(1)

I juli 2005 införde rådet genom förordning (EG) nr 1174/2005 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina). Åtgärderna bestod av en antidumpningstull i form av en värdetull på mellan 7,6 % och 46,7 % (de ursprungliga åtgärderna).

(2)

I juli 2008 klargjorde rådet genom förordning (EG) nr 684/2008 (3), efter en partiell interimsöversyn på eget initiativ enligt artikel 11.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen (grundförordningen), tillämpningsområdet för åtgärderna och undantog vissa produkter från de ursprungliga antidumpningsåtgärderna, nämligen höglyftare, staplare, saxliftar och lyftvagnar med våg, som är självgående eller kan flyttas manuellt och som används för att flytta och lyfta lasten, för att stuva last i lagerutrymmen, stapla en lastpall ovanpå en annan, lyfta lasten till arbetsnivå eller för att lyfta och väga lasten, vilka konstaterades skilja sig från gaffelvagnar på grund av deras egenskaper och specifika funktioner och användningsområden.

(3)

I juni 2009 utvidgade rådet genom förordning (EG) nr 499/2009 (4), efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, den slutgiltiga antidumpningstull för ”alla övriga företag” som infördes genom förordning (EG) nr 1174/2005 till att även omfatta gaffelvagnar som avsänts från Thailand, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Thailand eller inte.

(4)

I oktober 2011 förlängde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 1008/2011 (5), efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, tillämpningen av den befintliga antidumpningstullen på import av gaffelvagnar med ursprung i Kina.

(5)

I april 2013 ändrade rådet förordning (EU) nr 1008/2011genom genomförandeförordning (EU) nr 372/2013 (6), efter en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, modifierade det ursprungliga intervallet för antidumpningstullar och införde en tullsats på 70,8 % för all import till unionen av gaffelvagnar med ursprung i Kina.

(6)

I september 2014 ändrade Europeiska kommissionen (kommissionen) förordning (EU) nr 1008/2011 genom genomförandeförordning (EU) nr 946/2014 (7), efter en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen, och införde en individuell tullsats på 54,1 % på importen av gaffelvagnar från Ningbo Logitrans Handling Equipment Co.

(7)

I augusti 2016 utvidgade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2016/1346 (8), efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, den tillämpliga slutgiltiga antidumpningstullen till att även gälla import av något modifierade gaffelvagnar med ett viktangivelsesystem som inte är integrerat i chassit (gafflarna) med ursprung i Kina.

(8)

I november 2017 återinförde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2017/2026 (9), i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen efter en översyn vid giltighetstidens utgång, de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av gaffelvagnar med ursprung i Kina (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(9)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft utgör värdetullar som fastställts till 70,8 %. En individuell tullsats på 54,1 % är tillämplig på Ningbo Logitrans Handling Equipment Co., Ltd (10).

(10)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut i Europeiska unionens officiella tidning (11) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran om översyn ingavs den 29 augusti 2022 av Toyota Material Handling Europe och PR Industrial S.r.l. (sökandena) som företrädare för unionsindustrin för gaffelvagnar i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen.

(11)

Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta och att skadan för unionsindustrin skulle återkomma.

(12)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 29 november 2022 en sådan översyn av import till unionen av gaffelvagnar med ursprung i Folkrepubliken Kina och i Konungariket Thailand på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande) (12).

(13)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt dumpning omfattade perioden från och med den 1 oktober 2021 till och med den 30 september 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(14)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade även sökandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna, kända importörer och användare om att översynen vid giltighetstidens utgång skulle inledas och bjöd in dem att delta.

(15)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(16)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(17)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare.

(18)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval på grundval av den största representativa produktions- och försäljningsvolymen av gaffelvagnar under översynsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet omfattade två unionstillverkare.

(19)

De två unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för över 75 % av tillverkningen och över 70 % av unionsindustrins produktionskapacitet under översynsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(20)

Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen, och det preliminära urvalet bekräftades därför. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(21)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen alla kända icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Ingen icke-närstående importör gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna.

(22)

I tillkännagivandet om inledande av översynen vid giltighetstidens utgång angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av exporterande tillverkare i enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen.

(23)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Ingen exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade emellertid de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(24)

Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen. Inget svar erhölls.

(25)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade, beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och underrättade Kinas delegation vid Europeiska unionen om detta. Inga synpunkter lämnades.

(26)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret mottogs.

(27)

Kommissionen sände frågeformulär till de exporterande tillverkarna, unionstillverkarna i urvalet, användarna och importörerna. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt via internet på dagen för inledandet av undersökningen (13).

(28)

Båda unionstillverkarna i urvalet besvarade frågeformulären. Däremot svarade inte några exporterande tillverkare, icke-närstående importörer och användare.

(29)

Eftersom varken de kinesiska exporterande tillverkarna eller de kinesiska myndigheterna samarbetade baserades slutsatserna om dumpning och skada på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kinas delegation vid Europeiska unionen underrättades om detta. Inga synpunkter inkom.

(30)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse.

(31)

Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen gjordes på plats hos följande unionstillverkare:

(32)

Kommissionen kontrollerade de makroekonomiska uppgifter som unionsindustrin lämnat på plats hos sitt juridiska ombud, White & Case, i Bryssel.

(33)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen gaffelvagnar och väsentliga delar till dessa, dvs. chassin och hydraulik, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8427 90 00 (Taric-nummer 8427900011 och 8427900019) och ex 8431 20 00 (Taric-nummer 8431200011 och 8431200019).

