20.11.2015

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 304/1

---

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 16 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) ‒ Enhetliga bestämmelser om godkännande av

I.	säkerhetsbälten, fasthållningsanordningar, fasthållningsanordningar för barn och Isofix-fasthållningsanordningar för barn för personer i motorfordon,

II.	fordon utrustade med säkerhetsbälten, bältespåminnare, fasthållningsanordningar, fasthållningsanordningar för barn, Isofix-fasthållningsanordningar för barn och i-Size-fasthållningsanordningar för barn [2015/2059]

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 5 till ändringsserie 06 – dag för ikraftträdande: 10 juni 2014

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.

Tillämpningsområde

2.

Definitioner

3.

Ansökan om godkännande

4.

Märkningar

5.

Godkännande

6.

Specifikationer

7.

Provningar

8.

Krav för installation i fordonet

9.

Produktionsöverensstämmelse

10.

Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse

11.

Ändringar och utökningar av godkännande av fordonstyp eller typ av säkerhetsbälte eller fasthållningsanordning

12.

Slutgiltigt upphörande av produktionen

13.

Anvisningar

14.

Namn- och adressuppgifter för typgodkännandemyndigheter och för de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningar

15.

Övergångsbestämmelser

BILAGOR

1A

Meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen av en fordonstyp med avseende på säkerhetsbältet enligt föreskrifter nr 16

1B

Meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen av en typ av säkerhetsbälte eller fasthållningsanordning för vuxna personer i motorfordon enligt föreskrifter nr 16

2.

Godkännandemärkenas utformning

3.

Skiss över utrustning för provning av upprullningsmekanismens hållbarhet

4.

Skiss över utrustning för provning av låsning av nödlåsande upprullningsdon

5.

Skiss över utrustning för provning av dammtålighet

6.

Beskrivning av vagn, säte, förankringar och stoppanordning

7.

Beskrivning av provdockan

8.

Beskrivning av kurvan för vagnens retardation eller acceleration som funktion av tiden

9.

Anvisningar

10.

Provning av dubbla låsbeslag

11.

Provning av nötning och mikroglidning

12.

Korrosionsprovning

13.

Ordning för provningar

14.

Kontroll av produktionsöverensstämmelse

15.

Förfarande för fastställande av H-punkten och den faktiska bålvinkeln för sittplatser i motorfordon

16.

Installation av säkerhetsbälte med typer av bälten och upprullningsdon

17.

Krav för installation av säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar för vuxna personer i motorfordon i framåtvända säten samt för installation av Isofix-fasthållningsanordningar för barn och i-Size-fasthållningsanordningar för barn

18.

Provningar av bältespåminnare

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller följande:

1.1	Fordon av kategorierna M, N, O, L2, L4, L5, L6, L7 och T (1) med avseende på installation av säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar avsedda för separat bruk, dvs. som enskilda monteringsdelar, av personer av vuxen kroppsbyggnad som sitter på framåtvända, bakåtvända eller sidovända säten.

1.2

Säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar avsedda för separat bruk, dvs. som enskilda monteringsdelar, av personer av vuxen kroppsbyggnad som sitter på framåtvända, bakåtvända eller sidovända säten och som är utformade för att installeras i fordon av kategorierna M, N, O, L2, L4, L5, L6, L7 och T (1).

1.3	Fordon av kategorierna M1 och N1 (1) med avseende på installation av fasthållningsanordningar för barn, Isofix-fasthållningsanordningar för barn och i-Size-fasthållningsanordningar för barn.

1.4	Fordon av kategori M1 med avseende på bältespåminnare (2).

1.5	På tillverkarens begäran gäller de också installationen av fasthållningsanordningar för barn och Isofix-fasthållningsanordningar för barn avsedda för installation i fordon av kategorierna M2 och M3 (1).

1.6	På tillverkarens begäran gäller de också säkerhetsbälten avsedda för installation på sidovända säten i fordon av kategori M3 (klass II, III och B (1)).

1.7	På tillverkarens begäran gäller de också för installation av i-Size-fasthållningsanordningar för barn, om sittplatser för i-Size definieras av fordonstillverkaren.

2.   DEFINITIONER

2.1   Säkerhetsbälte (bilbälte, bälte)

En anordning av band med ett låsbeslag, justeringsanordningar och fästen som kan förankras i ett motordrivet fordon och som är avsedd att minska risken för skador på den som är fastspänd i händelse av kollision eller kraftig inbromsning genom att kroppens rörelsemöjligheter begränsas. En sådan anordning kallas i allmänhet bältesenhet, vilket är en term som även omfattar eventuella anordningar för energiupptagning eller upprullning av bältet.

Anordningen kan provas och godkännas som en säkerhetsbältesanordning eller som en fasthållningsanordning.

2.1.1   Höftbälte

Ett tvåpunktsbälte som löper tvärs över bärarens bäckenparti.

2.1.2   Diagonalbälte

Ett bälte som löper diagonalt över bärarens bröstkorg, från höften till motsatt axel.

2.1.3   Trepunktsbälte

Ett bälte som väsentligen är en kombination av ett höftbälte och ett diagonalbälte.

2.1.4   Bälte av S-typ

Annan bältesanordning än ett trepunktsbälte eller ett höftbälte.

2.1.5   Fyrpunktsbälte

Bälte av S-typ som består av ett höftbälte och axelremmar. Ett fyrpunktsbälte kan vara försett med en extra grenrem.

2.2   Bältestyp

Bälten av olika typer är bälten som skiljer sig åt i viktiga avseenden som i synnerhet kan hänföra sig till

2.2.1

de styva delarna (låsbeslag, fästen, upprullningsdon osv.),

2.2.2

material, vävning, mått och färg på banden, eller

2.2.3

bältesenhetens geometri.

2.3   Band

En böjlig del som konstruerats för att hålla fast kroppen och överföra belastningar till bältets förankringar.

2.4   Låsbeslag

En snabbkopplingsanordning som möjliggör att bäraren hålls fast av bältet. Låsbeslaget får innefatta justeringsanordningen, med undantag för ett låsbeslag för fyrpunktsbälte.

2.5   Bältesjusteringsanordning

En anordning som tillåter att bältet ställs in med hänsyn till kraven från den enskilde bäraren och sätets läge. Justeringsanordningen kan vara en del av låsbeslaget, ett upprullningsdon eller någon annan del av säkerhetsbältet.

2.6   Bältesförsträckare

En tilläggsanordning eller en inbyggd anordning som sträcker bandet i bilbältet för att minska slacket i bältet vid en krock.

2.7   referenszon: utrymmet mellan två vertikala längsgående plan, 400 mm ifrån varandra och symmetriska med avseende på H-punkten, definierat efter huvudformsutrustningens rotation från vertikalt till horisontellt enligt beskrivningen i bilaga I till föreskrifter nr 21. Utrustningen ska placeras enligt beskrivningen i den bilagan till föreskrifter nr 21 och ha en högsta längd på 840 mm.

2.8   krockkudde: en anordning som installeras för att komplettera bilbälten och fasthållningsanordningar i motordrivna fordon, dvs. system som, om en stark kraft påverkar fordonet, automatiskt utnyttjar en flexibel struktur som är avsedd att, med hjälp av kompression av den gas den innehåller, begränsa kraften i kontakten mellan en eller flera kroppsdelar hos personer i fordonet och passagerarutrymmets inredning.

2.9   passagerarkrockkudde: en krockkudde avsedd att vid en frontalkollision skydda en eller flera passagerare i andra säten än förarsätet.

2.10   fasthållningsanordning för barn: en sådan säkerhetsanordning som definieras i föreskrifter nr 44 eller föreskrifter nr 129.

2.11   bakåtvänd: riktningen rakt emot den som normalt är fordonets färdriktning.

2.12   Fästen

De delar av bältesenheten, inklusive de nödvändiga säkringsdelarna, som möjliggör fastsättning av enheten i bältesförankringarna.

2.13   Energiupptagare

En anordning som är konstruerad för att sprida energi oberoende av eller tillsammans med bandet, och som utgör en del av bältesenheten.

2.14   Upprullningsdon

En anordning som rymmer en del av eller hela säkerhetsbältets band.

2.14.1   Låsningsfritt upprullningsdon (typ 1)

Ett upprullningsdon varifrån bandet dras ut i sin fulla längd med en liten yttre kraft och som inte medger någon justering av längden på det band som dragits ut.

2.14.2   Upprullningsdon med manuell upplåsning (typ 2)

Ett upprullningsdon som kräver att användaren manuellt manövrerar en anordning för att låsa upp upprullningsdonet och dra ut bandet till önskad längd, och som låses automatiskt när denna manöver upphör.

2.14.3   Automatiskt låsande upprullningsdon (typ 3)

Ett upprullningsdon som medger att bandet dras ut till önskad längd och som automatiskt justerar bandet efter bäraren då låsbeslaget kopplas ihop. Ytterligare utdragning av bandet är inte möjlig utan bärarens avsiktliga ingripande.

2.14.4   Nödlåsande upprullningsdon (typ 4)

Ett upprullningsdon som under normala körförhållanden inte begränsar rörelsefriheten för säkerhetsbältets bärare. Upprullningsdonet har en längdinställningsanordning som automatiskt justerar bandet till bäraren och en låsningsmekanism som sätts i bruk i en nödsituation genom

2.14.4.1

retardation av fordonet (enkelfunktion), eller

2.14.4.2

en kombination av retardation av fordonet, bandets rörelse eller annan automatik (flerfunktion).

2.14.5   Nödlåsande upprullningsdon med högre responströskel (typ 4N)

Ett upprullningsdon av den typ som definieras i punkt 2.14.4, men med särskilda egenskaper när det gäller dess användning i fordon av kategorierna M2, M3, N1, N2 och N3  (3).

2.14.6   Bältesjusteringsanordning för höjd

En anordning som tillåter att den övre stolpöglans höjd för ett bälte ställs in med hänsyn till kraven från den enskilde bäraren och sätets läge. En sådan anordning kan anses vara en del av bältet eller en del av bältets förankring.

2.15   Bältesförankringar

De delar av fordonets eller sätenas stomme eller andra delar av fordonet i vilka säkerhetsbältena sätts fast.

2.16   Fordonstyp med avseende på säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar

En kategori motordrivna fordon som inte skiljer sig sinsemellan i sådana viktiga avseenden som mått, form och material för de delar av fordonets eller sätenas stomme eller andra delar av fordonet som används för fastsättning av säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar.

2.17   Fasthållningsanordning

En anordning för en viss fordonstyp eller en typ som har fastställts av fordonstillverkaren och godkänts av den tekniska tjänsten, bestående av ett säte och ett bälte som är fastsatta i fordonet på lämpligt sätt, och som dessutom består av alla de delar som ingår för att minska risken för skador på bäraren i händelse av en kraftig retardation av fordonet genom att de begränsar kroppens rörelsemöjligheter.

2.18   Säte

En anordning, oavsett om den ingår som en del av fordonets stomme eller ej, komplett med klädsel, som utgör sittplats för en vuxen person. Termen täcker både ett enskilt säte och den del av ett bänksäte som motsvarar en sittplats.

2.18.1

främre passagerarsäte: varje säte där den främsta H-punkten för sätet i fråga befinner sig i eller framför ett vertikalt tvärgående plan genom förarens R-punkt.

2.18.2

framåtvänt säte: ett säte som kan användas när fordonet är i rörelse och som är vänt mot fordonets främre del så att sätets vertikala symmetriplan bildar en vinkel på mindre än + 10o eller – 10o med fordonets vertikala symmetriplan.

2.18.3

bakåtvänt säte: ett säte som kan användas när fordonet är i rörelse och som är vänt mot fordonets bakre del så att sätets vertikala symmetriplan bildar en vinkel på mindre än + 10o eller - 10o med fordonets vertikala symmetriplan.

2.18.4

sidovänt säte: ett säte som kan användas när fordonet är i rörelse och som är vänt mot fordonets sida så att sätets vertikala symmetriplan bildar en vinkel på 90o (± 10o) med fordonets vertikala symmetriplan.

2.19   Grupp av säten

Antingen ett bänksäte eller separata säten som är monterade sida vid sida (dvs. monterade på så sätt att de främre förankringarna till ett av dessa säten är i linje med de främre eller bakre förankringarna till det andra eller mellan förankringarna till det andra sätet) och som är avsedda för en eller flera vuxna personer.

2.20   Bänksäte

En anordning, komplett med klädsel, avsedd som sittplats för minst två vuxna personer.

2.21   Inställningssystem för sätet

Hela den anordning med vilken sätet eller dess delar kan ställas in i ett läge som passar för den sittande personens kroppsbyggnad. Denna anordning får särskilt möjliggöra

2.21.1

inställning i längdled,

2.21.2

inställning i höjdled och

2.21.3

vinkelinställning.

2.22   Sätesförankring

Det system genom vilket hela sätet är fastsatt i fordonets stomme, inklusive de delar av fordonets stomme som påverkas.

2.23   Sätestyp

En kategori av säten som inte skiljer sig sinsemellan i sådana viktiga avseenden som

2.23.1

form, mått och material i sätets stomme,

2.23.2

de typer av inställningssystem och spärrsystem som används samt måtten på dessa, eller

2.23.3

typen av bältesförankringar på sätet, sätets förankring och de delar av fordonets stomme som påverkas, och måtten på dessa.

2.24   Sätets förskjutningssystem

En anordning som medger att sätet eller en av dess delar kan förskjutas i vinkel eller i längdled, utan något fast mellanläge (för att underlätta passagerarnas tillträde till fordonet).

2.25   Sätets spärrsystem

En anordning som ser till att sätet och dess delar hålls fast i varje bruksläge.

2.26   Sluten öppningsknapp för låsbeslag

En öppningsknapp för låsbeslaget som är utformad så att det inte är möjligt att frigöra låsbeslaget med en sfär med en diameter på 40 mm.

2.27   Icke sluten öppningsknapp för låsbeslag

En öppningsknapp för låsbeslaget som är utformad så att det är möjligt att frigöra låsbeslaget med en sfär med en diameter på 40 mm.

2.28   Spänningsreducerande anordning

En anordning som är inbyggd i upprullningsdonet och automatiskt reducerar bandets spänning när säkerhetsbältet är fastspänt. En sådan anordning stängs av automatiskt när säkerhetsbältet frigörs.

