse skall preciseras.

Artikel 6

I enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 skall projekt av gemensamt intresse preciseras inom de områden som anges i bilaga I med användning av de kriterier som anges i bilaga II. De angivna projekten är berättigade till gemenskapsstöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (11).

Artikel 7

1. I samråd med aktörer inom sektorn och i överensstämmelse med övriga strategier för transeuropeiska nät skall kommissionen ta fram ett arbetsprogram för att inom de projektområden av gemensamt intresse som anges i bilaga I göra ett urval av de områden inom vilka projekt av gemensamt intresse kan föreslås. Arbetsprogrammet skall uppdateras vid behov.

2. Arbetsprogrammet skall utgöra grunden för kommissionens fastställande av infordringar av förslag till projekt av gemensamt intresse.

Artikel 8

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut.

2. När det gäller de fall som anges i artikel 9.1 skall kommissionen biträdas av en kommitté bestående av medlemsstaternas företrädare och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 9

1. Det förfarande som fastställs i artikel 8 skall tillämpas vid

- utarbetandet och uppdateringen av det arbetsprogram som avses i artikel 7,

- i fastställande av innehållet i de infordrade förslagen,

- fastställande av projekt av gemensamt intresse enligt kriterierna i bilaga II,

- fastställande av kompletterande stöd- och samordningsåtgärder,

- åtgärder som ska vidtas för utvärderingen av genomförandet av arbetsprogrammet på ett ekonomiskt och tekniskt plan.

2. Kommissionen skall vid varje möte informera kommittén om hur genomförandet av arbetsprogrammet framskrider.

Artikel 10

Detta beslut skall tillämpas på det tjänsteintegrerade digitala nätet (ISDN), utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets beslut nr 2717/95/EG.

Artikel 11

Medlemsstaterna skall med beaktande av gemenskapsförordningarna vidta de åtgärder som krävs för att underlätta förverkligandet av projekt av gemensamt intresse.

Artikel 12

Detta beslut skall inte påverka medlemsstaternas eller gemenskapens ekonomiska åtaganden.

Artikel 13

Med användning av det förfarande som fastställs i artikel 228 i fördraget kan rådet från fall till fall godkänna att tredje länder, i synnerhet sådana som omfattas av EES-avtalet eller sådana som har ingått ett associeringsavtal med gemenskapen, deltar och ges möjlighet att bidra till förverkligandet av projekt av gemensamt intresse, för att främja telenätens samtrafikförmåga och driftkompabilitet, i den mån detta inte medför en höjning av gemenskapens stöd.

Artikel 14

Kommissionen skall vartannat år framlägga en rapport om tillämpningen av detta beslut för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Rapporten skall innehålla en utvärdering av de resultat som uppnåtts genom gemenskapsstödet inom olika projektområden med hänsyn till de totala målen.

Artikel 15

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i . . .

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT nr C 302, 14.11.1995, s. 23.

(2) EGT nr C 39, 12.2.1996, s. 20.

(3) EGT nr C 129, 2.5.1996.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 1 februari 1996 (EGT nr C 47, 19.2.1996, s. 15), rådets gemensamma ståndpunkt av den . . . (ännu inte offentliggjord i EGT) och Europaparlamentets beslut av den . . . (ännu inte offentliggjort i EGT).

(5) EGT nr L 282, 24.11.1995, s. 16.

(6) EGT nr L 192, 16.7.1991, s. 8.

(7) EGT nr L 334, 22.12.1994, s. 24.

(8) EGT nr L 192, 16.7.1991, s. 18.

(9) EGT nr L 334, 22.12.1994, s. 1.

(10) EGT nr L 269, 11.11.1995, s. 23.

(11) EGT nr C 200, 24.7.1993, s. 22.

(12) EGT nr L 228, 23.9.1995, s. 1.

BILAGA I

PROJEKTOMRÅDEN AV GEMENSAMT INTRESSE

De transeuropeiska telenäten kommer att öppna marknaden inom gemenskapen för de nya tillämpningar och tjänster som utgör den grund på vilken informationssamhället skall byggas. De är nödvändiga för att stödja gemenskapens blomstring, att skapa nya arbetstillfällen samt att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom gemenskapen.