(34)

Under 2008 genomförde kommissionen en interimsöversyn och klargjorde att de gällande åtgärderna inte omfattar vissa produktkategorier, nämligen höglyftare, staplare, saxliftar och lyftvagnar med våg som är självgående eller kan flyttas manuellt och som används för att flytta och lyfta lasten, för att stuva last i lagerutrymmen, stapla lastpallar på varandra, lyfta upp lasten till arbetsnivå eller för att lyfta och väga last.

(35)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(36)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen som ledde till införandet av åtgärderna samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftades i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och liknande grundläggande användningsområden:

(37)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(38)

För att fastställa kvantitet och pris för gaffelvagnar som importeras till unionen förlitar sig kommissionen på importstatistik. Officiella uppgifter för denna import registreras både i kilogram och i enheter (antal).

(39)

I samtliga tillgängliga statistiska källor (Comext, Surveillance 3 och databasen som baseras på artikel 14.6 i grundförordningen) förelåg emellertid motstridiga uppgifter när det gällde volymen gaffelvagnar som importeras till unionen.

(40)

Det förelåg oförklarliga variationer i vikten per importerad gaffelvagn. Detta överensstämde varken med den bevisning som samlats in i denna undersökning eller den importstatistik som användes i den ursprungliga undersökningen och i tidigare översyner vid giltighetstidens utgång, vilken visade att vikten per gaffelvagn i stort sett är konstant och inte varierar över tid eller mellan medlemsstaterna.

(41)

Kommissionen kontaktade därför Eurostat, som meddelade att uppgifter om volymerna av import till två medlemsstater inte verkar ha rapporterats korrekt och att uppgifterna om kilon och enheter inte ansågs tillförlitliga med tanke på deras rapporterade värde. Uppgifterna om import till unionen utöver importen till dessa två medlemsstater befanns vara samstämmiga mellan medlemsstaterna och förenliga med tidigare statistik.

(42)

Kommissionen justerade därför Eurostats importuppgifter för skadeundersökningsperioden genom att ta priset per enhet från all import till unionen utom importen till de två medlemsstater som nämns i skäl 41 och genom att tillämpa detta förhållande per enhet på det rapporterade värdet av importen till dessa två medlemsstater för att fastställa den korrigerade volymen av denna import i enheter.

(43)

Genom denna justering erhölls sedan en uppsättning data avseende import till unionen där antalet importerade enheter och deras värde per enhet var samstämmigt i alla medlemsstater.

(44)

Denna justerade datauppsättning har använts för att beräkna dumpning i avsaknad av samarbete från kinesiska exporterande tillverkare och även för olika skadeindikatorer som anges nedan i tabellerna 2, 3, 4 och 5.

(45)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av gällande åtgärder sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning.

(46)

Såsom nämns i skäl 25 deltog ingen exporterande tillverkare från Kina i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande av förhörsombudet i detta avseende.

(47)

På grundval av detta, och i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, baserades nedanstående resultat avseende förekomsten av dumpning och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, i synnerhet

(48)

För att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen använde kommissionen dessutom de tillgängliga uppgifterna i det representativa landet, såsom förklaras i avsnitt 4.2.4.

(49)

Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tenderade att visa på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6 a b i grundförordningen inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6 a i grundförordningen.

(50)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. Såsom anges i punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6 a i grundförordningen.

(51)

Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inom den angivna tidsfristen.

(52)

Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna i detta avseende.

(53)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Det angavs också att Brasilien är ett möjligt representativt tredjeland för Kina i detta fall men att kommissionen skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(54)

Den 3 april 2023 informerade kommissionen de berörda parterna om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet (noteringen om källor).

(55)

I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen avsåg därför att använda uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, tillsammans med andra uppgifter som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen.

(56)

I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den avsåg att använda Brasilien som representativt land och om de relevanta källor som den avsåg använda för att fastställa normalvärdet med Brasilien som det representativa landet. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på källorna och Brasiliens lämplighet som representativt land samt att föreslå andra länder förutsatt att de skulle lämna tillräckliga uppgifter om de relevanta kriterierna.

(57)

Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Paletrans Equipamentos Ltda, en tillverkare i det representativa landet. Inga synpunkter inkom.

(58)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(59)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(60)

Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(61)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (14) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(62)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (15). Stål är den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, och när det gäller stålsektorn drog kommissionen särskilt slutsatsen att de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande äger en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (16), utan även kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (17).

(63)

Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (18).

(64)

Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (19).

(65)

Kommissionen fann likaså snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (20), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (21).

(66)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(67)

Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, samt arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn som omfattar gaffelvagnar.

(68)

Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(69)

I begäran om översyn hävdades det att den kinesiska ekonomin i hög grad påverkas av ingripanden från de kinesiska myndigheterna eller andra offentliga myndigheter. Dessa ingripanden påverkar olika myndighetsnivåer och marknaden. I begäran påpekades de allmänna snedvridningar som inverkade på marknaden för gaffelvagnar, på grundval av slutsatserna i rapporten, men även flera ytterligare fall av statligt ingripande i stålsektorn.

(70)

För det första pekade man på de subventioner som fastställdes i kommissionens undersökning av subventionerna inom sektorn för varmvalsade platta stålprodukter (22), och det underströks att varmvalsade platta stålprodukter är den viktigaste råvaran för att tillverka gaffelvagnar. I begäran förklaras vidare att den kinesiska staten utöver de direkta kontantbidrag som företagen erbjuds också ingriper i prissättningen av de avgörande råvarorna inom denna sektor, såsom järnmalm och kol. I begäran påpekades att säkerställandet av råvaruförsörjningen till den inhemska stålindustrin är en av prioriteringarna i Kinas 14:e femårsplan.

