BILAGA

Produktdokumentation och krav på metalldetekteringsprestanda

AVSNITT 1: DEFINITIONER

I denna bilaga gäller följande definitioner:

(1)

aktiv medicinteknisk produkt för implantation (AIMD): en eldriven medicinteknisk produkt som kan implanteras, bäras eller bådadera och som vanligtvis använder en elektronisk krets, för fysiologisk övervakning av människor eller för att tillhandahålla medicinsk behandling eller terapi, t.ex. läkemedel eller elektrisk stimulering.

(2)	driftskoncept (CONOPS): ett dokument som beskriver utrustningens egenskaper och förfarandet eller förfarandena för korrekt drift av den.

(3)

detektorplan: ett tänkt plan (tvådimensionell yta) som passerar genom mitten av den handburna metalldetektorns eller metalldetektorbågens sensorområde och som är parallellt med planet för den handburna metalldetektorns sensorelement eller med metalldetektorbågen och som delar upp sensorområdet i två symmetriska halvor.

(4)

frånlämningsförfarande: ett förfarande som reglerar den praxis som kräver att personer lämnar ifrån sig föremål som de bär med sig – både stora föremål, som handväskor, väskor, ryggsäckar och andra typer av bagage, och mindre föremål, som armbandsur, glasögon, bälten och smycken – så att de kan inspekteras separat, t.ex. genom röntgenstrålar.

(5)	handburen metalldetektor (HHMD): en bärbar metalldetektor utformad för att hållas i användarens händer, vanligtvis i en hand.

(6)	improviserad sprängladdning (IED): en bomb eller liknande sprängladdning som konstruerats och används på annat sätt än i samband med konventionell militär verksamhet.

(7)	mätplan: ett tänkt plan (tvådimensionell yta) över vilket den handburna metalldetektorn eller metalldetektorbågen testas, och som är parallellt med detektorplanet och utgör referenspunkt från detektorplanet.

(8)	falsklarmsfrekvens (NAR): frekvensen av falsklarm, dvs. antalet larm för harmlösa metallföremål i förhållande till antalet människor som har passerat en metalldetektorbåges detekteringsområde.

(9)	genomströmningsfrekvens: det högsta antal säkerhetskontroller av personer och deras föremål som kan utföras per tidsenhet, vanligtvis en timme, samtidigt som detektorn fortfarande ger korrekt larm för alla metallföremål av lämplig storlek i enlighet med fastställd säkerhetsstandard.

(10)

testföremål: ett föremål som används för att testa en handburen metalldetektors eller en metalldetektorbåges prestanda och som simulerar de elektromagnetiska egenskaperna hos ett föremål av intresse som kan användas för att orsaka säkerhetshot, t.ex. ett vapen eller ett föremål som kan användas för att neutralisera säkerhetsanordningar.

(11)	säkerhetsstandard: en standard som definierar uppsättningen av alla säkerhetshot som måste detekteras, med referenshotobjekt som är representativa för uppsättningen.

(12)	metalldetektorbåge (WTMD): en stationär metalldetektor som vanligtvis är permanent monterad på en viss plats och konstruerad i form av en båge.

(13)	mekanisk störning: närliggande stationära eller rörliga metallkonstruktioners eller metallföremåls påverkan på metalldetektorns prestanda.

(14)

NIJ-standard 0601.02: standard 0601.02 från Förenta staternas nationella rättsinstitut, publicerad i Nicholas G. Paulter Jr., Walk-Through Metal Detectors for Use in Concealed Weapon and Contraband Detection - NIJ Standard 0601.02, U.S. Department of Justice, Office Justice Programs, National Institute of Justice, 2003.

(15)

NIJ-standard 0602.02: standard 0602.02 från Förenta staternas nationella rättsinstitut, publicerad i Nicholas G. Paulter Jr., Hand-Held Metal Detectors for Use in Concealed Weapon and Contraband Detection - NIJ Standard 0602.02, U.S. Department of Justice, Office Justice Programs, National Institute of Justice, 2003.

AVSNITT 2: PRODUKTDOKUMENTATION

Produktdokumentationen bör uppfylla följande krav, som gäller både handburna metalldetektorer och metalldetektorbågar, om inget annat anges.

