Medlemsstat

Behörig myndighet

Kontaktperson (namn, befattning vid den behöriga myndigheten, myndighetens namn, telefonnummer och funktionell e-postadress)

Organisationer som deltar i inventeringen

Laboratorier som deltar i inventeringen

Karantänskadegörare för skyddad zon

Namn på/Beskrivning av den skyddade zonen enligt förteckningen i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072

År då den skyddade zonen inrättades

År då inventeringen genomfördes

När det gäller en ny skyddad zon, ange de år som omfattas av inventeringen

Den skyddade zonens storlek (ha)

Har det inrättats en buffertzon eller ett inre band (ja/nej)? Motivera om denna zon inte inrättats

Buffertzonens eller det inre bandets bredd (m), i tillämpliga fall

Karta över den skyddade zonens gränser, inklusive buffertzonens eller det inre bandets, i tillämpliga fall

Ange inventeringsplatserna, fynd/utbrott och, i tillämpliga fall, de avgränsade områden som inrättats

Statistiskt underbyggd inventering (ja/nej)

Fynd/utbrott under den senaste inventeringen (ja/nej)

Beskrivning av fynd/utbrott (1) och vidtagna åtgärder eller hänvisning till Europhyt-Outbreaks

Kolumn 1:

Ange året för inventeringen. När det gäller en inventering för begäran av en skyddad zon, ange uppgifter för åtminstone de tre föregående åren, med en rad per år.

Kolumn 2:

Ange det vetenskapliga namnet på karantänskadegöraren för skyddad zon (enligt bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller det mest vedertagna vetenskapliga namnet om skadegöraren ännu inte är förtecknad), med en rad per skadegörare.

Kolumn 3:

Ange namnet på den skyddade zonen, på olika rader om det finns mer än en skyddad zon för samma skadegörare på medlemsstatens territorium, enligt förteckningen i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072.

Kolumn 4:

Ange zonen: SZ (skyddad zon), BZ (buffertzon) eller IB (inre band), på olika rader.

Kolumn 5:

Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem, genom att välja en (eller flera) av följande poster för beskrivningen, samt ange antalet genomförda inventeringar:

Kolumnerna 6, 7 och 8:

Frivilliga uppgifter.

Kolumn 6:

Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 7:

Ange det totala område som omfattas av målpopulationen (ha) i den skyddade zonen.

Kolumn 8:

Ange det inventerade områdets andel av området för målpopulationen (inventerat område/område för målpopulation) i procent.

Kolumn 9:

Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vektor, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). Använd så många rader som behövs.

Kolumn 10:

Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkt

Kolumn 11:

Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 12:

Ange inventeringsuppgifterna, med beaktande av skadegörarens biologi. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig för den berörda skadegöraren. Använd olika rader (t.ex. för att rapportera olika typer av tester och deras antal).

Kolumn 13:

Ange antal positiva resultat. Detta antal kan skilja sig från antalet utbrott när en utbrottsanmälan innehåller flera positiva resultat.

Kolumn 14:

Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 15 (”Anmärkningar”).+0987

Kolumn 15:

Ange all annan relevant information och, i förekommande fall, information om resultaten av inventeringarna av asymtomatiska växter med positiva resultat.

Kolumn 1:

Ange året för inventeringen. När det gäller en inventering för begäran av en skyddad zon, ange uppgifter för åtminstone de tre föregående åren, med en rad per år.

Kolumn 2:

Ange det vetenskapliga namnet på karantänskadegöraren för skyddad zon (enligt bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller det mest vedertagna vetenskapliga namnet om skadegöraren ännu inte är förtecknad), med en rad per skadegörare.

Kolumn 3:

Ange namnet på den skyddade zonen, på olika rader om det finns mer än en skyddad zon för samma skadegörare på medlemsstatens territorium, enligt förteckningen i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072.

Kolumn 4:

Ange zonen: SZ (skyddad zon), BZ (buffertzon) eller IB (inre band), på olika rader.

Kolumn 5:

Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem, genom att välja en (eller flera) av följande poster för beskrivningen, samt ange antalet genomförda inventeringar:

Kolumn 6:

Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 7:

Ange den valda målpopulationen och bifoga förteckningen över värdarter och det område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna. Om området för målpopulationen inte är tillgängligt anges ”N/A” och det antal inspektionsenheter som målpopulationen består av.

Kolumn 8:

Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdväxtpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de underliggande antagandena.

Kolumn 9:

Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumn 10:

Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 11:

Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten för att en sant positiv värd påvisas och bekräftas som positiv, och inte identifieras felaktigt. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 12:

Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdväxtpopulationen.

Kolumn B:

Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 9, ”Detektionsmetoder”.

Kolumn 18:

Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från det antal som anges i kolumn 16 ”Antal fällor ”(t.ex. samma fälla används på olika platser).

Kolumn 20:

Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 21:

Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 24 (”Anmärkningar”).

Kolumn 22:

Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31 ”Methodologies for sampling of consignments”). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 23:

Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.

Kolumn 24:

Ange all annan relevant information och, i förekommande fall, information om resultaten av inventeringarna av asymtomatiska växter med positiva resultat.