Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32022R1478

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1478 av den 6 september 2022 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte

C/2022/6242

EUT L 233, 8.9.2022, p. 18–35 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 19/10/2023

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1478/oj

8.9.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 233/18


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1478

av den 6 september 2022

om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 23, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1.   Gällande åtgärder

(1)

I juni 2020 införde Europeiska kommissionen (kommissionen) genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 (2) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial (GFM) med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och Egypten. Antisubventionsåtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 17 % och 30,7 % för import med ursprung i Kina och en värdetull på 10,9 % för import med ursprung i Egypten (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till dessa tullar inleddes den 16 maj 2019 (den ursprungliga undersökningen(3).

1.2.   Begäran

(2)

Kommissionen har tagit emot en begäran enligt artiklarna 23.4 och 24.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som införts på import av GFM med ursprung i Kina och Egypten genom import av GFM som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, och om registrering av sådan import.

(3)

Begäran ingavs den 3 november 2021 av TECH-FAB Europe e.V., en sammanslutning av unionstillverkare av GFM (sökanden).

(4)

Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att det förekommit en förändring i handelsmönstret när det gäller exporten från Kina, Egypten och Turkiet till unionen efter införandet av åtgärder avseende GFM med ursprung i Kina och Egypten. Förändringen i handelsmönstret föreföll härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen, nämligen att GFM avsänds från Turkiet till unionen efter att eventuellt ha genomgått viss sammansättningsverksamhet eller färdigställande i Turkiet, särskilt av företaget Turkiz Composite Materials Technology Üretim Sanayi ve Ticaret Anonim Şirketi (Turkiz Composite (4)) i ASB European free zone i Marmara i Turkiet.

(5)

Begäran innehöll dessutom tillräcklig bevisning för att detta bruk, dessa processer eller denna bearbetning undergrävde de gällande antisubventionsåtgärdernas positiva verkningar i fråga om kvantiteter och priser. Betydande importvolymer av den undersökta produkten föreföll ha förts in på EU-marknaden. Dessutom fanns det tillräcklig bevisning för att importen av GFM skedde till skadevållande priser.

(6)

Slutligen innehöll begäran tillräcklig bevisning för att GFM som avsänts från Turkiet fortsatte att omfattas av subventioner för tillverkning och försäljning av GFM inom ramen för de gällande åtgärderna. Det stämmer att GFM och delar därav tillverkas och exporteras till Turkiet av företag i Kina och Egypten som konstaterats få utjämningsbara subventioner för tillverkning och försäljning av GFM inom ramen för de gällande åtgärderna.

1.3.   Berörd produkt och undersökt produkt

(7)

Den produkt som berörs är vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2020/776 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7019 39 00, ex 7019 40 00, ex 7019 59 00 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019390080, 7019400080, 7019590080 och 7019900080), med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (den berörda produkten). Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på.

(8)

Den produkt som är föremål för undersökningen är densamma som den som definieras i föregående skäl, men avsänd från Turkiet, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (som den dag då kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2230 (5) trädde i kraft klassificerades enligt Taric-nummer 7019390083, 7019400083, 7019590083 och 7019900083) (den undersökta produkten).

(9)

Det framgick av undersökningen att GFM som exporteras från Kina och Egypten till unionen och GFM som avsänds från Turkiet, oavsett om produkternas ursprung är Turkiet eller inte, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och följaktligen är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

1.4.   Inledande

(10)

Efter att ha underrättat medlemsstaterna fastslog kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en undersökning enligt artikel 23 i grundförordningen. Kommissionen inledde därför en undersökning och gjorde importen av GFM som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2229 (6) (förordningen om inledande).

1.5.   Synpunkter på inledandet av undersökningen

(11)

LM Wind Power, en tillverkare av vindturbinblad som är etablerad i unionen, hävdade att det inte var motiverat att inleda en undersökning eftersom det saknades tillräcklig bevisning och att undersökningen därför borde avslutas omedelbart.

