EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 51995PC0379

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om sammankoppling inom telekommunikation i syfte att garantera en allmän tjänst och driftskompatibilitet genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät

/* KOM/95/379 slutlig - COD 950207 */

EGT C 313, 24.11.1995, p. 7–23 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

51995PC0379

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om sammankoppling inom telekommunikation i syfte att garantera en allmän tjänst och driftskompatibilitet genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 313 , 24/11/1995 s. 0007


Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om sammankoppling inom telekommunikation i syfte att garantera en allmän tjänst och driftskompatibilitet genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät (95/C 313/04) KOM(95) 379 slutlig - 95/0207(COD)

(Framlagt av kommissionen den 31 augusti 1995)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det förfarande som avses i artikel 189b i fördraget, och

med beaktande av följande:

1. Från och med den 1 januari 1998 (med övergångsperioder i vissa medlemsstater) skall tillhandahållandet av teletjänster och -infrastruktur i gemenskapen avregleras. I rådets resolution av den 7. februari 1994 om övergripande tjänsteprinciper i telekommunikationsbranschen (1) framhålls att för att främja teletjänster som täcker hela gemenskapen behöver det tillses att allmänt tillgängliga telenät kan sammankopplas och att, i en framtida konkurrensutsatt miljö, olika nationella operatörer och gemenskapsoperatörer kan koppla samman sina nät. I rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät (2) fastställs harmoniserade principer för öppen och effektiv tillgång till och användning av allmänt tillgängliga telenät och, där så är tillämpligt, teletjänster. I rådets resolution av den 22 juli 1993 om översyn av situationen inom telekommunikationsbranschen och av behovet av ytterligare utveckling inom denna marknad (3) framhålls att åtgärder för att tillhandahålla öppna nät ger en lämplig ram för att harmonisera villkoren för sammankoppling.

2. En allmän ram för sammankoppling med allmänt tillgängliga telenät och allmänt tillgängliga teletjänster, oavsett vilken underliggande teknik som används, behövs för att tillhandahålla driftskompatibla system från jack till jack för gemenskapens användare. Rättvisa, jämbördiga och icke diskriminerande villkor för sammankoppling och driftskompatibilitet är nyckelfaktorer för att främja utvecklingen av öppna och konkurrerande marknader.

3. När speciella och exklusiva rättigheter på teleområdet avskaffas behöver vissa existerande definitioner revideras. I detta direktiv omfattar telekommunikationer inte rundradio- och televisionssändningar. Tekniska villkor, taxor och användnings- och tillgånsvillkor, som gäller för sammankoppling, skiljer sig från de villkor som gäller för användar- eller nätverksgränssnitt.

4. Efter borttagandet av speciella och exklusiva rättigheter i fråga om teletjänster och infrastruktur för sådana tjänster i gemenskapen kan tillhandahållande av telenät eller teletjänster komma att kräva någon sorts auktorisation av medlemsstaterna. Alla organisationer som har tillstånd att tillhandahålla allmänt tillgängliga teletjänster i hela eller delar av gemenskapen bör ha möjlighet att förhandla fram sammankopplingsavtal på kommersiell grund i enlighet med gemenskapslagstiftningen, under överinseende av nationella tillsynsmyndigheter och med möjlighet för dessa att ingripa. Det är nödvändigt att tillse att det finns tillräckliga sammankopplingar mellan vissa nät och tjänster i gemenskapen som är av stor betydelse för den sociala och ekonomiska välfärden för gemenskapens användare, i synnerhet allmänt tillgängliga telefoninät och telefonitjänster samt förhyrda ledningar.

5. Det är nödvändigt att definiera de organisationer som har rättigheter och skyldigheter till sammankoppling. I syfte att stimulera utvecklingen av nya typer av teletjänster, är det viktigt att uppmuntra nya former av sammankoppling och särskild nättillgång.

6. I resolutionen av den 7 februari 1994 uppställs villkor för finansiering av en allmänt tillgänglig telefonitjänst. Skyldigheten att tillhandahålla en sådan allmän service bidrar till att uppfylla gemenskapens mål om social och ekonomisk sammanhållning och geografisk jämlikhet. Mer än en organisation i en medlemsstat kan ha allmän serviceskyldighet. Beräkningen av nettokostnaden för allmän serviceskyldighet skall ta vederbörlig hänsyn till utgifter och intäkter, liksom till externa ekonomiska faktorer och de immateriella värden som ligger i tillhandahållandet av allmän service, men skall inte inkludera element som beror på historiska taxeobalanser, och detta för att inte hindra den pågående processen mot taxebalansering. Kostnaden för att uppfylla skyldigheten att tillhandahålla allmän service skall beräknas på allmänt tillgängliga grunder. Ekonomiska bidrag som kan hänföras till att skyldigheten att tillhandahålla allmän service delas mellan flera skall särredovisas i förhållande till kostnaden för sammankoppling.

7. Det är viktigt att fastställa principer för att garantera öppenhet, tillgång till information, icke-diskriminering och tillgång på lika villkor, särskilt för organisationer med betydande marknadsmakt. En organisations marknadsmakt beror på ett antal faktorer inbegripande dess andel av marknaden för den relevanta produkten eller tjänsten på den relevanta geografiska marknaden, dess omsättning i förhållande till marknadens storlek, dess förmåga att påverka marknadsvillkoren, vilken kontroll den har över hur slutanvändarna får tillgång till nätet, vilka ekonomiska resurser den har och dess erfarenhet av att tillhandahålla produkter och tjänster på marknaden. Vid til lämpning av detta direktiv skall en organisation, som har mer än 25 % av en viss telekommunikationsmarknad inom det geografiska område i en medlemsstat där den har tillstånd att verka, anses ha en betydande marknadsmakt om inte den nationella tillsynsmyndigheten avgör att så inte är fallet. I fråga om organisationer med mindre marknadsandel än denna tröskel kan den nationella tillsynsmyndigheten trots det avgöra att organisationen har betydande marknadsmakt.

8. Prissättningen för sammankoppling är en nyckelfaktor för att bestämma strukturen och intensiteten på konkurrensen under omvandlingsprocessen mot en avreglerad marknad. Organisationer med betydande marknadsmakt måste kunna visa att deras sammankopplingsavgifter fastställs på grundval av objektiva kriterier och följer principerna om öppenhet och kostnadsorientering och är tillräckligt väl separerade i fråga om de nätresurser respektive tjänstekomponenter som erbjuds. Offentliggörande av en förteckning över sammankopplingstjänster och -avgifter stärker den nödvändiga öppenheten och icke-diskrimineringen. Det bör vara möjligt med flexibilitet i metoderna för att ta ut avgifter för sammankoppling av trafik, däri inkluderat kapacitetsbaserade avgifter. Avgiftsnivån bör främja produktivitet och uppmuntra till en effektiv och uthållig närvaro på marknaden och bör inte ligga under en gräns som på grundval av realomkostnader beräknas med tillämpning av metoder för beräkning av långsiktig marginalkostnad, kostnadsallokering och -fördelning, och inte heller över en gräns som bestäms av priset för att tillhandahålla den berörda uppkopplingen fristående.

9. En separering i redovisningen mellan sammankopplingsverksamhet och annan verksamhet säkerställer öppenheten beträffande interna kostnadsöverföringar. Om en organisation som har speciella eller exklusiva rättigheter inom något område utanför telekommunikation även tillhandahåller teletjänster är separatredovisning ett lämpigt sätt att motverka orättvisa internsubsidier.