2.29   Isofix: ett system för montering av fasthållningsanordningar för barn i fordon där det finns två fasta förankringar i fordonet, två motsvarande fasta fästen på fasthållningsanordningen för barn och en funktion för att begränsa rotationen kring axeln hos fasthållningsanordningen för barn.

2.30   Isofix-fasthållningsanordning för barn: en fasthållningsanordning för barn som uppfyller kraven i föreskrifter nr 44 eller nr 129 och som ska fästas vid ett Isofix-förankringssystem som uppfyller kravet i föreskrifter nr 14.

2.31   Isofix-läge: ett system som tillåter installering av

a)	antingen en universal framåtvänd Isofix-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 44,

b)	eller en semiuniversal framåtvänd Isofix-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 44,

c)	eller en semiuniversal bakåtvänd Isofix-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 44,

d)	eller en semiuniversal sidovänd Isofix-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 44,

e)	eller en fordonsspecifik Isofix-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 44,

f)	eller en i-Size-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 129,

g)	eller en fordonsspecifik Isofix-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 129.

2.32   Isofix-förankringssystem: ett system som består av två nedre Isofix-förankringar som uppfyller kraven i föreskrifter nr 14 och som utformats för fastsättning av en Isofix-fasthållningsanordning för barn tillsammans med en rotationshämmande anordning.

2.33   nedre Isofix-förankring: en stel, rund, vågrät stång med diametern 6 mm, som utgår från fordons- eller säteskonstruktionen och till vilken en Isofix-fasthållningsanordning för barn med Isofix-fästen ansluts och förankras.

2.34   Rotationshämmande anordning

a)	En rotationshämmande anordning för en universal Isofix-fasthållningsanordning för barn består av den övre Isofix-hållremmen.

b)	En rotationshämmande anordning för en semiuniversal Isofix-fasthållningsanordning för barn består antingen av en övre hållrem, fordonets instrumentbräde eller ett stödben som alla avses begränsa fasthållningsanordningens rotation vid en frontal sammanstötning.

c)	En rotationshämmande anordning för en i-Size-fasthållningsanordning för barn består antingen av en övre hållrem eller ett stödben som båda avses begränsa fasthållningsanordningens rotation vid en frontal sammanstötning.

d)	För universala och semiuniversala Isofix- och i-Size-fasthållningsanordningar för barn utgör själva fordonssätet inte någon rotationshämmande anordning.

2.35   Isofix-förankring med övre hållrem: en anordning som uppfyller kraven i föreskrifter nr 14 såsom en stång som placerats inom ett avgränsat område och konstruerats för att ett anslutningsband för den övre hållremmen för Isofix ska kunna anslutas och dess hämmande kraft överföras till fordonsstommen.

2.36   styranordning: en anordning avsedd att hjälpa den person som installerar Isofix-fasthållningsanordningen för barn genom att fysiskt styra Isofix-fästena på fasthållningsanordningen till korrekt läge i förhållande till de nedre Isofix-förankringarna så att inkopplingen underlättas.

2.37   Isofix-märkning: något som informerar den som vill installera en Isofix-fasthållningsanordning för barn om fordonets Isofix-lägen och läget för varje motsvarande Isofix-förankringssystem.

2.38   fixtur för en fasthållningsanordning för barn: en fixtur enligt en av de åtta Isofix-storleksklasser som definieras i bilaga 17 tillägg 2 punkt 4 till dessa föreskrifter, i synnerhet en vars mått framgår av figurerna 1–7 i ovannämnda punkt 4. Dessa fixturer används enligt dessa föreskrifter för att kontrollera vilka storleksklasser av Isofix-fasthållningsanordningar för barn som kan inpassas i fordonets Isofix-lägen. Dessutom används en av dessa fixturer, ISO/F2 (B), som beskrivs i figur 2 i ovannämnda punkt 4, enligt föreskrifter nr 14 för att kontrollera placeringen av och tillträdet till alla Isofix-förankringssystem.

2.39   bedömningsutrymme för installation av ett i-Size-stödben: ett utrymme som garanterar den dimensionella och geometriska kompatibiliteten mellan stödbenet till en i-Size-fasthållningsanordning för barn och en i-Size-sittplats i ett fordon.

2.40   i-Size-sittplats: en sittplats, om fordonstillverkaren angivit någon sådan, som är utformad för att rymma en i-Size-fasthållningsanordning för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 129 och som uppfyller de krav som fastställs i dessa föreskrifter.

2.41   bältespåminnare: system avsett att varna föraren när han eller hon inte använder säkerhetsbältet. Systemet består av detektion av icke fäst säkerhetsbälte och två nivåer av varning till föraren: första nivåns varning och andra nivåns varning.

2.42   visuell varning: varning genom en visuell signal (en symbol eller ett meddelande tänds, blinkar eller visas).

2.43   ljudvarning: varning genom en ljudsignal.

2.44   första nivåns varning: en visuell varning som aktiveras när tändningsnyckeln vrids om (oavsett om motorn körs) och förarens säkerhetsbälte inte är fäst. En ljudvarning kan läggas till som tillval.

2.45   andra nivåns varning: en visuell varning och en ljudvarning som aktiveras när föraren kör fordonet utan att ha fäst säkerhetsbältet.

2.46   säkerhetsbältet inte fäst: enligt tillverkarens val antingen att låsbeslaget på förarens säkerhetsbälte inte är fäst eller att längden av det band som dragits ut ur upprullningsdonet är 100 mm eller mindre.

2.47   fordon i normal drift: fordonet rör sig framåt i en hastighet av mer än 10 km/tim.

3.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1   Fordonstyp

3.1.1

Ansökan om godkännande av en fordonstyp med avseende på installationen av säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar ska lämnas in av fordonstillverkaren eller av dennes behöriga ombud.

3.1.2

Ansökan ska åtföljas av nedanstående dokument i tre exemplar och följande upplysningar: 3.1.2.1 Ritningar av fordonets stomme i lämplig skala, som visar säkerhetsbältenas lägen, och detaljerade ritningar av säkerhetsbältena och av de punkter där de är fästa. 3.1.2.2 En specifikation av använda material som kan påverka säkerhetsbältenas hållfasthet. 3.1.2.3 En teknisk beskrivning av säkerhetsbältena. 3.1.2.4 För säkerhetsbälten som är fästa i sätenas stomme: 3.1.2.5 En ingående beskrivning av fordonstypen med avseende på utformningen av sätena, deras förankringar samt deras inställningssystem och spärrsystem. 3.1.2.6 Ritningar, i lämplig skala och tillräckligt detaljerade, av sätena, deras förankringar i fordonet samt deras inställningssystem och spärrsystem.

3.1.3

Om tillverkaren så finner lämpligt ska ett representativt fordon av den fordonstyp för vilken godkännande önskas, eller de delar av fordonet som den tekniska tjänst som utför provningar för godkännande anser vara nödvändiga för provning av säkerhetsbälten, lämnas till tjänsten.

3.2   Typ av säkerhetsbälte

3.2.1

Ansökan om godkännande av en typ av säkerhetsbälte ska lämnas in av varumärkesinnehavaren eller av dennes behöriga ombud. När det gäller fasthållningsanordningar ska ansökan om godkännande av en typ av fasthållningsanordning lämnas in av varumärkesinnehavaren eller av dennes ombud eller av tillverkaren av det fordon i vilket anordningen ska installeras eller av dennes ombud.

3.2.2

Ansökan ska åtföljas av följande: 3.2.2.1 En teknisk beskrivning av bältestypen, där de band och styva delar som används anges, åtföljd av ritningar av de delar som bältet består av. Ritningarna ska visa den avsedda placeringen av godkännandenumret och tilläggssymboler i förhållande till godkännandemärkets cirkel. Beskrivningen ska nämna färgen på den modell som lämnas in för godkännande och ange den eller de fordonstyper för vilka bältestypen är avsedd. För upprullningsdon ska anvisningar för installation av avkänningsanordningen tillhandahållas. För bältesförsträckare ska en fullständig teknisk beskrivning av dess konstruktion och funktion, inklusive avkänningen, om sådan finns, som beskriver metoden för aktivering och eventuellt nödvändig metod för att undvika oavsiktlig aktivering, tillhandahållas. För fasthållningsanordningar ska beskrivningen inkludera ritningar av fordonets stomme och sätets stomme, inställningssystem och fästen i lämplig skala och tillräckligt detaljerade, som visar lägen för sätesförankringar, bältesförankringar och förstärkningar och åtföljas av en specifikation av använda material som kan påverka hållfastheten hos sätes- och bältesförankringarna och en teknisk beskrivning av sätes- och bältesförankringarna. Om bältet är konstruerat för att fästas i fordonets stomme med hjälp av en bältesjusteringsanordning för höjd ska det av den tekniska beskrivningen framgå huruvida denna anordning betraktas om en del av bältet eller inte. 3.2.2.2 Sex provexemplar av bältestypen, varav ett ska användas som referens. 3.2.2.3 10 meter av varje bandtyp som används för bältestypen. 3.2.2.4 Den tekniska tjänst som utför provningar för typgodkännande ska ha rätt att begära flera provexemplar.

3.2.3

För fasthållningsanordningar ska två provexemplar, vilka om tillverkaren så finner lämpligt får inkludera två av de provexemplar som krävs enligt punkterna 3.2.2.2 och 3.2.2.3, och antingen ett fordon representativt för den fordonstyp för vilken godkännande önskas eller den del eller de delar av fordonet som den tekniska tjänst som utför provningar av fasthållningsanordningar anser vara nödvändiga, lämnas till tjänsten.

4.   MÄRKNINGAR

De provexemplar av en bältestyp eller typ av fasthållningsanordning som lämnas in för godkännande i enlighet med punkterna 3.2.2.2, 3.2.2.3 och 3.2.2.4 ska tydligt och outplånligt märkas med tillverkarens namn, initialer eller handelsnamn eller varumärke.

5.   GODKÄNNANDE

5.1   Ett intyg som överensstämmer med den mall som anges i punkt 5.1.1 eller 5.1.2 ska bifogas typgodkännandeintyget:

5.1.1

Bilaga 1A för ansökningar som avses i punkt 3.1.

5.1.2

Bilaga 1B för ansökningar som avses i punkt 3.2.

5.2   Fordonstyp

5.2.1

Om ett fordon som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkt 8 samt i bilagorna 15 och 16 till dessa föreskrifter, ska godkännande av den fordonstypen beviljas.

5.2.2

Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. De två första siffrorna i numret, för närvarande 06 för ändringsserie 06, ska ange den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av godkännandet. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan fordonstyp, enligt definitionen i punkt 2.16, samma nummer.

5.2.3

Ett meddelande om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller om slutgiltigt upphörande av produktionen av en fordonstyp i enlighet med dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär enligt mallen i bilaga 1A till dessa föreskrifter.

5.2.4

Varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska på ett väl synligt och lättillgängligt ställe som anges i formuläret vara märkt med ett internationellt godkännandemärke bestående av följande: 5.2.4.1 En cirkel som omger bokstaven ”E”, följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (4). 5.2.4.2 Numret på dessa föreskrifter följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 5.2.4.1.

5.2.5

Den symbol som föreskrivs i punkt 5.2.4.1 behöver inte upprepas om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera av de andra föreskrifter som är fogade till överenskommelsen i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter; i sådana fall ska ytterligare nummer och symboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter anges i kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 5.2.4.1.

5.2.6

Godkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.

5.2.7

Godkännandemärket ska placeras nära eller på den skylt med fordonsdata som tillverkaren anbringat.

5.3   Typ av säkerhetsbälte

5.3.1

Om provexemplaren för en bältestyp som lämnas in i enlighet med punkt 3.2 uppfyller kraven i punkterna 4, 5.3 och 6 i dessa föreskrifter, ska godkännande beviljas.

5.3.2

Varje godkänd typ ska tilldelas ett godkännandenummer. De två första siffrorna i numret, för närvarande 06 för ändringsserie 06, ska ange den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av godkännandet. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan typ av bälte eller fasthållningsanordning samma nummer.

5.3.3

Ett meddelande om beviljat, utökat eller ej beviljat godkännande av en typ av bälte eller fasthållningsanordning i enlighet med dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär enligt mallen i bilaga 1B till dessa föreskrifter.

5.3.4

Utöver de märkningar som föreskrivs i punkt 4 ska varje bälte som överensstämmer med en typ som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ha följande upplysningar anbringade på lämplig plats: 5.3.4.1 Ett internationellt godkännandemärke som är utformat på följande sätt: 5.3.4.1.1 En cirkel som omger bokstaven ”E”, följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (5). 5.3.4.1.2 Ett godkännandenummer. 5.3.4.2 Följande tilläggssymboler: 5.3.4.2.1 Bokstaven ”A” för ett trepunktsbälte, bokstaven ”B” för ett höftbälte och bokstaven ”S” för bälten av specialtyp. 5.3.4.2.2 De symboler som avses i punkt 5.3.4.2.1 ska kompletteras med följande extra märkningar: 5.3.4.2.2.1 Bokstaven ”e” för ett bälte med en energiupptagande anordning. 5.3.4.2.2.2 Bokstaven ”r” för ett bälte som inkluderar ett upprullningsdon följt av symbolen (1, 2, 3, 4 eller 4N) för det upprullningsdon som används, i enlighet med punkt 2.14 i dessa föreskrifter, och bokstaven ”m” om det upprullningsdon som används är ett nödlåsande upprullningsdon med flerfunktion. 5.3.4.2.2.3 Bokstaven ”p” för säkerhetsbälten med en bältesförsträckare. 5.3.4.2.2.4 Bokstaven ”t” för ett säkerhetsbälte med ett upprullningsdon med en spänningsreducerande anordning. 5.3.4.2.2.5 Bälten med upprullningsdon av typ 4N ska även vara försedda med en symbol, i form av en rektangel med ett överkorsat fordon av kategori M1, vilket visar att det är förbjudet att använda denna typ av upprullningsdon i fordon av den kategorin. 5.3.4.2.2.6 Om säkerhetsbältet godkänns enligt punkt 6.4.1.3.3 i dessa föreskrifter, ska det märkas med ordet ”AIRBAG” i en rektangel. 5.3.4.2.3 Den symbol som avses i punkt 5.3.4.2.1 ska föregås av bokstaven ”Z” om säkerhetsbältet utgör en del av en fasthållningsanordning.