(12)

Företaget hävdade att det inte var fråga om kringgående eftersom det inte skett någon förändring i handelsmönstret mellan Turkiet och unionen, å ena sidan, eller mellan Kina och Egypten och unionen, å andra sidan, som skulle tyda på kringgående. Det hävdade också att det bruk, de processer eller den bearbetning som ägde rum i Turkiet inte omfattades av någon av kategorierna i artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen. I synnerhet fanns det enligt företaget ingen faktisk bevisning i begäran för att GFM med ursprung i Kina eller Egypten skulle avsändas till unionen från Turkiet. Vidare hävdade företaget att bruket, processerna eller bearbetningen inte kan betraktas som en obetydlig ändring, eftersom den undersökta produkten är en produkt i senare led i förädlingskedjan och därmed en annan produkt än de insatsvaror som ingår (främst glasfiberroving), eller som en sammansättningsverksamhet, eftersom den undersökta produkten och glasfiberroving inte klassificeras enligt samma tulltaxenummer.

(13)

Företaget hävdade också att det fanns tillräcklig grund och ekonomisk motivering i den mening som avses i artikel 23.3 i grundförordningen för det bruk, de processer eller den bearbetning som äger rum i Turkiet i och med inrättandet av en produktionsanläggning för GFM i Turkiet. Det fanns en betydande efterfrågan på GFM i Turkiet som till stor del drevs på av vindkraftssektorn i Turkiet, som hade ett behov på omkring 20 000–25 000 ton 2020. Efterfrågan var stigande, vilket framgick av att ett turkiskt företag 2018 inrättade en ny produktionsanläggning för glasfiber i Turkiet med en ytterligare årlig produktionskapacitet på 70 000 ton. Slutligen hävdade företaget att det också fanns en stigande efterfrågan på GFM i angränsande regioner nära Turkiet, såsom Mellanöstern och Afrika, och att dessa omständigheter också motiverade inrättandet av en produktionsanläggning i Turkiet.

(14)

Liknande synpunkter mottogs från en annan europeisk tillverkare av vindturbinblad som är etablerad i unionen, Vestas Wind Systems A/S, och från en turkisk exporterande tillverkare av GFM, Turkiz Composite, som är belägen i ASB European free zone i Marmara, Turkiet, där företaget åtnjuter befrielse från inkomstskatt och mervärdesskatt.

(15)

När det gäller den ekonomiska motiveringen för dess etablering i Turkiet hävdade Turkiz Composite också att styrelsen för dess kinesiska moderbolag fattade beslutet att etablera företaget i Turkiet redan den 24 april 2018, dvs. innan kommissionen inledde den ursprungliga undersökningen (se skäl 1).

(16)

De egyptiska myndigheterna hävdade att Egypten hade blivit orättvist involverade i den aktuella undersökningen, då det inte förekommit något kringgående när det gäller Egypten. De hävdade också, i likhet med LM Wind Power, att det saknades bevis för kringgående i form av antingen sammansättningsverksamhet i Turkiet som omfattade export av glasfiberroving från Egypten eller omlastning mellan Turkiet och unionen av GFM från Kina och Egypten.

(17)

De turkiska myndigheterna betonade att det finns en betydande installerad kapacitet och produktion av GFM i Turkiet och ansåg att turkiska inhemska tillverkare som uppfyller de relevanta villkoren bör undantas från utvidgningen av åtgärderna.

(18)

Slutligen hävdade Amiblu Holding GmbH, en leverantör av glasfiberförstärkta plaströrsystem och -lösningar i unionen, att det ligger i unionens intresse att agera mot marknadssnedvridande kringgående när det gäller import av GFM från tredjeländer, däribland Turkiet. Företaget hävdade särskilt att unionsindustrins konkurrensläge påverkas av att dess turkiska konkurrenter inte omfattas av antidumpnings- och utjämningsåtgärder på import av glasfiberroving. Det uppmanade också kommissionen att systematiskt undersöka mekanismer för kringgående i tredjeländer, däribland Turkiet.

