BILAGA 1

Text av bilden Text av bilden

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UPPBYGGNAD

Mall A

(Se punkt 5.4 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett fordon visar att ifrågavarande fordonstyp med avseende på dess ljudemission typgodkänts i Nederländerna (E 4) enligt föreskrifter nr 9 med typgodkännandenummer 072439. Typgodkännandenumret visar att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 9, ändringsserie 07.

Mall B

(Se punkt 5.5 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett fordon visar att fordonstypen i fråga har typgodkänts i Nederländerna (E 4) enligt föreskrifter nr 9 och 33 (1). Typgodkännandenumren visar att föreskrifter nr 9 innehöll ändringsserie 07 och att föreskrifter nr 33 gällde i sin ursprungliga lydelse vid tidpunkten för respektive typgodkännande.

---

(1)  Det andra numret ges endast som exempel.

BILAGA 3

METODER OCH INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV LJUD FRÅN FORDON AV KATEGORIERNA L2, L4 OCH L5

1.   MÄTINSTRUMENT

1.1   Allmänt

Den apparat som används för mätning av ljudtrycksnivån ska vara en ljudnivåmätare eller motsvarande system för mätning som uppfyller kraven för klass 1-instrument (inbegripet det rekommenderade vindskyddet, om sådant används). Dessa krav finns beskrivna i IEC 61672-1:2013. Mätningar ska utföras med tidsviktningen ”F” hos instrumentet för akustiska mätningar och med kurvan för frekvensviktning ”A” som också beskrivs i IEC 61672-1:2013. När ett system med periodisk kontroll av den A-viktade ljudtrycksnivån används ska en avläsning ske med ett tidsintervall som inte överstiger 30 ms. Instrumenten ska underhållas och kalibreras i enlighet med instrumenttillverkarens anvisningar.

1.2   Kalibrering

I början och slutet av varje mättillfälle ska hela systemet för akustisk mätning kontrolleras med hjälp av en ljudkalibrator som uppfyller kraven för ljudkalibratorer av klass 1 enligt IEC 60942:2003. Skillnaden mellan avläsningarna ska utan någon ytterligare justering vara högst 0,5 dB(A). Om detta värde överskrids ska de mätresultat som erhållits efter närmast föregående tillfredsställande kontroll inte användas.

1.3   Överensstämmelse med kraven

Kontroll av att ljudkalibratorn överensstämmer med kraven i IEC 60942:2003 ska göras en gång om året. Kontroll av att instrumentsystemet överensstämmer med kraven i IEC 61672-1:2013 ska göras minst vartannat år. All provning av överensstämmelse ska utföras av ett laboratorium som är behörigt att utföra kalibreringar som är spårbara till tillämpliga standarder.

1.4   Instrument för varvtals- och hastighetsmätningar

Motorvarvtalet ska mätas med ett instrument som uppfyller specificerade gränsvärden med minst ± 2 % eller bättre vid de motorvarvtal som krävs för de mätningar som utförs.

Fordonets hastighet på väg ska mätas med instrument som uppfyller specificerade gränsvärden med en noggrannhet på minst ± 0,5 km/tim, om utrustning för kontinuerlig mätning används. Om oberoende hastighetsmätningar används vid provningen ska instrumenten i fråga uppfylla specificerade gränsvärden med en noggrannhet på minst ± 0,2 km/tim (1).

1.5   Meteorologiska instrument

De meteorologiska instrument som används för att övervaka miljöförhållandena under provningen ska ha följande specifikationer:

± 1 °C eller mindre för utrustning för mätning av temperatur.

± 1,0 m/s för utrustning för mätning av vindhastighet.

± 5 hPa för utrustning för mätning av barometertryck.

± 5 % för utrustning för mätning av relativ fuktighet.

2.   MÄTFÖRHÅLLANDEN

2.1   Provningsplats, väderförhållanden och korrigering av bakgrundsljud

2.1.1   Provningsplats

Provningsplatsen ska bestå av en mittsektion för acceleration som är omgiven av ett huvudsakligen plant provningsområde. Provningskörbanan ska vara jämn. Provningsområdets yta ska vara torr och så utformad att däcksljuden är låga.

Provningsbanan ska vara sådan att villkoren för ett fritt ljudfält hålls inom ± 1 dB mellan ljudkällan placerad mitt i accelerationssträckan och mikrofonen. Detta villkor ska anses uppfyllt om det inte finns några stora ljudreflekterande föremål såsom staket, klippor, broar eller byggnader inom 50 m från accelerationssträckans mittpunkt. Vägbeläggningen på provningskörbanan ska uppfylla kraven i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

Det får inte finnas något föremål som kan tänkas påverka ljudfältet i mikrofonens närhet, och inga människor får stå mellan mikrofonen och ljudkällan. Den observatör som utför mätningen ska placera sig så att mätaravläsningarna inte påverkas.

Vägbeläggningen på provningskörbanan ska uppfylla kraven i bilaga 5 till dessa föreskrifter eller ISO 10844:2014. Efter den period som anges i punkt 11.8 i dessa föreskrifter ska endast ISO 10844:2014 användas som referens.

2.1.2   Väderförhållanden och korrigering av bakgrundsljud

Mätningar ska inte göras under ogynnsamma väderförhållanden. Provningarna ska inte utföras om vindhastigheten, inbegripet vindbyar, under ljudmätningen överstiger 5 m/s.

I samband med mätningarna ska den A-viktade ljudnivån från andra ljudkällor än från det fordon som ska provas och från vinden ligga minst 10 dB(A) under den ljudnivå som avges av fordonet. Mikrofonen får förses med lämpligt vindskydd, under förutsättning att dess påverkan på mikrofonens känslighet och inriktning beaktas.