5.3.5

I punkt 2 i bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkets utformning.

5.3.6

Upplysningarna som avses i punkt 5.3.4 ska vara tydligt läsbara och outplånliga och får vara varaktigt anbringade genom antingen en etikett eller en direkt märkning. Etiketten eller märkningen ska tåla nötning.

5.3.7

De etiketter som avses i punkt 5.3.6 får vara utfärdade antingen av typgodkännandemyndigheten som beviljade godkännandet eller, under förutsättning att den myndigheten ger sitt tillstånd, av tillverkaren.

6.   SPECIFIKATIONER

6.1   Allmänna specifikationer

6.1.1   Varje provexemplar som lämnas in i enlighet med punkterna 3.2.2.2, 3.2.2.3 och 3.2.2.4 ska uppfylla de specifikationer som anges i punkt 6 i dessa föreskrifter.

6.1.2   Bältet eller fasthållningsanordningen ska vara utformade och konstruerade så att de då de är riktigt installerade och rätt använda av en person fungerar tillfredsställande och minskar risken för kroppsskada i händelse av en olycka.

6.1.3   Banden får inte kunna anta en form som kan innebära en fara för den åkande.

6.1.4   Användning av material med samma vattenhållande egenskaper som polyamid 6 är förbjuden i alla sådana mekaniska delar vars funktion skulle påverkas negativt av sådana egenskaper.

6.2   Styva delar

6.2.1   Allmänt

6.2.1.1   Säkerhetsbältets styva delar, till exempel låsbeslag, justeringsanordningar, fästen och liknande, får inte ha skarpa kanter som kan orsaka att banden nöts eller skavs av.

6.2.1.2   Alla delar av bältesenheten som kan påverkas av korrosion ska vara lämpligt korrosionsskyddade. Efter korrosionsprovningen, som beskrivs i punkt 7.2, får det inte finnas några tecken på försämring som kan förhindra anordningens rätta funktion och det får inte heller synas någon större korrosion när anordningen undersöks med blotta ögat av en sakkunnig observatör.

6.2.1.3   Styva delar som är avsedda att uppta energi eller utsättas för eller överföra en belastning får inte vara ömtåliga.

6.2.1.4   Bilbältets styva delar och plastdelar ska vara placerade och installerade så att de då motorfordonet används på normalt sätt inte kan fastna under ett säte som förskjuts eller i någon dörr på fordonet. Om någon av delarna inte uppfyller ovanstående krav ska den genomgå den köldprovning som anges i punkt 7.5.4. Om det efter provningen finns synliga sprickor i de styva delarnas plasthöljen eller plasthållare ska dessa plastdelar tas bort, varefter den återstående anordningen ska kontrolleras med avseende på dess fortsatta säkerhet. Om de återstående delarna av anordningen fortfarande är säkra, eller om inga synliga sprickor förekommer, ska den kontrolleras på nytt med avseende på kraven i punkterna 6.2.2, 6.2.3 och 6.4.

6.2.2   Låsbeslag

6.2.2.1   Låsbeslaget ska vara utformat så att det utesluter varje möjlighet till felaktig användning. Detta betyder bland annat att det inte får vara möjligt att ställa låsbeslaget i ett delvis stängt läge. Förfarandet för öppning av låsbeslaget ska vara självklart. De delar av låsbeslaget som kan förmodas komma i kontakt med bäraren ska ha en yta på minst 20 cm2 med en minsta bredd på 46 mm, mätt i ett plan högst 2,5 mm från kontaktytan. För låsbeslag för fyrpunktsbälten ska det sistnämnda kravet anses vara uppfyllt om låsbeslagets kontaktyta med bäraren ligger mellan 20 och 40 cm2.

6.2.2.2   Låsbeslaget ska även när det inte är belastat vara stängt oberoende av fordonets läge. Det får inte vara möjligt att lossa det av misstag, oavsiktligt eller med en kraft som är mindre än 1 daN. Låsbeslaget ska vara utformat så att det är lätt att använda och greppa. Det ska vara möjligt för bäraren att lossa det med en enkel enhandsrörelse i en riktning då det inte är belastat och då det belastas enligt punkt 7.8.2. För bältesenheter avsedda att användas på de främre yttre sätena, med undantag för fyrpunktsbälten, ska det dessutom vara möjligt för bäraren att koppla det med en enkel enhandsrörelse i en riktning. Låsbeslaget ska lossas genom tryckning på antingen en knapp eller en liknande anordning. Den yta som tryckningen utförs på ska, med knappen i läget för upplåsning och riktad i ett plan i rät vinkel mot knappens ursprungliga rörelseriktning, ha följande mått: för slutna knappar en yta på minst 4,5 cm2 och en bredd på minst 15 mm och för icke slutna knappar en yta på minst 2,5 cm2 och en bredd på minst 10 mm. Låsbeslagets öppningsyta ska vara röd. Ingen annan del av låsbeslaget får ha denna färg. När sätet är upptaget är det tillåtet med ett rött varningsljus i någon del av låsbeslaget, om det slås av när den sittande har fäst bältet.

6.2.2.3   När låsbeslaget provas enligt punkt 7.5.3 ska det fungera normalt.

6.2.2.4   Låsbeslaget ska kunna motstå upprepad manövrering och underkastas 5 000 öppnings- och stängningsmoment under normala användningsvillkor före den dynamiska provning som nämns i punkt 7.7. För låsbeslag för fyrpunktsbälten kan denna provning utföras utan att alla tungor förs in.

6.2.2.5   Den kraft som krävs för att öppna låsbeslaget i provningen enligt punkt 7.8 får inte överstiga 6 daN.

6.2.2.6   Låsbeslagets hållfasthet ska provas enligt punkterna 7.5.1 och, där så är lämpligt, 7.5.5. Det får inte gå sönder, deformeras allvarligt eller lossna då det utsätts för den föreskrivna belastningen.

6.2.2.7   I fråga om låsbeslag som innehåller en del som är gemensam för två anordningar ska hållfasthets- och lossningsprovningarna i punkterna 7.7 och 7.8 även utföras med låsbeslaget i den ena anordningen hopkopplat med kopplingsdelen i den andra anordningen, om det är möjligt att koppla låsbeslaget på detta sätt när det används.

6.2.3   Bältesjusteringsanordning

6.2.3.1   När bäraren har tagit på sig bältet ska det antingen justeras automatiskt så att det passar denne eller vara utformat så att den manuella justeringsanordningen är lätt åtkomlig för den sittande bäraren och enkel att använda. Det ska också vara möjligt att dra åt bältet med en hand så att det passar bärarens kroppsbyggnad och fordonssätets inställning.

6.2.3.2   Två provexemplar av varje bältesjusteringsanordning ska provas enligt kraven i punkt 7.3. Bandets glidning får inte överstiga 25 mm för varje provexemplar av justeringsanordningen, och summan av förändringarna för alla justeringsanordningar på ett bälte får inte överstiga 40 mm.

6.2.3.3   Alla justeringsanordningars hållfasthet ska provas enligt punkt 7.5.1. De får inte gå sönder eller lossna då de utsätts för den föreskrivna belastningen.

6.2.3.4   När en provning genomförs enligt punkt 7.5.6 får den kraft som krävs för att manövrera en manuell justeringsanordning inte överstiga 5 daN.

6.2.4   Fästen och bältesjusteringsanordningar för höjd

Fästenas hållfasthet ska provas enligt punkterna 7.5.1 och 7.5.2. Bältesjusteringsanordningar för höjd ska hållfasthetsprovas enligt punkt 7.5.2 i dessa föreskrifter om de inte har provats på fordonet enligt föreskrifter nr 14 (med den senaste versionen av ändringar) för förankringar av säkerhetsbälten. Dessa delar får inte gå sönder eller lossna då de utsätts för den föreskrivna belastningen.

6.2.5   Upprullningsdon

Upprullningsdon ska underkastas provningar och uppfylla nedan angivna krav, inklusive hållfasthetsprovningen enligt punkterna 7.5.1 och 7.5.2. (Dessa krav är så utformade att låsningsfria upprullningsdon är undantagna.)

6.2.5.1   Upprullningsdon med manuell upplåsning

6.2.5.1.1

Bandet i en bältesenhet med upprullningsdon med manuell upplåsning får inte röra sig mer än 25 mm mellan upprullningsdonets låsningslägen.

6.2.5.1.2

Bandet i en bältesenhet ska dras ut från ett upprullningsdon med manuell upplåsning till högst 6 mm av dess maximala längd när en kraft på minst 1,4 daN och högst 2,2 daN anbringas på bandet i den normala dragriktningen.

6.2.5.1.3

Bandet ska upprepade gånger dras ut från upprullningsdonet och tillåtas att rulla upp upprepade gånger enligt den metod som beskrivs i punkt 7.6.1 tills 5 000 cykler har genomförts. Upprullningsdonet ska sedan genomgå den korrosionsprovning som föreskrivs i punkt 7.2 och den dammprovning som föreskrivs i punkt 7.6.3. Det ska därefter tillfredsställande genomgå ytterligare 5 000 cykler av utdragning och upprullning. Efter ovanstående provningar ska upprullningsdonet fungera riktigt och fortfarande uppfylla kraven i punkterna 6.2.5.1.1 och 6.2.5.1.2.

6.2.5.2   Automatiskt låsande upprullningsdon

6.2.5.2.1

Bandet i en bältesenhet med ett automatiskt låsande upprullningsdon får inte röra sig mer än 30 mm mellan upprullningsdonets låsningslägen. Efter bärarens bakåtriktade rörelse ska bältet antingen förbli i sitt ursprungsläge eller återgå till detta läge automatiskt vid en efterföljande framåtriktad rörelse av bäraren.

6.2.5.2.2

Om upprullningsdonet är en del av ett höftbälte ska bandets upprullningskraft vara minst 0,7 daN då den mäts på den fria sträckan mellan provdockan och upprullningsdonet enligt punkt 7.6.4. Om upprullningsdonet är en del av ett diagonalbälte får bandets upprullningskraft inte vara mindre än 0,1 daN och inte större än 0,7 daN vid likartad mätning.

6.2.5.2.3

Bandet ska upprepade gånger dras ut från upprullningsdonet och tillåtas att rulla upp upprepade gånger enligt den metod som beskrivs i punkt 7.6.1 tills 5 000 cykler har genomförts. Upprullningsdonet ska sedan underkastas den korrosionsprovning som föreskrivs i punkt 7.2 följd av den dammprovning som beskrivs i punkt 7.6.3. Det ska därefter tillfredsställande genomgå ytterligare 5 000 cykler av utdragning och upprullning. Efter ovanstående provningar ska upprullningsdonet fungera riktigt och fortfarande uppfylla kraven i punkterna 6.2.5.2.1 och 6.2.5.2.2.

6.2.5.3   Nödlåsande upprullningsdon

6.2.5.3.1

Ett nödlåsande upprullningsdon ska uppfylla nedanstående villkor då det provas enligt punkt 7.6.2. För upprullningsdon med enkelfunktion enligt punkt 2.14.4.1 i dessa föreskrifter gäller endast kraven beträffande fordonets retardation.

6.2.5.3.1.1

Låsningen ska ha inträffat när fordonets retardation uppgår till 0,45 g (6) för upprullningsdon av typ 4 eller 0,85 g för upprullningsdon av typ 4N.

6.2.5.3.1.2

Det får inte låsas vid bandaccelerationer som i utdragningsriktningen uppgår till mindre än 0,8 g för upprullningsdon av typ 4 eller mindre än 1,0 g för upprullningsdon av typ 4N.

6.2.5.3.1.3

Det får inte låsas när dess avkänningsanordning lutas 12o eller mindre i varje riktning från det installationsläge som anges av tillverkaren.

6.2.5.3.1.4

Det ska låsas när dess avkänningsanordning lutas mer än 27o när det gäller upprullningsdon av typ 4 eller 40o när det gäller upprullningsdon av typ 4N i varje riktning från det installationsläge som anges av tillverkaren.

6.2.5.3.1.5

I fall då manövreringen av ett upprullningsdon är beroende av en extern signal eller kraftkälla ska dess konstruktion garantera att upprullningsdonet låses automatiskt vid fel eller avbrott i den signalen eller kraftkällan. Detta krav behöver dock inte uppfyllas för upprullningsdon med flerfunktion, förutsatt att endast en funktion är beroende av en extern signal eller kraftkälla och att avbrottet i signalen eller kraftkällan visas optiskt eller akustiskt för föraren.

6.2.5.3.2

Vid provning enligt punkt 7.6.2 ska ett nödlåsande upprullningsdon med flerfunktion, varav en är bandavkännande, uppfylla de angivna kraven och även låsas när bandaccelerationen uppgår till minst 3,0 g i utdragningsriktningen.

6.2.5.3.3

För provningar som nämns i punkterna 6.2.5.3.1 och 6.2.5.3.2 får den bandrörelse som kan inträffa innan upprullningsdonet låses uppgå till högst 50 mm med början vid den längd som anges i punkt 7.6.2.1. För provningar som nämns i punkt 6.2.5.3.1.2 får låsning inte inträffa förrän minst de första 50 mm av bandet rullats av med början vid den längd som anges i punkt 7.6.2.1.

6.2.5.3.4

Om upprullningsdonet är en del av ett höftbälte får bandets upprullningskraft inte vara mindre än 0,7 daN då den mäts på den fria sträckan mellan provdockan och upprullningsdonet enligt punkt 7.6.4. Om upprullningsdonet är en del av ett bälte som håller fast överkroppen ska bandets upprullningskraft vara minst 0,1 daN och högst 0,7 daN vid likartad mätning, med undantag för bälte försett med en spänningsreducerande anordning, då upprullningskraften får minskas till 0,05 daN, men endast under den tid då en sådan anordning är i driftläge. Om bandet löper genom en styranordning eller trissa ska upprullningskraften mätas på den fria sträckan mellan provdockan och styranordningen eller trissan. Om enheten innehåller en anordning som genom en manuell eller automatisk manöver hindrar bandet från att helt rullas upp får denna anordning inte manövreras när dessa krav kontrolleras. Om enheten innehåller en spänningsreducerande anordning ska bandets ovan beskrivna upprullningskraft mätas både med anordningen i driftläge och med anordningen ur driftläge när dessa krav kontrolleras före och efter hållbarhetsprovningar enligt punkt 6.2.5.3.5.