(19)

Vad gäller påståendena avseende inledandet av undersökningen erinrade kommissionen om att undersökningen inleddes på grundval av den bevisning som lämnades i begäran. Även om det inte var möjligt att i undersökningen belägga förekomsten av omlastning utan sammansättningsverksamhet, hittades bevis för sammansättningsverksamhet eller färdigställande. I detta avseende erinrade kommissionen om att artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen innehåller den uttryckliga formuleringen ”bland annat”, vilket omfattar kringgående, såsom sammansättningsverksamhet, som inte uttryckligen anges i artikeln. Begäran innehöll tillräcklig bevisning (7) för förekomsten av sammansättningsverksamhet och för att denna utförs med glasfiberroving från Kina och Egypten (8). Den undersökta produktens eller dess huvudsakliga insatsvarors klassificering enligt tulltaxan är inte relevant för avgörandet av huruvida en sammansättningsverksamhet utgör kringgående.

(20)

Dessutom innehöll begäran tillräcklig bevisning för att det inte fanns någon annan ekonomisk motivering än införandet av tullarna, t.ex. hänvisningen till 2018 års rapport från China Hengshi Foundation Company Limited (9). Enligt begäran var de operativa risker med China National Building Materials Groups utvidgning av verksamheten till Turkiet som fastställdes i 2018 års rapport ”risker i samband med de antidumpningstullar som Europeiska unionen infört på våra produkter och handelskonflikterna mellan Kina och Förenta staterna” (10). Den separata antidumpningsundersökning som det uttryckligen hänvisas till inleddes omkring tre månader före den ursprungliga undersökningen som ledde till införandet av utjämningstullarna. Detta uttalande visar således på att det finns en avsikt att kringgå de tullar som blev följden av kommissionens undersökning.

(21)

Kommissionen avvisade därför påståendena om att begäran inte innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av undersökningen. Kommissionen noterade uttalandena från Amiblu Holding GmbH och de turkiska myndigheterna.

1.6.   Undersökningsperiod och referensperiod

(22)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med den 30 juni 2021 (undersökningsperioden). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bl.a. undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter införandet av åtgärderna för den berörda produkten samt förekomsten av sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Mer detaljerade uppgifter har inhämtats för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021 (referensperioden) för att undersöka om importen undergrävde de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om priser och/eller kvantiteter och om subventionering förekom.

1.7.   Undersökning

(23)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina, Egypten och Turkiet, de kända exporterande tillverkarna i dessa länder, unionsindustrin samt ordföranden för associeringsrådet EU–Turkiet om inledandet av undersökningen.

(24)

Kommissionen bad dessutom Turkiets beskickning vid Europeiska unionen att tillhandahålla namn på och adresser till exporterande tillverkare och/eller intresseorganisationer som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen, utöver de turkiska exporterande tillverkare som sökanden hade identifierat i begäran.

(25)

Formulär för ansökan om tullbefrielse för tillverkare/exportörer i Turkiet samt frågeformulär för tillverkare/exportörer i Kina och Egypten och för importörer i unionen gjordes tillgängliga på GD Handels webbplats.

(26)

Av de sex kända exporterande tillverkarna lämnade följande fyra in formulär för ansökan om tullbefrielse:

Saertex Turkey Tekstil Ltd. Şti.,

Sonmez Asf Iplik Dokuma Ve Boya San Tic A. Ş.,

Telateks Tekstil Ürünleri Sanayi ve Ticaret Anonim Şirketi och Telateks Dış Ticaret ve Kompozit Sanayi Anonim Şirketi, som tillhör gruppen Metyx Composites (en avdelning inom Telateks AS),

Turkiz Composite.

(27)

Dessutom besvarade sex kinesiska och egyptiska företag, som alla var Turkiz Composite närstående, frågeformuläret.