10. Nationella tillsynsmyndigheter skall spela en viktig roll för att främja utvecklingen av en konkurrensinriktad marknad i gemenskapens användares intresse och att tillse att tillräcklig sammankoppling finns mellan olika nät och tjänster. Förhandlingar om avtal om sammankoppling kan underlättas av att nationella tillsynsmyndigheter i förväg fastställer vissa villkor och identifierar övriga områden som skall omfattas av sammankopplingsavtal. Om det uppkommer en tvist avseende sammankopplingen mellan två parter i samma medlemsstat måste den part vars intressen har åsidosatts kunna vända sig till den nationella tillsynsmyndigheten för att lösa tvisten. Nationella tillsynsmyndigheter måste kunna ålägga organisationerna att sammankoppla sina utrustningar där det kan visas att detta är i användarnas intresse. De nationella tillsynsmyndigheternas uppgift skulle kunna underlättas genom att icke bindande riktlinjer inom dessa områden publiceras.

11. Enligt direktiv 90/387/EEG begränsar sig de väsentliga krav, som berättigar till inskränkningar i tillgången till och användningen av det allmänt tillgängliga telenätet eller allmänt tillgängliga teletjänster, till säkerhet vid nätets drift, upprätthållande av nätets integritet och i berättigade fall samverkan mellan tjänster och dataskydd.

12. Delad användning av utrustning kan vara till nytta för stadsplanering, av miljöskäl eller av ekonomiska eller andra skäl och bör uppmuntras av de nationella tillsynsmyndigheterna på basis av frivilliga avtal. Obligatorisk delning av utrustning kan vara lämplig under vissa omständigheter men bör endast åläggas organisationerna efter ingående offentliga överläggningar. Virtuell samförläggning kan utgöra ett tillfredsställande alternativ till fysisk samförläggning av telekommunikationsutrustning.

13. Nummersättning är en nyckelfaktor för lika tillgång. De nationella tillsynsmyndigheterna bör ha ansvaret för att administrera och övervaka de nationella numreringsplanerna och de namn- och adressaspekter på teleområdet som kräver samordning på nationell nivå för att konkurrensen skall bli effektiv. Flyttbara nummer - innebärande att en användare kan byta den organisation som tillhandahåller telefonitjänsten på en plats utan att byta nationellt telefonnummer - är en viktig möjlighet för användarna och bör genomföras så snart det går. Numreringsplanerna bör utvecklas i fullt samråd med alla berörda parter och i samklang med ett långsiktigt alleuropeiskt ramprogram för nummersättningen och med internationella numreringsplaner. Numreringsbehoven i Europa, behoven av att tillhandahålla nya alleuropeiska tjänster samt internationaliseringen och synergin på telekommunikationsmarknaden ställer krav på en gemensam ståndpunkt för gemenskapen inom de internationella organisationer och fora där numreringsbesluten fattas.

14. Enligt direktiv 90/387/EEG måste harmoniseringen av de tekniska gränssnitten och villkoren för tillgång grundas på gemensamma tekniska specifikationer som tar hänsyn till internationell standardisering. Utveckling av nya europeiska standarder för sammankoppling kan komma att behövas. Enligt rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om en procedur för tillhandahållande av information inom området tekniska standarder och föreskrifter (4), senast ändrat av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/10/EG (5), får inga nya nationella standarder utvecklas inom områden där harmoniserade europeiska standarder är under utveckling.

15. Enligt direktiv 90/387/EEG måste villkoren för tillhandahållande av öppna nät vara öppna och publicerade på lämpligt sätt. Genom ovannämnda direktiv inrättades en kommitté, som i fortsättningen kallas kommittén för öppna nät, för att biträda kommissionen och direktivet fastställer en procedur för konsultation med representanter för teleorganisationer, användare, konsumenter, tillverkare och tjänsteproducenter.

16. Utöver den rätt till åtgärder som ges i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning finns ett behov för enkla förfaranden för att lösa tvister över gränserna vilka ligger utanför de enskilda nationella tillsynsmyndigheternas behörighet. Dessa förfaranden bör vara smidiga, billiga och öppna och bör inbegripa alla berörda parter.

17. För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka tillämpningen av detta direktiv är det nödvändigt att medlemsstaterna anmäler till kommissionen vilka nationella tillsynsmyndigheter som kommer att ha ansvaret för funktionerna enligt detta direktiv och vilka organisationer som omfattas av bestämmelserna i det.

18. Med den dynamiska utveckling som äger rum i denna bransch bör ett smidigt förfarande för anpassning av bilagorna till detta direktiv inrättas, vilket tar full hänsyn till medlemsstaternas åsikter och vilket bör inbegripa kommittén för öppna nät.

19. Införandet av vissa skyldigheter måste kopplas till tiden för avreglering av teletjänsterna och infrastrukturen. En senareläggning av skyldigheten att tillhandahålla flyttbara telefonnummer får medges om kommissionen instämmer i att skyldigheten skulle innebära en alltför stor börda för vissa organisationer.

20. Detta direktiv bör också gälla för organisationer som tillhandahåller telenät och teletjänster i gemenskapen och vilka inte till väsentlig del ägs eller kontrolleras av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller medborgare i någon av de däri ingående medlemsstaterna, här kallade "organisationer i tredje land". Operatörer i gemenskapen bör kunna få effektiv och jämförbar tillgång till marknader i tredje land och åtnjuta en behandling i tredje land som motsvarar den som detta direktiv ger organisationer i tredje land. Gemenskapen prioriterar uppnåendet av detta mål inom ramen för multilaterala avtal.

21. Funktionen av detta direktiv bör ses över efter tre år. Samtidigt bör även situationen i fråga om sammankoppling med tredje länder ses över så att lämpliga åtgärder kan vidtas.

22. Det grundläggande målet med sammankoppling av nät och tjänster i hela gemenskapen och tillhandahållande av transeuropeiska nät och tjänster kan inte genomföras på medlemsstatsnivå, utan uppnås bättre på gemenskapens nivå genom detta direktiv.

23. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av fördragets konkurrensregler på sammankoppling till telenät och teletjänster.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Räckvidd och syfte

Detta direktiv inrättar ett regelverk för att säkerställa sammankoppling och driftskompatibilitet mellan telenät och teletjänster i gemenskapen i en miljö av öppna marknader som präglas av konkurrens.

Direktivet berör harmoniseringen av villkoren för en öppen och effektiv sammankoppling med allmänt tillgängliga telenät och allmänt tillgängliga teletjänster.

Artikel 2

Definitioner

1. I detta direktiv avses med

a) sammankoppling: den fysiska och logiska sammankopplingen av utrustning hos organisationer som tillhandahåller telenät och/eller teletjänster för att låta en organisations användare kommunicera med en annan organisations användare eller få tillgång till tjänster som erbjuds av en annan organisation,

b) allmänt tillgängligt telenät: ett telenät som används bland annat till att tillhandahålla allmänt tillgängliga teletjänster,

c) allmänt tillgänglig teletjänst: en telekommunikationstjänst som är tillgänglig för allmänheten,

d) telenät: de överföringssystem och, i förekommande fall, den växelutrustning och andra resurser som möjliggör överföring av signaler mellan definierade nätanslutningspunkter via tråd, via mikroväg, via optiska media eller genom andra elektromagnetiska media,

e) teletjänster: tjänster som tillhandahålls helt eller delvis genom sändning och styrning av signaler i ett telenät med undantag av rundradioändning och televison.

f) användare: slutanvändare, inklusive konsumenter (till exempel slutanvändare i hemmet) och tjänsteproducenter.

g) speciella rättigheter: sådana rättigheter som en medlemsstat genom något legalt, författningsenligt eller administrativt instrument beviljar ett begränsat antal företag och som - på annat sätt än genom objektiva, jämbördiga och icke-diskriminerande kriterier - till två eller fler begränsar antalet företag som har rätt att tillhandahålla en tjänst eller utöva en verksamhet inom ett visst geografiskt område, eller som, på annat sätt än med tillämpning av sådana kriterier, utpekat flera konkurrerande företag som sådana som har rätt att tillhandahålla en tjänst eller utöva en verksamhet, eller som, på annat sätt än enligt sådana kriterier, ger något eller några företag rättsliga eller författningsenliga fördelar som påtagligt påverkar något annat företags möjlighet att tillhandahålla motsvarande tjänst eller utöva motsvarande verksamhet inom samma geografiska område under väsentligen samma betingelser.