2.1   Metalldetektorns fysiska dimensioner

Den handburna metalldetektorns totala storlek bör uttryckas som längd (L) x bredd (W) x höjd (H) i millimeter (mm).

Passagens inre storlek och metalldetektorbågens totala yttre storlek bör uttryckas som längd (L) x bredd (W) x höjd (H) i millimeter (mm).

2.2   Metalldetektorns vikt

Den totala vikten för den handburna metalldetektorn (inklusive batteriet) och metalldetektorbågen bör uttryckas i gram (g) respektive kilogram (kg).

2.3   Strömförsörjning

Uppgifterna om strömförsörjning bör i tillämpliga fall omfatta information om spänning för växelström (VAC), frekvens (Hz), ström i ampere (A) och effekt i watt (W).

Toleranser bör uttryckas i procent (%).

2.4   Batteri

Det bör anges om reservströmförsörjning (dvs. ett batteri) för metalldetektorbågen ingår. Om detta är fallet bör batteriets livslängd uttryckas i timmar (h).

Den handburna metalldetektorn bör ha en indikator för låg batterinivå. Batteriets livslängd bör uttryckas i timmar (h).

2.5   Kapslingsklass

Kapslingsklassen enligt EN 60529 bör anges.

2.6   Driftsmiljö

Drifttemperaturen bör uttryckas i grader Celsius (°C).

Lagringstemperaturen bör uttryckas i grader Celsius (°C).

Fuktigheten bör uttryckas som ett intervall i % (icke-kondenserande).

Information bör ges om de åtgärder som krävs för att undvika negativ elektromagnetisk störning, t.ex. rekommenderat avstånd enhet till enhet i meter (m).

2.7   Zon-/positionslarm (för metalldetektorbågar)

Information om antalet detekteringszoner och deras position under metalldetektorbågen bör ges som en del av produktdokumentationen.

2.8   Krav för CE-märkning

Produktdokumentationen bör innehålla information som visar att metalldetektorn uppfyller EU-kraven för CE-märkning. Det är tillverkarnas ansvar att avgöra vilka regler som gäller för deras produkter. Exempelvis kan följande bestämmelser vara relevanta:

a)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (1).

b)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (2).

c)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (3).

d)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (4).

2.9   Allmänna säkerhetskrav

Produktdokumentationen bör innehålla information som visar att alla referensstandarder och normer som säkerställer att metalldetektorn kan användas på ett säkert sätt, både för de personer som säkerhetskontrolleras och för de personer som hanterar utrustningen, följs. Dessa referensstandarder och normer omfattar följande, i den senast godkända utgåvan av dessa:

a)

Standarder för aktiva medicintekniska produkter för implantation — EN 50527–1: Bedömning av exponering av arbetstagare med aktiva implanterbara medicintekniska produkter för elektriska och magnetiska fält – Del 1: Allmänt — EN 50527–2-x: Bedömning av exponering av arbetstagare med aktiva implanterbara medicintekniska produkter för elektriska och magnetiska fält — Del 2.1: Särskild bedömning beträffande arbetstagare med pacemaker — Del 2.2: Särskild bedömning för arbetstagare med implanterbar defibrillator (ICD) — Del 2.3: Särskild bedömning för arbetstagare med implanterbar neurostimulator — EN ISO 14708-X: Kirurgiska implantat – Aktiva implanterbara medicintekniska produkter — Del 2: Pacemakers för behandling av bradyarytmier — Del 3: Implanterbara nervstimulatorer — Del 4: Implanterbara infusionspumpar — Del 5: Cirkulationsstödjande anordningar — Del 6: Särskilda krav på pacemakers avsedda för behandling av takyarrytmier (inklusive implanterbara defibrillatorer) — Del 7: Särskilda fordringar på cochleaimplantatsystem

b)

Standarder för exponering av människor: — EN 50364: Begränsning av exponering för elektromagnetiska fält i frekvensområdet 0 Hz – 300 GHz från utrustning för artikelövervakning (EAS), identifiering (RFID) och liknande — 1999/519/EG: Rådets rekommendation av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz–300 GHz) — Direktiv 2013/35/EU om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet

2.10   Driftskoncept

Driftskoncept bör tillhandahållas som en del av produktdokumentationen. Om olika driftskoncept är kopplade till olika säkerhetsstandarder bör detta tydligt anges.

