(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2022/2434 (2) ändrades förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen) så att en diversifierad finansieringsstrategi fastställdes som den enda finansieringsmetoden för genomförandet av kommissionens upplånings- och skuldhanteringstransaktioner. Artikel 220a i budgetförordningen ska tillämpas på program för ekonomiskt stöd vars grundläggande akter träder i kraft från och med den 9 november 2022. Den diversifierade finansieringsstrategin ska inte tillämpas på befintliga program enligt vilka upp- och utlåningstransaktioner bör fortsätta att genomföras enligt den traditionella back-to-back-metoden, i enlighet med artikel 220 i budgetförordningen. Back-to-back-metoden kan också, som ett undantag, tillämpas på nya program för ekonomiskt stöd och ska tillämpas på alla Euratomprogram.

(2)

Enligt artikel 220a i budgetförordningen ska kommissionen fastställa de nödvändiga arrangemangen för genomförandet av den diversifierade finansieringsstrategin. Dessa arrangemang bör omfatta ett regelverk för styrning, förfaranden för riskhantering och en metod för kostnadsfördelning, vilket bör säkerställa att alla kostnader som unionen ådrar sig i samband med ekonomiskt stöd bärs av mottagarlandet. Det är därför nödvändigt att fastställa de arrangemang som ska tillämpas på de upplånings- och skuldhanteringstransaktioner som kommissionen genomför inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin och de därtill hörande utlåningstransaktionerna.

(3)

Kommissionen har för första gången tillämpat den diversifierade finansieringsstrategin på upplåningstransaktioner inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument, unionens tillfälliga instrument för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-krisen. Detta har gjort det möjligt att framgångsrikt mobilisera medel för icke återbetalningspliktigt stöd och lån enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (3) och andra unionsprogram som avses i artikel 2.2 i rådets förordning (EU) 2020/2094 (4).

(4)

Styrningsmodellen och de processer som krävs för genomförandet av den diversifierade finansieringsstrategin inom ramen för återhämtningsinstrumentet har fastställts i enlighet med kommissionens genomförandebeslut C(2021) 2502 (5). Dessa arrangemang innefattar bland annat ett regelverk för styrning, riskhanterings- och efterlevnadsförfaranden. En metod för kostnadsfördelning utarbetades i kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2022/2545 (6). Arrangemangen för genomförande av den diversifierade finansieringsstrategin enligt artikel 220a i budgetförordningen bör baseras på styrningsmodellen för återhämtningsinstrumentet.

(5)

Även om detta beslut främst bör tillämpas på transaktioner som genomförs inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin, bör vissa av de arrangemang som anges i beslutet utvidgas till att omfatta transaktioner som genomförs enligt back-to-back-metoden. Detta tillvägagångssätt skulle, i tillämplig mån, säkerställa samstämmighet mellan de olika programmen. Det skulle också garantera att alla transaktioner omfattas av högsta möjliga regelstandard, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Detta bör vara fallet när det gäller arrangemang för riskhanterings- och efterlevnadsförfaranden.

(6)

Ett årligt upplåningsbeslut bör innehålla en beskrivning av de planerade upplånings- och skuldhanteringstransaktionerna och ge tillstånd till likviditetshanteringstransaktioner under en period på ett år. Det bör särskilt fastställa storleken på de upplånings- och skuldhanteringstransaktioner som ska genomföras, i syfte att ge en uppfattning om den totala exponeringen för unionens budget och för låntagarna. I detta syfte bör det anges ett intervall för högsta emissionsbelopp för långfristig finansiering för alla ändamål, ett högsta utestående belopp för kortfristig finansiering, längsta genomsnittliga löptid för unionens långfristiga finansiering, en gräns för det slutliga utestående beloppet per emission och, i tillämpliga fall, det högsta belopp för kommissionens emissioner som kan innehas för dess egen räkning och som kan användas som en ytterligare finansieringskälla eller för att stödja sekundärmarknaden. Det årliga lånebeslutet bör också ge tillstånd att investera kassabehållning, utöver vad som krävs för att göra utbetalningar, i penningmarknadsinstrument.