(71)

För att sänka råvarupriserna har den kinesiska staten flera instrument, såsom exportkvoter, exportskatter och exportlicenser. I begäran förklarades också att prissättningsavdelningen vid den nationella utvecklings- och reformkommissionen och den statliga förvaltaren för marknadsreglering i juni 2021 inledde en undersökning om spothandel med järnmalm. Det gjordes också en undersökning av kolpriserna. Dessa kontroller utgör ett direkt ingripande från den kinesiska staten i prissättningen av de råvaror som används för att tillverka gaffelvagnar.

(72)

Utöver de ovannämnda ingripandena från den kinesiska statens sida i stålindustrin hävdades det också i begäran att staten har gett indirekt stöd till stålsektorn på ett annat sätt, nämligen genom att inte strikt genomföra miljöskyddsbestämmelserna, särskilt på lokal nivå.

(73)

Slutligen angavs i begäran att de kinesiska myndigheterna använder sig av kapitaltillskott och omvandlingar för att stödja stålproducerande företag. Tianjins stadsstyrelse planerade till exempel att omstrukturera Bohai Steel Groups skuld på 92 miljarder yuan genom att placera dess mest lönsamma tillgångar i ett nytt företag och omvandla en del av skulderna till obligationer.

(74)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökandena, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(75)

Inom stålsektorn – stål är den viktigaste råvaran för tillverkningen av den produkt som översynen gäller (se skäl 110) – står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom de kinesiska exportörerna av den undersökta produkten inte samarbetade kunde den exakta andelen privata och statligt ägda tillverkare inte fastställas. Undersökningen bekräftade att sektorn för gaffelvagnar är mycket fragmenterade och att det finns många små tillverkare på marknaden.

(76)

Med tanke på att kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen även i privata företag, eftersom kommunistpartiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi, leder statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen i praktiken också till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas på ett politiskt plan av regeringen, med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina.

(77)

Den organisation som företräder intressena för tillverkarna av gaffelvagnar i Kina är China Industrial Truck Association (nedan kallad CITA) (23), som är ett dotterbolag till China Construction Machinery Association (nedan kallad CCMA) (24). Bestämmelserna i CCMA:s stadgar visar tydligt att partiet utövar ett starkt inflytande. I artikel 2 i stadgarna beskrivs dess roll på följande sätt: ”bistå regeringen, industrin, medlemmarna och användarna” och vidare: ”[f]örbundet ska följa konstitutionen, lagar, förordningar och nationell politik, tillämpa socialismens grundläggande värderingar, främja andan av patriotism, följa den sociala moralen och medvetet stärka uppbyggnaden av integritet och självdisciplin.”

(78)

I artikel 3 i CCMA:s stadgar framhålls regeringens/partiets roll i organisationen: ”Förbundet följer det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledning. I enlighet med bestämmelserna i det kinesiska kommunistpartiets stadgar inrättar det en partiorganisation, genomför partiaktiviteter och sörjer för nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamheter. Det kinesiska inrikesministeriet utgör den ansvariga enheten för förbundets registrering och förvaltning, och den ansvariga enheten för partiuppbyggande är partikommittén för statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC). Organisationen accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin”. (25)

(79)

Partiets närvaro är uppenbar även inom China Iron and Steel Association (Cisa). Enligt artikel 3 i sin bolagsordning följer Cisa ”det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledning” och ”accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning som säkerställs av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin”.

(80)

Både offentliga och privatägda företag inom stålsektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken.

(81)

Detta exemplifieras det vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålindustrin från 2022 (26), där man efterlyser ytterligare konsolidering av den industriella grunden och en betydande förbättring av moderniseringen av industrikedjan, av den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (27), enligt vilken sektorn ska ”följa det kombinerade marknadsledarskapet och statliga främjandet” och ”bygga upp en grupp ledande företag med miljömässigt ledarskap och gedigen konkurrenskraft”, och även av den fjortonde femårsplanen för utveckling av stålskrotindustrin, vars huvudmål är att ”kontinuerligt öka användningsgraden för skrot, för att i slutet av den fjortonde femårsplanen uppnå en total andel skrot på 30 % inom den nationella ståltillverkningssektorn”.

(82)

Mer specifikt med avseende på den produkt som översynen gäller har Shandong- och Jiangsuprovinserna utfärdat sina respektive fjortonde femårsplaner för utveckling av varvs- och marinteknikindustrin, där de uttryckligen främjar varvssektorn och den därmed sammanhängande stålproduktionen, exempelvis gaffelvagnar.

(83)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra stålsektorns utveckling finns även i andra provinser, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionsöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag samt sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med inhemskt inflytande som stöd” och att ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot”.

(84)

Statens inflytande syns även på kommunal nivå, t.ex. i kommunen Hebei Tangshans handlingsplan för järn och stål 1 + 3 2022, där olika kommunala enheter har i uppdrag att ”ingå allianser och omorganisera företag med liknande produkter i regionen”, t.ex. de två stora stålgrupperna Shougang (Jingtang, Qiangang) och Tangsteel New District, ”söka efter och vägleda finansinstitut för att ge järn- och stålföretag lån med låg ränta så att de kan ställa om till nya industrier, och samtidigt […] tillhandahålla subventioner i form av ränterabatter” samt ”stöd till optimering av produktstrukturen” genom att bevilja ”nya ledande tillverkningsföretag på nationell nivå och ledande produkter […] 1 miljon renminbi respektive 500 000 renminbi, och nya ledande tillverkningsföretag på provinsnivå och ledande produkter 300 000 respektive 100 000 renminbi”.

