(1)

En gödselprodukt som uppfyller kraven i bilagorna I och II till förordning (EU) 2019/1009 för den relevanta produktfunktionskategorin respektive komponentmaterialkategorin, är märkt i enlighet med bilaga III till den förordningen och har klarat det förfarande för bedömning av överensstämmelse som fastställs i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1009, får CE-märkas och cirkulera fritt på den inre marknaden som en EU-gödselprodukt.

(2)

Under förberedelserna inför övergången till nya harmoniseringsregler informerade både medlemsstater och berörda parter kommissionen om behovet av att ändra några av de tekniska bestämmelserna i bilagorna till förordning (EU) 2019/1009. Dessa anpassningar är nödvändiga för att underlätta tillträdet till den inre marknaden för gödselprodukter som är agronomiskt effektiva, säkra och redan är föremål för omfattande handel på marknaden. Några av ändringarna underlättar den fria rörligheten för sådana produkter, dvs. säkra och agronomiskt effektiva gödselprodukter, genom att förbättra överensstämmelsen med andra rättsakter och unionens politiska mål. Andra ändringar är nödvändiga för att undvika situationer där betydande kategorier av gödselprodukter oavsiktligt undantas från harmoniseringsreglerna.

(3)

Enligt förordning (EU) 2019/1009, i dess ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1768 (2), får tillverkare använda vissa typer av polymerer i EU-gödselprodukter om de uppfyller villkoren för komponentmaterialkategorierna 1 och 11 i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009. Ett av villkoren är att polymeren registreras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3). I meddelandet Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö (4) tillkännagav kommissionen en översyn av förordning (EG) nr 1907/2006 där man ville utöka registreringsplikten till vissa polymerer. För enhetlighetens och konsekvensens skull bör därför registreringsplikten för polymerer regleras genom förordning (EG) nr 1907/2006 som ett första steg, eftersom diskussionerna om förordningens översyn ger en bredare kontext och möjligheten att inta ett helhetsperspektiv innan den blir tillämplig enligt förordning (EU) 2019/1009.

(4)

I förordning (EU) 2019/1009 fastställs en skyldighet att registrera magnesia i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006. Enligt förordning (EG) nr 1907/2006 är dock magnesia, om det inte är kemiskt modifierat, undantaget från registreringsplikten eftersom registreringen anses olämplig eller onödig för det ämnet, och undantaget från registreringsplikten motverkar inte syftet med den förordningen. Magnesia har sedan länge använts i gödselmedel och har ingen harmoniserad klassificering i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (5). Med hänsyn till detta och för att underlätta utsläppandet av gödselmedel som innehåller magnesia som EU-gödselprodukter på den inre marknaden bör registreringsplikten i förordning (EU) 2019/1009 inte längre gälla för magnesia som används i gödselmedel.

(5)

I förordning (EU) 2019/1009 fastställs krav för hämmare som EU-gödselprodukter tillhörande produktfunktionskategori 5 och för EU-gödselprodukter som innehåller hämmare som komponentmaterial tillhörande komponentmaterialkategori 1. För att undvika förvirring bör den terminologi som används i den förordningen ändras för att återspegla skillnaden mellan de två situationerna. Termen ”hämmande förening” bör därför användas när det gäller ett ämne eller en blandning som förbättrar ett näringsämnes frigörande genom att försena eller förhindra vissa mikroorganismgruppers eller enzymgruppers aktivitet. Termen ”hämmare” bör endast användas när det gäller EU-gödselprodukter som tillhör produktfunktionskategori 5. Denna åtskillnad är viktig eftersom hämmare kan vara blandningar som innehåller andra ämnen, t.ex. stabilisatorer, utöver hämmande föreningar. Termerna behöver användas korrekt för att underlätta den fria rörligheten för EU-gödselprodukter genom att tydliggöra vilka regler som gäller i varje situation.