Om skillnaden mellan nivån på bakgrundsljudet och den uppmätta ljudnivån är mellan 10 dB(A) och 15 dB(A) ska lämplig korrigering subtraheras från de avlästa värdena på ljudnivåmätaren, enligt tabell 1.

Tabell 1

Korrigering för enskilda uppmätta provningsvärden

Skillnad mellan ljudtrycksnivån på bakgrundsljudet och den uppmätta ljudtrycksnivån i dB	10	11	12	13	14	> 15
Korrigering i dB(A)	0,5	0,4	0,3	0,2	0,1	0,0

2.2   Fordonets skick

2.2.1   Allmänna villkor

Fordonet ska tillhandahållas i enlighet med fordonstillverkarens specifikation.

Innan mätningarna påbörjas ska fordonet bringas till normalt drifttillstånd när det gäller

—	temperaturer,

—	inställning,

—

bränsle,

—	tändstift, förgasare osv. (i förekommande fall).

Om fordonet utrustats med automatiskt påkopplande fläktar får detta system inte störas under ljudmätningarna.

Om fordonet utrustats med anordningar som inte är nödvändiga för dess framdrivning, utan som används medan fordonet används normalt på väg, ska sådana anordningar vara i drift i enlighet med tillverkarens specifikationer.

För fordon med mer än ett drivhjul får endast det som är avsett för normal körning på väg användas. Om fordonet är utrustat med släpvagn eller påhängsvagn ska denna avlägsnas före provningen.

2.2.2   Fordonets provningsvikt

Fordonet ska provas med sin provningsvikt enligt definitionen i punkt 2.10 i dessa föreskrifter.

2.2.3   Val av däck och deras beskaffenhet

Däcken ska vara lämpade för fordonet och ska ha det tryck som rekommenderas av fordonstillverkaren för fordonets provningsvikt.

Däcken ska väljas av fordonstillverkaren och motsvara en av de däckstorlekar och typer som fordonstillverkaren rekommenderar för fordonet. Det minsta mönsterdjupet ska vara minst 80 % av fullt mönsterdjup.

3.   MÄTMETODER

3.1   Mätning av ljudemission från fordon i rörelse

3.1.1   Provningsarrangemang och mikrofonplaceringar

3.1.1.1   Provningsarrangemanget framgår av figur 1.

Två linjer, AA′ och BB′, som är parallella med mikrofonlinjen PP′ och belägna 10 m framför respektive 10 m bakom denna linje, ska utmärkas på provningskörbanan.

3.1.1.2   Avståndet för mikrofonernas placering från linjen CC′, på mikrofonlinjen PP′, vinkelrätt mot referenslinjen CC′ på provningsbanan (se figur 1) ska vara 7,5 ± 0,05 m.

Mikrofonerna ska vara placerade 1,2 ± 0,02 m över marknivån. Referensriktningen för frifältsförhållanden (se IEC 61672-1:2013) ska vara vågrät och riktad vinkelrätt mot linjen CC′ som motsvarar fordonets färdväg.

3.1.2   Utförande av accelerationsprovning, fordonets ingångshastighet och utväxling

3.1.2.1   Utförande av accelerationsprovning

Fordonet ska närma sig linjen AA′ med en konstant hastighet vAA′ enligt vad som anges nedan. Då fordonets framdel når linjen AA′ ska gasregleringsspjället öppnas helt så snabbt som det är praktiskt möjligt och hållas i detta läge tills fordonets bakdel når linjen BB′, då gasregleringsspjället så fort som möjligt åter ska ställas i tomgångsläge. Den hastighet som uppnås när fordonets bakdel når linjen BB′ kallas vBB′.

De motorvarvtal som motsvarar vAA′ och vBB′ under ett givet provningsförhållande kallas nAA′ och nBB′.

När det gäller ledade fordon som består av två icke-separerbara enheter som betraktas som ett enda fordon ska påhängsvagnen inte beaktas vid bestämningen av när linjen BB′ passeras.

Vid samtliga mätningar ska fordonet köras i rät linje längs provningsbanan på så sätt att fordonets längsgående symmetriplan ligger så nära linjen CC′ som möjligt.

Figur 1

Mätlägen för fordon i rörelse

3.1.2.2   Fastställande av fordonets ingångshastighet och utväxling

3.1.2.2.1   Fordon utan växellåda

Fordonet ska närma sig linjen AA′ med en konstant hastighet vAA′ som, när det gäller motorvarvtal (min– 1) motsvarar det som är lägst av antingen 75 % av det nominella motorvarvtalet enligt punkt 2.4 i dessa föreskrifter eller 75 % av det högsta motorvarvtal som tillåts av regulatorn eller 50 km/tim.

3.1.2.2.2   Fordon med manuell eller automatisk växellåda eller transmission med steglös utväxling (CVT) som provas med låsta växlar

Om fordonet är utrustat med dubbla lägen för utväxlingen (till exempel hög och låg) ska läget för normal användning på väg väljas.

Om fordonet är utrustat med en växellåda med två eller tre eller fyra framåtväxlar eller samma antal låsbara växlar i en automatisk växellåda eller i CVT, ska den andra växeln användas. Om växellådan har mer än fyra framåtväxlar eller samma antal låsbara växlar i en automatisk växellåda eller i CVT, ska den tredje växeln användas.

Fordonet ska närma sig linjen AA′ med en konstant hastighet vAA′ som, när det gäller motorvarvtal motsvarar det som är lägst av antingen 75 % av det nominella motorvarvtalet enligt punkt 2.4 i dessa föreskrifter eller 75 % av det högsta motorvarvtal som tillåts av regulatorn eller 50 km/tim.