(85)

I Henans genomförandeplan för omläggning och uppgradering av stålindustrin enligt den 14:e femårsplanen förskrivs på ett liknande sätt att ”specifika stålproduktionsbaser ska uppföras”, dvs. ”sex stora specifika stålproduktionsbaser ska byggas i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhoukou osv. samt säkerställa att industrin byggs ut, intensifieras och blir specialiserad”. Bland dem ska, senast 2025, produktionskapaciteten för råjärn i Anyang kontrolleras upp till 14 miljoner ton, och produktionskapaciteten för råstål kontrolleras upp till 15 miljoner ton”.

(86)

Undersökningen har vidare bekräftat att de kinesiska myndigheterna påverkar priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen och har fastställt att det finns personliga förbindelser mellan tillverkare av gaffelvagnar och det kinesiska kommunistpartiet. Det var omöjligt att hitta information om enskilda tillverkare under undersökningen, eftersom det främst är frågan om mycket små företag. Undersökningen visade dock att kommunistpartiet har en viktig roll i den sammanslutning som företräder tillverkarna av gaffelvagnar, nämligen CCMA, som har en aktiv partikommitté (28). Ordföranden för CITA är också medlem i kommunistpartiet (29).

(87)

Dessutom förekommer en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den undersökta produkten. I undersökningen identifierades policydokument som visade att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden när det gäller den undersökta produkten som en del av stålsektorn.

(88)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att stålindustrin är en nyckelindustri. Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin. I den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av stålsektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) eller digital omställning.

(89)

Den viktigaste råvara som används för att tillverka den undersökta produkten är järnmalm. Järnmalm nämns också i den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, där staten planerar att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar” och ”öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet”.

(90)

I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”rabattstöd för nya projekt; söka efter och vägleda finansinstitut för att ge järn- och stålföretag lån med låg ränta så att de kan ställa om till nya industrier, och samtidigt tillhandahålla subventioner i form av ränterabatter”. Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de viktigaste råvaror som används vid tillverkningen av gaffelvagnar. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(91)

Det har inte framkommit någon bevisning i den aktuella undersökningen om att diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs- eller egendomsrätt i enlighet med artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den undersökta produkten inte skulle påverka tillverkarna av den undersökta produkten.

(92)

Sektorn för gaffelvagnar påverkas även av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av gaffelvagnar eller den huvudsakliga insatsvaran) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(93)

Ingen bevisning har heller lagts fram i den aktuella undersökningen som visar att sektorn för den undersökta produkten inte påverkas av det statliga inflytandet i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(94)

Slutligen behövs flera insatsvaror för att tillverka gaffelvagnar. När tillverkare av gaffelvagnar köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(95)

Det är därmed inte bara de inhemska försäljningspriserna för gaffelvagnar som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, i enlighet med beskrivningen i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för tillverkningen av insatsvarorna och så vidare.

(96)

De kinesiska myndigheterna har inte lagt fram några bevis eller argument för motsatsen i den aktuella undersökningen. Sammanfattningsvis visade den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(97)

På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(98)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(99)

Såsom förklaras i skäl 54 utfärdade kommissionen en notering om de källor som använts för att fastställa normalvärdet den 3 april 2023. I denna notering beskrev kommissionen de tillgängliga uppgifter och bevis som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Brasilien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(100)

I noteringen om källor förklarade kommissionen att den på grund av avsaknaden av meningsfullt samarbete skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land grundades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i kombination med andra informationskällor som ansågs lämpliga i enlighet med de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, inklusive importstatistik, det representativa landets nationella statistik, marknadsinformationskällor, avgifter som tas ut av leverantörer i det representativa landet och ekonomiska uppgifter från tillverkare i det representativa landet.

(101)

I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen, i noteringen om källor, Brasilien som ett land som har en med Kina jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå. Världsbanken har klassificerat Brasilien som ett ”högremedelinkomstland” på grundval av bruttonationalinkomsten. Dessutom identifierades Brasilien som ett land där den produkt som översynen gäller tillverkas i betydande volymer på en marknad som är konkurrensutsatt både regionalt och globalt och genom en liknande tillverkningsprocess. Brasilien identifierades också som ett land där det är lätt att få tillgång till relevanta uppgifter.

(102)

De berörda parterna lämnade inga synpunkter på noteringen om källor.

(103)

Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Brasilien fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(104)

I och med den bristande samarbetsviljan, och i enlighet med vad som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, samt eftersom Brasilien uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen således Brasilien som lämpligt representativt land.

(105)

I noteringen om källor förtecknade kommissionen produktionsfaktorerna, exempelvis råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använde vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(106)

Kommissionen framförde även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Vidare uppgav kommissionen att den skulle använda uppgifter från ILO, från Brasiliens ministerium för gruvdrift och energi och Brasiliens institut för geografi och statistik för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och energi.

(107)

Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda Orbis Bureau van Dijk och de finansiella uppgifterna från en brasiliansk tillverkare av den berörda produkten, såsom anges i skäl 54 ovan.

(108)

Kommissionens syfte med noteringen om produktionsfaktorer var att sammanställa en förteckning över produktionsfaktorer och källor som används för att upprätta en full förteckning över insatsmaterial som de råvaror, den energi och den arbetskraft som tillverkarna i Kina använder för att framställa den produkt som översynen gäller. Kommissionen mottog inte några synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer.

(109)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade, förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökandena tillhandahållit för att fastställa de produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av gaffelvagnar.

(110)

Med beaktande av alla uppgifter i begäran och den efterföljande informationen som sökanden och berörda parter lämnat in beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för gaffelvagnar

(111)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (33).

(112)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 4.2.2 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(113)

Normalt sett bör även de inhemska transportkostnaderna läggas till referenspriserna. Syfte med en översyn vid giltighetstidens är emellertid mer att avgöra om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk att den återkommer, än att fastställa dess exakta omfattning. Kommissionen beslutade därför att det inte krävdes några justeringar för inhemska transporter, eftersom detta endast skulle leda till en ökning av normalvärdet och följaktligen av dumpningsmarginalen.