(28)

Även det ungerska företaget Metyx Hungary Korlátolt Felelősségű Társaság (en närstående importör av GFM som tillverkas av Telateks Tekstil Ürünleri Sanayi ve Ticaret Anonim Şirketi) och det tyska företaget Saertex GmbH & Co. KG (moderbolag till och importör av GFM som tillverkas av Saertex Turkey Teksil Ltd. Şti.) besvarade frågeformuläret.

(29)

Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som fastställs i förordningen om inledande. Alla parter underrättades om att underlåtenhet att lämna alla relevanta uppgifter eller lämnande av ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar kan leda till att artikel 28 i grundförordningen tillämpas och att avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(30)

Ett hörande hölls den 4 februari 2022 med LM Wind Power. Efter utlämnandet av uppgifter hölls ett hörande med Turkiz Composite den 12 juli.

2.   RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN

2.1.   Allmänna överväganden

(31)

För att bedöma om ett kringgående eventuellt föreligger bör enligt artikel 23.3 i grundförordningen följande aspekter undersökas:

Huruvida det skett en förändring i handelsmönstret mellan Kina/Egypten/Turkiet och unionen.

Huruvida denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering fanns än införandet av de gällande åtgärderna.

Huruvida det finns bevisning för skada eller för att de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om priser på eller kvantiteter av den undersökta produkten.

Huruvida den importerade likadana produkten eller delar av den fortsatt subventioneras.

(32)

I begäran hävdades att omlastning äger rum, och särskilt att GFM avsänds från Turkiet till unionen efter att eventuellt ha genomgått viss sammansättningsverksamhet eller färdigställande i Turkiet (se skäl 4).

(33)

När det gäller omlastning gav undersökningen inte några belägg för att någon av de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna var inblandad i sådana förfaranden. Detta påstående kunde därför inte bekräftas av denna undersökning.

(34)

När det gäller sammansättningsverksamhet eller färdigställande förtecknas dessa inte i artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen specifikt som sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning som utgör kringgående. I artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen används dock uttryckligen formuleringen ”bland annat”, vilket innebär att denna bestämmelse innehåller en icke uttömmande förteckning över möjliga förfaranden som utgör kringgående. Följaktligen omfattar den även andra former av kringgående, som inte uttryckligen anges i artikeln i fråga, såsom sammansättningsverksamhet eller färdigställande. Eftersom den bevisning som lämnats av sökanden i begäran tydde på sammansättningsverksamhet i Turkiet analyserade kommissionen även analogt huruvida kriterierna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen var uppfyllda, särskilt följande:

Huruvida sammansättningsverksamheten eller färdigställandet påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att antisubventionsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan och huruvida de berörda delarna kommer från det land som omfattas av åtgärderna.

Huruvida delarna utgör 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten och huruvida ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet överstiger 25 % av tillverkningskostnaden.

2.2.   Samarbete

(35)

Såsom anges i skäl 26 begärde fyra exporterande tillverkare i Turkiet befrielse från åtgärderna, om de utvidgas till att även omfatta Turkiet. De samarbetade under hela förfarandet genom att lämna in formulär för ansökan om tullbefrielse och besvara skrivelser med begäran om komplettering. Samarbetsviljan hos de turkiska exporterande tillverkarna var hög, eftersom de sammanlagda exportvolymer av GFM till unionen som de rapporterade i sina ansökningar om tullbefrielse motsvarade hela importvolymen från Turkiet under referensperioden, enligt Eurostats importstatistik.

(36)

Kommissionen gjorde ett kontrollbesök på plats hos Turkiz Composite i enlighet med artikel 26 i grundförordningen. I motsats till de tre andra tillverkare som gav sig till känna importerade detta företag nästan alla sina insatsvaror, i synnerhet 100 % av sin viktigaste insatsvara (glasfiberroving) från sina närstående företag i Kina och Egypten. Detta företag var också den överlägset största turkiska exporterande tillverkaren av GFM under referensperioden. Företaget exporterade mer GFM till unionen än de tre andra samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkarna tillsammans under referensperioden.