En treskiktsmodell har allmänt accepterats som den lämpligaste ramen för att beskriva de transeuropeiska telenäten. Dessa skikt är följande:

- Skiktet tillämpningar, genom vilket användarna interagerar med allmänna tjänster och basnät för att fylla sina yrkesmässiga, utbildningsrelaterade och sociala behov. Tillämpningar måste vara inbördes driftkompatibla för att vara till största nytta för användarna i hela gemenskapen.

- Skiktet allmänna tjänster, vilket utgörs av kompatibla allmänna tjänster och förvaltningen av dessa. Genom att stödja de gemensamma krav som gäller för tillämpningarna, kompletterar de allmänna tjänsterna tillämpningarna samtidigt som de medverkar till deras driftkompatibilitet.

- Skiktet basnät, vilket tillhandahåller den fysiska kontakten, transporten och växelfunktionerna mellan näten inklusive hantering och signalering. Dessa element säkerställer samtrafiken mellan de transeuropeiska näten.

Dessa tre skikt bildar en sammanhängande struktur där tillämpningarna "stöds" av de två undre skikten: allmänna tjänster och basnät. Ingen tillämpning kan fungera om ett av de två undre skikten saknas, men varje skikt bör vara tillräckligt öppet för att "stödja" alla element i det omedelbart ovanförliggande skiktet. I detta sammanhang bör projekt av gemensamt intresse fastställas på grundval av deras praktiska kapacitet att stödja de mål som fastställs i detta beslut.

Nedan följer en förteckning över de områden inom vilka projekt av gemensamt intresse skall fastställas:

1. Tillämpningar

De områden inom vilka projekt av gemensamt intresse på området för tillämpningar kan komma att fastställas är följande:- Ett nät som kopplar samman universitet och forskningscentrum: Det bör upprättas ett avancerat transeuropeiskt nät för multimediatillämpningar, vilket kopplar samman universitet och forskningscentrum över hela Europa och ger öppen tillgång till deras bibliotek.

- Distansundervisning: Avancerad distansundervisning bör göras tillgänglig för alla enskilda personer, skolor, universitet och företag. Det bör upprättas centrum med fjärråtkomst inom hela gemenskapen för att tillhandahålla undervisningsprogramvara och utbildningstjänster för små och medelstora företag, stora företag, utbildningsorganisationer och offentliga förvaltningar. Nya yrkesutbildningsmetoder för informationssamhället bör utvecklas och främjas.

- Sjukvårdstelematik: Transeuropeiska nät och tillämpningar baserade på gemensamma standarder bör inrättas för att på gemenskapsnivå sammankoppla alla sjukvårdssektorns parter, särskilt allmänpraktiserande läkare, sjukhus och läkarstationer.

- Transporttelematik: Transeuropeiska telenät bör utnyttjas fullt ut för att tillhandahålla användarorienterade tjänster i samband med logistiskt stöd till transportindustrier och utveckling av mervärdesskapande tjänster, som informationstjänster, integrerade betalnings- och reservationstjänster, reseplanering och färdvägsanvisningssystem samt frakt- och fordonsförvaltning. Dessutom bör transporttelematiktjänster i stadsområden tas med, med beaktande av krav på standardisering och samverkan. Utvecklingen av dessa tjänster, baserade på avancerade fasta och mobila telenät, bör där det är möjligt uppfylla kraven på att komplettera och samverka med de transeuropeiska transportnäten.

- Telematik för miljön: Transeuropeiska nät kan på ett betydelsefullt sätt bidra till övervakningen och vården av miljön, inklusive hanteringen av katastrofsituationer.

- Distansarbete: Utvecklingen av distansarbete (i hemmet och på satellitkontor) som stöds av avancerade kommunikationssystem kommer att medverka till nya flexibla former för arbetets geografiska spridning och organisation. Decentralisering av yrkesverksamheten kan även bidra till att minska de miljömässiga konsekvenserna av den dagliga pendeltrafiken. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid de sociala konsekvenserna av dessa tillämpningar.