Om, när ovanstående förfarande följs, motorvarvtalet nBB′, uppnått när fordonets bakdel passerar linjen BB′, överstiger det nominella motorvarvtal som anges i punkt 2.4 i dessa föreskrifter, ska den första högre växeln (eller låsta växeln) som säkerställer att det nominella motorvarvtalet inte längre överskrids fram till linjen BB′ i mätområdet användas i stället för andra eller tredje växeln.

Hastighetsökande utväxling (överväxel) får inte användas.

3.1.2.2.3   Fordon med automatisk eller adaptiv växellåda eller transmission med variabla utväxlingsförhållanden som provas med olåsta växlar

Växelvalsläget för full automatisk drift ska användas.

Om det finns flera helautomatiska driftlägen (till exempel ekonomi, sport) ska det läge väljas som ger den högsta genomsnittliga accelerationen för fordonet mellan linjerna AA′ och BB′.

I provningen kan därefter ingå nedväxling och en högre acceleration. Uppväxling och en lägre acceleration är inte tillåten. Växling till en växel som normalt inte används under de angivna förutsättningarna i stadstrafik ska i varje fall undvikas.

Det är därför tillåtet att installera och använda elektroniska eller mekaniska anordningar, inbegripet alternativa växelväljarlägen, för att förhindra nedväxling till en växel som inte normalt används under de angivna provningsförhållandena för stadstrafik. Anordningarnas funktion ska beskrivas i meddelandeformuläret.

Fordonet ska närma sig linjen AA′ med en konstant hastighet vAA′ som motsvarar det som är lägst av antingen 50 km/tim eller 75 % av den nominella fordonshastigheten enligt punkt 2.11 i dessa föreskrifter.

3.1.3   Fastställande av ljudnivå

Den högsta ljudnivå som uppmäts på vardera sidan av fordonet ska minskas med 1 dB(A) för att ta hänsyn till mätosäkerhet och rundas av till närmaste första decimal (78,45 ska till exempel registreras som 78,5 medan 78,44 noteras som 78,4). Dessa värden ska utgöra mätresultatet.

Mätningen är ogiltig om en onormal avvikelse mellan det högsta värdet och den allmänna ljudnivån registreras.

Minst två mätningar ska göras på varje sida av fordonet.

Mätningarna ska anses som giltiga om skillnaden mellan resultaten från två mätningar i följd på samma sida av fordonet inte är större än 2 dB(A).

Preliminära mätningar får göras för justeringsändamål men ska inte beaktas när det gäller att fastställa mätresultaten.

3.1.4   Beräkning av det slutgiltiga provningsresultatet

Det slutgiltiga provningsresultatet är medelvärdet från de fyra provningsresultaten avrundat till närmaste hela decibeltal. Om den siffra som följer efter decimalkommat är mellan 0 och 4 avrundas värdet nedåt, och om den är mellan 5 och 9 avrundas värdet uppåt.

När det gäller hybridelfordon är det slutgiltiga resultatet det som är högst av provningsresultaten för villkoren A och B på det sätt som beskrivs i punkt 6.2.1.1 i dessa föreskrifter.

3.2   Mätning av ljudemission från stillastående fordon (för provning av fordon i bruk)

3.2.1   Ljudtrycksnivån nära avgassystemets mynning

För att underlätta den efterföljande provningen av fordonet i bruk ska dessutom ljudtrycksnivån mätas nära avgassystemets (ljuddämpningssystemets) mynning i enlighet med de krav som anges nedan, och resultatet av mätningen ska inkluderas i provningsrapporten som utarbetas för utfärdande av det dokument som anges bilaga 1 till dessa föreskrifter.

3.2.2   Mätinstrument

Mätningarna ska utföras med en precisionsljudnivåmätare i enlighet med punkt 1 i denna bilaga.

3.2.3   Mätförhållanden

3.2.3.1   Fordonets skick

Innan mätningarna påbörjas ska motorn bringas till sin normala arbetstemperatur. Om fordonet är utrustat med automatiska fläktar får dessa inte justeras under pågående mätning av ljudnivån.

Medan mätningen pågår ska växelväljaren vara i neutralläge. Om transmissionen inte kan kopplas ur kan fordonets drivhjul köras utan belastning, till exempel genom att fordonet pallas upp eller placeras på rullar.

3.2.3.2   Provningsplats

Alla områden som inte utsätts för omfattande akustiska störningar får användas som provningsplats. Jämna områden som är täckta av betong, asfalt eller annat hårt material som är kraftigt reflekterande är lämpliga. Ytor bestående av packad jord får inte användas. Provningsplatsen ska vara utformad som en rektangel vars sidor ska vara 3 m från fordonets yttersidor (exklusive styrstänger). Inga andra hinder såsom personer förutom observatören och föraren får förekomma inom rektangeln.

Fordonet ska placeras inom denna rektangel på ett sådant sätt att mätmikrofonen befinner sig minst en meter från eventuella stenkanter.

3.2.3.3   Övrigt

Utslag på mätinstrumentet förorsakat av omgivningsljud och vind ska vara minst 10 dB(A) lägre än det ljud som ska mätas. Mikrofonen får förses med lämpligt vindskydd, under förutsättning att dess påverkan på mikrofonens känslighet beaktas.

3.2.4   Mätmetod

3.2.4.1   Antal mätningar

Minst tre mätningar ska göras vid varje mätpunkt. Mätningarna ska endast anses som giltiga om skillnaden mellan resultaten från tre mätningar i följd inte är större än 2 dB(A).

3.2.4.2   Mikrofonens placering (se figur 2)

Mikrofonen ska placeras på ett avstånd av 0,5 ± 0,01 m från referenspunkten på avgasröret enligt figur 3 och med en vinkel på 45 ± 5° mot vertikalplanet för flödesriktningen vid rörmynningen. Mikrofonen ska vara på samma höjd som referenspunkten men inte lägre än 0,2 m från markytan. Mikrofonens referensaxel ska ligga i plan parallellt med markytan och vara riktad mot referenspunkten vid avgasrörets mynning.