6.2.5.3.5

Bandet ska upprepade gånger dras ut från upprullningsdonet och tillåtas att rulla upp upprepade gånger enligt den metod som beskrivs i punkt 7.6.1 tills 40 000 cykler har genomförts. Upprullningsdonet ska sedan underkastas den korrosionsprovning som beskrivs i punkt 7.2 följd av den dammprovning som föreskrivs i punkt 7.6.3. Därefter ska det på ett tillfredsställande sätt genomgå ytterligare 5 000 cykler (vilket resulterar i totalt 45 000). Om enheten innehåller en spänningsreducerande anordning ska ovannämnda provningar genomföras med den spänningsreducerande anordningen i driftläge och ur driftläge. Efter ovannämnda provningar ska upprullningsdonet fungera riktigt och fortfarande uppfylla kraven i punkterna 6.2.5.3.1, 6.2.5.3.3 och 6.2.5.3.4.

6.2.5.4   Upprullningsdon ska, efter hållbarhetsprovning enligt punkt 6.2.5.3.5 och omedelbart efter mätningen av upprullningskraft enligt punkt 6.2.5.3.4, uppfylla båda av de två närmast följande kraven:

6.2.5.4.1

När upprullningsdon, med undantag av automatiskt låsande upprullningsdon, provas enligt punkt 7.6.4.2 ska upprullningsdonen kunna förhindra slack mellan bål och bälte.

6.2.5.4.2

När låsbeslaget öppnas för att frigöra tungan ska upprullningsdonet ensamt kunna rulla upp bandet helt och hållet.

6.2.6   Bältesförsträckare

6.2.6.1   När bältesförsträckaren har genomgått korrosionsprovning enligt punkt 7.2 ska den (inklusive kollisionsgivaren, som ska vara kopplad till anordningen med originalkontakterna men utan ström) fungera normalt.

6.2.6.2   Det ska kontrolleras att oavsiktlig manövrering av anordningen inte medför risk för kroppsskada på bäraren.

6.2.6.3   För bältesförsträckare med laddning:

6.2.6.3.1

När bältesförsträckaren har genomgått behandling enligt punkt 7.9.1 får den inte ha aktiverats av temperaturen och bältesförsträckaren ska fungera normalt.

6.2.6.3.2

Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att förhindra att de heta gaserna antänder lättantändliga material i närheten.

6.3   Band

6.3.1   Allmänt

6.3.1.1   Bandens egenskaper ska vara sådana att de garanterar att trycket på bärarens kropp fördelas så jämnt som möjligt över hela bandbredden och att banden inte vrider sig ens vid belastning. Banden ska ha energiupptagande och energispridande egenskaper. Banden ska ha stadkanter som inte repas upp vid användning.

6.3.1.2   Bandets bredd vid en belastning på 980 daN + 100 - 0 daN får inte vara mindre än 46 mm. Detta mått ska mätas med i enlighet med den provning som föreskrivs i punkt 7.4.3, varvid maskinen stoppas vid ovannämnda belastning (7).

6.3.2   Hållfasthet efter rumsbehandling

För de två bandexemplar som behandlats i överensstämmelse med punkt 7.4.1.1 får bandens brottbelastning enligt punkt 7.4.2 inte vara mindre än 1 470 daN. Skillnaden mellan brottbelastningarna för de två provexemplaren får inte överstiga 10 % av den större av de uppmätta brottbelastningarna.

6.3.3   Hållfasthet efter särskild behandling

För de två bandexemplar som behandlats i överensstämmelse med en av bestämmelserna i punkt 7.4.1 (utom 7.4.1.1), får bandets brottbelastning inte vara mindre än 75 % av medelvärdet av de belastningar som bestämts med den provning som nämns i punkt 6.3.2 och inte mindre än 1 470 daN. Den tekniska tjänst som utför provningarna kan utesluta en eller flera av dessa provningar om sammansättningen av det använda materialet eller upplysningar som redan är tillgängliga gör en eller flera provningar överflödiga.

6.4   Bältesenhet eller fasthållningsanordning

6.4.1   Dynamisk provning

6.4.1.1   Bältesenheten eller fasthållningsanordningen ska genomgå en dynamisk provning i överensstämmelse med punkt 7.7.

6.4.1.2   Den dynamiska provningen ska utföras på två bältesenheter som inte belastats tidigare, utom i fråga om bältesenheter som ingår i fasthållningsanordningar, varvid den dynamiska provningen ska utföras på de fasthållningsanordningar som är avsedda för en grupp av säten och som inte belastats tidigare. Låsbeslagen på de bältesenheter som ska provas ska ha uppfyllt kraven i punkt 6.2.2.4. För säkerhetsbälten med upprullningsdon ska upprullningsdonet ha genomgått den dammprovning som föreskrivs i punkt 7.6.3. För säkerhetsbälten eller fasthållningsanordningar som är försedda med bältesförsträckare med laddningar ska bältesförsträckaren dessutom ha genomgått den behandling som anges i punkt 7.9.1.

6.4.1.2.1

Bältena ska ha genomgått den korrosionsprovning som beskrivs i punkt 7.2, varefter låsbeslagen ska genomgå ytterligare 500 cykler av öppning och stängning under normala användningsvillkor.

6.4.1.2.2

Säkerhetsbälten med upprullningsdon ska ha genomgått antingen de provningar som beskrivs i punkt 6.2.5.2 eller de som beskrivs i punkt 6.2.5.3. Om ett upprullningsdon redan har genomgått korrosionsprovningen i enlighet med föreskrifterna i punkt 6.4.1.2.1, behöver denna provning dock inte upprepas.

6.4.1.2.3

För ett bälte avsett att användas med en bältesjusteringsanordning för höjd, enligt definitionen i punkt 2.14.6, ska provningen utföras med anordningen inställd i den mest ogynnsamma positionen (eller positionerna), vilken ska väljas av den tekniska tjänst som har ansvaret för provningarna. Om bältesjusteringsanordningen för höjd utgörs av bältesförankringen, vilket är godkänt enligt bestämmelserna i föreskrifter nr 14, får den tekniska tjänst som har ansvaret för provningarna emellertid, efter eget gottfinnande, tillämpa bestämmelserna i punkt 7.7.1.

6.4.1.2.4

För säkerhetsbälte med bältesförsträckare får den minsta förskjutning som anges i punkt 6.4.1.3.2 minskas med hälften. För denna provning ska bältesförsträckaren vara i funktion.

6.4.1.2.5

Före en dynamisk provning ska ett säkerhetsbälte med spänningsreducerande anordning genomgå hållbarhetsprovning med anordningen i driftläge enligt punkt 6.2.5.3.5. Därefter ska den dynamiska provningen genomföras med den spänningsreducerande anordningen i driftläge.

6.4.1.3   Under provningen ska följande krav uppfyllas:

6.4.1.3.1

Ingen del av en bältesenhet eller en fasthållningsanordning som håller den sittande får gå sönder och inget låsbeslag och ingen spärr- eller förskjutningsanordning får frigöras eller öppnas, och

6.4.1.3.2

provdockans förskjutning framåt ska vara mellan 80 och 200 mm i höftnivå för höftbälten. För andra bältestyper ska förskjutningen framåt vara mellan 80 och 200 mm i höftnivå och mellan 100 och 300 mm i bröstnivå. För fyrpunktsbälte får de minsta förskjutningar som anges ovan minskas med hälften. Dessa förskjutningar är förskjutningarna i förhållande till de mätpunkter som visas i figur 6 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

6.4.1.3.3

För säkerhetsbälte avsett att användas i ett främre yttre säte, som skyddas av en krockkudde framför sig, får bröstreferenspunktens förskjutning överstiga den som anges i punkt 6.4.1.3.2, om dess hastighet vid detta värde inte överstiger 24 km/tim.

6.4.1.4   För fasthållningsanordningar gäller följande:

6.4.1.4.1

Rörelsen i bröstreferenspunkten får överstiga den som anges i punkt 6.4.1.3.2 om det kan visas, antingen genom beräkning eller genom ytterligare en provning, att ingen del av bålen eller huvudet på den provdocka som används för den dynamiska provningen kan komma i kontakt med någon framförvarande styv fordonsdel, bortsett från bröstkorgens kontakt med styrinrättningen om den senare uppfyller kraven i föreskrifter nr 12 och under förutsättning att kontakten inte inträffar vid en hastighet högre än 24 km/tim. För denna bedömning ska sätet anses befinna sig i det läge som anges i punkt 7.7.1.5.

6.4.1.4.2

I fordon där sådana anordningar används ska de förskjutnings- och spärrsystem som tillåter personerna i samtliga säten att lämna fordonet fortfarande kunna manövreras för hand efter den dynamiska provningen.

6.4.1.5   Undantagsvis får förskjutningarna för en fasthållningsanordning vara större än de som anges i punkt 6.4.1.3.2 om den övre förankringen på sätet omfattas av undantaget i punkt 7.4 i föreskrifter nr 14.

6.4.2   Hållfasthet efter nötningsbehandling

6.4.2.1   För båda provexemplaren som behandlats i överensstämmelse med punkt 7.4.1.6 ska brotthållfastheten bestämmas enligt punkterna 7.4.2 och 7.5. Belastningen ska vara minst 75 % av medelvärdet för den brotthållfasthet som bestämts under provningarna på icke nötta band och får inte vara mindre än den minsta belastning som angetts för de föremål som provas. Skillnader i brotthållfasthet mellan de två provexemplaren får inte överskrida 20 % av den högsta uppmätta brotthållfastheten. För förfaranden av typ 1 och typ 2 ska provning av brotthållfasthet endast utföras på bandexemplar (punkt 7.4.2). För förfarande av typ 3 ska provning av brotthållfasthet utföras på bandet i kombination med den berörda metalldelen (punkt 7.5).

6.4.2.2   De delar av bältesenheten som ska genomgå en nötningsbehandling anges i följande tabell och de förfaranden som kan vara lämpliga för dem visas med ”x”. Ett nytt provexemplar ska användas för varje förfarande.

	Förfarande 1	Förfarande 2	Förfarande 3
Fäste	—	—	x
Styrning eller trissa	—	x	—
Låsbeslagsögla	—	x	x
Justeringsanordning	x	—	x
Fastsydda delar på bandet	—	—	x

7.   PROVNINGAR

7.1   Användning av provexemplar som tillhandahållits för godkännande av en typ av bälte eller fasthållningsanordning (se bilaga 13 till dessa föreskrifter)

7.1.1   Två bälten eller fasthållningsanordningar behövs för granskning av låsbeslaget, köldprovning av låsbeslaget, den köldprovning som beskrivs i punkt 7.5.4 när så är nödvändigt, hållbarhetsprovning av låsbeslaget, korrosionsprovning av bältet, manövreringsprovning av upprullningsdonet, den dynamiska provningen och provningen av låsbeslagets öppning efter den dynamiska provningen. Ett av dessa två provexemplar ska användas för kontroll av bältet eller fasthållningsanordningen.

7.1.2   Ett bälte eller en fasthållningsanordning behövs för kontroll av låsbeslaget och hållfasthetsprovning av låsbeslaget, fästenas infästningar, bältesjusteringsanordningarna och, när så är nödvändigt, upprullningsdonen.

7.1.3   Två bälten eller fasthållningsanordningar behövs för kontroll av låsbeslaget, provning av mikroglidningen och nötningsprovning. Manövreringsprovningen av bältets justeringsanordning ska utföras på ett av dessa två provexemplar.

7.1.4   Bandexemplaret ska användas för provning av bandets brotthållfasthet. En del av detta exemplar ska sparas så länge godkännandet är giltigt.

7.2   Korrosionsprovning

7.2.1   En fullständig bältesenhet ska placeras i en provkammare enligt bilaga 12 till dessa föreskrifter. För en bältesenhet med upprullningsdon ska bandet vara avrullat i sin fulla längd minus 300 ± 3 mm. Med undantag för korta avbrott som kan behövas, t.ex. för kontroll och påfyllning av saltlösning, ska provningen fortgå oavbrutet under 50 timmar.

7.2.2   När provningen avslutas ska bältesenheten tvättas försiktigt eller doppas i rent rinnande vatten med en temperatur som inte överstiger 38 °C så att saltavlagringar som kan ha bildats avlägsnas, varefter bältesenheten ska torka i rumstemperatur under 24 timmar innan den kontrolleras enligt punkt 6.2.1.2.

7.3   Mikroglidprovning (se figur 3 i bilaga 11 till dessa föreskrifter)

7.3.1   De provexemplar som ska genomgå mikroglidprovningen ska under en tid av minst 24 timmar förvaras i en atmosfär som har temperaturen 20 ± 5 °C och en relativ luftfuktighet på 65 ± 5 %. Provningen ska utföras vid en temperatur mellan 15 och 30 °C.

7.3.2   Det ska säkerställas att justeringsanordningens fria del antingen pekar uppåt eller nedåt på provbänken, på samma sätt som i fordonet.

7.3.3   En belastning på 5 daN ska fastgöras i banddelens nedre ände. Den andra änden ska utsättas för en fram- och återgående rörelse med en total slaglängd på 300 ± 20 mm (se figur).

7.3.4   Om det finns en fri ände som fungerar som reservband får den inte på något sätt vara fäst eller fastklämd i den del som belastas.

7.3.5   Det ska säkerställas att bandet på provbänken i icke sträckt läge faller ned från justeringsanordningen i en konkav kurva, på samma sätt som i fordonet. Belastningen på 5 daN som anbringas på provbänken ska styras vertikalt på ett sådant sätt att belastningen hindras från att pendla och bältet från att vrida sig. Fästanordningen ska vara fastsatt i belastningen på 5 daN på samma sätt som i fordonet.

7.3.6   Innan den egentliga provningen inleds ska en serie på 20 cykler genomföras så att det självåtdragande systemet ställer in sig riktigt.

7.3.7   1 000 cykler ska genomföras med en frekvens på 0,5 cykler per sekund, med en total slaglängd på 300 ± 20 mm. Belastningen på 5 daN ska endast anbringas under den tid som motsvarar en slaglängd på 100 ± 20 mm för varje halvperiod.

