(1)

Samarbetet kring återtagande med Gambia bedömdes vara otillräckligt i enlighet med artikel 25a.2 i förordning (EG) nr 810/2009. Med tanke på de åtgärder som vidtagits av kommissionen för att förbättra graden av samarbete och unionens allmänna förbindelser med Gambia, ansågs det att Gambias samarbete med unionen i frågor som rör återtagande inte var tillräckligt och att åtgärder från unionen därför var nödvändiga.

(2)

I enlighet med artikel 25a.5.a i förordning (EG) nr 810/2009 antogs rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 (2) den 7 oktober 2021, vilken tillfälligt upphävde tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 810/2009 med avseende på gambiska medborgare.

(3)

Bedömningen av samarbetet med Gambia kring återtagande efter antagandet av genomförandebeslut (EU) 2021/1781 visade att inga betydande förbättringar hade gjorts, eftersom samarbetet kring identifiering, utfärdande av resehandlingar och återvändandeinsatser fortfarande var en utmaning. Trots en vissa begränsade framsteg var samarbetet kring återtagande fortfarande otillräckligt och betydande och varaktiga förbättringar krävdes fortfarande. Genom rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2459 (3), som antogs den 8 december 2022, infördes därför en höjd viseringsavgift för gambiska medborgare.

(4)

Kommissionens kontinuerliga bedömning av Gambias samarbete kring återtagande enligt genomförandebeslut (EU) 2022/2459 visar att en betydande och varaktig förbättring av samarbetet kring återtagande har gjorts när det gäller anordnandet av återvändandeflygningar och återvändandeinsatser. Det är därför inte längre nödvändigt att tillämpa en höjd viseringsavgift för gambiska medborgare och genomförandebeslut (EU) 2022/2459 bör upphävas.

(5)

Kommissionens kontinuerliga bedömning av samarbetet med Gambia kring återtagande visar emellertid också att samarbetet kring återtagande med Gambia fortfarande inte tillräckligt när det gäller det bistånd som ges för identifiering av gambiska medborgare som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium, utfärdande av resehandlingar inom rimlig tid samt charterflygningarnas kapacitet och frekvens för att möjliggöra en hållbar minskning av antalet gambiska medborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Genomförandebeslut (EU) 2021/1781 bör därför fortsätta att gälla.

(6)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning.

(7)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (4). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(8)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG (6).

(9)

När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(10)

När det gäller Liechtenstein utgör detta beslut, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (9), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (10).

(11)

Detta beslut utgör en rättsakt som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i enlighet med artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.