2. Ytterligare definitioner, som finns i direktiv 90/387/EEG, skall gälla där så är tillämpligt.

Artikel 3

Sammankoppling och driftskompatibilitet på

gemenskapsnivå

1. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att undanröja alla restriktioner som kan hindra organisationer, vilka av medlemsstaterna har auktoriserats att tillhandahålla telenät och teletjänster, från att träffa sammankopplingsavtal med varandra i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Berörda organisationer kan verka i en enskild medlemsstat eller i olika medlemsstater. Tekniska och kommersiella ordningar för sammankoppling skall vara en fråga varom de berörda parterna träffa avtal, i enlighet med bestämmelserna i det här direktivet och med fördragets konkurrensregler.

2. Medlemsstaterna skall tillse att en adekvat och effektiv sammankoppling sker av de allmänt tillgängliga telenät och de allmänt tillgängliga teletjänster som definieras i del 1 och 2 i bilaga I, i den utsträckning som krävs för att garantera att dessa tjänster tillhandahålls allmänt för alla användare inom gemenskapen.

3. Medlemsstaterna skall tillse att organisationer som sammankopplar sina utrustningar med allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster fortlöpande respekterar den överförda eller lagrade informationens konfidentiella natur.

Artikel 4

Rättigheter och skyldigheter vid sammankoppling

1. Organisationer, som auktoriserats att tillhandahålla sådana telenät och/eller teletjänster som anges i bilaga II, skall ha rätt och, när så begärs av organisationer inom denna kategori, skyldighet att träffa avtal om sammankoppling med varandra i syfte att tillhandahålla de berörda tjänsterna för att tillse att dessa nätresurser och tjänster kan tillhandahållas över hela gemenskapen. Från fall till fall får den nationella tillsynsmyndigheten medge en begränsning av denna skyldighet om det finns tekniskt och kommersiellt godtagbara alternativ till den begärda sammankopplingen och om den begärda sammankopplingen är olämplig i förhållande till de resurser som finns för att tillmötesgå denna begäran. Om sådana begränsningar föreskrivs av en nationell tillsynsmyndighet skall de fullständiga skälen anges och offentliggöras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14.2.

2. Organisationer med auktorisation att tillhandahålla telenät och teletjänster enligt bilaga I, och vilka har avsevärd marknadsmakt, skall uppfylla alla rimliga anspråk på sammankoppling, däri inbegripet förfrågningar från tjänsteproducenter om sammankoppling till nätet på andra punkter än de nätanslutningspunkter som erbjuds majoriteten av användare (särskild nättillgång).

Artikel 5

Sammankoppling och bidrag till allmän serviceskyldighet

1. Om en medlemsstat i enlighet med bestämmelserna i denna artikel finner att allmänna serviceskyldigheter utgör en orättvist betungande börda för en organisation, får den fastställa mekanismer för delning av nettokostnaden för den allmänna serviceskyldigheterna med andra organisationer som driver allmänt tillgängliga telenät. Medlemsstaterna skall ta vederbörlig hänsyn till principerna om öppenhet, icke-diskriminering och proportionalitet när de fastställer de bidrag som skall ges. Endast de allmänt tillgängliga telenät och allmänt tillgängliga teletjänster som anges i del 1 i bilaga I får finansieras på detta sätt.

2. Bidrag till kostnaden för allmänna serviceskyldigheter får grundas på en mekanism som fastställs för detta ändamål och som administreras av ett från mottagarna fristående organ, eller kan ske i form av en tilläggsavgift till sammankopplingsavgiften.

3. För att fastställa hur stor den börda är som orsakas av tillhandahållandet av allmän service skall organisationer med skyldighet att tillhandahålla allmän service på begäran av den nationella tillsynsmyndigheten beräkna nettokostnaden för sådana skyldigheter i enlighet med förfarandet i bilaga III. Beräkningen av nettokostnaden för allmänna serviceskyldigheter skall revideras av ett behörigt organ som är fristående från teleorganisationen och som godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten. Kostnadsberäkningen och resultatet av revisionen skall vara tillgänglig för offentlig kontroll i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

4. Om det finns skäl därtill, på grundval av nettokostnadsberäkningen enligt punkt 3 och med beaktande av den marknadsfördel som uppstår för en organisation som erbjuder allmän service, skall de nationella tillsynsmyndigheterna fastställa om en mekanism är berättigad för delning av nettokostnaden för skyldigheten till allmän service.

5. Där en mekanism enligt punkt 2 inrättats skall de nationella tillsynsmyndigheterna se till att principen för kostnadsdelning och de närmare villkoren i den mekanism som används är tillgängliga för offentlig kontroll i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Nationella tillsynsmyndigheter skall se till att en årsrapport offentliggörs som anger den beräknade kostnaden för allmänna serviceskyldigheter och som specifierar de bidrag som görs av alla berörda parter.

6. Innan det förfarande som anges i punkt 3-5 har genomförts skall anmälan om avgifter, som skall betalas av en sammankopplad part och som inkluderar eller tjänar som bidrag till kostnaden för allmänna serviceskyldigheter, innan dessa avgifter införts lämnas till den nationella tillsynsmyndigheten och kommissionen. Om den nationella tillsynsmyndigheten eller kommissionen finner att dessa avgifter är orimliga, skall berörd organisation vara skyldig att reducera de relevanta avgifterna. Sådana reduktioner skall tillämpas retroaktivt, från och med det datum då avgifterna införs.

7. Där så är lämpligt får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 15 upprätta riktlinjer för kostnadsberäkningen och finansieringen av allmän service.

Artikel 6

Krav på icke-diskriminering och öppenhet

För sammankoppling med de allmänt tillgängliga telenät och allmänt tillgängliga teletjänster enligt bilaga I, som tillhandahålls av organisationer som av nationella tillsynsmyndigheter underrättats om att de har betydande marknadsmakt, skall medlemsstaterna säkerställa följande:

a) De berörda organisationerna skall följa principen om icke-diskriminering i fråga om sammankoppling som erbjuds andra. De skall tillämpa likartade villkor under likartade omständigheter gentemot sammankopplade organisationer som erbjuder likartade tjänster och tillhandahålla utrustning och information till andra på samma villkor och av samma kvalitet som de tillhandahåller för sina egna tjänster eller för sina dotterbolag eller partner.

b) All nödvändig information och alla nödvändiga specifikationer skall, i syfte att göra det lättare att sluta avtal, på begäran hållas tillgängliga för organisationer som planerar sammankoppling.

c) Anmälan om förändringar i gällande sammankopplingsordningar skall göras till de sammankopplade parterna minst six månader innan ändringen genomförs, om inte annat avtalas mellan de berörda parterna.

d) Avtalen om sammankoppling skall vara tillgängliga för offentlig kontroll i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 med undantag för de delar som rör parternas kommersiella strategi. I varje enskilt fall skall uppgifter om sammankopplingsavgifter och bidrag till allmänna serviceskyldigheter offentliggöras.

Artikel 7

Principer för sammankopplingsavgifter och

redovisningssystem

1. Medlemsstaterna skall se till att bestämmelserna i punkt 2-6 gäller för organisationer som driver de allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster som anges i del 1 och 2 i bilaga I och vilka av nationella tillsynsmyndigheter underrättats om att de har betydande marknadsmakt.

2. Avgifterna för sammankoppling skall följa principerna om öppenhet och kostnadsorientering och främja ekonomisk effektivitet och uthållig närvaro på marknaden. Bevisbördan för att avgifterna är kostnadsorienterade ligger hos den organisation som tillhandahåller sammankoppling med sin utrustning. Nationella tillsynsmyndigheter kan ålägga en organisation att lämna fullständig motivering för sina sammankopplingsavgifter, och skall när så är lämpligt kräva att avgifterna justeras.