(114)

För att fastställa riktmärket för arbetskraft använde kommissionen kostnadsstatistik från det brasilianska institutet för geografi och statistik (Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística) (34) för att fastställa lönerna i Brasilien. På institutets webbplats finns detaljerad information om de totala årliga arbetskostnaderna i olika ekonomiska sektorer och kommissionen använde månadslönerna för de lagstadgade veckoarbetstimmarna för anställda inom tillverkningssektorn och den genomsnittliga arbetstiden per vecka i Brasilien för 2021. På grundval av detta beräknades en timtaxa till 61,32 renminbi yuan/timme.

(115)

Elpriset för företag (industriella användare) i Brasilien offentliggörs av gruv- och energiministeriet (35). Kommissionen använde uppgifterna om industrins elpriser från oktober 2021 till september 2022 och fastställde ett pris på 0,944 renminbi yuan/kWh (som omfattade översynsperioden).

(116)

Priset på naturgas för företag (industriella användare) i Brasilien offentliggörs av marknadsdataleverantören globalpetrolprices.com (36). Kommissionen använde motsvarande prissättning för industrianvändare som omfattade översynsperioden.

(117)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan.

(118)

För att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen de finansiella uppgifterna från den brasilianska tillverkaren Paletrans Equipamentos Ltda som rapporterades i databasen Orbis för 2021. Kommissionen fastställde först procentandelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt andra kostnader från företaget, vilken uppgick till 11,37 % av kostnaderna för sålda varor, och beräknade sedan vinsten för Paletrans Equipamentos Ltda, vilken uppgick till 14,38 % av kostnaderna för sålda varor.

(119)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(120)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökandena lämnat i begäran om översyn avseende förbrukningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för tillverkning av den produkt som översynen gäller. Dessa förbrukningsvolymer multiplicerades sedan med de icke snedvridna kostnaderna per enhet i Brasilien, såsom beskrivs i avsnitt 4.2.5. På ett liknande sätt fastställde kommissionen enligt samma metod det icke snedvridna värdet för avfall och skrot och drog av det från de icke snedvridna tillverkningskostnaderna som fastställts ovan.

(121)

När råvarukostnaderna hade fastställts lade kommissionen till arbetskostnaderna, såsom anges i skäl 114, och kostnaderna för elektricitet och gas, såsom anges i skäl 115 och 116. Arbetskraftskostnaden omfattade även en del av de indirekta arbetskostnaderna, som enligt sökanden utgjorde tillverkningsomkostnaderna.

(122)

Kommissionen lade sedan till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i Brasilien, som uttrycktes som en procentandel av kostnaden för sålda varor, tillämpade på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna, som uppgick till 11,37 % respektive 14,38 %, såsom förklaras i skäl 118.

(123)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(124)

Eftersom inga exporterande tillverkare från Kina samarbetade, fastställdes exportpriset för import till unionen under översynsperioden i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, på grundval av statistik från Eurostat. CIF-priset per gaffelvagn minskades med kostnaderna för sjötransport (31,79 euro per gaffelvagn) och kostnaderna för inlandstransport (5,86 euro per gaffelvagn). Dessa kostnader baserades på uppgifter från sökandena i begäran om översyn (37).

(125)

Kommissionen jämförde det normalvärde som konstruerats i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det exportpris som fastställts enligt ovan.

(126)

Dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull, blev därmed 82,5 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(127)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och mot unionen, unionsmarknadens attraktionskraft och kringgående.

(128)

Som nämns i skäl 25 deltog varken exporterande tillverkare från Kina eller de kinesiska myndigheterna i undersökningen. Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, kunde komma att användas för att fastställa om det för närvarande förekom dumpning och för att fastställa sannolikheten för fortsatt dumpning. Det gäller framför allt följande:

(129)

Kommissionen tog inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet från de kinesiska myndigheterna i detta avseende.

(130)

När det gäller tillverkningen och produktionskapaciteten i Kina gjordes analysen, i avsaknad av andra informationskällor, på grundval av de uppgifter som sökandena lämnat under undersökningen.

(131)

Undersökningen visade att det förelåg en allmän överkapacitet när det gäller gaffelvagnar i Kina under översynsperioden.

(132)

Enligt sökandens marknadsanalys uppgick den deklarerade produktionskapaciteten från den kinesiska sammanslutningen för gaffelvagnar till 3 miljoner enheter 2021, med en faktisk produktion på 1,7 miljoner enheter.

(133)

Till följd av detta uppskattades den kinesiska outnyttjade kapaciteten till omkring 1,3 miljoner enheter eller mer än 40 % (38). Detta är emellertid en försiktig uppskattning, eftersom många mindre tillverkare av gaffelvagnar i Kina enligt sökandena inte ingår i intresseorganisationen och det totala antalet tillverkade gaffelvagnar i Kina därför är minst 10–15 % högre än de uppgifter som rapporterats av intresseorganisationen.

(134)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet, vilken minst motsvarar 40 % av produktionskapaciteten, som skulle kunna användas för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(135)

När det gäller Kinas exportbeteende i andra tredjeländer finns det ingen tillgänglig statistik om exportpriserna för den produkt som översynen gäller. De relevanta kinesiska varukoderna omfattar även andra produkter, nämligen ”truckar med lyft- eller annan hanteringsutrustning, utan motor”, som har ett högre enhetspris än gaffelvagnar, vilket gör att det genomsnittliga exportpriset ökar. Dessutom finns det inte några uppgifter i begäran om översyn.