(7)

För att säkerställa att nödvändiga medel finns tillgängliga för att fullgöra åtaganden inom ramen för relaterade program för ekonomiskt stöd när de förfaller till betalning, bör upplånings- och skuldhanteringstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin genomföras på grundval av halvårsvisa finansieringsplaner. Finansieringsplanerna skulle ge en uppfattning om dessa transaktioner under denna period genom att hänvisa till de betalningar som måste göras för att genomföra de relaterade programmen inför nästa halvår och under påföljande perioder. Upprättandet av finansieringsplanen bör därför säkerställa en koppling till de förväntade betalningsbehoven på flerårig basis för att säkerställa en smidig planering och organisation av finansieringsinsatser. Upplåningsintäkter som är avsedda att tillgodose betalningsbehov som förväntas under kommande perioder kan förvaltas genom likviditetshanteringstransaktioner. Finansieringsplanen bör fastställas på grundval av de gränser och tillstånd som anges i det årliga upplåningsbeslutet. Finansieringsplanen är grunden för att informera marknadsaktörerna om de vägledande finansieringsplanerna under den kommande perioden.

(8)

Genom att fastställa ett vägledande högsta upplåningsbelopp som i regel täcker en period på sex månader, och genom att fastställa vissa andra nyckelparametrar för de planerade transaktionerna, skulle finansieringsplanen också säkerställa större förutsägbarhet för emissioner, samtidigt som flexibilitet bibehålls och transparens på marknaderna säkras. Den bas av investerare man inriktar sig på behöver information om kommande emissioner och indikationer om en tidsplan så att de i sin tur kan utarbeta investeringsplaner. Förmågan att optimera lånestrukturen genom penningmarknadstransaktioner och skuldhanteringstransaktioner under genomförandet av finansieringsplanerna gör det möjligt för kommissionen att uppnå mer fördelaktiga resultat och minska risken för likviditetsbrist.

(9)

Det årliga upplåningsbeslutet och finansieringsplanen bör utgöra en grund för kommissionens information till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 220a.2 i budgetförordningen samt för information till marknaderna och allmänheten. Vidare bör kommissionen regelbundet och på ett heltäckande sätt rapportera till Europaparlamentet och rådet om alla aspekter av sin upplånings- och skuldhanteringsstrategi, i enlighet med artikel 220a.2 i budgetförordningen.

(10)

Fastställandet av korrekta och meningsfulla finansieringsplaner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin är beroende av att de utanordnare som ansvarar för genomförandet av programmen för finansiellt stöd regelbundet och i god tid lämnar information, så att programmen kan genomföras inom tidsfristerna och inom ramen för beloppen för förväntade betalningsgodkännanden. Denna information bör lämnas till generaldirektoratet för budget, som är den avdelning som ansvarar för fastställandet och genomförandet av finansieringsplanerna, genom kommissionens verktyg för finansiella prognoser.

(11)

Den diversifierade finansieringsstrategin bör syfta till att uppnå de mest fördelaktiga ekonomiska villkoren för unionen genom en sund planering och ett smidigt genomförande av transaktioner på bästa möjliga sätt under rådande marknadsförhållanden. Med tanke på behovet av att anskaffa medel för att möjliggöra utbetalningar till respektive program har kommissionen begränsad handlingsfrihet när det gäller tidpunkten för marknadstransaktioner. Den diversifierade finansieringsstrategin skulle ge kommissionen ett bredare spektrum av finansieringstekniker, inbegripet kortfristig finansiering, vilket gör att den kan minska risken i samband med utförandet på marknaden när så krävs för att anskaffa medel under mer ogynnsamma marknadsförhållanden.

(12)

Finansieringsinstrument inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin bör bland annat inbegripa en rad olika referensobligationer och EU-skuldväxlar. Upplåningstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin bör organiseras som auktioner, syndikerade transaktioner eller privata placeringar, beroende på vad som är lämpligast med tanke på transaktionernas storlek och art.

(13)

Den diversifierade finansieringsstrategin bör inbegripa en förmåga att emittera kortfristiga instrument och upprätthålla en likviditetsbuffert som gör det möjligt för kommissionen att absorbera missmatchningar i tidpunkterna mellan upplåning och utbetalningar och att tillmötesgå en begäran om utbetalning i händelse av ogynnsamma finansieringsvillkor. För att uppnå flexibilitet och effektivitet bör kortfristiga upplåningstransaktioner via EU-skuldväxlar genomföras med hjälp av regelbundna auktioner. Dessa auktioner bör organiseras på ett sätt som säkerställer att unionen har en transparent och förutsägbar emittentstatus och att deltagare behandlas likvärdigt.