3. Avgifterna för sammankoppling skall grundas på kostnaden för att tillhandahålla den begärda sammankopplingsstjänsten och de skall normalt innehålla följande komponenter som skall anges separat:

- En avgift för att täcka återbetalningen av de engångskostnader som uppkommit för att tillhandahålla enskilda komponenter i den begärda sammankopplingen (det vill säga initialkostnaden för eventuellt tekniskt arbete för att tillhandahålla de begärda sammankopplingsmöjligheterna).

- Användningsavgifter som relateras till utnyttjandet av olika begärda nätkomponenter och resurser. Dessa kan inbegripa kapacitetsgrundade avgifter eller trafikrelaterade avgifter.

Bilaga IV anger rent upplysningsvis de slag av kostnader som får tas upp under var och en av dessa taxekomponenter. Om andra taxekomponenter tillämpas så måste dessa vara allmänt tillgängliga och grundas på objektiva kriterier och de måste vara godkända av de nationella tillsynsmyndigheterna.

Avgifter för sammankoppling kan omfatta system för mängdrabatt. I vissa fall kan dessa endast erbjudas organisationer som anges i bilaga II. Sådana system skall baseras på objektiva kriterier och tillämpas på ett icke diskriminerande sätt.

4. Avgifter för sammankoppling skall i enlighet med gemenskapslagstiftningen vara tillräckligt separerade så att den som begärt tjänsten inte behöver betala för nättjänster som inte behövs för den tjänst som begärts.

5. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att en förteckning offentliggörs i enlighet med artikel 14.1 över sammankopplingstjänster och därmed sammanhängande taxor, fördelat på dess ingående delar i den utsträckning marknaden har behov av detta.

6. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att det kostnadsredovisningssystem som används av berörda organisationer är lämpligt för att uppfylla de krav som anges i denna artikel och är dokumenterat på en tillräcklig detaljeringsnivå. Delar av eller hela den dokumentation som godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten och som återger den information som avses i bilaga V, skall vara tillgängliga för offentlig insyn enligt artikel 14.2. Efterlevnaden av systemet för kostnadsredovisning skall kontrolleras av ett kompetent oberoende organ. En rapport över efterlevnaden skall offentliggöras årligen.

7. Där det förekommer avgifter relaterade till delningen av kostnaden för allmänna serviceskyldigheter så som beskrivs i artikel V, skall dessa avgifter särredovisas och identifieras separat.

8. Medlemsstaterna skall se till att offentliggjorda sammankopplingsavgifter och avgifter som är kopplade till delning av kostnaden för allmän service på kommissionens begäran görs tillgängliga för kommittén för öppna nät.

9. För att tillhandahålla en gemensam grund för beräkning av sammankopplingsavgifter skall kommissionen om det behövs, i enlighet med förfarandet i artikel 15, upprätta rekommendationer för kostnadsredovisningssystem för sammankoppling.

Artikel 8

Separation av redovisning och finansiell redovisning

1. Medlemsstaterna skall kräva att organisationer som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster och som har särskilda eller exklusiva rättigheter att tillhandahålla tjänster inom andra sektorer i samma medlemsstat eller i någon annan medlemsstat skall föra separata räkenskaper för de olika verksamheterna i den utsträckning det skulle behövas om de berörda verksamheterna hade bedrivits av juridiskt åtskilda bolag.

2. Medlemsstaterna skall kräva att organisationer, som av nationella tillsynsmyndigheter underrättats om att de har betydande marknadsmakt, som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster till användare och som erbjuder sammankopplingstjänster med andra organisationer, skall föra separater räkenskaper för sin sammankopplingsverksamhet (vari inbegrips sammankopplingstjänster som tillhandahålls internt och sammankopplingstjänster som tillhandahålls till andra) och sina övriga verksamheter, i den utsträckning det skulle behövas om de båda typerna av verksamhet hade bedrivits av juridiskt åtskilda bolag.

3. Organisationer som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster skall på begäran genast tillhandahålla ekonomisk information med önskad detaljeringsgrad till sina respektive nationella tillsynsmyndigheter. De nationella tillsynsmyndigheterna får offentliggöra sådan information om det skulle bidra till en öppen och konkurrensinriktad marknad, med beaktande av den kommersiella sekretessens krav. Detaljerad ekonomisk information skall på begäran tillhandahållas kommissionen om detta behövs för att den skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt berörd gemenskapslagstiftning.

4. Den ekonomiska redovisningen för organisationer som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster skall upprättas, offentliggöras och underställas granskning av en fristående revisor. Granskningen skall utföras i enlighet med berörda regler i nationell lagstiftning.

Första stycket gäller även för de separata räkenskaper som krävs i punkterna 1 och 2.

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 gäller inte för organisationer vilkas årsomsättning för telekommunikationsverksamhet inom gemenskapen understiger de tröskeltal som anges i bilaga IV.

6. Där så är lämpligt skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 15, upprätta riktlinjer för kostnadsredovisningssystem för sammankoppling.

Artikel 9

De nationella tillsynsmyndigheternas generella

skyldigheter

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall uppmuntra till och tillse att tillräckliga sammankopplingar görs i alla användares intresse, och de skall utöva sina skyldigheter på ett sådant sätt att det ger största möjliga ekonomiska effektivitet och största möjliga nytta för användarna.

De nationella tillsynsmyndigheterna skall särskilt beakta

- behovet att säkerställa tillfredsställande kommunikation från jack till jack för användarna,

- behovet att stimulera en konkurrensinriktad marknad,

- behovet att främja inrättandet och utvecklingen av transeuropeiska nät och tjänster och sammankoppling och driftskompatibilitet mellan nationella nät och tjänster, liksom tillgång till dessa nät och tjänster,

- principerna för icke-diskriminering (inbegripande lika tillgång) och proportionalitet,

- behovet av att tillhandahålla allmän service.

2. För att uppnå de mål som anges i punkt 1 skall de nationella tillsynsmyndigheterna ha rätt att när som helst ingripa på eget initiativ för att utpeka frågor som måste avhandlas i ett sammankopplingsavtal eller för att fastställa särskilda villkor som skall iakttas av en eller flera parter i ett sådant avtal. De nationella tillsynsmyndigheterna får kräva att ändringar görs i redan slutna sammankopplingsavtal där detta motiveras av behovet att säkerställa en effektiv konkurrens eller av behovet av samverkan mellan tjänster som riktar sig till användarna.

De villkor som anges av de nationella tillsynsmyndigheterna får bland annat innehålla villkor för att säkerställa en effektiv konkurrens, tekniska villkor, taxor, villkor för leverans och användning, villkor om iakttagande av berörda standarder, iakttagande av väsentliga krav, skydd för miljön och/eller bibehållande av kvaliteten på tjänster från jack till jack.

Den nationella tillsynsmyndigheten får också ange tidsgränser inom vilka förhandlingar om sammankoppling skall avslutas. Om överenskommelse inte nås inom de angivna tidsgränserna, skall den nationella tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att få till stånd en överenskommelse enligt förfaranden som fastställts av denna myndighet. Dessa förfaranden skall vara tillgängliga för offentlig insyn i enlighet med artikel 14.2.

3. Allmänna villkor som fastställts i förväg av den nationella tillsynsmyndigheten skall offentliggöras i enlighet med artikel 14.1.

I fråga om sammankoppling mellan organisationer som anges i bilaga II skall de nationella tillsynsmyndigheterna

- ange tidsgränser för förhandlingar om sammankopplingsavtal, i enlighet med punkt 2,

- i förväg fastställa gällande villkor i enlighet med förteckningen i del 1 i bilaga VII,

- se till att de frågor som anges i del 2 i bilaga VII där så är lämpligt avhandlas i sammankopplingsavtalen,

- främja att de frågor som anges i del 3 i bilaga VII avhandlas i sammankopplingsavtalen.