- Telematiktjänster för små och medelstora företag: Projekt av gemensamt intresse kommer att stödja små och medelstora företags användning av transeuropeiska telekommunikationstillämpningar och telekommunikationstjänster inom gemenskapen, genom upprättandet av förbindelser med offentliga myndigheter, branschorganisationer, konsumenter, kunder och leverantörer, inklusive informationstjänster och datoriserad affärsverksamhet. Medvetenheten om telematikbaserade lösningar bör generellt ökas hos små och medelstora företag.

- Datoriserade anbudsförfaranden: Ett transeuropeiskt nät för datoriserade anbudsförfaranden bör upprättas, baserat på datoriserade förfaranden för offentlig upphandling mellan offentliga förvaltningar och leverantörer i gemenskapen.

- Urbana informationsmotorvägar: Nät och tjänster som förbinder hushåll, företag, sociala organisationer och förvaltningar och som ger tillgång on-line till multimediatj änster avseende information, undervisning, kultur, underhållning och turism på lokal, regional och nationell nivå samt på gemenskapsnivå bör främjas. Förbindelser mellan urbana och regionala nät bör främjas.

- Bibliotekstjänster: För att stödja ekonomisk, social, utbildningsmässig och kulturell verksamhet inom gemenskapen bör avancerade transeuropeiska bibliotekstjänster via nät inrättas mellan alla typer av bibliotek (nationella bibliotek, universitets- och forskningsbibliotek, folkbibliotek osv.), så att det blir möjligt att effektivt få tillträde till det förråd av organiserad kunskap och den kulturella rikedom som finns i gemenskapens bibliotek.

- Telematiktjänster för arbetsmarknaden: Telematiktjänster, t.ex. databaser med platsannonser, bör utvecklas för att stödja den föränderliga arbetsmarknaden inom gemenskapen och för att stödja kampen mot arbetslösheten.

- Kulturellt och språkligt arv: Initiativ bör sättas igång för att stödja bevarande av och underlätta tillgången till det kulturella och konstnärliga arvet i Europa och för att demonstrera informationsinfrastrukturens tekniska möjligheter när det gäller att stödja utvecklingen av lokalt innehåll på lokala språk och dess spridning.

- Medborgarnas tillgång till tjänster: Tillämpningar som demonstrerar medborgarnas tillgång till tjänster av kollektivt intresse bör utvecklas. Som exempel kan nämnas inrättandet av kiosker och åtkomstställen på offentliga platser, samt användning av aktiva kort (smart cards) och elektroniska betalningsmedel. Redan i de inledande faserna av projektutformningen bör de speciella krav som gör tjänsterna tillgängliga för handikappade beaktas.

2. Allmänna tjänster

De områden inom vilka projekt av gemensamt intresse kan komma att fastställas när det gäller nät för allmännna tjänster är följande:

- Införande av funktionella transeuropeiska allmänna tjänster, som särskilt bör omfatta elektronisk post, filöverföringssystem, on-line-åtkomst till elektroniska databaser samt videotjänster. Eftersom det finns ett trängande behov av sådana transeuropeiska allmänna tjänster, kommer dessa att utnyttja befintliga och nya nät, fasta eller mobila, och redan befintlig användartillgång. De bör omfatta element på gemenskapsnivå, t.ex. register, växelkurskompensation, verifiering, dataskydd och datasäkerhet, transeuropeiska "kiosker" och hjälpmedel för nätnavigering osv.

- Successiv utvidgning av de allmänna tjänsterna mot en multimediamiljö: Sådana tjänster, som kommer att ge slutanvändarna tillgång till multimediatjänster, kan bl.a. omfatta multimediapost, höghastighetsöverföring av filer samt videotjänster, bl.a. video på beställning. Företags och privata användares utnyttjande av dessa multimediatjänster bör uppmuntras, liksom integreringen av nya tjänster som automatisk översättning, röstigenkänning och grafiska användargränssnitt.