(14)

Skuldhanteringstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin gör det möjligt att hantera ränterisker och andra finansiella risker på ett bättre sätt. Det är därför lämpligt att tillåta användning av derivat såsom swappar för att hantera ränterisker eller andra finansiella risker i samband med lån till mottagarländer, samtidigt som principen om balans i budgeten alltid respekteras, eller att ingå säkrade eller osäkrade penningmarknadstransaktioner med medlemsstaternas skuldhanteringskontor, överstatliga institut, nationella offentliga organ, centralbanker, kreditinstitut och värdepappersföretag med lämplig kreditvärdighet eller centrala motparter. I detta sammanhang bör kommissionen också få rätt att köpa tillbaka och/eller inneha egna obligationer för likviditetshanteringsändamål och för att stödja likviditeten på marknaden för unionsobligationer.

(15)

Likviditetshanteringstransaktioner gör det möjligt för kommissionen att få förmånligare villkor för kassabehållning utöver den som krävs för att göra beräknade utbetalningar. I detta syfte är det därför lämpligt att tillåta investeringar av överskjutande likvida medel genom penningmarknadsinstrument när så är lämpligt. Sådana möjligheter kan uppstå när oväntade brister i utbetalningarna jämfört med prognoserna leder till ackumulering av oförutsedd kassabehållning. Alternativt kan kommissionen, i avvaktan på perioder med stora utflöden av utbetalningar, anskaffa medel i förväg för att undvika en hög koncentration av transaktioner under en begränsad tid, vilket medför risker för genomförandet och prissättningen av dessa transaktioner. Det är lämpligt att samråda med riskchefen och räkenskapsföraren när strategin för likviditetshantering fastställs eller ändras.

(16)

Utlåningstransaktioner bör genomföras i enlighet med den relevanta grundläggande akten och motsvarande låneavtal. Det är lämpligt att fastställa minimivillkor för utbetalning av lån. Det bör också säkerställas att mottagarländerna bär alla de kostnader i samband med lånet som unionen ådrar sig, i enlighet med en metod som fastställts av kommissionen i ett separat beslut kompletterat med detaljerade riktlinjer för beräkning av sådana kostnader.

(17)

Mottagarländer bör kunna begära att kommissionen arrangerar lån som säkrats med en fast ränta. Detta skulle kräva att kommissionen använder finansieringsinstrument såsom ränteswappar för att kunna erbjuda lån med fast ränta. Kostnaderna för att hantera risker med derivat bör bäras av mottagarlandet.

(18)

Upplåningstransaktioner inom ramen för befintliga program för ekonomiskt stöd genomförs inom ramen för EU:s och Euratoms program för skuldemissioner, som inrättades 2019 och uppdaterades 2021 (skuldemissionsprogrammet). Detta inbegriper bland annat ett emissionscirkulär som innehåller all nödvändig information till marknaderna i enlighet med tillämplig lagstiftning samt operativa och avtalsmässiga arrangemang med motparter som medverkar i upplåningsverksamhet. Upplåningstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin bör genomföras inom ramen för skuldemissionsprogrammet, efter införandet av nödvändiga ändringar i den befintliga dokumentationen.

(19)

För att genomföra upplånings-, skuldhanterings- och likviditetshanteringstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin bör lämplig operativ kapacitet inrättas, inbegripet kapacitet för avveckling av transaktioner, en auktionsplattform och möjlighet att använda repor och swappar.

(20)

För att genomföra upplånings-, skuldhanterings- och likviditetshanteringstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin och därtill hörande utlåningstransaktioner bör kommissionen öppna särskilda konton som uteslutande används för dessa transaktioner. För dessa konton bör samma överväganden gälla som för de konton som används för transaktioner inom ramen för återhämtningsinstrumentet. För att i synnerhet hantera den likviditetsrisk som härrör från dessa transaktioner bör det inrättas säkra och ändamålsspecifika likviditetsbuffertar som används för betalningar. Kravet på en sådan särskild likviditetsbuffert utgör en integrerad och oumbärlig del av riskhanteringsstrategin för en diversifierad finansieringsstrategi. För att säkerställa att kritisk kassabehållning inte utsätts för någon motpartsrisk till följd av fallissemang för det institut hos vilket reserverna hålls, är det absolut nödvändigt att dessa likviditetsbuffertar hålls hos en centralbank. Kassabehållningen bör hållas på ett särskilt konto hos Europeiska centralbanken (ECB) och uppgå till den lägsta nivå som krävs för att klara kommande betalningar under en kort period, men kan variera i belopp beroende på emissions- och utbetalningsplaner. Ett avtal om ombudstjänster bör ingås med ECB som gör det möjligt att täcka de relaterade kostnaderna. Alla andra belopp utöver likviditetsbufferten kan investeras genom penningmarknadsinstrument eller hållas på särskilda konton hos auktoriserade motparter.