2.3.   Förändring i handelsmönstret

2.3.1.   Import av GFM

(37)

Tabell 1 visar hur importen av GFM från Kina, Egypten och Turkiet utvecklades under undersökningsperioden.

Tabell 1

Import av GFM till unionen under undersökningsperioden (i ton)

 

2019

2020

Referensperioden

Kina

43 460

38 440

33 263

index (bas = 2019)

100

88

77

 

Egypten

11 349

6 935

3 608

index (bas = 2019)

100

61

32

 

Turkiet

2 334

4 152

8 367

index (bas = 2019)

100

178

358

Källa: Eurostat.

(38)

Av tabell 1 framgår att importen av GFM från Turkiet ökade från 2 334 ton 2019 till 8 367 ton under referensperioden. Den betydande ökningen under referensperioden jämfört med 2019 sammanföll i tiden med Turkiz Composites produktionsökning, som ägde rum från och med mars 2019 då företaget inledde sin tillverkning.

(39)

Importen av GFM från Kina minskade från 43 460 ton 2019 till 33 263 ton under referensperioden, medan importen av GFM från Egypten ökade från 11 349 ton 2019 till 3 608 ton under referensperioden.

2.3.2.   Volymer av glasfiberroving som exporterats från Egypten och Kina till Turkiet

(40)

Tabell 2 visar, på grundval av turkisk importstatistik från GTA-databasen, hur Turkiets import av glasfiberroving från Kina och Egypten har utvecklats.

Tabell 2

Import av glasfiberroving till Turkiet från Egypten och Kina under undersökningsperioden (i ton)

 

2019

2020

Referensperioden

Kina

7019 12 Roving av glasfiber

6 996

15 970

19 201

 

Egypten

7019 12 Roving av glasfiber

9 142

20 565

30 149

Källa: GTA.

(41)

Den viktigaste insatsvaran för tillverkning av GFM är glasfiberroving. Denna insatsvara vidarebearbetas till GFM. Den bevisning som kommissionen hade tillgång till visade att GFM som exporterades till unionen från Turkiet huvudsakligen tillverkats av glasfiberroving.

(42)

Av tabell 2 framgår att importen av glasfiberroving från Kina till Turkiet ökade väsentligt, från 6 996 ton 2019 till 19 201 ton under referensperioden. Importen av glasfiberroving från Egypten till Turkiet ökade också betydligt, från 9 142 ton 2019 till 30 149 ton under referensperioden. Importen från både Kina och Egypten utgör omkring 70 % av den totala importen till Turkiet av glasfiberroving under både 2020 och referensperioden. Den betydande ökningen av importen av glasfiberroving från Kina och Egypten till Turkiet sammanföll också med att Turkiz Composite började leverera till sin största europeiska kund först från och med maj 2020, vilket ledde till en ökad förbrukning av glasfiberroving för tillverkning av GFM.

(43)

Turkiz Composite hävdade att all glasfiberroving som företaget använde för att tillverka GFM köptes från Kina och Egypten, särskilt från dess närstående företag i Kina och Egypten. Företaget importerade denna glasfiberroving enligt HS-nummer 7019 12. Importen enligt detta nummer uppvisade den största ökningen av importen från Kina och Egypten till Turkiet.

(44)

Den betydande ökningen av de volymer av glasfiberroving från Kina och Egypten som importerades till Turkiet tyder på en ökad efterfrågan på sådana insatsvaror i Turkiet, vilket åtminstone delvis kan förklaras av den ökade tillverkningen och exporten av GFM från Turkiet under referensperioden. Detta bekräftades också av de uppgifter som lämnats av Turkiz Composite.