- Införande av icke-exklusiva digitala signaturer som grundval för allmänt tillhandahållna tjänster och rörlig användning: De allmänna tjänsterna kommer att utföras av ett stort antal kompletterande och konkurrerande tjänsteleverantörer. Allmänt tillhandahållna tjänster och rörlig användning kommer att vara av avgörande betydelse. Därför måste elektroniska namn (digitala signaturer) vara allmänt tillgängliga och stödda.

3. Basnät

De områden inom vilka projekt av gemensamt intresse kan komma att fastställas när det gäller basnät är följande:

- Digitala flertjänstnät i Europa: Eftersom det är omedelbart kommersiellt och tekniskt tillgängligt i hela Europa, är ISDN det digitalkopplade basnät som för närvarande är lämpligast för att överföra nya tjänster och tillämpningar. Dess nuvarande utveckling innebär en möjlighet för Europa. Dess marknad och geografiska utbredning kommer att motiveras genom införandet av dessa nya tjänster och tillämpningar i europeisk skala. Det bör emellertid noteras att ISDN bara är ett första steg och att utvecklingen kommer att gå mot att ISDN ger användare tillträde till bredbandstjänster.

- Kommersiellt införande av övervakad asynkron transmissionsteknik (ATM) och andra IBC-nät: Detta område måste anses vara av största gemensamma intresse för Europa.

- Samverkan mellan befintliga kommunikationsnät och IBC-nät: Befintliga nät (för markbundna och mobila tjänster samt satellitjänster) bör vara sammankopplade och samverka sinsemellan och med ATM-baserade höghastighetsnät för att kunna erbjuda de lämpligaste ekonomiska lösningarna för de olika situationer som kommer att uppstå under uppbyggnaden av informationssamhället. Frågan är en kärnpunkt i utvecklingen av integrerade IBC-nät och är särskilt relevant för små och medelstora företag, samt för marknaderna för fria yrkesutövare och privata användare.

4. Stöd och samordningsåtgärder

Utöver stödet till projekt av gemensamt intresse bör gemenskapen initiera åtgärder som syftar till att skapa en lämplig miljö. Dessa åtgärder bör bidra till utvecklingen av ett gynnsamt klimat och att främja samförstånd om nationella och regionala åtgärder för att stimulera och främja nya tillämpningar och tjänster som samordnats med genomförandet av program på andra områden, samt införandet av IBC-nät. De kommer att kräva samråd med europeiska standardiseringsorgan och strategiska planeringsenheter och samordning med åtgärder som finansieras av gemenskapens olika finansieringsinstrument. Dessa åtgärder omfattar bl.a. följande:

- Utveckling av målspecifikationer och övergång mot tillämpning av dessa mål. Dessa specifikationer bör stödja aktörer inom sektorn så att de kan fatta sunda investeringsbeslut.

- Fastställande av metoder för att göra IBC-nät tillgängliga i de tre specificerade skikten.

- Utfärdande av gemensamma specifikationer baserade på europeiska och internationella standarder.

- Främjande av samarbete mellan aktörerna inom sektorn, särskilt nya aktörer och aktörer som är inriktade på ett marknadsfragment, t.ex. kabel-TV-bolag, samt samarbete med användare.

- Samordning av åtgärder som genomförts i kraft av detta beslut med relevanta program på gemenskapsnivå och nationell nivå.

BILAGA II

KRITERIER FÖR SPECIFICERING AV PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

Specificeringen av projekt av gemensamt intresse bland de projekt som presenterats av aktörer inom sektorn som svar på en förslagsinfordran enligt artikel 7 skall göras på grundval av projektens överensstämmelse med de mål och prioriteringar som fastställs i artikel 2 respektive artikel 3.

Dessutom skall de ekonomiska och finansiella kriterier som anges i förordning (EG) nr 2236/95 beaktas. Dessa kriterier, som skall tillämpas inom ramen för denna förordning i samband med beslut om tilldelning av ekonomiskt stöd till ett visst projekt, är följande:

- Projektets potentiella ekonomiska bärkraft, vilken bör vara garanterad.

- Projektets utvecklingsstadium.

- Gemenskapsinterventionens stimulerande effekt på offentlig och privat finansiering.

- Det finansiella paketets soliditet.