AVSNITT 3: KRAV PÅ METALLDETEKTERINGSPRESTANDA

Metalldetektorn bör uppfylla följande krav på metalldetekteringsprestanda.

3.1   Säkerhetsstandarder

Metalldetektorn bör ställas in enligt den säkerhetsstandard som är lämplig av följande fem standarder.

3.1.1   Standard 1 (för metalldetektorbågar)

Denna standard är avsedd att användas där farliga vapen måste detekteras men där det behövs hög genomströmning och låg falsklarmsfrekvens, t.ex. i kollektivtrafiken och på stora samlingsplatser.

I denna kategori bör hotobjekten omfatta automatgevär, kulsprutor och improviserade sprängladdningar (IED) i form av tryckkokare, t.ex. automatkarbiner (med eller utan magasin), AK47, Beretta M12, Colt AR-15, rörbombshöljen (80 x 300) mm och 4-liters tryckkokarbomber i rostfritt stål och aluminium, samt föremål av liknande storlek.

För denna kategori bör man använda testföremål som simulerar mycket stora föremål av intresse. Frånlämningsförfaranden bör inte krävas och resväskor, väskor och ryggsäckar kan medföras.

3.1.2   Standard 2 (för metalldetektorbågar)

I denna kategori bör hotobjekten vara medelstora enhandsvapen (t.ex. Glock 17) och föremål av liknande storlek.

För denna kategori bör man använda testföremål som simulerar stora föremål av intresse, bland annat enhandsvapen i fullstorlek som beskrivs i avsnitt 4.6, säkerhetsnivå 2, testartikel AM7 i NILECJ:s (National Institute of Law Enforcement and Criminal Justice) standard för metalldetektorbågar som används för vapendetektering (NILECJ-STD-0601.00).

Frånlämningsförfaranden bör inte krävas och små väskor och ryggsäckar kan medföras.

3.1.3   Standard 3

I denna kategori bör hotobjekten vara små enhandsvapen, från kompakta skjutvapen till skjutvapen i fickformat, samt föremål av liknande storlek.

För denna kategori bör man använda testföremål som simulerar medelstora föremål av intresse, bland annat enhandsvapen av ferromagnetisk eller icke-ferromagnetisk metall enligt beskrivningen i avsnitt 5.1 i NIJ-standard 0601.02 eller NIJ-standard 0602.02. Attrapper och mekaniska ritningar ingår i NIJ-standard 0601.02 och NIJ-standard 0602.02.

Frånlämningsförfaranden bör krävas. Berörda personer bör lämna ifrån sig alla metallföremål utom plånböcker, armbandsur, bälten, skor och små smycken.

3.1.4   Standard 4

I denna kategori bör hotobjekten vara knivar med en bladlängd på mer än 7,5 cm och föremål av liknande storlek.

För denna kategori bör man använda testföremål som simulerar små föremål av intresse, bland annat knivar med en bladlängd på mer än 7,5 cm av ferromagnetisk eller icke-ferromagnetisk metall enligt beskrivningen i avsnitt 5.2 i NIJ-standard 0601.02 eller NIJ-standard 0602.02. Attrapper och mekaniska ritningar ingår i NIJ-standard 0601.02 och NIJ-standard 0602.02.

Frånlämningsförfaranden bör krävas. Berörda personer bör lämna ifrån sig alla metallföremål utom små armbandsur och små bälten.

3.1.5   Standard 5

I denna kategori bör hotobjekten vara små vapen, t.ex. knivar av rostfritt stål, nycklar till handbojor, bits till skruvmejslar, finkalibrig ammunition och föremål av liknande storlek.

För denna kategori bör man använda testföremål som simulerar mycket små föremål av intresse, bland annat små vapen som bärs dolda av antingen ferromagnetisk eller icke-ferromagnetisk metall enligt beskrivningen i avsnitt 5.3 i NIJ-standard 0601.02 eller NIJ-standard 0602.02. Attrapper och mekaniska ritningar ingår i NIJ-standard 0601.02 och NIJ-standard 0602.02.

Frånlämningsförfaranden bör krävas. Berörda personer bör lämna ifrån sig alla metallföremål.