4. Om en organisation med auktorisation att tillhandahålla allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster sluter sammankopplingsavtal med andra, skall den nationella tillsynsmyndigheten ha rätt att granska alla sådana sammankopplingsavtal i deras helhet.

5. Om det uppstår en tvist om sammankoppling mellan organisationer som bedriver verksamhet med auktorisation av samma medlemsstat, skall den nationella tillsynsmyndigheten i den medlemsstaten på begäran av endera parten vidta åtgärder i syfte att lösa tvisten.

Härvid skall den nationella tillsynsmyndigheten bland annat beakta

- användarnas intresse,

- författningsenliga skyldigheter eller begränsningar som gäller för någondera parten,

- önskvärdheten av att stimulera innovativa erbjudanden på marknaden och av att erbjuda användarna ett brett urval av teletjänster på nationell nivå och på gemenskapsnivå,

- tillgängligheten av tekniskt och kommersiellt genomförbara alternativ till den begärda sammankopplingen,

- önskvärdheten av att säkerställa anslutning på lika villkor,

- behovet av att vidmakthålla de allmänt tillgängliga telenätens integritet och samverkan mellan tjänsterna,

- arten av den begäran som framställts i förhållande till de resurser som står till buds för att uppfylla den,

- parternas inbördes marknadspositioner,

- allmänintresset (till exempel skydd för miljon).

Beslut i frågan av den nationella tillsynsmyndigheten skall offentliggöras i enlighet med förfarandet i artikel 14.1. Det skall innehålla en full redogörelse över de skäl på vilket beslutet grundas.

Om tvisten inte kan lösas på ett för alla parter tillfredsställande sätt, eller om den nationella tillsynsmyndigheten inte funnit någon lösning inom två månader från det att tvisten hänskjutits till myndigheten gäller endera av följande:

- En av parterna får hänskjuta ärendet till kommissionen för förlikning genom en anmälan till kommissionen och kopior till alla berörda parter. Om kommissionen anser att det finns anledning till ytterligare utredning får kommissionen för sitt biträde tillsätta en arbetsgrupp som särskilt inbegriper medlemmar av den kommitté som avses i artikel 15. Detta förfarande skall inte hindra att parterna väcker talan enligt nationell rätt.

- Den nationella tillsynsmyndigheten får, om alla parter samtycker, hänskjuta tvisten till kommissionen för lösning enligt förfarandet i artikel 16.4 och 16.5 genom en anmälan till kommissionen och kopior till alla berörda parter.

6. Om organisationer med auktorisation att tillhandahålla allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster inte har sammankopplat sina utrustningar, får de nationella tillsynsmyndigheterna, i användarnas intresse och efter en tid för offentligt samråd under vilken alla berörda parter ges tillfälle att uttrycka sina åsikter, kräva att berörda organisationer sammankopplar sina utrustningar och där så är lämpligt ange villkoren för denna sammankoppling.

7. Kommissionen får i samråd med kommittén för öppna nät utfärda riktlinjer på grundval av de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av punkt 1-6.

Artikel 10

Väsentliga krav

Utan att det påverkar åtgärder som kan vidtas i enlighet med artiklarna 3.5 och 5.3 i direktiv 90/387/EEG skall de väsentliga krav som anges i artikel 3.2 i direktiv 90/387/EEG gälla för sammankoppling av allmänt tillgängliga telenät och/eller teletjänster på det sätt som anges i denna artikel. Om de nationella tillsynsmyndigheterna i ett sammankopplingsavtal inför villkor som grundas på väsentliga krav skall dessa villkor offentliggöras på det sätt som fastställs i artikel 14.1.

a) Säkerheten vid nätdrift:

De nationella tillsynsmyndigheterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de allmänt tillgängliga telenäten och de allmänt tillgängliga teletjänsterna är säkra i nödlägen. Ett nödläge innebär i detta sammanhang ett katastrofalt sammanbrott av ett nät eller en undantagssituation av force majeure-karaktär, såsom extrema väderförhållanden, översvämning, åsknedslag eller brand, strejk eller lockout, krig, militära operationer eller upplopp. I ett nödläge skall berörda organisationer på alla sätt sträva efter att upprätthålla tjänsten till alla användare och alla sammankopplade parter. Behovet av att upprätthålla säkerheten hos allmänt tillgängliga telenät och allmänt tillgängliga teletjänster i nödlägen utgör inte ett giltigt skäl för att vägra att förhandla om villkor för sammankoppling.

Den nationella tillsynsmyndigheten skall se till att villkor för sammankoppling som avser nätsäkerheten i nödlägen är välavvägda med hänsyn till detta mål och icke-diskriminerande till sin natur och att de grundas på i förväg angivna objektiva kriterier.

Avtal om sammankoppling får inbegripa särskilda villkor för att kompensera en part för den händelse en annan parts utrustning under ett nödläge inte är tillgänglig.

b) Underhåll av nätens integritet:

De nationella tillsynsmyndigheterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att integriteten hos de allmänt tillgängliga telenäten upprätthålls. Behovet av att upprätthålla nätets integritet utgör inte ett giltigt skäl för att vägra att förhandla om villkor för sammankoppling. Den nationella tillsynsmyndigheten skall se till att villkor för sammankoppling som avser skydd av nätets integritet, inklusive särskilda villkor för kompensation till den ena parten i händelse av att den andra parten orsakar skada på nätet, är välavvägda med hänsyn till detta mål och icke-diskriminerande till sin natur och att de grundas på i förväg angivna objektiva kriterier.

c) Samverkan mellan tjänster:

De nationella tillsynsmyndigheterna får införa villkor i sammankopplingsavtal för att säkerställa samverkan mellan tjänster, inbegripande villkor avsedda att se till att kvaliteten från jack till jack tillfredsställande. Sådana villkor får inbegripa tillämpning av angivna tekniska standarder eller specifikationer eller branschregler för förfaranden.

d) Dataskydd:

Medlemsstaterna får införa villkor i sammankopplingsavtal för att se till att data skyddas i den utsträckning detta är nödvändigt för att säkerställa efterlevnaden av tillämpliga författningsbestämmelser om dataskydd inbegripande skyddet av personuppgifter, sekretess för information som behandlas, överförs eller lagras och privatlivets skydd, i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen.

Artikel 11

Samförläggning och delning av utrustning

Om en organisation enligt nationell lagstiftning erhåller generell rätt att installera utrustning för telekommunikationsändamål på, över eller under offenligt ägd eller privat mark eller att åtnjuta något förfarande för expropriation eller användning av mark för telekommunikationsändamål, skall de nationella tillsynsmyndigheterna uppmuntra till delning av sådan utrustning och egendom med andra organisationer som tillhandahåller teletjänster.

Avtal om samförläggning eller delning av utrustning skall normalt vara en fråga för kommersiella avtal och teknikavtal mellan berörda parter. Den nationella tillsynsmyndigheten får ingripa för att lösa tvister på det sätt som anges i artikel 9.

Medlemsstaterna får meddela föreskrifter om delning av utrustning (inbegripande fysisk samförläggning) endast efter en lämplig tid för offentligt samråd under vilket alla berörda parter ges tillfälle att uttrycka sina åsikter. Sådana föreskrifter får innehålla regler om fördelning av kostnaderna för delning av utrustningen.

Artikel 12

Nummersättning

1. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga nummer och nummerserier tillhandahålls för alla teletjänster.

2. För att se till att det finns full samverkan mellan nät och tjänster som omfattar hela Europa skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att deras nationella ståndpunkter samordnas i internationella organisationer och fora där numreringsbesluten fattas, med beaktande av tänkbar framtida utveckling av nummersättningen på Europanivå.