Figur 2

Mikrofonplaceringar för mätning av ljud från stillastående fordon

Text av bilden

Figur 3

Referenspunkt

Teckenförklaring: T = sett ovanifrån S = sett från sidan 1 = referenspunkt 2 = vägyta A = rör med sned mynning B = nedböjt rör C = rakt rör D = vertikalt rör

Referenspunkten ska vara den högsta punkt som uppfyller följande villkor:

a)	Referenspunkten ska ligga i slutet av avgasröret.

b)	Referenspunkten ska ligga på vertikalplanet för centrumet för avgasrörets mynning och flödesriktningen vid rörmynningen.

Om två mikrofonlägen är möjliga ska den placering som är längst bort i sidled från fordonets längsgående mittlinje användas.

Om flödesriktningen vid avgasrörets mynning är 90° ±5° från fordonets längsgående mittlinje ska mikrofonen placeras i den punkt som är längst bort från motorn.

Om ett fordons avgasrör har två eller flera mynningar mindre än 0,3 m från varandra kopplade till en enda ljuddämpare ska enbart en mätning göras. Mikrofonen ska placeras i förhållande till den mynning som är längst bort från fordonets längsgående mittlinje eller, om en sådan mynning inte finns, till den mynning som är högst över marken.

Om ett fordons avgasrör har mynningar mer än 0,3 m från varandra ska en mätning göras för varje mynning, som om respektive mynning var den enda, och den högsta ljudtrycksnivån noteras.

För att vägkontroll ska kunna utföras får referenspunkten flyttas till utsidan av fordonet.

För fordon utrustade med avgasrör med flera mynningar ska ljudtrycksnivån från mynningen med den högsta genomsnittliga ljudtrycksnivån rapporteras.

3.2.4.3   Driftsförhållanden

Motorvarvtalet ska hållas konstant vid ett av följande värden:

50 % av nrated om nrated överskrider 5 000 min– 1

75 % av nrated om nrated inte överskrider 5 000 min– 1

Där nrated är det nominella motorvarvtalet enligt definitionen i punkt 2.4 i dessa föreskrifter.

För ett fordon som, i en stillastående provning, inte kan uppnå motorns målvarvtal enligt definitionen ovan ska i stället 95 % av det högsta motorvarvtal som kan uppnås i en stillastående provning användas som motorns målvarvtal.

Motorvarvtalet ska ökas successivt från tomgång till motorns målvarvtal och bibehållas där med en tolerans på ± 5 %. Gasreglaget ska därefter snabbt släppas och motorvarvtalet återgå till tomgång. Ljudtrycksnivån ska mätas under konstant motorvarvtal i minst 1 s och därefter så länge varvtalet sjunker. Ljudtrycksnivåmätarens högsta värde ska användas som provningsvärde.

En mätning ska endast betraktas som giltig om motorvarvtalet vid provningen inte avviker från motorns målvarvtal med mer än den angivna toleransen på ± 5 % under minst 1 s.

3.2.4.4   Mätningar ska utföras vid de placeringar av mikrofonen som anges ovan. Den högsta A-viktade ljudtrycksnivån under provningen ska noteras med en decimal (t.ex. ska 92,45 noteras som 92,5 medan 92,44 ska noteras som 92,4).

Provningen ska upprepas tills tre på varandra följande mätningar inom 2,0 dB(A) från varandra erhålls vid varje mynning.

Resultatet för en given mynning är det aritmetiska medelvärdet av tre giltiga mätningar, matematiskt avrundat till närmaste heltal (t.ex. ska 92,5 noteras som 93 medan 92,4 ska noteras som 92).

3.2.4.5   Variabelt avgassystem

3.2.4.5.1   Fordon med variabla manuellt justerbara avgas- eller ljuddämpningssystem ska provas med alla inställningsmöjligheter.

3.2.4.5.2   För fordon som är utrustade med variabelt avgassystem och manuell inställning av avgassystemet ska ljudtrycksnivån med den inställning som har den högsta genomsnittliga ljudtrycksnivån rapporteras.

4.   LJUD FRÅN FORDON I RÖRELSE (UPPGIFTER SOM RAPPORTERAS FÖR ATT UNDERLÄTTA PROVNING AV FORDON I BRUK).

4.1   En part i överenskommelsen får fastställa ett provningsförfarande för provning av överensstämmelse för fordon i bruk, med vederbörlig hänsyn till eventuella skillnader mot provningsförhållandena vid typgodkännandet.

4.2   Följande information om mätningar av ljudnivå som utförs i enlighet med punkt 1 i bilaga 3 för ett fordon i rörelse benämns, i syfte att underlätta provning av överensstämmelse för fordon i bruk, referensuppgifter om överensstämmelse för fordon i bruk:

a)	Växel ”i” eller, för fordonstyper som provats med olåsta utväxlingsförhållanden, det växelväljarläge som valts för provningen.

b)	Fordonets hastighet VAA′ i km/tim i början av acceleration med full gas för provning i växel ”i”; och

c)	Det slutgiltiga provningsresultatet i dB(A) fastställt enligt punkt 3.1.4 i denna bilaga.

4.3   Referensuppgifterna om överensstämmelse för fordon i bruk ska föras in i meddelandeformuläret i enlighet med bilaga 1.

5.   AVGAS- ELLER LJUDDÄMPNINGSSYSTEM I ORIGINAL

5.1   Krav för ljuddämpare som innehåller absorberande fibermaterial

5.1.1   Absorberande fibermaterial ska vara asbestfritt och får användas för konstruktion av ljuddämpare endast om det finns lämpliga anordningar för att hålla fibermaterialet på plats under hela den tid som ljuddämparen används, och avgas- eller ljuddämpningssystemet uppfyller kraven i någon av punkterna 5.1.2, 5.1.3, 5.1.4 eller 5.1.5 nedan.