2.3.3.   Slutsats om förändringen i handelsmönstret

(45)

Ökningen av exporten av GFM från Turkiet till unionen, å enda sidan, och minskningen av exporten av GFM från Kina och Egypten till unionen, å andra sidan, utgör en förändring i handelsmönstret mellan Turkiet och unionen i den mening som avses i artikel 23 i grundförordningen, tillsammans med den betydande ökningen under referensperioden jämfört med 2019 av den kinesiska och egyptiska exporten av glasfiberroving till Turkiet (se tabell 2).

2.4.   Ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av utjämningstullen

(46)

Enligt artikel 23.3 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen.

(47)

Kommissionen erinrade om att detta bruk, dessa processer eller denna bearbetning omfattar sammansättning av delar/färdigställande i ett tredjeland, såsom förklaras i skäl 19.

(48)

Turkiz Composite hävdade att det fanns tillräcklig grund och ekonomisk motivering för dess etablering. Företaget hävdade att dess etablering i Turkiet berodde på den betydande efterfrågan på GFM i Turkiet och den ökade efterfrågan på GFM i andra grannländer till Turkiet än EU (främst Egypten, Jordanien, Iran och i viss utsträckning Saudiarabien) samt på den betydande och stigande efterfrågan på glasfiberroving i Turkiet.

(49)

Undersökningen visade att Turkiz Composite hade beslutat att etablera ett företag i Turkiet redan innan den ursprungliga undersökningen inleddes. Företaget bildades den 1 juni 2018 men inledde sin tillverkning först i mars 2019, eftersom det först var tvunget att hitta lokaler och att köpa, flytta, installera och testa alla sina GFM-maskiner. Dagen för inledandet av tillverkningen sammanföll med dagen för inledandet (11) av den ursprungliga antidumpningsundersökningen beträffande import av GFM från Kina och Egypten, som föregick inledandet av den ursprungliga undersökningen med ungefär tre månader.

(50)

I artikel 23.3 i grundförordningen fastställs dessutom ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det är därför det bruk, de processer eller den bearbetning som leder till förändringen i handelsmönstret som måste ha en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen för att inte betraktas som kringgående i den mening som avses i artikel 23.3 i grundförordningen.

(51)

Mot bakgrund av ovanstående är argumentet att företaget bildades för att betjäna den inhemska marknaden och marknaderna i Afrika och Mellanöstern irrelevant, eftersom det inte är bildandet av företaget som utgör det bruk, de processer eller det arbete som leder till förändringen i handelsmönstret. Det förfarande från vilken denna förändring härrör är den sammansättningsverksamhet eller det färdigställande i Turkiet som lett till en betydande ökning av exporten av GFM (den sammansatta produkten) till unionen. Turkiz Composites exportförsäljning av GFM till unionen ökade väsentligt när företaget gradvis började öka sina leveranser till sin största europeiska kund från och med maj 2020 (se skäl 42), vilket sammanföll med dagen för införandet av de ursprungliga åtgärderna (se skäl 1).

(52)

Att ett företag som påstås ha bildats för att betjäna den inhemska marknaden och marknaderna i Afrika och Mellanöstern i själva verket efter inledandet av antidumpningsförfarandet betjänar den inhemska marknaden och unionsmarknaden i stället (12) tyder dessutom på att dess sammansättningsverksamhet utvecklats som en reaktion på undersökningen och sedan ökat ytterligare som en reaktion på införandet av tullarna.

(53)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Turkiz Composite och LM Wind Power att kommissionen i sitt resonemang missade ett steg i den rättsliga analysen av den ekonomiska motiveringen, eftersom den inte bedömde om bruket, processerna eller bearbetningen hade en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering. De uppgav också att kommissionen tillämpade ett felaktigt tidsmässigt kriterium, eftersom den inte erkände att ”införandet av tullar” – och inte inledandet av en undersökning – måste vara skälet till bruket, processerna eller bearbetningen. Slutligen hävdade de att om kommissionen hade tillämpat korrekta rättsliga kriterier, skulle den ha dragit slutsatsen att det fanns tillräcklig grund och ekonomisk motivering för bildandet av Turkiz Composite. De hävdade att det främsta skälet till att den turkiska fabriken inrättades var att betjäna den turkiska inhemska marknaden.