3. Medlemsstaterna skall se till att nationella numreringsplaner för telekommunikation övervakas av den nationella tillsynsmyndigheten för att säkerställa frihet från beroende av organisationer som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster. För att säkerställa effektiv konkurrens skall nationella tillsynsmyndigheter tillse att förfarandena för tilldelning av enskilda nummer och/eller av nummerserier är allmänt tillgängliga, rättvisa och sker i rätt tid och att tilldelningen sker på ett objektivt, öppet och icke-diskriminerande sätt. De nationella tillsynsmyndigheterna får fastställa villkor för användning av vissa prefix eller vissa kortnummer, i synnerhet när dessa används för tjänster av allmänt intresse (till exempel avgiftsfria tjänster, kioskdebiterade tjänster, katalogtjänster och nödtjänster) eller för att se till att det finns likvärdig tillgång.

4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att huvudkomponenterna i de nationella numreringsplanerna, och alla senare tillägg eller ändringar i dem, offentliggörs i enlighet med artikel 14.1, med endast de begränsningar som dikteras av nationella säkerhetskäl.

5. De nationella tillsynsmyndigheterna skall främja ett så tidigt införande som möjligt av sådan utrustning varigenom de användare som så önskar kan bibehålla sitt nationella telefonnummer på en given plats oavsett vilken organisation som tillhandahåller tjänsten och skall tillse att denna utrustning är tillgänglig i åtminstone alla större befolkningscentra före den 1 januari 2003.

6. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att numreringsplaner och numreringsförfaranden tillämpas på ett sätt som ger en rättvis och öppen behandling av alla som tillhandahåller teletjänster. I synnerhet skall en organisation som erhållit en nummerserie undvika diskriminering i de nummersekvenser som används för att ge tillgång till tjänster från andra telekommunikationsoperatörer.

Artikel 13

Tekniska standarder

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.3 i direktiv 90/378/EEG, varigenom tillämpningen av angivna europeiska standarder kan göras obligatorisk, skall de nationella tillsynsmyndigheterna tillse att organisationer som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster tar full hänsyn till de standarder som genom publicering i Europeiska gemenskapernas officiella tidning angetts som lämpliga för sammankoppling.

Om sådana standarder saknas, skall nationella tillsynsmyndigheter främja tillhandahållandet av tekniska gränssnitt för sammankoppling i enlighet med de standarder eller specifikationer som förtecknas nedan:

- standarder antagna av europeiska standardiseringsorgan så som ETSI eller CEN/Cenelec,

eller om sådana standarder saknas,

- internationella standarder eller rekommendationer som antagits av Internationella teleunionen (ITU), Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) eller Internationella elektrotekniska kommittén (IEC),

eller om sådana standarder saknas,

- specifikationer som är allmänt accepterade inom industrin och som utvecklats av internationella branschorgan,

eller om sådana specifikationer saknas,

- nationella standarder eller specifikationer.

2. Kommissionen får, i enlighet med förfarandet i artikel 15, begära att standarder för sammankoppling och tillgång där så är lämpligt upprättas av europeiska standardiseringsorgan. Hänvisningar till standarder för sammankoppling och tillgång får offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i enlighet med artikel 5 i direktiv 90/387/EEG.

Artikel 14

Offentliggörande av och tillgång till information

1. I fråga om den information som anges i artikel 7.5, 9.3, 9.5, 10, och 12.4 skall de nationella tillsynsmyndigheterna se till att aktuell information offentliggörs på ett lämpligt sätt för att ge berörda parter enkel tillgång till denna. Hänvisning skall i den berörda medlemsstatens officiella tidning göras till det sätt på vilket informationen har offentliggjorts.

2. I fråga om den information som anges i artikel 4.1, 5.3, 5.5, 6, 7.6 och 9.2 skall de nationella tillsynsmyndigheterna se till att aktuell information utan kostnad hålls tillgänglig för allmänheten under normal kontorstid. Hänvisning skall i den berörda medlemsstatens officiella tidning göras till när och var tillgång till informationen kan erhållas.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna skall underrätta kommissionen före den 1 januari 1998 - och därefter omgående om ändring sker - om det sätt på vilket den information som avses i punkterna 1 och 2 görs tillgänglig. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning regelbundet offentliggöra en motsvarande hänvisning till sådana anmälningar.

Artikel 15

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som inrättas i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 90/387/EEG.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 16

Tvistlösningsförfaranden på gemenskapsnivå

1. Det förfarande som beskrivs i punkterna 2-5 skall vara tillämpligt i händelse av en tvist angående sammankoppling mellan organisationer som driver verksamhet med auktorisationer i olika medlemsstater.

2. Varje part får hänskjuta tvisten till berörda nationella tillsynsmyndigheter. De nationella tillsynsmyndigheterna skall samordna sina insatser för att åstadkomma en lösning av tvisten, i enlighet med de principer som anges i artikel 9.1.

3. Om tvisten inte blir löst inom två månader från det att den hänskjutits till de berörda nationella tillsynsmyndigheterna får någon av parterna, med alla övriga parters samtycke, påkalla det förfarande som bestäms i punkterna 4 och 5 genom en anmälan till kommissionen med kopior till alla berörda parter.

4. Om kommissionen efter en anmälan enligt punkt 3 anser att det finns anledning till ytterligare utredning får kommissionen för sitt biträde tillsätta en arbetsgrupp som särskilt inbegriper medlemmar av den kommitté som avses i artikel 15. Arbetsgruppen skall ange sin ståndpunkt inom tre månader.

5. Den ståndpunkt som antas enligt det förfarande som anges i punkt 4 skall utgöra grunden för en lösning som utan dröjsmål skall genomföras nationellt. Om man inte kan nå fram till en gemensam ståndpunkt eller om en sådan ståndpunkt inte genomförs inom rimlig tid, vilken endast i berättigade fall får överskrida två månader, skall en lämplig lösning antas enligt förfarandet i artikel 15.

Artikel 17

Anmälningar

1. Medlemsstaterna skall tillse att nationella tillsynsmyndigheter har tillräckliga medel att utföra de uppgifter som anges i detta direktiv och skall senast den 31 januari 1977 till kommissionen anmäla vilka nationella tillsynsmyndigheter som har ansvar för dessa uppgifter.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall senast den 31 januari 1997 och vid ändring genast därefter anmäla namnen på de organisationer som

- har allmänna serviceskyldigheter att tillhandahålla de allmänt tillgängliga telenät och tjänster som anges i del 1 i bilaga I,

- är underkastade bestämmelserna om organisationer med betydande marknadsmakt i detta direktiv,

- omfattas av bilaga II.

Kommissionen kan ålägga nationella tillsynsmyndigheter att ange sina motiv för att de har ansett att en organisation har betydande marknadsmakt.

3. Kommissionen skall offentliggöra de namn som avses i punkt 2 i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 18

Teknisk anpassning

Förändringar som behövs för att anpassa bilagorna till detta direktiv till ny teknisk utveckling eller till förändringar i marknadens och konsumenternas efterfrågan eller för att förbättra sammanhållningen i medlemsstaternas regelverk, skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 15.

Artikel 19

Uppskjutande

1. De medlemsstater som anges i rådets resolution av den 22 juli 1993 och som åtnjuter en ytterligare övergångsperiod för avregleringen av teletjänster får begära att skyldigheterna enligt artiklarna 3.1 och 9.3 uppskjuts. Uppskjutanden som medges på denna grund får inte överstiga de övergångsperioder som anges i rådets resolution av den 22 juli 1993.

2. Uppskjutande av skyldigheter enligt artikel 12.5 får begäras om berörd medlemsstat kan bevisa att dessa skyldigheter skulle innebära en allt för stor börda för vissa organisationer eller grupper av organisationer.

Medlemsstaten skall informera kommissionen om skälen för begäran om uppskjutande, den tid då kraven kan uppfyllas och de åtgärder som kommer att vidtas för att klara tidsgränsen. Kommissionen skall pröva begäran med beaktande av den särskilda situationen i den berörda medlemsstaten och behovet av att se till att det finns ett sammanhängande regelverk på gemenskapsnivå, och den skall informera medlemsstaten om den anser att den särskilda situationen i den medlemsstaten berättigar till ett uppskjutande och i så fall till vilken tid ett sådant uppskjutande är berättigat.