5.1.2   Efter att fibermaterialet avlägsnats ska ljudnivån uppfylla kraven i punkt 6.2.1.3 i dessa föreskrifter.

5.1.3   Det absorberande fibermaterialet får inte finnas i de delar av ljuddämparen genom vilka avgaserna passerar, och ska uppfylla följande krav:

5.1.3.1

Materialet ska upphettas i en ugn till en temperatur på 650 ± 5 °C under fyra timmar, utan att fibern minskar i genomsnittlig längd, diameter eller skrymdensitet.

5.1.3.2

Efter upphettning i en ugn vid 650 ± 5 °C under en timme ska minst 98 % av materialet stanna kvar i en sil med en nominell maskstorlek på 250 μm enligt ISO-standard 3310/1:2000, när provning sker enligt ISO-standard 2559:2011.

5.1.3.3

Materialets viktförlust får inte överstiga 10,5 % efter blötläggning i 24 timmar vid 90 ± 5 °C i ett syntetiskt kondensat med följande sammansättning: 1 N bromvätesyra (HBr): 10 ml 1 N svavelsyra (H2SO4) 10 ml Destillerat vatten tillsätts upp till 1 000 ml. Anm: Materialet ska tvättas i destillerat vatten och torkas i en timme vid 105 °C före vägning.

5.1.4   Innan systemet provas i enlighet med punkt 3 ovan ska det med någon av följande metoder för konditionering försättas i det tillstånd det normalt befinner sig i vid användning på väg:

5.1.4.1   Konditionering genom konstant körning på väg

5.1.4.1.1   Beroende på fordonets slagvolym ska följande minimidistanser avverkas under konditioneringen:

Fordonskategori enligt slagvolym i cm3	Avstånd (km)
1. ≤ 250	4 000
2. > 250 ≤ 500	6 000
3. > 500	8 000

5.1.4.1.2   50 ± 10 % av denna konditioneringsserie ska bestå av stadskörning och återstoden av långdistanskörning med hög hastighet. Den konstanta landsvägsdriften får ersättas med motsvarande serie på provningsbana.

5.1.4.1.3   De två programmen för fordonshastigheter ska alterneras minst sex gånger.

5.1.4.1.4   Provningsprogrammet ska totalt innehålla minst 10 avbrott på åtminstone tre timmar i syfte att återge effekterna av avkylning och kondensation.

5.1.4.2   Konditionering genom pulsering

5.1.4.2.1   Avgassystemet eller delar därav ska monteras på fordonet eller på motorn.

I det första fallet ska fordonet ställas på en rulldynamometer. I det senare fallet ska motorn placeras på en provbänk.

Provapparaten av vilken en detaljerad ritning visas i figur 4, ska monteras vid avgassystemets utloppsmynning. All annan utrustning som ger motsvarande resultat ska godtas.

Figur 4

Provningsutrustning för konditionering genom pulsering

Text av bilden

1.	Inloppsfläns eller muff för anslutning till utloppet på det avgassystem som ska provas.
2.	Manuell reglerventil.
3.	Utjämningsbehållare med en största kapacitet av 40 l och en påfyllningstid av minst en sekund.
4.	Tryckbrytare med ett arbetsområde från 5 till 250 kPa.
5.	Tidrelä.
6.	Impulsräknare.
7.	Snabbventil, t.ex. en avgasbromsventil 60 mm i diameter, som manövreras med en pneumatisk cylinder som utvecklar en kraft av 120 N vid 400 kPa. Svarstiden vid såväl öppning som stängning ska inte överstiga 0,5 s.
8.	Evakuering av avgaser.
9.	Böjlig slang.
10.	Tryckmätare.

5.1.4.2.2   Provningsutrustningen ska ställas in så att en snabbventil växelvis avbryter och återställer avgasflödet 2 500 gånger.

5.1.4.2.3   Ventilen ska öppnas när avgasmottrycket, uppmätt minst 100 mm nedströms från inloppsflänsen, når ett värde på mellan 35 och 40 kPa. Om ett sådant värde inte kan uppnås på grund av motorns egenskaper ska ventilen öppna då avgasmottrycket uppnår en nivå motsvarande 90 % av det högsta värde som kan mätas innan motorn stannar. Den ska stängas när detta tryck inte avviker med mer än 10 % från sitt stabiliserade värde uppmätt med öppen ventil.

5.1.4.2.4   Tidreläet ska ställas in för avgasutsläppets varaktighet beräknad på grundval av kraven i punkt 5.1.4.2.3.

5.1.4.2.5   Motorvarvtalet ska vara 75 % av det nominella motorvarvtalet enligt definitionen i punkt 2.4 i dessa föreskrifter.

5.1.4.2.6   Den effekt som dynamometern visar ska motsvara 50 % av effekten vid fullt gaspådrag uppmätt vid 75 % av det nominella motorvarvtalet enligt definitionen i punkt 2.4 i dessa föreskrifter.

5.1.4.2.7   Eventuella dräneringshål ska vara stängda under provningen.

5.1.4.2.8   Hela provningen ska fullföljas inom 48 timmar. Tid för avkylning ska vid behov tillåtas efter varje timme.

5.1.4.3   Konditionering i provbänk

5.1.4.3.1   Avgassystemet ska monteras på en motor som motsvarar den typ som är installerad på det fordon för vilket systemet är konstruerat, och monteras på en provbänk.