(6)

Förordning (EU) 2019/1009 innehåller krav som säkerställer att de hämmande föreningarna är effektiva, men det fastställs inga krav på effektiviteten hos gödselmedlet eller den blandning som innehåller en sådan hämmande förening. Genom att använda effektiva produkter som innehåller sådana ämnen kan man bidra till att undvika de miljöföroreningar som orsakas av urlakning av kväve. I kommissionens meddelanden Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (6) och Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (7) behandlas miljöproblemen och det ambitiösa målet att minska näringsförlusterna med 50 % fram till 2030. Därför är det viktigt att säkerställa att de EU-gödselprodukter som innehåller hämmande föreningar är effektiva. Förordning (EU) 2019/1009 bör därför ändras så att det införs ett krav på att gödselmedel (produktfunktionskategori 1) och mekaniskt blandade gödselprodukter (produktfunktionskategori 7) ska innehålla hämmande föreningar i en koncentration som är inom ett koncentrationsintervall som säkerställer den hämmande föreningens effektivitet. Dessutom bör det genom ytterligare märkningskrav säkerställas att tillverkarna av hämmare som avses i produktfunktionskategori 5 tillhandahåller tydliga anvisningar om hur sådana produkter ska blandas med ett gödselmedel för att säkerställa effektivitet.

(7)

I förordning (EU) 2019/1009 fastställs bestämmelser om användning av rötrester med ursprung i färska grödor och av andra rötrester än sådana rötrester (rötrester), som komponentmaterial i EU-gödselprodukter. I den förordningen fastställs bestämmelser om nedbrytningsprocesser. Den innehåller dock inga andra bestämmelser om efterbehandling av rötrester.

(8)

Enligt en rapport från gemensamma forskningscentrumet (JRC) med titeln End-of-waste criteria for biodegradable waste subjected to biological treatment (compost & digestate): Technical proposals (8) används rötrester ofta inom jordbruk, antingen som helhet eller efter separering i en fast och en flytande del. Separeringen gör det lättare att lagra materialen och att transportera dem långa sträckor, vilket är särskilt viktigt för en CE-märkt produkt. Mekanisk separering av en rötrest i en fast och en flytande del är en vanlig metod i vissa medlemsstater och förefaller vara en väletablerad metod enligt en nyligen genomförd studie med titeln Digestate and compost as fertilisers: Risk assessment and risk management options (9). Separering av en rötrest i en fast och en flytande del kan medföra begränsade risker om det fastställs villkor för processen efter rötning och för de tillsatser som ska användas. Förordning (EU) 2019/1009 bör därför ändras så att den omfattar denna process efter rötning, under förutsättning att de tillsatser som används inte överskrider en viss koncentration och att de registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006. Dessa processer behöver tillåtas i förordning (EU) 2019/1009 för att underlätta utsläppandet på den inre marknaden av EU-gödselprodukter som innehåller rötrester och för att anpassa kraven för dessa komponentmaterialkategorier till den tekniska utvecklingen. Detta kommer också att skapa nya möjligheter för återvinning av bioavfall, vilket är i linje med de övergripande ambitiösa planerna för en cirkulär ekonomi.

(9)

Utöver mekanisk separering av en rötrest i en fast och en flytande del finns det andra vanliga metoder för att avlägsna vatten från en rötrest eller delar av denna. Förordning (EU) 2019/1009 bör göra det möjligt för tillverkarna att ytterligare bearbeta rötresten eller delar av denna för att extrahera vatten utan att på annat sätt kemiskt modifiera komponentmaterialen. Dessutom kan kväve eller fosfor återvinnas ur en rötrest genom strippning eller utfällning. För att sluta kretsloppet är det viktigt att inte bara göra det möjligt att återvinna dessa näringsämnen ur rötrester, utan också att tillåta användning av kvarvarande rötrester i EU-gödselprodukter eftersom de innehåller flera andra näringsämnen och organiska material. Dessutom bör det fastställas krav för användningen av tillsatser som behövs för sådana processer.

(10)

Förordning (EU) 2019/1009 tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (10), där det fastställs allmänna bestämmelser för långlivade organiska föroreningar. I förordning (EU) 2019/1009 fastställs ett gränsvärde på 0,8 mg/kg torrsubstans av ndl-PCB för pyrolys- och förgasningsmaterial i komponentmaterialkategori 14. Enligt förordning (EU) 2019/2021 får PCB dock inte förekomma i ämnen eller blandningar som släpps ut på EU-marknaden. För att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) 2019/1021, och tydliggöra att ndl-PCB inte ska ingå i EU-gödselprodukter med pyrolys- eller förgasningsmaterial, bör det gränsvärdet i förordning (EU) 2019/1009 utgå.

(11)

Förordning (EU) 2019/1009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

(2)

Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

(3)

Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga III till den här förordningen.

(4)

Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga IV till den här förordningen.