(21)

Dessutom bör ett regelverk för riskhantering och efterlevnad i samband med upplånings-, skuldhanterings-, likviditetshanterings- och utlåningstransaktioner säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen och att all verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt med högsta standarder för integritet, redlighet, sund ekonomisk förvaltning och riskhantering. I detta avseende bör den funktion som riskchef som tidigare inrättats genom genomförandebeslut C(2021) 2502 utvidgas till att omfatta alla transaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin enligt kommissionens genomförandebeslut (EU, Euratom) 2022/2544 (7). Riskchefen bör vid fullgörandet av sina uppgifter bistås av risk- och efterlevnadskommittén. Vissa ändringar krävs för att säkerställa att risk- och efterlevnadskommitténs sammansättning är ändamålsenlig för att ge riskchefen lämpligt stöd, anpassa risk- och efterlevnadskommitténs sammansättning med bästa praxis och ta hänsyn till det utvidgade tillämpningsområdet för riskchefens uppgifter. Dessa ändringar bör inbegripa tillägg av direktören för direktoratet med ansvar för utfärdande av skuldebrev för att finansiera unionsprogram som ständig observatör i risk- och efterlevnadskommittén för att göra det möjligt att dela med sig av insikter när verksamheten övervakas, möjligheten att utse upp till tre oberoende sakkunniga och specificering av tydligare krav för utnämning av ledamöter i risk- och efterlevnadskommittén.

(22)

Riskchefen bör, i enlighet med bästa praxis och erkända internationella standarder, utarbeta en risk- och efterlevnadspolicy på hög nivå som innehåller riktlinjer för risker och efterlevnad för ett fullt oberoende genomförande av transaktioner. Det gradvisa införandet av skuldhanterings- och likviditetshanteringstransaktioner medför ytterligare risker, såsom motpartskreditrisk. Dessa transaktioner kräver ytterligare övervakning av riskchefen för att säkerställa att de håller sig inom det regelverk för riskhantering som fastställs i risk- och efterlevnadspolicyn på hög nivå. I detta avseende bör riskchefen parallellt med det gradvisa införandet av dessa transaktioner fastställa nya riskgränser och riskövervakningslösningar.

(23)

I synnerhet bör riskchefen säkerställa att transaktionerna är förenliga med risk- och efterlevnadspolicyn på hög nivå och att risker i samband med dessa transaktioner identifieras, förstås, hanteras och rapporteras till riskchefen. Vid utförandet av dessa uppgifter bör riskchefen bistås av en regelefterlevnadsansvarig, som bör rapportera direkt till riskchefen om frågor som rör förenlighet med regler, förfaranden och förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(24)

Den styrningsmodell och de processer som krävs för genomförandet av den diversifierade finansieringsstrategin inom ramen för återhämtningsinstrumentet har fastställts i enlighet med genomförandebeslut C(2021) 2502, upphävt genom genomförandebeslut (EU, Euratom) 2022/2544, som fastställde arrangemangen för kommissionens upplånings- och skuldhanteringstransaktioner inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategin och för relaterade utlåningstransaktioner. Detta beslut bygger på de principer som fastställs i ovannämnda beslut. För att säkerställa att enhetliga arrangemang gäller för alla transaktioner som genomförs genom den diversifierade finansieringsstrategin bör genomförandebeslut (EU, Euratom) 2022/2544 upphävas.

(25)

För att säkerställa att det årliga upplåningsbeslutet antas i enlighet med och parallellt med detta beslut, och i god tid för att möjliggöra genomförandet av programmet för obligationsemissioner som måste inledas omedelbart under 2024, bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.