5.1.4.3.2   Konditioneringen ska bestå av det specificerade antalet omgångar i provbänk för varje fordonskategori vad gäller slagvolym som avgassystemet konstruerats för. Antalet provomgångar för varje fordonsklass ska vara:

Fordonskategori enligt slagvolym i cm3	Antal omgångar
1. ≤ 250	6
2. > 250 ≤ 500	9
3. > 500	12

5.1.4.3.3   Varje omgång i en provbänk ska följas av ett avbrott på minst sex timmar i syfte att återge effekterna av avkylning och kondensation.

5.1.4.3.4   Varje omgång i en provbänk består av sex faser. Förhållandena för motorn och varaktigheten för varje fas ska vara följande:

Fas	Villkor	Tid
		Motorer på mindre än 250 cm3	Motorer på 250 cm3 eller mer
		(min)	(min)
1	Tomgång	6	6
2	25 % belastning vid 75 % av nrated	40	50
3	50 % belastning vid 75 % av nrated	40	50
4	100 % belastning vid 75 % av nrated	30	10
5	50 % belastning vid 100 % av nrated	12	12
6	25 % belastning vid 100 % av nrated	22	22
	Total tid	2 tim 30 min	2 tim 30 min

5.1.4.3.5   Under detta konditioneringsförfarande får motorn och ljuddämparen, på tillverkarens begäran, kylas av så att den temperatur som uppmäts vid en punkt högst 100 mm från avgasutloppet inte överstiger den som uppmäts när fordonet körs i 110 km/tim eller 75 % av det nominella motorvarvtalet enligt definitionen i punkt 2.4 i dessa föreskrifter med högsta växeln. Motorvarvtalet och/eller fordonshastigheten ska fastställas med en tolerans av ± 3 %.

5.1.5   Avgaserna kommer inte i kontakt med fibermaterialen, och fibermaterialen påverkas inte av tryckförändringar.

5.2   Diagram och märkning

5.2.1   Diagrammet och ett måttsatt tvärsnitt av ljuddämparen ska biläggas det dokument som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.2.2   Alla originalljuddämpare ska vara märkta med minst

a)	bokstaven ”E” följd av koden för det land som beviljat typgodkännandet,

b)	fordonstillverkarens namn eller varumärke, och

c)	fabrikat och nummer som identifierar delen.

Denna hänvisning ska vara tydlig och outplånlig samt synlig på det avsedda monteringsstället.

5.2.3   Alla förpackningar med avgas- eller ljuddämpningssystem som originalreservdel ska vara tydligt märkta med ordet ”originaldel” och med uppgifter om fabrikat och typ, samt vara försedda med E-märket och uppgift om ursprungslandet.

5.3   Insugningsljuddämpare

Om motorns luftintag måste utrustas med ett luftfilter och/eller en insugningsljuddämpare för att uppfylla kraven för godtagbar ljudnivå ska filtret och/eller ljuddämparen betraktas som delar av ljuddämparen, och bestämmelserna i punkt 5.1 och 5.2 gäller även för dem.

---

(1)  Oberoende hastighetsmätningar innebär att två eller flera separata anordningar används för bestämning av värdena vAA′ och vBB′. Med en anordning för kontinuerlig mätning som t.ex. radar fastställs all erforderlig hastighetsinformation med en anordning.

BILAGA 4

GRÄNSVÄRDE FÖR HÖGSTA LJUDNIVÅ (NYA FORDON)

Fordonskategori	Högsta värden för ljudnivå i dB(A)
L2	76
L4	80
L5	80

BILAGA 5

BESKRIVNING AV PROVNINGSBANA (1)

1.   INLEDNING

I denna bilaga beskrivs specifikationerna för provningsbanans fysiska egenskaper och utformning. I dessa specifikationer, som bygger på en särskild standard (2), beskrivs de fysiska egenskaper som krävs såväl som provningsmetoderna för dessa egenskaper.

2.   KRAV PÅ YTBELÄGGNINGEN

Provningsbanans ytbeläggning anses överensstämma med denna standard om texturen och hålrumsinnehållet eller ljudabsorptionskoefficienten har uppmätts och visat sig uppfylla samtliga krav enligt punkterna 2.1–2.4 och förutsatt att konstruktionskraven (punkt 3.2) är uppfyllda.

2.1   Resterande hålrumsinnehåll

Den resterande hålrumshalten, VC, i provningsbanans beläggningsmassa ska inte överstiga 8 %. Se punkt 4.1 för mätförfarandet.

2.2   Ljudabsorptionskoefficient

Om ytbeläggningen inte uppfyller kravet beträffande resterande hålrumshalt är ytbeläggningen godtagbar bara om dess ljudabsorptionskoefficient α ≤ 0,10. Se punkt 4.2 för mätförfarandet. Kravet i punkt 2.1 och denna punkt uppfylls också om endast ljudabsorptionen har uppmätts och befunnits vara α ≤ 0,10.

Anm: Den viktigaste egenskapen är ljudabsorptionen, även om den resterande hålrumshalten är mer känd bland vägbyggare. Ljudabsorptionen behöver emellertid endast mätas om ytbeläggningen inte uppfyller hålrumskravet. Detta är motiverat då det senare är förknippat med förhållandevis stor osäkerhet både för mätningar och relevans och då vissa ytbeläggningar därför kan förkastas felaktigt om bedömningen endast grundas på hålrumsmätning.

2.3   Texturdjup

Texturdjupet, uppmätt enligt den volymetriska metoden (se punkt 4.3 nedan), ska vara:

TD ≥ 0,4 mm

2.4   Ytbeläggningens homogenitet

Alla praktiska åtgärder ska vidtas för att se till att ytbeläggningen är så homogen som möjligt inom provningsarean. Detta inbegriper textur och hålrumsinnehåll, men det bör också noteras att om vältningsprocessen resulterar i effektivare vältning på vissa platser än på andra kan texturen bli annorlunda och ojämnheter som orsakar gupp kan också uppstå.