(136)

GTA-databasen kan användas som ett närmevärde för att ge en grov fingervisning om utvecklingen av exportvolymerna. För att fastställa en eventuell utveckling av importen om åtgärderna skulle upphöra analyserade kommissionen priserna på den kinesiska exporten på unionsmarknaden. Sedan jämförde kommissionen dem med globala exportuppgifter från Kina under översynsperioden.

(137)

Uppgifterna från GTA visade att unionsmarknaden är den näst största destinationen för importkvantiteter av gaffelvagnar från Kina. Eurostats uppgifter visade också att det genomsnittliga försäljningspriset till unionen var 212 euro per enhet, medan uppgifterna från GTA visade att det endast uppgick till 168 euro till Förenta staterna, som är den viktigaste exportmarknaden och till 179 euro på de övriga sex viktigaste exportmarknaderna (Ryssland, Indien, Turkiet, Sydkorea, Mexiko och Australien).

(138)

Av samma skäl som beskrivs ovan i skäl 135 dras därför slutsatsen att exportpriset till andra tredjeländer är ännu lägre.

(139)

Uppgifterna visar tydligt att de kinesiska exportpriserna på gaffelvagnar till unionsmarknaden var högre än till andra partner, däribland Förenta staterna. Detta tyder på att kinesiska tillverkare sannolikt kommer att dirigera om sin export till unionsmarknaden om åtgärderna upphör att gälla.

(140)

Sökandena ansåg att de kinesiska exporterande tillverkarna redan delvis absorberar antidumpningstullarna för att behålla sin marknadsandel i unionen. Detta framgår av en jämförelse av de kinesiska exportpriserna (39) till unionen med priserna för annan import till unionen och med de kinesiska exportpriserna till andra marknader. Trots de begränsningar som framhålls i skäl 135 innebär detta att utan åtgärder skulle kinesiska gaffelvagnar översvämma unionsmarknaden till låga priser.

(141)

Såsom framgår av begäran, konstaterades även att de kinesiska exportörerna under de första tio åren som åtgärderna var tillämpliga vidtog olika åtgärder för att kringgå de gällande antidumpningstullarna. Inledningsvis började de kringgå tullarna genom omlastning och monteringsverksamhet i Thailand (skäl 3). Därefter började de kinesiska exportörerna kringgå åtgärderna genom att montera en vägningsanordning på sina vagnar och använda falsk tullklassificering (skäl 7). Kringgåendet visar tydligt de kinesiska exporterande tillverkarnas intresse av att få tillträde till unionsmarknaden utan begränsningar och därmed unionsmarknadens attraktionskraft för kinesisk export.

(142)

Mot bakgrund av sina undersökningsresultat gällande fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna beträffande importen av den produkt som översynen gäller från Kina upphörde att gälla.

(143)

Den likadana produkten tillverkades av sju kända tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden, varav sex stödde begäran och samarbetade i undersökningen genom att tillhandahålla makroekonomiska uppgifter. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(144)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 230 000 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av svaren på frågeformuläret från unionsindustrin. De två unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för över 75 % av unionens samlade tillverkning av den likadana produkten.

(145)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionstillverkarnas försäljningsvolymer och importuppgifter från Eurostat för gaffelvagnar i enheter.

(146)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen av gaffelvagnar (enheter)

(147)

Förbrukningen i unionen ökade med 24 % från 2019 till slutet av översynsperioden, med en nedgång år 2020 under covid-19-pandemin. Förbrukningen i unionen minskade under 2020 men återgick under 2021 till nivåerna före pandemin och ökade till slutet av översynsperioden.

(148)

Gaffelvagnar utgör tillgångar som köps endast för att ersätta befintliga tillgångar eller utöka verksamheten. År 2020 pausades alla planer på en utökning inom de sektorer där det krävs gaffelvagnar på grund av pandemin, vilket förklarar den tillfälliga minskningen av förbrukningen under den perioden.

(149)

Kommissionen fastställde importkvantiteten och marknadsandelen på grundval av importuppgifter i euro och enheter.

(150)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importkvantitet (enheter) och marknadsandel

(151)

Importen från Kina fortsatte under skadeundersökningsperioden i varierande kvantiteter på mellan 45 000 och 70 000 enheter. Sammantaget minskade importvolymerna från Kina med 31 % under skadeundersökningsperioden.

(152)

Den kinesiska importens marknadsandel förblev stabil på 11–12 % mellan 2019 och 2021, men minskade till 6 % under översynsperioden.

(153)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av importstatistik. Importens prisunderskridande fastställdes på grundval av en jämförelse mellan dessa importuppgifter och priserna från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(154)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/enhet)

(155)

Importpriserna på gaffelvagnar från Kina ökade mellan 2021 och översynsperioden, med en ökning på 38 % under skadeundersökningsperioden. I avsaknad av samarbete från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida kan prisökningarna hänföras till de ekonomiska förhållandena, ökande råvarupriser och global inflation efter pandemin 2020.

(156)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(157)

Vid en jämförelse mellan importpriset för gaffelvagnar från Kina, inklusive de gällande tullarna, och unionsindustrins priser, underskred importpriserna inte unionsindustrins priser.

(158)

Importen av gaffelvagnar från andra tredjeländer än Kina skedde främst från Malaysia och Vietnam.

(159)

Den sammanlagda importkvantiteten till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av gaffelvagnar från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(160)

Importen till unionen från andra länder än Kina kom nästan uteslutande från Malaysia och Vietnam under skadeundersökningsperioden.

(161)

Importvolymen från Malaysia förblev stabil, medan landets marknadsandel minskade med 8 procentenheter på en växande marknad.