7.4   Behandling av band och provning av brotthållfastheten (statisk)

7.4.1   Behandling av band för provning av brotthållfastheten

De provbitar som klippts av bandet som avses i punkt 3.2.2.3 ska behandlas enligt följande:

7.4.1.1   Temperaturbehandling och hygrometri

Bandet ska behandlas i enlighet med ISO 139 (2005), med standardatmosfär eller alternativ standardatmosfär. Om provningen inte utförs omedelbart efter behandlingen ska provbiten placeras i en hermetiskt sluten behållare tills provningen inleds. Brottbelastningen ska bestämmas inom 5 minuter efter att bandet tagits ut från behandlingsatmosfären eller behållaren.

7.4.1.2   Ljusbehandling

7.4.1.2.1   Villkoren i rekommendation ISO 105-B02 (1994/Amd2:2000) ska gälla. Bandet ska utsättas för ljus under den tid som krävs för att åstadkomma blekning av standardblått nr 7 till en nyans som motsvarar grad 4 på gråskalan för standardblått nr 7.

7.4.1.2.2   Efter exponering ska bandet behandlas på det sätt som anges i punkt 7.4.1.1. Om provningen inte utförs omedelbart efter behandlingen ska provbiten placeras i en hermetiskt sluten behållare tills provningen inleds. Brottbelastningen ska bestämmas inom 5 minuter efter att bandet tagits ut från behandlingsanordningen.

7.4.1.3   Köldbehandling

7.4.1.3.1   Bandet ska behandlas på det sätt som anges i punkt 7.4.1.1.

7.4.1.3.2   Bandet ska sedan under 1,5 timme förvaras på en plan yta i en köldkammare där lufttemperaturen är - 30 ± 5 °C. Det ska sedan vikas och vecket ska belastas med en vikt på 2 kg som tidigare kylts till - 30 ± 5 °C. När bandet belastats under 30 minuter i samma köldkammare ska vikten tas bort och brottbelastningen mätas inom 5 minuter efter att bandet tagits ut från köldkammaren.

7.4.1.4   Värmebehandling

7.4.1.4.1   Bandet ska förvaras under 3 timmar i ett värmeskåp i en atmosfär som har temperaturen 60 ± 5 °C och en relativ luftfuktighet på 65 ± 5 %.

7.4.1.4.2   Brottbelastningen ska bestämmas inom 5 minuter efter att bandet tagits ut från värmeskåpet.

7.4.1.5   Exponering för vatten

7.4.1.5.1   Bandet ska förvaras helt nedsänkt i destillerat vatten med en tillsats av våtmedel och med en temperatur på 20 ± 5 °C under tre timmar. Alla våtmedel lämpliga för den fiber som ska provas får användas.

7.4.1.5.2   Brottbelastningen ska bestämmas inom 10 minuter efter att bandet tagits ut från vattnet.

7.4.1.6   Nötningsbehandling

7.4.1.6.1   Nötningsbehandlingen ska genomföras på varje anordning där bandet kommer i kontakt med en styv del av bältet, med undantag av alla justeringsanordningar där provningen av mikroglidningen (punkt 7.3) visar att bandet glider mindre än hälften av det föreskrivna värdet, i vilket fall nötningsbehandling enligt förfarande 1 (punkt 7.4.1.6.4.1) inte är nödvändig. Behandlingsanordningen ska vara inställd så att den ungefärligen upprätthåller det relativa läget mellan bandet och kontaktytan.

7.4.1.6.2   Provexemplaren ska behandlas på det sätt som anges i punkt 7.4.1.1. Under nötningsbehandlingen ska omgivningstemperaturen ligga mellan 15 och 30 °C.

7.4.1.6.3   I tabellen nedan anges de allmänna villkoren för varje nötningsbehandling.

	Belastning daN	Frekvens Hz	Cykler antal	Slaglängd mm
Förfarande 1	2,5	0,5	5 000	300 ± 20
Förfarande 2	0,5	0,5	45 000	300 ± 20
Förfarande 3 (8)	0–5	0,5	45 000	—

Den slaglängd som anges i tabellens femte kolumn är slaglängden på den fram- och återgående rörelse som anbringas på bandet.

7.4.1.6.4   Särskilda förfaranden för behandling

7.4.1.6.4.1

Förfarande 1: för band som löper genom en justeringsanordning. En jämn vertikal belastning på 2,5 daN ska bibehållas på bandets ena ände, den andra änden ska vara fäst i en anordning som ger bandet en horisontell fram- och återgående rörelse. Justeringsanordningen ska placeras på det horisontella bandet så att det hålls spänt (se figur 1 i bilaga 11 till dessa föreskrifter).

7.4.1.6.4.2

Förfarande 2: för band som ändrar riktning då det löper genom en styv del. Under denna provning ska bandets vinklar hållas som visas i figur 2 i bilaga 11 till dessa föreskrifter. En jämn belastning på 0,5 daN ska bibehållas under provningen. I de fall då bandet ändrar riktning mer än en gång då det löper genom en styv del får belastningen på 0,5 daN ökas så att den föreskrivna bandrörelsen på 300 mm genom den styva delen uppnås.

7.4.1.6.4.3

Förfarande 3: för band som är fastsatt i en styv del med en söm eller liknande. Den totala fram- och återgående rörelsen ska vara 300 ± 20 mm men belastningen på 5 daN ska endast anbringas under den tid som motsvarar en slaglängd på 100 ± 20 mm för varje halvperiod (se figur 3 i bilaga 11 till dessa föreskrifter).

7.4.2   Provning av bandets brotthållfasthet (statisk provning)

7.4.2.1   Provningen ska varje gång utföras på två nya bandexemplar av tillräcklig längd vilka behandlats enligt bestämmelserna i punkt 7.4.1.

7.4.2.2   Varje band ska greppas mellan klämmorna på en dragprovningsmaskin. Klämmorna ska vara utformade så att brott på bandet undviks vid eller nära klämmorna. Draghastigheten ska vara ungefär 100 mm per minut. Provningsexemplarets fria längd mellan maskinens klämmor ska vid provningens början vara 200 ± 40 mm.

7.4.2.3   Spänningen ska sedan ökas tills bandet går sönder och brottbelastningen ska noteras.

7.4.2.4   Om bandet glider eller går sönder vid någon av klämmorna eller inom 10 mm från någon av dem är provningen inte giltig och en ny ska utföras på ett annat provexemplar.

7.4.3   Bredd under belastning

7.4.3.1   Provningen ska varje gång utföras på två nya bandexemplar av tillräcklig längd, vilka behandlats enligt bestämmelserna i punkt 7.4.1.

7.4.3.2   Varje band ska greppas mellan klämmorna på en dragprovningsmaskin. Klämmorna ska vara utformade så att brott på bandet undviks vid eller nära klämmorna. Draghastigheten ska vara ungefär 100 mm per minut. Provningsexemplarets fria längd mellan maskinens klämmor ska vid provningens början vara 200 ± 40 mm.

7.4.3.3   När belastningen uppnår 980 daN + 100 - 0 daN ska maskinen stoppas och mätningen utföras inom 5 sekunder. Provningen ska genomföras separat från dragprovningen.

7.5   Provning av delar av bältesenheter som innehåller styva delar

7.5.1   Låsbeslaget och justeringsanordningen ska anslutas till dragprovningsmaskinen med de delar av bältesenheten som de normalt är fastsatta i, och belastningen ska sedan ökas till 980 daN.

För fyrpunktsbälten ska låsbeslaget anslutas till provningsmaskinen med de band som är fästade i låsbeslaget och tungan eller de två tungorna som är belägna i stort sett symmetriskt i förhållande till låsbeslagets geometriska centrum. Om låsbeslaget eller justeringsanordningen är en del av fästet eller av trepunktsbältets gemensamma del ska låsbeslaget eller justeringsanordningen provas med fästet enligt punkt 7.5.2, utom när det gäller upprullningsdon med en trissa eller styrning på den övre bältesförankringen, då belastningen ska vara 980 daN och längden på det band som förblir upprullat på rullen utgöras av den längd som fås vid låsning så nära som möjligt 450 mm från bandets ände.

7.5.2   Fästen och eventuella bältesjusteringsanordningar för höjd ska provas på det sätt som anges i punkt 7.5.1, men belastningen ska vara 1 470 daN och ska med beaktande av bestämmelserna i punkt 7.7.1 andra meningen anbringas under de minst gynnsamma villkor som kan väntas uppkomma i ett fordon där bältet är riktigt installerat. För upprullningsdon ska provningen utföras med bandet helt avrullat från rullen.

7.5.3   Två provexemplar av den fullständiga bältesenheten ska placeras i ett köldskåp med temperaturen – 10o ± 1 °C under två timmar. Sedan de tagits ut ur köldskåpet ska låsbeslagets kopplingsdelar omedelbart låsas ihop manuellt.

7.5.4   Två provexemplar av den fullständiga bältesenheten ska placeras i ett köldskåp med temperaturen – 10o ± 1 °C under två timmar. De styva delar och de plastdelar som provas ska sedan i tur och ordning placeras på en plan, styv stålyta (som förvarats med provexemplaren i köldskåpet) som ligger på den horisontella ytan av ett kompakt styvt block med en massa på minst 100 kg och inom 30 sekunder efter det att delarna tagits ut från köldskåpet ska en stålvikt på 18 kg tillåtas falla fritt på dem från en höjd på 300 mm. Viktens anslagsyta ska ha en hårdhet på minst 45 HRC och utgöras av en konvex yta med en tvärradie på 10 mm och en längdradie på 150 mm längs viktens mittlinje. Ett provexemplar ska provas med axeln på den böjda anslagsytan längs med bandet och det andra provexemplaret ska provas med axeln på anslagsytan i 90o vinkel mot bandet.

7.5.5   Låsbeslag med delar som är gemensamma för två säkerhetsbälten ska belastas så att användningsförhållandena i fordonet med sätena i mittersta inställningsläget simuleras. En belastning på 1 470 daN ska anbringas samtidigt på varje band. Belastningens riktning ska fastställas enligt punkt 7.7.1. En lämplig anordning för provningen visas i bilaga 10 till dessa föreskrifter.

7.5.6   Vid provning av en manuell justeringsanordning ska bandet dras jämnt genom justeringsanordningen med beaktande av de normala användningsförhållandena, med en hastighet på ungefär 100 mm/s, och den högsta kraften ska mätas med en noggrannhet på 0,1 daN efter de första 25 mm av bandets rörelse. Provningen ska utföras i bandets båda rörelseriktningar genom justeringsanordningen och bandet ska manövreras 10 gånger före mätningen.

7.6   Ytterligare provningar för säkerhetsbälten med upprullningsdon

7.6.1   Upprullningsmekanismens hållbarhet

7.6.1.1   Bandet ska dras ut och tillåtas rulla upp föreskrivet antal cykler i en takt som inte överstiger 30 cykler per minut. För nödlåsande upprullningsdon ska ett ryck införas vid var femte cykel så att upprullningsdonet låses.

Rycken ska utföras med samma antal vid fem olika utdragningslängder, nämligen med 90, 80, 75, 70 och 65 % av bandets totala längd kvar på upprullningsdonet. Om längden överstiger 900 mm ska ovanstående procentangivelser dock gälla för de sista 900 mm av bandet som kan rullas ut från upprullningsdonet.

7.6.1.2   Lämplig utrustning för provningar enligt punkt 7.6.1.1 visas i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

7.6.2   Låsning av nödlåsande upprullningsdon

7.6.2.1   Upprullningsdonet ska provas med avseende på låsningen en gång med bandet avrullat i sin fulla längd minus 300 ± 3 mm.

7.6.2.1.1   För ett upprullningsdon som påverkas av bandrörelsen ska utdragningen göras i den riktning som är normal då upprullningsdonet är installerat i ett fordon.

7.6.2.1.2   Då upprullningsdon provas med avseende på känsligheten för fordonets retardation ska de provas vid ovanstående utdragning längs två vinkelräta axlar som är horisontella när upprullningsdonet är installerat i ett fordon enligt anvisningar från tillverkaren av säkerhetsbältet. Om denna position inte anges ska provningsmyndigheten samråda med tillverkaren av säkerhetsbältet. En av axlarna ska vara i en riktning som väljs av den tekniska tjänst som utför godkännandeprovningen så att de mest ogynnsamma villkoren med avseende på påverkan av låsmekanismen uppnås.

7.6.2.2   Lämplig utrustning för provningar enligt punkt 7.6.2.1 beskrivs i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Denna utrustning ska vara konstruerad så att den nödvändiga accelerationen uppnås innan bandet har dragits ut mer än 5 mm ur upprullningsdonet och så att utdragningen äger rum vid en genomsnittlig ökningstakt för accelerationen på minst 55 g/s (9) och högst 150 g/s (9) vid provning av känslighet för bandets rörelse och minst 25 g/s (9) och högst 150 g/s (9) vid provning av känslighet för fordonets retardation (9).

7.6.2.3   För provningen av överensstämmelse med kraven i punkterna 6.2.5.3.1.3 och 6.2.5.3.1.4 ska upprullningsdonet vara monterat på ett horisontellt bord och bordet lutas med en hastighet som inte överstiger 2o per sekund tills låsning har skett. Provningen ska upprepas med lutning i andra riktningar för att säkerställa att kraven är uppfyllda.

7.6.3   Dammtålighet

7.6.3.1   Upprullningsdonet ska placeras i en provkammare enligt beskrivningen i bilaga 5 till dessa föreskrifter. Det ska monteras i samma riktning som det är monterat i fordonet. Provkammaren ska innehålla damm enligt vad som anges i punkt 7.6.3.2. 500 mm av bandet ska dras ut från upprullningsdonet och hållas utdraget, med undantag för att det ska utsättas för tio fullständiga cykler av upprullningar och utdragningar inom en eller två minuter efter varje omrörning av dammet. Under en period av fem timmar ska dammet under fem sekunder var tjugonde minut röras om med tryckluft som inte innehåller någon olja eller fuktighet och passerar genom en öppning med en diameter på 1,5 ± 0,1 mm med ett tryck på 5,5 × 105 ± 0,5 × 105 Pa.