- De direkta och indirekta samhällsekonomiska effekterna, särskilt på sysselsättningen.

- Miljömässiga konsekvenser.

- Tidsmässig samordning av projektets olika delar när det gäller gränsöverskridande projekt.

RÅDETS MOTIVIERING

I. INLEDNING

1. Den 8 juni 1995 överlämnade kommissionen, i samband med ett meddelande om metodologin för förverkligandet av tillämpningar för informationssamhället, ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät.

Detta förslag bygger på artikel 129d första stycket i EG-fördraget.

2. Europaparlamentet avgav sitt yttrande efter en första behandling den 1 februari 1996.

Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén avgav sina respektive yttranden den 22 november 1995 och den 18 januari 1996.

Med beaktande av dessa yttranden överlämnade kommissionen ett ändrat förslag den 20 mars 1996.

3. Den 21 mars 1996 antog rådet en gemensam ståndpunkt i enlighet med artikel 189b i fördraget.

II. SYFTE

Avsikten med detta förslag är att fastställa riktlinjer som omfattar mål, prioriteringar och ramar för de åtgärder som planeras på området för telenät och att fastställa projekt av gemensamt intresse på området.

III. GENOMGÅNG AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

1. Allmänna påpekanden

Rådets gemensamma ståndpunkt innehåller få ändringar till kommissionens förslag, eftersom rådet i det stora hela ansluter sig till den lösning som kommissionen har föreslagit. I synnerhet anser rådet att, med beaktande av detta särskilda område som kännetecknas av snabba tekniska förändringar och en ökande liberalisering, initiativen till särskilda projekt bör tas inom den privata sektorn och tillgodose användarnas behov.

När det gäller Europaparlamentets ändringsförslag har rådet i ett stort antal fall samma inställning som kommissionen har i det ändrade förslaget.

Rådet har - i de fall som det gjort ändringar i kommissionens förslag och i sin inställning till Europaparlamentets ändringsförslag - huvudsakligen velat iaktta följande:

- Att säkerställa att texten överensstämmer med bestämmelserna i avdelning XII i EG-fördraget.

- Att fastställa förhållandet till och säkerställa överensstämmelsen med andra relevanta gemenskapsbestämmelser, bl.a. Europaparlamentets och rådets beslut nr 2717/95/EG av den 9 november 1995 om riktlinjer för att utveckla Euro-ISDN (det tjänsteintegrerade digitala nätet) till ett transeuropeiskt nät.

2. Särskilda påpekanden

(Om inte annat anges avser hänvisningarna texten i den gemensamma ståndpunkten när det gäller ingressen och artiklarna till beslutet och kommissionens numrering i det ändrade förslaget när det gäller Europaparlamentets ändringsförslag)

i) Rådet har velat lägga till en ny punkt 21 i ingressen till kommissionens förslag; punkten erinrar om att projekt av gemensamt intresse som hänför sig till en medlemsstats territorium, i enlighet med artikel 129d i fördraget, kräver godkännande från den berörda medlemsstaten.

ii) Rådet har i ett flertal fall följt kommissionens inställning när det gäller de ändringar i som Europaparlamentet föreslagit, t.ex.

- genom att i den gemensamma ståndpunkten ta med följande ändringsförslag, i vissa fall med smärre redaktionella ändringar:

Nr 1, 2 (första delen), 3, 4, 6 (i princip), 7 (första delen), 10, 11 (första delen), 15, 16 (första delen), 20 (i princip) och 31 (första delen).

Det bör noteras att principen i ändringsförslag nr 20 har godkänts och att den ingår i den nya artikel 10.

- genom att inte godkänna följande ändringsförslag:

Nr 2 (andra delen), 5, 7 (andra delen), 9, 12, 13, 14, 16 (andra delen), 17, 18, 19, 21, 27 (andra delen), 29, 30, 31 (andra delen), 32, 33 och 35 (första delen).