(162)

Importen från Vietnam ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden, och kvantiteterna ökade i slutet av översynsperioden tills den var mer än dubbelt så stor som 2019. Dess marknadsandel ökade med 15 procentenheter till 35 % under översynsperioden.

(163)

Det totala importpriset ökade även med 30 % under skadeundersökningsperioden.

(164)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(165)

Som nämns i skäl 17–20 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(166)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från unionsindustrin. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare.

(167)

Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet. Uppgifterna avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(168)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(169)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital.

(170)

Unionens sammanlagda tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(171)

Mellan 2019 och slutet av översynsperioden ökade unionens produktion med 9 % och produktionskapaciteten med 29 %.

(172)

Unionsindustrins försäljningskvantitet och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningskvantitet och marknadsandel (enheter)

(173)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder i unionen med 7 procentenheter. Försäljningen minskade 2020 men återhämtade sig efter pandemin.

(174)

Unionsindustrin kunde även behålla en relativt stabil marknadsandel mellan 2019 och 2021, men dess marknadsandel minskade under översynsperioden. Totalt sett minskade unionsindustrins marknadsandel från 30 % till 26 % mellan 2019 och översynsperioden.

(175)

Såsom anges ovan ökade både förbrukningen i unionen och unionsindustrins försäljningsvolymer mellan 2019 och slutet av översynsperioden. Trots denna ökande trend förlorade unionsindustrin 4 % av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Detta visar att unionsindustrin inte kunde dra nytta av den växande marknaden och inte ens kunde behålla sin marknadsandel.

(176)

Kommissionen noterar även att marknadsandelen för import från Vietnam ökade under skadeundersökningsperioden, på bekostnad av alla andra aktörer på unionsmarknaden

(177)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(178)

Antalet anställda inom unionsindustrin ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten förblev relativt stabil från 2019 fram till slutet av översynsperioden.

(179)

I denna undersökning fastställdes en dumpningsmarginal på 82,5 %. Den påverkan som den faktiska dumpningsmarginalens storlek har haft på unionsindustrin kan ha mildrats av de gällande antidumpningsåtgärderna, men unionsindustrin kunde fortfarande inte behålla sin marknadsandel, vilken minskade med 4 procentenheter.

(180)

Även om unionsindustrins priser ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden, ökade de motsvarande tillverkningskostnaderna per enhet med 25 %.

(181)

Unionsindustrin kunde inte höja priserna ytterligare på grund av det tryck som de låga importpriserna medförde och de kraftiga prisökningarna på stål och el samt inflationstrycket på andra kostnader, inklusive arbetskraftskostnader.

(182)

Vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång kunde kommissionen konstatera att unionsindustrin hade börjat återhämta sig från verkningarna av tidigare skadevållande dumpning. Både försäljningsvolymerna och marknadsandelarna hade ökat betydligt och dess ekonomiska situation hade förbättrats avsevärt.

(183)

Under skadeundersökningsperioden försämrades emellertid unionsindustrins situation igen till den grad att industrin återigen har lidit skada.

(184)

De mikroekonomiska indikatorerna presenteras nedan i index och även i intervaller. Detta har gjorts för att värna om konfidentialiteten när det gäller de två unionstillverkare som ingick i urvalet, eftersom utlämnandet av exakta uppgifter skulle medföra att de båda tillverkarna fick tillgång till varandras uppgifter.

(185)

Indexen tillhandahålls för att visa indikatorns utveckling över tiden, med 2019 på 100. Det finns även intervaller som visar indikatorns storlek.

(186)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och tillverkningskostnad i unionen (euro/enhet)

(187)

Försäljningspriserna från de unionstillverkare på unionsmarknaden som ingick i urvalet förblev relativt stabila fram till översynsperioden. Gaffelvagnar är en tillgång som, när den väl har förvärvats, kan användas i åratal, om inte i årtionden. Produkten är också med nödvändighet en standardprodukt, eftersom utformningen av gaffelvagnar har förblivit densamma för att passa standardlastpallar. Det är därför inte ovanligt att priserna förblivit stabila under skadeundersökningsperioden.

(188)

De unionstillverkare som ingick i urvalet observerade emellertid en prisökning på 10 procentenheter mellan 2021 och översynsperioden.

(189)

Kostnaden för att tillverka gaffelvagnar är i huvudsak beroende av två saker, nämligen stålpriset och energipriset. Båda kostnaderna steg snabbt under 2021 och översynsperioden och tillverkningskostnaden ökade betydligt, med 19 procentenheter mellan 2021 och översynsperioden.

(190)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(191)

Arbetskraftskostnaderna ökade med 32 % mellan 2019 och slutet av skadeundersökningsperioden, i överensstämmelse med löneökningarna i unionens ekonomi som ett svar på inflationstrycket.

(192)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lager

(193)

Även om unionsindustrins utgående lager ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden var de låga i förhållande till den totala kvantitet som tillverkades, och utgående lager som procentandel av produktionen förblev stabilt under skadeundersökningsperioden.

(194)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(195)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(196)

Eftersom produktionskostnaderna först ökade mellan 2019 och 2020 och sedan ökade ytterligare mellan 2021 och slutet av översynsperioden, kunde de unionstillverkare som ingick i urvalet inte täcka sina totala kostnader, och de vinster som de kunde uppnå 2019 var ouppnåeliga 2020. Under 2021 och översynsperioden gick unionsindustrin med förlust.

(197)

Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades i överensstämmelse med deras oförmåga att göra vinst under skadeundersökningsperioden.

(198)

Investeringarna och räntabiliteten visar samma utveckling, eftersom de är kopplade till företagens lönsamhet och deras förmåga att anskaffa kapital för att finansiera investeringar. I slutet av skadeundersökningsperioden ökade dessutom både inflationen och räntan på lån.