7.6.3.2   Det damm som används i provningen enligt punkt 7.6.3.1 ska bestå av ungefär 1 kg torr kvarts. Fördelningen av partiklarnas storlek ska vara följande:

a)	99–100 % släpps igenom en öppning på 150 μm och en tråddiameter på 104 μm.

b)	76–86 % släpps genom en öppning på 105 μm och en tråddiameter på 64 μm.

c)	60–70 % släpps igenom en öppning på 75 μm och en tråddiameter på 52 μm.

7.6.4   Upprullningskrafter

7.6.4.1   Upprullningskraften ska mätas med bältesenheten fastspänd på en provdocka såsom i den dynamiska provning som föreskrivs i punkt 7.7. Bandspänningen ska mätas så nära som möjligt intill kontaktpunkten med (men inte direkt på) provdockan medan bandet rullas upp med en ungefärlig hastighet på 0,6 m/min. För säkerhetsbälte med spänningsreducerande anordning ska upprullningskraft och bandspänning mätas både med den spänningsreducerande anordningen i funktion och ur funktion.

7.6.4.2   Före den dynamiska provning som beskrivs i punkt 7.7 ska den sittande provdockan, iklädd en bomullsskjorta, lutas framåt tills 350 mm av bandet har dragits ut från upprullningsdonet, och därefter släppas till ursprungsläget.

7.7   Dynamisk provning av bältesenheten eller fasthållningsanordningen

7.7.1   Bältesenheten ska vara monterad på en vagn som är försedd med säte och förankringar enligt bilaga 6 till dessa föreskrifter. Men om bältesenheten är avsedd för ett bestämt fordon eller bestämda fordonstyper ska dock avstånden mellan provdockan och förankringarna bestämmas av den tekniska tjänst som utför provningarna, antingen enligt de monteringsanvisningar som levereras med bältet eller enligt uppgifter som tillhandahålls av fordonstillverkaren. Om bältet är försett med en bältesjusteringsanordning för höjd enligt definitionen i punkt 2.14.6 ska anordningens placering och sättet att säkra den vara desamma som för fordonskonstruktionen.

När den dynamiska provningen har utförts för en fordonstyp behöver den i så fall inte upprepas för andra fordonstyper där varje förankringspunkt sitter mindre än 50 mm från motsvarande förankringspunkt för det provade bältet. Alternativt får tillverkare fastställa hypotetiska förankringspunkter för provning för att innefatta maximalt antal av verkliga förankringspunkter.

7.7.1.1   För säkerhetsbälte eller fasthållningsanordning som utgör en del av en enhet för vilken typgodkännande begärs som en fasthållningsanordning, ska säkerhetsbältet monteras antingen i enlighet med punkt 7.7.1 eller på den del av fordonets stomme vid vilken fasthållningsanordningen normalt är monterad, och denna del ska vara fastsatt i provningsvagnen på det sätt som föreskrivs i punkterna 7.7.1.2–7.7.1.6.

För säkerhetsbälte eller fasthållningsanordning med bältesförsträckare som är beroende av andra delar än de som ingår i själva bältesenheten ska bältesenheten monteras tillsammans med de nödvändiga ytterligare fordonsdelarna på provningsvagnen på det sätt som föreskrivs i punkterna 7.7.1.2–7.7.1.6.

Alternativt får tillverkaren, om det inte är möjligt att prova dessa anordningar på provningsvagnen, genom en konventionell frontalkollisionsprovning vid 50 km/tim i överensstämmelse med förfarandet ISO 3560 (1975) bevisa att anordningen uppfyller kraven i föreskrifterna.

7.7.1.2   Den metod som används för att säkra fordonet under provningen får inte vara utformad så att den förstärker sätets eller bilbältets förankringar, eller minskar den normala deformationen av stommen. Ingen del av fordonets främre del får tas med, om den genom att begränsa provdockans framåtriktade rörelse, bortsett från fötterna, kan minska belastningen på fasthållningsanordningen under provningen. De borttagna delarna av stommen kan ersättas med delar med likvärdig hållfasthet, förutsatt att de inte hindrar provdockans framåtriktade rörelse.

7.7.1.3   En säkringsanordning ska anses som tillräcklig om den inte har någon inverkan på en yta som sträcker sig över hela stommens bredd och om fordonet eller stommen blockeras eller stoppas framtill på ett avstånd av minst 500 mm från förankringen för den provade fasthållningsanordningen. Baktill ska stommen säkras bakom förankringarna på ett avstånd som är tillräckligt för att se till att kraven i punkt 7.7.1.2 uppfylls.

7.7.1.4   Fordonets säten ska ställas in och placeras i den körställning som den tekniska tjänst som utför provningarna anser ge de mest ogynnsamma villkoren för hållfastheten och som är kompatibla med provdockans placering i fordonet. Sätenas lägen ska anges i rapporten. Om sätet har ett ryggstöd med inställningsbar lutning ska ryggstödet spärras enligt tillverkarens anvisningar eller, om sådana anvisningar saknas, spärras på ett sådant sätt att det bildar en vinkel som för fordon av kategorierna M1 och N1 ligger så nära 25o som möjligt och för fordon av alla andra kategorier så nära 15o som möjligt.

7.7.1.5   I syfte att bedöma kraven i punkt 6.4.1.4.1 ska sätet beaktas i den mest framskjutna kör- eller åkställningen avpassad till provdockans mått.

7.7.1.6   Alla säten i en grupp av säten ska provas samtidigt.

7.7.1.7   Dynamiska provningar av fyrpunktsbälte ska utföras utan grenrem (enhet), om sådan finns.

7.7.2   Bältesenheten ska spännas fast enligt följande på provdockan (se bilaga 7 till dessa föreskrifter): en 25 mm tjock skiva ska placeras mellan provdockans rygg och sätets ryggstöd. Bältet ska justeras in tätt mot provdockan. Skivan ska sedan tas bort och provdockan placeras så att hela dess rygg är i beröring med sätets ryggstöd. En kontroll ska utföras för att se till att kopplingsmetoden för låsbeslagets två delar inte kan minska låsningens tillförlitlighet.

7.7.3   Bandens fria ändar ska sträcka sig tillräckligt långt bortom justeringsanordningarna för att medge glidning.

7.7.4   Retardations- eller accelerationsanordningar

Sökanden ska välja att använda någon av nedanstående anordningar:

7.7.4.1   Anordning för retardationsprovning

Vagnen ska drivas på ett sådant sätt att den i islagsögonblicket har en frigångshastighet av 50 ± 1 km/tim och så att provdockan förblir stabil. Vagnens stoppsträcka ska vara 40 ± 5 cm. Vagnen ska förbli horisontell under retardationen. Vagnens retardation ska åstadkommas med hjälp av den utrustning som beskrivs i bilaga 6 till dessa föreskrifter eller någon annan anordning som ger likvärdiga resultat. Utrustningen ska uppfylla följande krav:

Retardationskurvan för vagnen ska ligga inom det streckade området i diagrammet i bilaga 8 då vagnen är lastad med orörliga vikter till en totalmassa på 455 ± 20 kg för provningar av säkerhetsbälten och 910 ± 40 kg för provningar av fasthållningsanordningar varvid den nominella massan för vagnen och fordonets stomme är 800 kg. Om nödvändigt kan den nominella massan för vagnen och det fastsatta fordonets stomme ökas i steg om 200 kg, varvid en ytterligare orörlig vikt på 28 kg ska läggas till för varje steg. Inte i något fall får totalmassan för vagnen, fordonets stomme och de orörliga vikterna avvika från det nominella värdet för kalibreringsprovningar med mer än ± 40 kg. Under kalibreringen av stoppanordningen ska vagnens hastighet vara 50 ± 1 km/tim och stoppsträckan 40 ± 2 cm.

7.7.4.2   Anordning för accelerationsprovning

Vagnen ska framdrivas så att dess totala hastighetsförändring ΔV är . Vagnen ska förbli horisontell under accelerationen. Vagnens acceleration ska åstadkommas med hjälp av utrustning som uppfyller följande krav:

Accelerationskurvan för vagnen, lastad med orörliga vikter, ska ligga inom det streckade området i diagrammet i bilaga 8 och hålla sig ovanför det segment som anges av koordinaterna 10 g, 5 ms och 20 g, 10 ms. Islagets början (T0) definieras enligt ISO 17373 (2005) för en acceleration på 0,5 g. Inte i något fall får totalmassan för vagnen, fordonets stomme och de orörliga vikterna avvika från det nominella värdet för kalibreringsprovningar med mer än ± 40 kg. Under kalibreringen av anordningen för accelerationsprovning ska vagnens totala hastighetsförändring ΔV vara .

Oavsett om ovanstående krav är uppfyllda ska den tekniska tjänsten använda en vagn (med säten) i enlighet med punkt 1 i bilaga 6 som har en massa på mer än 380 kg.

7.7.5   Vagnens hastighet omedelbart före islaget (endast för retardationsvagnar, då det krävs för beräkning av stoppsträckan), vagnens acceleration eller retardation, provdockans förskjutning framåt och bröstkorgens hastighet vid en förskjutning av bröstkorgen på 300 mm ska mätas.

Hastighetsförändringen beräknas genom integration av vagnens registrerade acceleration eller retardation.

Den sträcka som behövs för att uppnå de första av vagnens hastighetsförändring får beräknas genom dubbel integration av vagnens registrerade retardation.

7.7.6   Efter islaget ska bältesenheten eller fasthållningsanordningen och dess styva delar kontrolleras visuellt med avseende på fel eller brott utan att låsbeslaget öppnas. För fasthållningsanordningar ska det, efter provningen, även fastställas huruvida de delar av fordonets stomme som är fäst i vagnen har utsatts för någon synlig bestående deformation. Varje sådan deformation ska beaktas vid varje beräkning som utförs enligt punkt 6.4.1.4.1.

7.7.7   Om provningarna utförts vid högre hastighet eller accelerationskurvan överskridit det streckade områdets övre kant och säkerhetsbältet uppfyller kraven ska provningarna dock ha anses utförts med tillfredsställande resultat.

7.8   Provning av låsbeslagets öppnande

7.8.1   Bältesenheter eller fasthållningsanordningar som redan har genomgått den dynamiska provningen enligt punkt 7.7 ska användas för denna provning.

7.8.2   Bältesenheten ska tas loss från provvagnen utan att låsbeslaget öppnas. En belastning ska anbringas på låsbeslaget genom direkt dragkraft på de band som är fästade i det så att alla banden utsätts för kraften daN. (Under förutsättning att n är antalet band kopplade till låsbeslaget när det är i låst läge.) Om låsbeslaget är anslutet till en styv del ska belastningen anbringas i samma vinkel som bildas av låsbeslaget och den styva delen under den dynamiska provningen. En belastning ska anbringas i en hastighet på 400 ± 20 mm/min på det geometriska centrumet för låsbeslagets utlösningsknapp längs en orörlig axel som är parallell med knappens ursprungliga rörelseriktning. Under anbringandet av den kraft som behövs för att öppna låsbeslaget ska detta hållas på plats av ett styvt stöd. Den ovan angivna belastningen får inte överstiga den gräns som anges i punkt 6.2.2.5. Provningsutrustningens kontaktpunkt ska ha en sfärisk form med en radie på 2,5 ± 0,1 mm. Den ska ha en polerad metallyta.

7.8.3   Öppningskraften för låsbeslaget ska mätas och varje fel på låsbeslaget ska noteras.

7.8.4   Efter provningen av låsbeslagets öppnande ska de delar av bältesenheten eller fasthållningsanordningen som provats enligt punkt 7.7 kontrolleras, och omfattningen av de skador som bältesenheten eller fasthållningsanordningen fått under den dynamiska provningen ska antecknas i provningsrapporten.

7.9   Ytterligare provningar för säkerhetsbälten med bältesförsträckare

7.9.1   Behandling

Bältesförsträckare får tas loss från säkerhetsbältet för att provas och förvaras under 24 timmar vid en temperatur på 60 ± 5 °C. Temperaturen ska därefter höjas till 100 ± 5 °C under två timmar. Därpå ska bältesförsträckaren förvaras under 24 timmar vid en temperatur på - 30 ± 5 °C. Sedan den tagits ut ur behandlingen ska bältesförsträckaren värmas upp till omgivningstemperaturen. Om bältesförsträckaren har tagits loss ska den åter monteras på säkerhetsbältet.

7.10   Provningsrapport

7.10.1   I provningsrapporten ska resultaten av alla provningar enligt punkt 7 anges och särskilt följande uppgifter:

a)	Typ av anordning som används för provningen (accelerations- eller retardationsanordning).

b)	Total hastighetsförändring.

c)	Vagnens hastighet omedelbart före islaget (endast för retardationsvagnar).

d)	Accelerations- eller retardationskurvan under vagnens hela hastighetsförändring.

e)	Provdockans största förskjutning framåt.

f)	Det läge, om det kan varieras, som låsbeslaget intagit under provningen.

g)	Kraften för att öppna låsbeslaget.

h)	Alla fel och brott.

Om de förankringar som föreskrivs i bilaga 6 till dessa föreskrifter inte har beaktats i kraft av punkt 7.7.1, ska det i provningsrapporten beskrivas hur bältesenheten eller fasthållningsanordningen var installerad och viktiga vinklar och mått ska anges.

8.   KRAV FÖR INSTALLATION I FORDONET

8.1   Utrustning för säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar

8.1.1   Med undantag av säten avsedda uteslutande att användas när fordonet är stillastående ska säten i fordon av kategorierna M1, M2 (klass III eller B (10)), M3 (klass III eller B (9)) och N vara försedda med säkerhetsbälten eller fasthållningsanordningar som uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter får kräva att säkerhetsbälten installeras i fordon av kategorierna M2 och M3 om dessa tillhör klass II.

Om säkerhetsbälten eller fasthållningsanordningar är monterade i fordon av klasserna I, II eller A som tillhör kategorierna M2 eller M3 ska dessa bälten eller anordningar uppfylla kraven i dessa föreskrifter.

Parterna i överenskommelsen får i nationell rätt medge installation av andra säkerhetsbälten eller fasthållningsanordningar än dem som omfattas av dessa föreskrifter, förutsatt att de är avsedda för funktionshindrade.