I fråga om ändringsförslag nr 17 bör det noteras att rådet, liksom kommissionen, genom att lägga till en ny punkt 20 i ingressen har velat erinra om att det håller fast vid det modus vivendi som de tre institutionerna kommit överens om.

iii) Däremot har rådet inte föjt kommissionen i fråga om följande ändringar som Europaparlamentet har föreslagit:

Ändringsförslag nr 8 (Punkt 19 i ingressen till kommissionens förslag)

Detta ändringsförslag kunde rådet inte godta och följaktlingen har rådet att följa god lagstiftningspraxis strukit punkten i fråga ur den gemensamma ståndpunkten. Rådet anser för övrigt att ingressen till en rättsakt endast bör innehålla en motiviering till den normativa delen.

Ändringsförslag nr 11 (andra delen) (Artikel 2)

När det gäller andra delen i detta ändringsförslag ansåg rådet att den lydelse som den första strecksatsen i artikel 2 hade i kommissionens ursprungliga förslag var både mer omfattande och mer koncis. Därför har rådet föredragit att behålla den texten i sin gemensamma ståndpunkt, men dock så att den utvidgas till att gälla "kulturella" behov.

Ändringsförslag nr 22 (Inledningen till bilaga I)

Rådet ansåg att hänvisningen till de allmänna tjänsternas producentneutrala karaktär inte var relevant i ett beslut om riktlinjer.

Ändringsförslag nr 23 (Del 1 i bilaga I)

Rådet anser att den oro som uttrycks för de lokala språken beaktas i tillräcklig omfattning i beslutstexten, vare sig det sker i själva bestämmelserna, t.ex. artiklarna 2 och 3, eller i punkt 1 i bilaga I på flera olika tillämpningsområden, t.ex. på området "kulturellt och språkligt arv".

Ändringsförslag nr 24 (Del 1 i bilaga I)

Rådet anser att syftet med tillämpningsområdet "distansundervisning" är att främja de transeuropeiska telenäten, förutsatt att fastställandet av gemenskapens politik på utbildningsområdet omfattas av andra bestämmelser i fördraget och andra gemenskapsrättsakter.

Ändringsförslag nr 25 (Del 1 i bilaga I)

När det gäiler tillämpningsområdet "transporttelematik" fastställs i rådets gemensamma ståndpunkt en ordalydelse som avviker från kommissionens förslag och från ordalydelsen i ändringsförslaget i syfte att undvika risk för överlappning eller dubbelarbete i förhållande till riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten.

Ändringsförslag nr 26 (Del 1 i bilaga I)

Rådet har i sin gemensamma ståndpunkt godtagit den sista meningen i ändringsförslaget, eftersom det ansåg att meningen på ett ändamålsenligt sätt betonade en aspekt som bör beaktas för tillämpningsområdet "distansarbete". Rådet har likväl ansett att de övriga ändringarna i förslaget var onödigt restriktiva.

Ändringsförslag nr 27 (Del 1 i bilaga I)

De ändringar som Europaparlamentet föreslagit och som kommissionen delvis godtagit i sitt ändrade förslag godkändes inte av rådet, som behöll ordalydelsen i kommissionens ursprungliga förslag eftersom den anses täcka in de olika aspekterna av frågan på ett både koncist och tillfredsställande sätt.

Ändringförslag nr 28 (Del 1 i bilaga I)

Rådet tog inte med själva ändringsförslaget, men beaktade förslaget genom att lägga till en hänvisning till "det konstnärliga arvet" och till "spridningen" av lokalt innehåll på lokala språk.

Ändringsförslag nr 34 (Del 4 i bilaga I)

Rådet ansåg att hänvisningen till tre specificerade skikt, som ingick i kommissionens förslag, var en precisering som det var ändamålsenligt att behålla.

Ändringsförslag nr 35 (andra delen) (Bilaga II)

När det gäller den andra delen i detta ändringsförslag, innehåller den gemensamma ståndpunkten ingen hänvisning till den transnationella karaktären av projekten. Rådet ansåg att de olika ordalydelserna som kommissionen och Europaparlamentet föreslagit medförde onödig stelhet, eftersom flera bestämmelser i beslutet, t.ex. artiklarna 2 och 3, och bilaga I redan på lämpligt sätt beaktade denna aspekt.