(199)

Vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång konstaterades att unionsindustrin uppvisade en bräcklig återhämtning från tidigare dumpning. I den aktuella undersökningen har unionsindustrin återigen lidit skada under skadeundersökningsperioden, särskilt under 2021 och översynsperioden.

(200)

Industrins förluster och behovet av att konkurrera med importen från Kina, Vietnam och Malaysia på grundval av priset, med hänsyn till produktens standardkaraktär, kan anses utgöra sådan skada.

(201)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.1 i grundförordningen.

(202)

Kommissionen noterar dock att denna skada uppkommit vid en tidpunkt när den kinesiska importen av gaffelvagnar inte underskred unionsindustrins priser.

(203)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit inte kunde ha orsakats av den dumpade importen från Kina.

(204)

Kommissionen drar i skäl 201 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen kunde emellertid inte dra slutsatsen att denna skada hade samband med den dumpade importen från Kina.

(205)

Därför bedömde kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen huruvida det var sannolikt att skadan som orsakats av den dumpade importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna mot den skulle upphöra att gälla.

(206)

I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer:

(207)

Såsom anges i skälen 130–134 finns det betydande produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina för att omedelbart öka exporten till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna tillåts upphöra att gälla. Såsom fastställs i skäl 131 uppskattades den outnyttjade kapaciteten till omkring 1,3 miljoner enheter, vilket motsvarar nästan dubbelt så mycket som förbrukningen i unionen. Ingen annan part ifrågasatte dessa uppgifter eller lämnade några andra synpunkter.

(208)

Kapacitetsutnyttjandet var omkring 60 %, såsom anges i skäl 131, vilket tyder på att den kinesiska kapaciteten vida överstiger de inhemska behoven. Den outnyttjade kapaciteten i Kina kan inte absorberas av den kinesiska marknaden, med tanke på eventuella rimliga förväntningar på dess tillväxt. Det finns därför starka incitament för kinesiska tillverkare att exportera, särskilt till unionsmarknaden, i ännu högre grad om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(209)

Begäran om översyn innehöll uppgifter om exportpriserna på gaffelvagnar från Kina till andra länder, särskilt Förenta staternas stora exportmarknad. Dessa uppgifter visar att exporten fortsatte i stora kvantiteter och till lägre priser än till unionen.

(210)

Dessa uppgifter bekräftades av kommissionens egen analys som visas i skälen 135–139 ovan.

(211)

Kommissionen har beaktat uppgifterna i begäran om översyn och sin egen analys som båda visar de priser till vilka Kina kan exportera till stora marknader i tredjeländer, däribland Förenta staterna.

(212)

Dessa låga priser tyder på att importpriserna från Kina till EU skulle sjunka till dessa nivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Såsom framgår av tabell 4 var importpriserna från Kina under översynsperioden 204 euro/enhet, vilket är väsentligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris [310–330] euro/enhet som visas i tabell 9, och även under tillverkningskostnaden [340–370] euro/enhet.

(213)

Det är därför sannolikt att den kinesiska importen i avsaknad av antidumpningstullar väsentligt skulle underskrida unionens priser.

(214)

Kommissionen noterar i skäl 141 att tidigare undersökningar har visat att de gällande åtgärderna kringgåtts.

(215)

Inledningsvis konstaterades att åtgärderna kringgicks via Konungariket Thailand och att åtgärderna fortfarande är utvidgade till att omfatta import som avsänts från Thailand, oavsett om importen har sitt ursprung i Thailand eller inte.

(216)

Vidare kringgick de kinesiska exportörerna även åtgärderna genom att montera ett så kallat ”viktangivelsesystem” på sina gaffelvagnar, vilket inte var integrerat i chassit, och därigenom klassificerade produkterna på ett visst sätt för att undvika betalning av tull.

(217)

Denna bevisning för kringgående visar att de kinesiska tillverkarna var villiga att kringgå åtgärderna för att få tillträde till unionsmarknaden utan att behöva betala tullar, vilket visar på unionsmarknadens attraktionskraft för dessa kinesiska tillverkare.

(218)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra skulle det sannolikt leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande prisnivåer, vilket skulle förvärra skadan för unionsindustrin ytterligare.

(219)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och slutanvändarnas.

(220)

Alla kända tillverkare av gaffelvagnar samarbetade i undersökningen. Två företag ingick i urvalet och besöktes under undersökningen, och de återstående företagen lämnade information om de makroekonomiska indikatorerna via de advokater som företrädde unionsindustrin.

(221)

Kommissionen drar slutsatsen att med hänsyn till den skada som unionsindustrin lidit under skadeundersökningsperioden, skulle denna skada fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla och unionsindustrins ekonomiska situation försämras ytterligare.

(222)

Det ligger helt klart i unionsindustrins intresse att åtgärderna vidtas.

(223)

Inga importörer eller användare samarbetade i undersökningen.

(224)

I alla tidigare undersökningar drog kommissionen slutsatsen att åtgärderna inte har haft någon allvarlig inverkan på vare sig importörer eller användare av gaffelvagnar.

(225)

I avsaknad av ny bevisning drar kommissionen därför fortsatt slutsatsen att en fortsättning av åtgärderna inte kommer att påverka importörer eller användare i någon större utsträckning.

(226)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av gaffelvagnar med ursprung i Kina.

(227)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter.

(228)

Inga synpunkter inkom.

(229)

Baserat på kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna på gaffelvagnar från Kina bibehållas.

(230)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkas av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag. Den bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(231)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (40). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(232)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (41) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(233)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.