Fasthållningsanordningar som uppfyller bestämmelserna i bilaga 8 till föreskrifter nr 107 i deras lydelse enligt ändringsserie 02 är undantagna från bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Fordon av klasserna I eller A som tillhör kategorierna M2 eller M3 får förses med säkerhetsbälten eller fasthållningsanordningar som uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

8.1.2   Säkerhetsbälten eller fasthållningsanordningar för sittplatser där installation krävs ska vara av de typer som anges i bilaga 16 (som varken medger att låsningsfria upprullningsdon [punkt 2.14.1] eller upprullningsdon med manuell upplåsning [punkt 2.14.2] används). För alla sittplatser där höftbälten av typ B anges i bilaga 16, är det tillåtet att använda höftbälten av typ Br3, förutsatt att de inte dras in så mycket att de påtagligt reducerar komforten efter att ha spänts fast på normalt sätt.

8.1.2.1   För yttre sittplatser i andra säten än framsätet i fordon av kategorin N1 som visas i bilaga 16 och är markerade med symbolen Ø, får höftbälten av typ Br4m eller Br4Nm installeras, om det finns en passage mellan sätet och fordonets närmaste sidovägg avsedd att möjliggöra tillträde för passagerarna till andra delar av fordonet. Ett utrymme mellan ett säte och sidoväggen betraktas som en passage om avståndet mellan den sidoväggen med alla dörrar stängda och ett vertikalt längsgående plan som passerar genom det berörda sätets mittlinje – uppmätt i R-punktens läge och vinkelrätt mot fordonets längsgående mittplan – är mer än 500 mm.

8.1.3   Där säkerhetsbälten inte krävs får tillverkaren efter eget val tillhandahålla varje typ av säkerhetsbälte eller fasthållningsanordning som uppfyller kraven i dessa föreskrifter. Bälten av typ A av de typer som är tillåtna enligt bilaga 16 får tillhandahållas som alternativ till höftbälten för de sittplatser där höftbälten anges i bilaga 16.

8.1.4   På trepunktsbälten med upprullningsdon ska minst ett upprullningsdon verka på diagonalbandet.

8.1.5   Med undantag för fordon av kategori M1 får ett nödlåsande upprullningsdon av typ 4N (punkt 2.14.5) tillåtas i stället för ett upprullningsdon av typ 4 (punkt 2.14.4) i de fall då det, på ett sådant sätt som den tjänst som ansvarar för provningen anser vara tillfredsställande, har visats att det inte skulle vara praktiskt genomförbart att montera ett upprullningsdon av typ 4.

8.1.6   För de främre yttre och de främre mittersta sittplatser som visas i bilaga 16 och är markerade med symbolen *, ska höftbälten av den typ som anges i den bilagan betraktas som tillräckliga om vindrutan befinner sig utanför den referenszon som definieras i bilaga 1 till föreskrifter nr 21.

Med avseende på bilbältena ska vindrutan anses vara en del av referenszonen om den kan komma i statisk beröring med provningsutrustningen enligt den metod som beskrivs i bilaga 1 till föreskrifter nr 21.

8.1.7   Alla sittplatser i bilaga 16 som är märkta med symbolen • ska förses med trepunktsbälten av de typer som anges i bilaga 16, om inte något av följande villkor är uppfyllt, i vilket fall tvåpunktsbälten av en typ som anges i bilaga 16 får tillhandahållas:

8.1.7.1   det finns ett säte eller andra fordonsdelar som uppfyller punkt 3.5 i tillägg 1 till föreskrifter nr 80 direkt framför, eller

8.1.7.2   ingen del av fordonet befinner sig i eller, när fordonet är i rörelse, kan befinna sig i referenszonen, eller

8.1.7.3   de fordonsdelar som befinner sig inom denna referenszon överensstämmer med kraven på energiupptagande förmåga i tillägg 6 till föreskrifter nr 80.

8.1.8   Varje passagerarsäte som är utrustat med krockkudde för främre skydd ska förses med en varning för användning av bakåtvänd barnstol på den platsen. Denna information ska åtminstone utgöras av en etikett med tydliga varningspiktogram såsom anges nedan.

Måtten ska vara minst 120 × 60 mm eller motsvarande yta.

Etiketten får anpassas på ett sådant sätt att utseendet avviker från exemplet ovan, men innehållet ska uppfylla de ovan nämnda föreskrifterna.

8.1.9   När det gäller krockkuddar för främre skydd vid passagerarframsätet ska varningen varaktigt anbringas på varje yta av det främre passagerarsolskyddet i ett sådant läge att åtminstone en varning alltid är synlig oavsett solskyddets inställning. Alternativt ska en varning finnas på den synliga ytan av det hopfällda solskyddet och en andra varning i taket bakom solskyddet så att åtminstone en varning alltid är synlig. Det får inte vara möjligt att enkelt avlägsna varningsetiketten från solskyddet eller taket utan uppenbar, tydligt synlig skada som kvarstår på solskyddet eller i taket på fordonets insida.

Om fordonet inte har ett solskydd eller tak ska varningsmärket placeras på en plats där det är klart synligt vid alla tidpunkter.

När det gäller krockkuddar för främre skydd vid andra sittplatser i fordonet ska varningen befinna sig direkt framför sittplatsen i fråga och alltid vara fullt synlig för den som installerar en bakåtvänd fasthållningsanordning för barn på denna sittplats. Kraven i denna punkt och i punkt 8.1.8 gäller inte de sittplatser som är utrustade med en anordning som automatiskt avaktiverar krockkuddar för främre skydd när en bakåtvänd fasthållningsanordning för barn installeras.

8.1.10   Detaljerade uppgifter, med hänvisning till varningen, ska finnas i fordonets instruktionsbok. Som ett minimum ska följande text på de officiella språken i det land eller de länder där det rimligen kan förväntas att fordonet registreras (t.ex. inom EU, i Japan, Ryssland eller Nya Zeeland osv.), finnas:

Texten ska åtföljas av en avbildning av den varningsetikett som finns i fordonet. Informationen ska finnas lätt tillgänglig i instruktionsboken (t.ex. genom en särskild hänvisning till informationen på första sidan, med ett särskilt tumgrepp eller i en separat broschyr).

Kraven i denna punkt gäller inte fordon där alla passagerarsittplatser är utrustade med en anordning som automatiskt avaktiverar krockkuddar för främre skydd när en bakåtvänd fasthållningsanordning för barn installeras.

8.1.11   För säten som kan vändas eller ställas i andra lägen och som är avsedda att användas i dessa lägen när fordonet står stilla, gäller bestämmelserna i punkt 8.1.1 endast för de lägen som är avsedda för normalt bruk när fordonet färdas på väg, i enlighet med dessa föreskrifter.

8.2   Allmänna krav

8.2.1   Säkerhetsbälten, fasthållningsanordningar och Isofix-fasthållningsanordningar för barn enligt tabell 2 i tillägg 3 till bilaga 17 samt i-Size-fasthållningsanordningar för barn enligt tabell 3 i tillägg 3 till bilaga 17 ska vara fastsatta i förankringar, och för i-Size-fasthållningsanordningar för barn med stöd av en kontaktyta på fordonsgolvet, som överensstämmer med bestämmelserna i föreskrifter nr 14, bl.a. med avseende på konstruktion och mått, antal fästpunkter och krav på hållfasthet.

8.2.2   De säkerhetsbälten, fasthållningsanordningar och fasthållningsanordningar för barn som tillverkaren rekommenderar enligt tabellerna 1–3 i tillägg 3 till bilaga 17 ska vara installerade så att de fungerar tillfredsställande och minskar risken för kroppsskada i händelse av olycka. De ska särskilt vara installerade så att

8.2.2.1   banden inte sannolikt antar en form som kan innebära en fara för den åkande,

8.2.2.2   risken för att ett korrekt placerat band ska glida av axeln till följd av bärarens rörelse framåt minimeras,

8.2.2.3   risken för att bandet ska försämras genom beröring med vassa delar på fordonet eller sätets stomme eller fasthållningsanordningar för barn som tillverkaren rekommenderar enligt tabellerna 1–3 i tillägg 3 till bilaga 17 minimeras.

8.2.2.4   För varje sittplats ska säkerhetsbältet vara konstruerat och installerat så att det kan användas med lätthet. Vidare ska, om hela sätet eller säteskudden eller ryggstödet kan fällas för att ge tillträde till fordonets bakre del eller till dess bagage- eller transportutrymme, de säkerhetsbälten som dessa säten är utrustade med, sedan sätena fällts upp och återställts till sittläge, vara tillgängliga för användning eller med lätthet kunna hämtas fram under eller bakom sätena av en person enligt instruktioner i fordonets användarmanual, utan att den personen behöver utbildning eller övning.

8.2.2.5   Den tekniska tjänsten ska kontrollera att följande gäller när låsbeslagets tunga är införd i låsbeslaget:

8.2.2.5.1

Bältets möjliga slack förhindrar inte en korrekt installation av de fasthållningsanordningar för barn som tillverkaren rekommenderar.

8.2.2.5.2

I fråga om trepunktsbälten kan en spänning på minst 50 N uppnås vid bältets höftparti genom att bältets diagonala del sträcks när det placeras a) på en tioåringsprovdocka enligt tillägg 1 till bilaga 8 till föreskrifter nr 44 som är inställd enligt tillägg 4 till bilaga 17 till dessa föreskrifter, eller b) på den fixtur som anges i figur 1 i tillägg 1 till bilaga 17 till dessa föreskrifter i de säten som medger att en universal fasthållningsanordning för barn installeras.

8.3   Särskilda krav för styva delar som ingår i bilbälten eller fasthållningsanordningar

8.3.1   Styva delar såsom låsbeslag, justeringsanordningar och fästen får inte öka risken för kroppsskada på bäraren eller andra personer i fordonet vid en olycka.

8.3.2   Anordningen för att lossa låsbeslaget ska vara klart synlig och lätt åtkomlig för bäraren och den ska vara utformad så att den inte kan öppnas oavsiktligt eller av misstag. Låsbeslaget ska vidare sitta på en plats där det är lätt åtkomligt för någon som kan behöva lossa bäraren i en nödsituation.

Låsbeslaget ska vara installerat så att det kan lossas av bäraren med en enkel rörelse med ena handen i en enda riktning både då det inte är belastat och då det upptar bärarens vikt.

I fråga om säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar för främre yttre sittplatser, med undantag för fyrpunktsbälten, ska låsbeslaget vidare kunna låsas på motsvarande sätt.

En kontroll ska utföras för att säkerställa att bredden på kontaktytan är minst 46 mm om låsbeslaget kommer i beröring med bäraren.

En kontroll ska utföras för att säkerställa att kontaktytan uppfyller kraven i punkt 6.2.2.1 i dessa föreskrifter om låsbeslaget kommer i beröring med bäraren.

8.3.3   När bältet används ska det antingen ställas in automatiskt så att det passar bäraren eller vara utformat så att den manuella justeringsanordningen är lätt åtkomlig och enkel att använda för bäraren då denne sitter. Det ska också vara möjligt att dra åt bältet med en hand så att det passar bärarens kroppsbyggnad och fordonssätets inställning.

8.3.4   Säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar med upprullningsdon ska vara installerade så att upprullningsdonen kan fungera riktigt och rulla upp bandet effektivt.

8.3.5   För att informera användare av fordon om de åtgärder som vidtagits för transport av barn ska fordon av kategorierna M1, M2, M3 och N1 uppfylla informationskraven i bilaga 17. Alla fordon av kategori M1 ska vara försedda med Isofix-lägen, i enlighet med tillämpliga bestämmelser i föreskrifter nr 14.

Det första Isofix-läget ska möjliggöra åtminstone installation av en av tre framåtvända fixturer enligt definitionen i tillägg 2 till bilaga 17. Det andra Isofix-läget ska möjliggöra åtminstone installation av en av tre bakåtvända fixturer enligt definitionen i tillägg 2 till bilaga 17. Om det för detta andra Isofix-läge på grund av fordonets konstruktion inte är möjligt att installera en bakåtvänd fasthållningsanordning i fordonets andra sätesrad är det tillåtet att installera en av de sex fixturerna i vilket läge som helst i fordonet.

8.3.6   På alla i-Size-sittplatser ska det vara möjligt att installera fixturerna för Isofix-fasthållningsanordningar för barn ISO/F2X (B1), ISO/R2 (D) och rymma bedömningsutrymmet för installation av stödben enligt definitionen i tillägg 2 till bilaga 17.

Bedömningsutrymmet för installation av stödben kännetecknas av följande (se även figurerna 8 och 9 i tillägg 2 till bilaga 17 till dessa föreskrifter):

a)	Begränsning i sida: Två plan parallella med och 100 mm från det längsgående mittplanet av den fixtur som installerats på respektive sittplats.

b)	Begränsning framåt: Ett plan vinkelrätt mot det plan som ges av bottenytan av fixturen och vinkelrätt mot det längsgående mittplanet av fixturen, 695 mm från det plan som går genom mittlinjerna av de nedre Isofix-förankringarna och är vinkelrätt mot bottenytan av fixturen.

c)

Begränsning bakåt: i) Ovanför bottenytan av fixturen på dess framsida, och ii) under bottenytan av fixturen av ett plan vinkelrätt mot det plan som ges av bottenytan och vinkelrätt mot det längsgående mittplanet av fixturen, 585 mm från det plan som går genom mittlinjerna av de nedre Isofix-förankringarna och är vinkelrätt mot bottenytan av fixturen.

d)	Begränsning i höjd: i) Ovanför bottenytan av fixturen av ett plan som är parallellt med och 85 mm ovanför denna yta, och ii) under bottenytan av fixturen vid ovansidan av fordonsgolvet (inkl. klädsel, matta, skum etc.).

Den vinkel som används för den geometriska bedömningen ovan ska vara så som uppmätts enligt punkt 5.2.3.4 i föreskrifter nr 14.

Ingen del av fordonet får komma i kontakt med bedömningsutrymmet för installation av stödben.

Överensstämmelse med detta krav kan bevisas genom ett fysiskt prov eller datorsimulering eller representativa ritningar.

8.4   Bältespåminnare

8.4.1   Förarsätet i fordon av kategori M1  (11) ska vara försett med en bältespåminnare som uppfyller kraven i dessa föreskrifter. Om fordonstillverkaren tillhandahåller en bältespåminnare för förarsätet i andra fordonskategorier får bältespåminnaren godkännas enligt dessa föreskrifter (12).