Artikel 20

Sammankoppling med organisationer i tredje land

1. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om sådana svårigheter av generellt slag, rättsligt eller i praktiken, som gemenskapsorganisationer kan möta vid sammankoppling med organisationer i tredje land, och som de har uppmärksammats på.

2. Om kommissionen konstaterar att ett tredje land inte ger gemenskapsorganisationer rättigheter till sammankoppling som är jämförbara med dem som gemenskapen ger organisationer från tredje land, får kommissionen vid behov lägga fram förslag till rådet om lämpligt mandat till förhandling eller annan lämplig åtgärd för att erhålla jämförbara rättigheter för gemenskapsorganisationer i sådant tredje land. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

3. Åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 2 skall inte påverka gemenskapens eller medlemsstaternas skyldigheter enligt internationella överenskommelser på området.

Artikel 21

Översyn av tillämpningen

1. Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 1997 och därefter regelbundet lämna en rapport om möjligheterna att få rättigheter till sammankoppling i tredje land för gemenskapsorganisationer samt om läget i eventuella förhandlingar som inletts i enlighet med punkt 2 i artikel 20 eller inom ramen för internationella organisationer.

2. Kommissionen skall göra en översyn och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur detta direktiv genomförs, första gången senast den 31 december 2000. För detta ändamål får kommissionen begära information från medlemsstaterna. Om så behövs kan ytterligare åtgärder föreslås i rapporten för att detta direktivs syften skall genomföras till fullo.

Artikel 22

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 1997. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 23

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 24

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

(1) EGT nr C 48, 16.2.1994, s. 1.

(2) EGT nr L 192, 24.7.1990, s. 1.

(3) EGT nr C 213, 6.8.1993, s. 1.

(4) EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8.

(5) EGT nr L 100, 4.4.1994, s. 30.

BILAGA I

SÄRSKILDA ALLMÄNT TILLGÄNGLIGA TELENÄT OCH ALLMÄNT TILLGÄNGLIGA TELETJÄNSTER

Följande allmänt tillgängliga telenät och teletjänster anses ha avgörande betydelse på europeisk nivå.

För organisationer som tillhandahåller de allmänt tillgängliga telenät och/eller teletjänster, som anges nedan, och som har betydande marknadsmakt, gäller särskilda skyldigheter avseende sammankoppling, som anges i artiklarna 4.2 och 7.

DEL 1

Det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet

Det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet avser det allmänt tillgängliga växelkopplade telekommunikationsnätet som stöder överföring av tal och ljudinformation med en bandbredd på 31 kHz mellan anslutningspunkter på fasta platser till stöd för bland annat

- rösttelefoni,

- faxkommunikation grupp I, II och III i enlighet med ITU-T-rekommendationerna i T-serien,

- talbandsöverföring via modem med en hastighet av lägst 2 400 bit/s i enlighet med ITU-T-rekommendationerna i V-serien.

Tillgång till slutanvändarens nätanslutningspunkt sker via ett eller flera telefonnummer i den nationella nummerplanen.

De fasta allmänt tillgängliga telefonitjänsterna

De fasta allmänt tillgängliga telefonitjänsterna avser tillhandahållande till användaren på fasta ställen av en tjänst för att inleda och ta emot nationella och internationella samtal och kan inbegripa tillgång till nödtjänster (112), tillhandahållande av telefonisthjälp, nummerupplysning, tillhandahållande av allmänt tillgängliga telefonautomater, tillhandahållande av tjänster enligt särskilda villkor eller tillhandahållande av särskild utrustning för kunder med handikapp.

Tillgång till användaren sker via ett eller flera telefonnummer i den nationella nummerplanen.

DEL 2

Kommersiellt tillhandahållande av förhyrda ledningar

Förhyrda ledningar (fasta förbindelser) avser telekommunikationsutrustning som ger en allmänt tillgänglig överföringskapacitet mellan nätanslutningspunkter och som inte inbegriper användarstyrda växeltjänster (växelfunktioner som användaren kan styra som en del av den förhyrda linje som tillhandahålls). De kan inkludera system som tillåter flexibel användning av den förhyrda linjens frekvensområde, inklusive vissa dirigerings- och styrningsmöjligheter.

DEL 3

Allmänt tillgängliga mobiltelefonnät

Ett allmänt tillgängligt mobiltelefonnät är ett allmänt tillgängligt telefonnät där nätanslutningspunkterna inte finns på fasta ställen.

Allmänt tillgängliga mobiltelefontjänster

En allmänt tillgänglig mobiltelefontjänst är en telefonitjänst där den service som tillhandahålls helt eller delvis består av upprättande av radiokommunikation till en mobiltelefonanvändare och som helt eller delvis använder ett mobiltelefonnät.

BILAGA II

ORGANISATIONER MED RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER ATT SAMMANKOPPLA SIG MED VARANDRA I SYFTE ATT GARANTERA EUROPATÄCKANDE TJÄNSTER

Denna bilaga omfattar de organisationer som tillhandahåller stödmöjligheter genom manuell och automatisk uppkoppling av vilka andra teletjänster är beroende.

Organisationer i följande kategorier har såväl rättigheter som skyldigheter att sammankoppla sig med varandra i enlighet med artikel 4.1. Sammankoppling mellan dessa organisationer är föremål för ytterligare tillsyn av nationella tillsynsmyndigheter, i enlighet med artikel 9.3. Särskilda sammankopplingsavgifter får finnas för dessa kategorier av organisationer, i enlighet med artikel 7.3.

1. Organisationer som tillhandahåller fasta och/eller mobila allmänt tillgängliga manuellt uppkopplade telenät och/eller allmänt tillgängliga teletjänster och som därigenom kontrollerar möjligheterna att få tillgång till en eller flera nätanslutningspunkter bestämda genom ett eller flera unika nummer i den nationella nummerplanen (se anmärkningar nedan).

2. Organisationer som tillhandahåller förhyrda linjer till användarens lokaler.

3. Organisationer som tillhandahåller internationella telekommunikationskopplingar till och från tredje land.

4. Organisationer som på egen begäran ingår i denna kategori i enlighet med nationella ordningar för licensiering eller auktorisation.

Anmärkningar

Kontroll över möjligheterna att få tillgång till en nätanslutningspunkt innebär förmåga att kontrollera de teletjänster som är tillgängliga för användaren vid den nätanslutningspunkten och/eller förmåga att hindra andra tjänsteproducenters tillträde till användaren vid den nätanslutningspunkten.

Kontroll över möjligheterna att få tillgång kan innebära äganderätt till eller kontroll över den fysiska länken (antingen ledningsburen eller trådlös) till användaren och/eller förmåga att ändra eller återkalla det eller de nationella nummer som behövs för tillgång till användarens nätanslutningspunkt.

BILAGA III

BERÄKNING AV KOSTNADEN FÖR ALLMÄN SERVICE FÖR RÖSTTELEFONI (ARTIKEL 5.3)

Allmän service avser de skyldigheter som av en medlemsstat åläggs en organisation och som avser tillhandahållande av tjänster inom ett angivet geografiskt område, inbegripande - där så behövs - inbegripande geografiskt utjämnade priser för att tillhandahålla tjänsten.

Kostnaden för allmän service skall beräknas som skillnaden mellan kostnaden för en organisation att driva verksamhet med allmän service och kostnaden att driva verksamheten utan allmän service.

Detta gäller oavsett om nätet i en enskild medlemsstat är fullt utvecklat eller fortfarande är under utveckling och tillväxt.

Beräkningen skall grundas på kostnader som kan hänföras till följande:

i) Komponenter i de angivna tjänsterna som endast kan tillhandahållas med förlust eller som kan tillhandahållas på ekonomiska villkor som faller utanför normala kommersiella villkor.