3.2   Detekteringskänslighet

Metalldetektorn bör detektera föremål av intresse som kan användas för att orsaka säkerhetshot och som en person bär på sin kropp eller har i en väska som bärs på kroppen eller med handen eller i en rullväska, oberoende av föremålens orientering, bana och passage, eller förflyttningshastighet.

Utrustningens detekteringskänslighet kan variera beroende på den standard som uppfylls av utrustningen enligt avsnitt 3.1 i denna bilaga. Standard 1 kräver utrustning med lägst känslighet, medan standard 5 kräver utrustning med högst känslighet.

3.2.1   Orientering och förflyttningshastighet (för handburna metalldetektorer)

Den handburna metalldetektorn bör detektera det testföremål som är representativt för en viss säkerhetsstandard placerat i lämpligt mätplan för varje tillåten orientering genom att detektorn flyttas med en hastighet mellan 0,05 och 2,0 m/s, enligt beskrivningen i NIJ-standard 0602.02.

3.2.2   Orientering, bana och passagehastighet (för metalldetektorbågar)

Den minimiuppsättning ortogonala orienteringar som bör användas för att testa en metalldetektorbåges känslighet beskrivs i ASTM Internationals ”Standard Practice for Performance Evaluation of In-Plant Walk-Through Metal Detectors” C1309-97(2021).

Metalldetektorbågen bör detektera det testföremål som är representativt för en viss säkerhetsstandard vid vissa positioner på dess bana enligt beskrivningen i NIJ-standard 0601.02.

Alla positioner där testföremålet på grund av sin storlek och orientering inte helt ryms i detektorbågen eller som får någon del av testföremålet att sticka ut ovanför detekteringsområdenas högsta höjd bör utelämnas.

Testföremålets genomsnittliga passagehastighet vid testning bör vara normal gånghastighet (0,5–1,3 m/s).

3.3   Repeterbarhet

Att detektionen kan repeteras bör säkerställas med hjälp av tillverkarens kvalitetssystem och genom testning av olika metalldetektorenheter i en delmängd av positionerna.

3.4   Metallurskillning (för metalldetektorbågar)

Specifikationer för metallurskillning avseende metalldetektorbågar bör kräva att metalldetektorbågen larmar på lämpligt föremål och inte på ett harmlöst föremål. Urskillning bör utvärderas genom att metalldetektorbågen testas i en verklig miljö när detekteringsprestandan har validerats för den specifika säkerhetsstandarden. Lämpliga frånlämningsförfaranden kan krävas i enlighet med den säkerhetsstandard som utvärderas. För att bedöma urskillning bör förhållandet larm/totalt antal passager beräknas med ett antal personer som passerar genom metalldetektorbågen. Minst tusen personer bör krävas för denna statistiska studie.

3.5   Genomströmnings- och falsklarmsfrekvens (för metalldetektorbågar)

Säkerhetskontrolltiden i metalldetektorbågen bör vara kortare än 2 sekunder per person. Falsklarmsfrekvensen bör vara lägre än 5 % efter de frånlämningsförfaranden som beskrivs i avsnitt 3.1 i denna bilaga.

3.6   Mekanisk störning

Detektorn bör inte larma när den ställts in för att hitta ett testföremål av lämplig storlek.

3.7   Störning på grund av flera metallföremål (för metalldetektorbågar)

För metalldetektorbågar bör förekomsten av andra metallföremål än de hotobjekt som beskrivs i den valda säkerhetsstandarden inte påverka detekteringen av ett hotföremål när det passerar genom bågen.

3.8   Akustiska och visuella larm

Metalldetektorn bör vara försedd med ett akustiskt och ett visuellt larm. Det akustiska larmet bör vara märkbart på 1 meters avstånd för handburna metalldetektorer och 2 meters avstånd för metalldetektorbågar. När det gäller en handburen metalldetektor bör en visuell indikator visa att den är i drift. När det gäller metalldetektorbågar bör en visuell indikator visa signalstyrkan vid detektering.

---

(1)  EUT L 174, 1.7.2011, s. 88.

(2)  EUT L 153, 22.5.2014, s. 62.

(3)  EUT L 96, 29.3.2014, s. 79.

(4)  EUT L 96, 29.3.2014, s. 357.