8.4.1.1   Parterna i överenskommelsen får tillåta att bältespåminnaren avaktiveras, förutsatt att avaktiveringen uppfyller kraven i punkt 8.4.2.6.

8.4.2   Bältespåminnare

8.4.2.1   Allmänna krav

8.4.2.1.1

Den visuella varningen ska vara belägen så att den är lätt synlig och igenkännbar i dagsljus av föraren och särskiljbar från andra varningar. Om den visuella varningssignalen använder röd färg, ska den använda en symbol som överensstämmer med punkt 21 i tabell 1 i föreskrifter nr 121. (punkt K.01 – ISO 2575:2000) eller,

8.4.2.1.2

Den visuella varningen ska vara en kontinuerlig eller periodisk signal.

8.4.2.1.3

Ljudvarningen ska vara en kontinuerlig eller periodisk ljudsignal eller röstinformation. Om röstinformation används ska tillverkaren se till att varningen använder det eller de språk som är gängse på den marknad där fordonet säljs. Denna ljudvarning får bestå av flera steg.

8.4.2.1.4

Ljudvarningen ska vara lättigenkännlig för föraren.

8.4.2.2   Den första nivåns varning ska vara åtminstone en visuell varning som aktiveras i 4 sekunder eller mer när förarens bälte inte är fastsatt trots att tändningen är på.

8.4.2.3   Aktiveringen av den första nivåns varning ska provas enligt förfarandet i punkt 1 i bilaga 18.

8.4.2.4   Den andra nivåns varning ska vara en visuell signal och en ljudsignal som aktiveras i 30 sekunder eller mer, utom om varningen upphör i mer än 3 sekunder när bältet inte är fäst, när fordonet är i normal drift och minst ett av följande villkor (eller någon kombination av dessa villkor) föreligger:

8.4.2.4.1

Körsträckan är större än gränssträckan. Gränssträckan får inte överskrida 500 m. Den sträcka som fordonet inte körs i normal drift ska inte räknas med.

8.4.2.4.2

Hastigheten är större än gränshastigheten. Gränshastigheten får inte överskrida 25 km/tim.

8.4.2.4.3

Löptiden (motorn i gång) är större än gränsen för löptid. Denna gräns får inte överskrida 60 sekunder. Varaktigheten för första nivåns varning och den tid då fordonet inte är i normal drift ska inte räknas med.

8.4.2.5   Aktiveringen av den andra nivåns varning ska provas enligt provningsförfarandet i punkt 2 i bilaga 18.

8.4.2.6   Bältespåminnaren får konstrueras så att den kan avaktiveras.

8.4.2.6.1

Om en kortfristig avaktivering tillhandahålls ska det vara svårare att avaktivera bältespåminnaren än att sätta fast och lossa säkerhetsbältet. När tändningen varit avstängd i mer än 30 minuter och sedan slås på, ska en kortfristigt avaktiverad bältespåminnare aktiveras igen.

8.4.2.6.2

Om en långfristig avaktivering tillhandahålls, ska det krävas en rad handgrepp för att avaktivering ska ske, som endast anges i tillverkarens tekniska manual eller som kräver användning av verktyg (mekaniska, elektriska, digitala osv.) som inte tillhandahålls med fordonet.

9.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandena för säkerställande av produktionsöverensstämmelse ska överensstämma med dem som anges i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

9.1	Varje fordonstyp eller säkerhetsbälte eller fasthållningsanordning som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska vara tillverkad på ett sådant sätt att den överensstämmer med den typ som godkänts genom att uppfylla kraven i punkterna 6, 7 och 8.

9.2	Minimikraven för förfaranden för kontroll av produktionsöverensstämmelse som beskrivs i bilaga 14 till dessa föreskrifter ska uppfyllas.

9.3	Den typgodkännandemyndighet som beviljat typgodkännandet får när som helst granska de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas vid varje produktionsanläggning. Den normala frekvensen för dessa granskningar ska vara två gånger om året.

10.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

10.1

Det godkännande som beviljats avseende ett fordon eller en typ av bälte eller fasthållningsanordning får återkallas om kraven i punkt 9.1 inte uppfylls, eller om de säkerhetsbälten eller fasthållningsanordningar som valts ut inte klarar de kontroller som föreskrivs i punkt 9.2.

10.2

Om en av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den omedelbart rapportera detta till övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1A eller bilaga 1B till dessa föreskrifter (enligt vad som är tillämpligt).

11.   ÄNDRINGAR OCH UTÖKNINGAR AV GODKÄNNANDE AV FORDONSTYP ELLER TYP AV SÄKERHETSBÄLTE ELLER FASTHÅLLNINGSANORDNING

11.1

Varje ändring av fordonstypen eller bältestypen eller typen av fasthållningsanordning ska meddelas till den typgodkännandemyndighet som godkänt fordonstypen eller bältestypen eller typen av fasthållningsanordning. Myndigheten får då antingen 11.1.1 anse att de utförda ändringarna sannolikt inte kommer att få nämnvärda negativa effekter och att fordonet eller säkerhetsbältet eller fasthållningsanordningen ändå fortfarande uppfyller kraven, eller 11.1.2 kräva en ytterligare provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för att genomföra provningarna.

11.2

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 11.1 ska en variant av fordonet, vars vikt i körklart skick är mindre än vikten på det fordon som genomgått godkännandeprovningen, inte betraktas som en ändring av fordonstypen.

11.3

En bekräftelse på godkännande eller ett ej beviljat godkännande, där ändringarna anges, ska enligt det förfarande som anges i punkt 5.2.3 eller 5.3.3 lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter.

11.4

Den typgodkännandemyndighet som utfärdar utökningen av godkännandet ska tilldela varje sådan utökning ett serienummer och rapportera detta till de övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1A eller 1B till dessa föreskrifter.

12.   SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN

En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en anordning som godkänts enligt dessa föreskrifter ska underrätta typgodkännandemyndigheten som beviljade godkännandet om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1A eller 1B till dessa föreskrifter.

13.   ANVISNINGAR

För en typ av säkerhetsbälte som levereras separat från fordonet måste det tydligt anges på förpackningen och i installationsanvisningarna för vilken eller vilka fordonstyper den är avsedd.

14.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETER OCH FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROVNINGAR

De parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningarna och för de typgodkännandemyndigheter som beviljar godkännande och till vilka meddelanden om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.

15.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

15.1   Godkännande av fordonstyp

15.1.1

Från och med den dag då supplement 15 till ändringsserie 04 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden i enlighet med dem i deras lydelse enligt supplement 15 till ändringsserie 04.

15.1.2

Från och med två år efter ikraftträdandet av supplement 15 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 15 till ändringsserie 04 är uppfyllda.

15.1.3

Från och med sju år efter ikraftträdandet av supplement 15 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att erkänna godkännanden som inte beviljats i enlighet med supplement 15 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter. Befintliga godkännanden av andra fordonskategorier än M1 som inte påverkas av supplement 15 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter ska dock förbli giltiga och de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att acceptera dem.

15.1.3.1

Från och med den 1 oktober 2000 får dock de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att erkänna godkännanden för fordon av kategorierna M1 och N1 som inte beviljats i enlighet med supplement 8 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter, om informationskraven i punkt 8.3.5 och bilaga 17 inte är uppfyllda.

15.2   Installation av säkerhetsbälten och bältespåminnare

Dessa övergångsbestämmelser gäller endast för installation av säkerhetsbälten och bältespåminnare i fordon och förändrar inte säkerhetsbältets märke.

15.2.1

Från och med den dag då supplement 12 till ändringsserie 04 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 12 till ändringsserie 04.

15.2.2

Efter utgången av en period på 36 månader efter det officiella datum för ikraftträdande som avses i punkt 15.2.1 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om fordonstypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter i dess lydelse enligt supplement 12 till ändringsserie 04.

15.2.3

Efter utgången av en period på 60 månader efter det officiella datum för ikraftträdande som avses i punkt 15.2.1 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att erkänna godkännanden som inte beviljats i enlighet med supplement 12 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter.

15.2.4

Från och med den dag då supplement 14 till ändringsserie 04 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 14 till ändringsserie 04.

15.2.5

Från och med den dag då supplement 16 till ändringsserie 04 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 16 till ändringsserie 04.

15.2.6

Efter utgången av en period på 36 månader efter det officiella datum för ikraftträdande som avses i punkt 15.2.4 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om fordonstypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter i dess lydelse enligt supplement 14 till ändringsserie 04.

15.2.7

Efter utgången av en period på 60 månader efter det officiella datum för ikraftträdande som avses i punkt 15.2.4 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att erkänna godkännanden som inte beviljats i enlighet med supplement 14 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter.

15.2.8

Efter den 16 juli 2006 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om fordonstypen uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 16 till ändringsserie 04.

15.2.9

Efter den 16 juli 2008 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att erkänna godkännanden av fordon av kategori N1 som inte beviljats i enlighet med supplement 16 till ändringsserie 04 till dessa föreskrifter.

15.2.10

Från och med den dag då ändringsserie 05 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 05.

15.2.11

Från och med 18 månader efter dagen för ikraftträdandet får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om den fordonstyp som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 05.

15.2.12

Från och med 72 månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 05 till dessa föreskrifter ska godkännanden enligt dessa föreskrifter upphöra att gälla utom i fråga om de fordonstyper som uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 05.

15.2.13

Utan hinder av punkt 15.2.12 ska godkännanden av andra fordonskategorier än M1 enligt föregående ändringsserier till föreskrifterna som inte påverkas av ändringsserie 05 med avseende på kraven på montering av bältespåminnare förbli giltiga och de parter i överenskommelsen som tillämpar föreskrifterna ska fortsätta att godta dem.

15.2.14

Utan hinder av punkt 15.2.12 ska godkännanden av andra fordonskategorier än N2 och N3 enligt föregående ändringsserier till föreskrifterna som inte påverkas av ändringsserie 05 med avseende på minimikrav på säkerhetsbälten och upprullningsdon i bilaga 16 förbli giltiga och de parter i överenskommelsen som tillämpar föreskrifterna ska fortsätta att godta dem.

15.2.15

Även efter den dag då ändringsserie 05 träder i kraft ska godkännanden av komponenter och separata tekniska enheter enligt föregående ändringsserier till föreskrifterna förbli giltiga och de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att godta dem och får inte vägra att bevilja utökningar av godkännanden enligt ändringsserie 04 till dessa föreskrifter.

15.2.16

Utan hinder av ovanstående övergångsbestämmelser är de parter i överenskommelsen som börjar tillämpa dessa föreskrifter efter den dag då ändringsserie 05 träder i kraft inte skyldiga att godta godkännanden som beviljats i enlighet med någon tidigare ändringsserie till dessa föreskrifter.

15.3   Från och med den dag då ändringsserie 06 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 06.

15.3.1

Från och med 24 månader efter den dag då ändringsserie 06 träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 06 är uppfyllda.

15.3.2

Från och med 36 månader efter den dag då ändringsserie 06 träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att erkänna godkännanden som inte beviljats enligt kraven i ändringsserie 06 till dessa föreskrifter.

15.3.3

Även efter den dag då ändringsserie 06 träder i kraft ska godkännanden av komponenter och separata tekniska enheter enligt föregående ändringsserier till föreskrifterna förbli giltiga och de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att godta dem och får fortsätta att bevilja utökningar av godkännanden enligt ändringsserie 05.

15.3.4

Utan hinder av punkterna 15.3.1 och 15.3.2 ska godkännanden av fordonskategorier enligt föregående ändringsserier till föreskrifterna som inte påverkas av ändringsserie 06 förbli giltiga och de parter i överenskommelsen som tillämpar föreskrifterna ska fortsätta att godta dem.

15.3.5

Så länge som parterna i överenskommelsen inte har några krav på obligatorisk montering av säkerhetsbälten för fällbara säten i sin nationella lagstiftning vid den tidpunkt då de börjar tillämpa dessa föreskrifter, får de fortsätta att tillåta avsaknaden av sådan montering i samband med nationellt godkännande, och i så fall kan dessa busskategorier inte typgodkännas enligt dessa föreskrifter.

15.3.6

Inga av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter får vägra att bevilja godkännande av en komponent enligt föregående ändringsserier till föreskrifterna, om säkerhetsbältena är avsedda att installeras i fordon som godkändes före den aktuella ändringsserien.

15.3.7

Från och med den dag då supplement 5 till ändringsserie 06 officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja typgodkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 5 till ändringsserie 06.

15.3.8

Fram till 12 månader efter den dag då supplement 5 till ändringsserie 06 till dessa föreskrifter träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter fortsätta att bevilja typgodkännanden enligt ändringsserie 06 till dessa föreskrifter utan att ta hänsyn till bestämmelserna i supplement 5 till ändringsserie 06.

---

(1)  Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2 ‒ www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(2)  Japan ska inte hindras av sina skyldigheter enligt den överenskommelse som dessa föreskrifter är fogade till att kräva att fordon av kategori N1 som är typgodkända enligt dessa föreskrifter uppfyller de befintliga nationella kraven för bältespåminnare.

(3)  Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2 ‒ www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(4)  De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3/Annex 3 ‒ www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(5)  Se fotnot till punkt 5.2.4.1 i dessa föreskrifter.

(6)  g = 9,81 m/s2.

(7)  Provningen har ännu inte genomförts för vävda band med kypertkonstruktion med höghållfasta polyesterfibrer, eftersom sådan väv breddas under belastning. I sådana fall ska bredden utan belastning vara ≥ 46 mm.

(8)  Se punkt 7.4.1.6.4.3.

(9)  9,81 m/s2.

(10)  Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2 ‒ www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(11)  Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2 ‒ www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(12)  Även om de nu gällande kraven på bältespåminnare bara avser förarsätet i fordon av kategori M1, får det antas att tillämpningsområdet för dessa föreskrifter kommer att utökas till att omfatta andra fordonskategorier och sittplatser. Mot bakgrund av den mänskliga faktorns betydelse och framförandet av stimuli till föraren kommer de framtida kraven på bältespåminnare i dessa föreskrifter att sträva efter en harmonisering av varningssystemen.

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---