Denna kategori inbegriper servicekomponenter, såsom tillgång till nödtelefontjänster, tillhandahållande av vissa allmänt tillgängliga telefonautomater, tillhandahållande av vissa tjänster eller utrustning för handikappade m.m.

ii) Vissa användare eller grupper av användare som med beaktande av kostnaden för att tillhandahålla tjänsten, den intäkt som uppkommer och den geografiska utjämning av priserna som kan åläggas av en medlemsstat endast kan betjänas med förlust eller på ekonomiska villkor som faller utanför normala kommersiella villkor.

Denna kategori inbegriper de användare eller grupper av användare som inte skulle få tjänster från en kommersiell operatör som inte var skyldig att tillhandahålla allmän service.

I utvecklade nät där dessa användare redan erhåller tjänster bör kostnadsberäkningen baseras på den besparing som kunde uppnås om dessa användare inte betjänades.

I avlägsna regioner med växande nät bör kostnadsberäkningen göras på grundval av tilläggskostnaden för att betjäna de användare eller grupper av användare som en operatör som tillämpar normala kommersiella principer i en konkurrensutsatt miljö skulle välja att inte betjäna.

Intäkter skall beaktas vid beräkning av nettokostnaden. Kostnader och intäkter skall vara långsiktiga.

BILAGA IV

FÖRTECKNING ÖVER KOMPONENTER OCH DELKOMPONENTER I DE SAMLADE AVGIFTERNA FÖR SAMMANKOPPLING (ARTIKEL 7.3)

Följande förteckning är en exemplifiering och ingen uttömmande förteckning, och den kan variera mellan medlemsstaterna och beroende på de särskilda omständigheterna i varje enskilt avtal om sammankoppling.

SAMLADE AVGIFTER FÖR SAMMANKOPPLING

Avgifter för anslutning

baseras på kostnaden för att tillhandahålla de särskilda sammankopplingstjänsterna som begärts av den sammankopplande organisationen. De omfattar bland annat

- engångs- och hyreskostnader för genomförande av den fysiska sammankopplingen (till exempel särskild utrustning, signalutrustning, kompatibilitetsprov, underhåll av sammankopplingen m.m.),

- rörliga kostnader för anslutande och kompletterande tjänster (till exempel tillgång till nummerupplysning, telefonisttjänster, insamling av data, debitering, fakturering, växeltjänster och avancerade tjänster m.m.).

Avgifter för användning

baseras på de kostnader som uppkommer vid överföring av trafik genom det sammankopplade nätet (till exempel kostnader för växelhantering och överföring). Avgifter för användning kan tas ut per samtal och/eller på grundval av den ökade nätkapacitet som behövs.

Dessutom får avgifter för sammankoppling innefatta en rimlig andel, i enlighet med proportionalitetsprincipen, av de kostnader som uppstår genom

- tillhandahållande av lika tillgång (till exempel stöd för identiska förfaranden för slutanvändarens tillgång) och av flyttbara nummer, och

- kostnaden för att tillgodose väsentliga krav (vidmakthållande av nätets integritet, nätsäkerhet i nödsituationer, samverkan mellan olika tjänster och dataskydd).

BILAGA V

KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM FÖR SAMMANKOPPLING

Enligt artikel 7.6 skall detaljer i kostnadsredovisningssystemet vara tillgängliga för offentlig kontroll.

Syftet med att offentliggöra denna information är att sörja för öppenhet i beräkningen av sammankopplingsavgifter, så att andra marknadsaktörer skall kunna förvissa sig om att avgifterna har beräknats på ett rättvist ock riktigt sätt.

Detta mål skall beaktas av den nationella tillsynsmyndigheten och av de berörda organisationerna, när man bestämmer hur detaljerad den offentliggjorda informationen skall vara.

Förteckningen här nedan anger de komponenter som skall ingå i den information som offentliggörs.

1. Använd kostnadsstandard

Till exempel fullt fördelade kostnader, långsiktiga genomsnittliga tillkommande kostnader, marginalkostnader, direkt hänförbara kostnader, gemensamma direkt hänförbara kostnader, och så vidare, inklusive använd kostnadsbas, det vill säga:

historiska kostnader (baserade på faktiska utgifter för utrustning och system) eller framtida kostnader (baserade på beräknade återanskaffningskostnader för utrustning eller system).

2. Kostnadskomponenter i taxan för sammankoppling

Identifiering av alla enskilda kostnadskomponenter som tillsammans utgör avgiften för sammankoppling, inbegripande vinstkomponenten.

3. Detaljeringsgrad i och modeller för kostnadsfördelning, särskilt behandling av samkostnader

Uppgifter om den detaljeringsgrad till vilken direkta kostnader uppdelas och den detaljeringsgrad och den modell i enlighet med vilka samkostnader inkluderas i sammankopplingsavgifterna.

4. Redovisningspraxis

Det vill säga redovisningspraxis för behandlingen av kostnader, däribland

- avskrivningstiden för större poster bland de fasta tillgångarna (till exempel mark, byggnader, utrustning m.m.),

- behandlingen av andra större utgiftsposter som kostnader eller investeringar (till exempel datormjukvara och datorsystem, forskning och utveckling, utveckling av nya marknader, direkt och indirekt byggande, reparation och underhåll, finansiella kostnader m.m.).

De uppgifter om kostnadsredovisningsystemen vilka skall offentliggöras i enlighet med denna bilaga, får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 18.

BILAGA VI

TRÖSKEL FÖR OMSÄTTNING AV TELEKOMMUNIKATION (ARTIKEL 8.5)

Den tröskel för årsomsättning från telekommunikationsverksamhet som avses i artikel 8.5 skall vara 50 miljoner ecu.

BILAGA VII

RAMAR FÖR FÖRHANDLING OM AVTAL OM SAMMANKOPPLING (ARTIKEL 9.3)

DEL 1

I förväg gällande villkor som skall fastställas av den nationella tillsynsmyndigheten

a) Förfarande för tvistelösning.

b) Krav på offentliggörande av eller tillgång till avtal om sammankoppling och övriga återkommande publiceringsskyldigheter.

c) Krav på tillhandahållande av lika tillgång och av flyttbara telefonnummer.

d) Krav på tillhandahållande av delning av utrustning, inbegripande samförläggning.

e) Krav att tillse att väsentliga krav upprätthålls.

f) Krav på tilldelning och användning av numreringsresurser (inbegripande nummerupplysning, nödtjänst och paneuropeiska nummer).

g) Krav rörande vidmakthållandet av kvaliteten på tjänster från jack till jack.

h) Där så är tillämpligt, fastställande av den separerade del av sammankopplingsavgiften som utgör bidrag till nettokostnaden för allmän service.

DEL 2

Övriga frågor som bör avhandlas i avtal om sammankoppling

a) Beskrivning av de sammankopplingstjänster som skall tillhandahållas.

b) Betalningsvillkor, inbegripande faktureringsförfarande.

c) Bestämning av sammankopplingspunkter.

d) Tekniska standarder för sammankoppling.

e) Åtgärder för att uppfylla väsentliga krav.

f) Immateriella rättigheter.

g) Bestämning och avgränsning av ansvar och ersättningsskyldighet.

h) Bestämning av avgifter för sammankoppling och deras utveckling över tiden.

j) Tvistelösningsförfarande mellan parterna innan ingripande av den nationella tillsynsmyndigheten begärs.

k) Avtalstid och omförhandling.

m) Förfaranden för den händelse ändringar föreslår i nät eller tjänsteerbjudandena från någon av parterna.

DEL 3

Övriga frågor som kan avhandlas i avtal som sammankoppling

a) Uppnående av lika tillgång.

b) Tillhandahållande av delning av utrustning.

c) Tillgång till anslutande, kompletterande och avancerade tjänster.

d) Trafik- och näthantering.

e) Bibehållande av kvaliteten på sammankopplingstjänster.

f) Sekretess för ej offentliga delar av avtalen.

g) Personalutbildning.

Top