2.5   Provningsintervall

För att kontrollera huruvida ytbeläggningen fortsätter att uppfylla standardens krav avseende textur, hålrumsinnehåll och ljudabsorption ska en periodisk provning av underlaget göras med följande intervall:

a)	För resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption: När ytbeläggningen är ny. Om ytbeläggningen uppfyller kraven när den är ny krävs ingen ytterligare periodisk provning.

b)	För texturdjup (TD): När ytbeläggningen är ny. När ljudprovningen inleds (Anm: Inte förrän fyra veckor efter läggningen). Därefter var tolfte månad.

3.   PROVNINGSYTANS UTFORMNING

3.1   Area

Vid fastställandet av provningsbanans utformning är det viktigt att som ett minimikrav säkerställa att den yta som fordonet färdas över längs provbanespåret är belagd med det specificerade provningsmaterialet, med lämpliga marginaler för säker och praktisk körning. Detta kräver att provningsbanan är minst 3 m bred och att banans längd sträcker sig bortom linjerna AA och BB med minst 10 m på vardera sidan. I figur 1 visas en plan för ett lämpligt provningsområde, med angivande av den minsta area som ska maskinbeläggas och maskinvältas med det angivna ytmaterialet. Enligt punkt 3.1.1.1 i bilaga 3 ska mätningar göras på varje sida av fordonet. Detta kan ske antingen genom mätning med två mikrofonlägen (ett på vardera sidan av banan) och körning i en riktning eller genom mätning med en mikrofon på endast en sida av banan och körning i två riktningar. Om den senare metoden används finns det inga krav beträffande ytan för den sida av banan som saknar mikrofon.

Figur 1

Minimikrav på provningsområdets ytbeläggning. Det skuggade området benämns ”provningsområde”

Text av bilden

3.2   Utformning och behandling av ytan

3.2.1   Grundläggande krav på utformningen: Provningsbanans ytbeläggning ska uppfylla följande fyra konstruktionskrav:

3.2.1.1

Den ska vara av tät asfaltbetong.

3.2.1.2

Den största stenstorleken ska vara 8 mm (tillåtna toleranser: 6,3–10 mm).

3.2.1.3

Slitlagrets tjocklek ska vara ≥ 30 mm.

3.2.1.4

Bindemedlet ska vara ett konventionellt penetrationsbitumen utan modifiering.

3.2.2   Konstruktionsriktlinjer

Som vägledning för konstruktören av provningsytan visas i figur 2 en fördelningskurva för kornstorlek för att erhålla önskade egenskaper. Därutöver ger tabell 1 vissa riktlinjer för hur man ska uppnå den erforderliga texturen och hållbarheten. Fördelningskurvan är baserad på följande formel:

P (% genomsläppt) = 100 · (d/dmax)1/2

där

d	=	maskstorlek i mm, för sikt med kvadratiska maskor
dmax	=	8 mm för medelvärdeskurvan
dmax	=	10 mm för kurvan för lägre tolerans
dmax	=	6,3 mm för kurvan för högre tolerans

Figur 2

Fördelningskurva för kornstorlek i asfaltblandningen med toleranser

Procent som passerar (per viktenhet)

Maskstorlek i mm

Utöver det som anges ovan ges följande rekommendationer:

a)	Sandfraktionen (0,063 mm < maskstorlek för sikt med kvadratiska maskor < 2 mm) ska innehålla högst 55 % natursand och minst 45 % krossad sand.

b)	Bärlagret och förstärkningslagret ska säkerställa hög stabilitet och jämnhet i enlighet med bästa vägbyggnadspraxis.

c)	Makadammen ska vara krossad (100 % krossyta) och bestå av ett material med god krossbeständighet.

d)	Den makadam som används i blandningen ska vara tvättad.

e)	Ingen ytterligare makadam ska läggas på ytbeläggningen.

f)	Bindemedlets hårdhet, uttryckt som penetrationsvärde, ska vara 40–60, 60–80 eller t.o.m. 80–100 beroende på landets klimatförhållanden. I regel ska så hårt bindemedel som möjligt användas, förutsatt att det är förenligt med gängse praxis.

g)

Blandningens temperatur före vältning ska väljas så att det hålrumsinnehåll som krävs uppnås genom den efterföljande vältningen. För att öka sannolikheten för att bestämmelserna i punkterna 2.1–2.4 uppfylls ska packningsgraden undersökas inte enbart genom lämpligt val av temperatur i blandningen utan också genom ett lämpligt antal överfarter och genom valet av vägvält.

Tabell 1

Konstruktionsriktlinjer

	Målvärden		Toleranser
	Av blandningens totala massa	Av stenmaterialets massa
Stenar (massa), siktmaskvidd (SM) > 2 mm	47,6 %	50,5 %	± 5
Sand (massa) 0,063 < SM < 2 mm	38,0 %	40,2 %	± 5
Filler (massa) SM < 0,063 mm	8,8 %	9,3 %	± 2
Bindemedel (bitumen) (massa)	5,8 %	ej tillämpligt	± 0,5
Största kornstorlek (makadam)		8 mm	6,3–10
Bindemedlets hårdhet	(se punkt 3.2.2 f)		—
Stenens slitvärde (PSV)		> 50	—
Packningsgrad, avseende Marshallpackning		98 %	—

4.   PROVNINGSMETOD

4.1   Mätning av resterande hålrumsinnehåll

För denna mätning ska borrkärnor tas från banan på minst fyra olika ställen som är jämnt fördelade inom provningsarean mellan linjerna AA och BB (se figur 1). För att undvika bristande homogenitet och ojämnheter i hjulspåren bör inte borrkärnor tas i själva hjulspåren utan nära dem. Två borrkärnor (minst) bör tas nära hjulspåren, och en borrkärna (minst) bör tas ungefär halvvägs mellan hjulspåren och varje mikrofonplacering.

Om det finns misstanke om att homogenitetsvillkoret inte är uppfyllt (se punkt 2.4) ska borrkärnor tas från flera ställen inom provningsområdet. Den resterande hålrumshalten ska bestämmas för varje borrkärna varefter medelvärdet för alla borrkärnor ska beräknas och jämföras med kravet i punkt 2.1. Ingen borrkärna får ha ett hålrumsvärde som är högre än 10 %. Konstruktören av provningsytan erinras om de problem som kan uppstå om provningsområdet värms upp av rör eller elektriska ledningar, och borrkärnor ska tas i detta område. Sådana installationer ska planeras noggrant med hänsyn till framtida borrningsställen. Det rekommenderas att man lämnar ett antal platser på cirka 200 × 300 mm där det inte finns ledningar eller rör, eller där de sistnämnda ligger tillräckligt djupt för att inte ta skada då borrprov tas från ytskiktet.

4.2   Ljudabsorptionskoefficient

Ljudabsorptionskoefficienten (vinkelrätt infall) ska mätas genom rörmetoden genom användande av tillvägagångssättet specificerat i ISO/DIS 10 534: Akustik – Bestämning av ljudabsorptionskoefficient och impedans i impedansrör – Del 1: Metod med stående våg.

För provexemplar gäller samma krav som för resterande hålrumshalt (se punkt 4.1).

Ljudabsorptionen ska mätas i intervallen 400–800 Hz och 800–1 600 Hz (som minst i mittfrekvenserna på tredje oktavbanden), och maxvärdena ska fastställas för båda dessa frekvensområden.

Därefter ska medelvärdet för alla provningsborrkärnornas värden beräknas så att slutresultatet erhålls.

4.3   Volymetrisk mätning av makrotexturens djup

Mätningar av texturdjupet ska göras på minst 10 ställen jämnt fördelade längs hjulspåren på provbanespåret, och medelvärdet av dessa ska jämföras med det angivna minsta texturdjupet. En beskrivning av förfarandet finns i ISO-standard 10844:1994.

5.   TIDSSTABILITET OCH UNDERHÅLL

5.1   Tidspåverkan

Som för många andra ytbeläggningar förväntas att den däck-/vägljudnivå som uppmäts på provningsytan kan öka något under de första 6–12 månaderna efter läggningen.

Ytbeläggningen uppnår inte de erforderliga egenskaperna förrän tidigast fyra veckor efter läggningen.

Stabiliteten över tiden bestäms huvudsakligen av den polerande effekten och sammanpressningen från de fordon som körs på ytbeläggningen. Den ska kontrolleras regelbundet i enlighet med punkt 2.5.

5.2   Underhåll av ytbeläggningen

Löst skräp och damm som i betydande utsträckning minskar det verkliga texturdjupet ska tas bort från ytbeläggningen. I länder med vinterklimat används ibland salt för avisning. Salt kan förändra beläggningen temporärt och även beständigt på ett sådant sätt att det avgivna ljudet ökar och rekommenderas därför inte.

5.3   Återbeläggning av provningsarean

Om det är nödvändigt att återbelägga provningsbanan är det vanligtvis onödigt att belägga mer än provbanespåret (3 m brett i figur 1) där fordonen kör, förutsatt att provningsarean utanför spåret uppfyllde kravet på resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption när detta uppmättes.

6.   DOKUMENTATION AV PROVNINGSYTAN OCH PROVNINGAR UTFÖRDA PÅ DEN

6.1   Dokumentation av provningsytan

Följande uppgifter ska anges i ett dokument som beskriver provningsytan:

6.1.1

Provningsbanans placering.

6.1.2

Typ av bindemedel, bindemedlets hårdhet, typ av stenmaterial, största teoretiska täthet i betongen (DR), slitlagrets tjocklek samt kornstorleksfördelningen bestämd med hjälp av borrkärnor från provningsbanan.

6.1.3

Packningsmetod (t.ex. välttyp, vältens vikt, antal vältomgångar).

6.1.4

Blandningens temperatur, omgivningsluftens temperatur och vindhastighet under läggningen av ytbeläggningen.

6.1.5

Datum då ytan lades och entreprenörens namn.

6.1.6

Alla provningsresultat, eller åtminstone det senaste, inbegripet följande: 6.1.6.1 Resterande hålrumsinnehåll för varje borrkärna. 6.1.6.2 De ställen på provningsområdet där borrkärnorna för hålrumsmätning har tagits. 6.1.6.3 Ljudabsorptionskoefficienten för varje borrkärna (om den uppmätts). Ange resultaten för varje borrkärna och för varje frekvensområde såväl som det totala medelvärdet. 6.1.6.4 De ställen på provningsområdet där borrkärnorna för absorptionsmätning har tagits. 6.1.6.5 Texturdjupet, inklusive antalet provningar och standardavvikelse. 6.1.6.6 Det organ som ansvarar för provningarna enligt punkterna 6.1.6.1 och 6.1.6.2 samt typ av använd utrustning. 6.1.6.7 Datum för provning(ar) och det datum då borrkärnorna togs från provningsbanan.

6.2   Dokumentation av fordonsljudprovningar som utförts på ytan

I det dokument där fordonsljudprovningen eller -provningarna beskrivs ska det anges huruvida samtliga krav enligt denna standard uppfylldes eller inte. Hänvisning ska göras till ett dokument enligt punkt 6.1 där de resultat som ger belägg för detta beskrivs.

---

(1)  Anvisningarna för provningsplatsen i denna bilaga är giltiga till och med slutet av den period som anges i punkt 11.8 i dessa föreskrifter.

(2)  ISO 10844:1994.