(54)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. För det första underlät kommissionen inte att bedöma om det fanns ekonomisk motivering eller tillräcklig grund för bruket, processerna eller bearbetningen. En sådan bedömning gjordes, såsom uttryckligen beskrivs i skälen 49 och 50. Kommissionen identifierade klart och tydligt det bruk, de processer eller den bearbetning som ledde till förändringen i handelsmönstret och analyserade därefter möjliga motiveringar för detta förfarande. I motsats till vad de berörda parterna hävdade, och såsom förklaras i skäl 51, är det inte inrättandet av Turkiz Composite, eller dess försäljning på hemmamarknaden, som är det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs, eftersom den förändring i handelsmönstret som diskuteras i avsnitt 2.3 inte härrör från dessa.

(55)

För det andra tillämpade kommissionen inte ett felaktigt tidsmässiga kriterium. Såsom anges i skäl 49 konstaterade den att dagen för inledandet av tillverkningen sammanföll med dagen för inledandet av den ursprungliga undersökningen. Denna slutsats, som grundades på kontrollerade uppgifter från Turkiz Composite, var rättsligt relevant, eftersom ett av villkoren i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen (13) är att ”verksamheten påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan”. I artikel 23.3 i grundförordningen definieras kringgående, och denna bestämmelse inriktas således på införandet av tullen eftersom kringgående inte kan förekomma utan att en tull införts. Detta utesluter inte att bruk, processer eller bearbetning som påbörjas efter det att en undersökning har inletts kan betraktas som bevisning för att den tull som senare införs (och som rimligen kan förväntas) var en motivering för förfarandet i fråga. Den tolkning av artikel 23.3 som föreslagits av den berörda parten skulle inte bara vara oförenlig med ordalydelsen i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som citeras ovan, utan skulle i praktiken innebära att kringgående som påbörjas mellan inledandet av en undersökning och införandet av tullarna undantas från tillämpningsområdet för artikel 23.3. Detta skulle strida mot själva syftet med artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen (och analogt artikel 23 i grundförordningen), såsom det fastställts av domstolen (14).

(56)

Vad gäller påståendet att det främsta skälet till att den turkiska fabriken inrättades var att betjäna den turkiska inhemska marknaden noterade kommissionen att Turkiz Composite i viss mån ändrade sitt resonemang under förfarandets gång, eftersom företaget före utlämnandet av uppgifter hävdade att skälet var att betjäna de inhemska marknaderna och marknaderna i Afrika och Mellanöstern. Såsom nämns i skäl 52 betjänade Turkiz Composite den inhemska marknaden och unionsmarknaden under undersökningsperioden. Under alla omständigheter utvidgades Turkiz Composites verksamhet väsentligt under undersökningsperioden, vilket framgår av följande undersökningsresultat:

En tillverkningsanläggning hyrdes 2018, en annan 2019 och de övriga 2020.

Av alla GFM-maskiner som var i bruk under referensperioden togs färre än sju i bruk 2019, medan ytterligare fler än sju togs i bruk under 2020 och första halvåret 2021.

Dessa GFM-maskiner köptes huvudsakligen av Turkiz Composite från dess närstående företag i Kina och Egypten. Den betydande ökningen av Turkiz Composites produktionskapacitet under undersökningsperioden visade tydligt att China National Building Materials Group, i vilken Turkiz Composite ingick, ändrat sin strategi som en reaktion på inledandet av den ursprungliga undersökningen.

Inte bara produktionskapaciteten ökade betydligt under undersökningsperioden, utan företagets faktiska tillverkning ökade också, och även antalet anställda. Produktionskapaciteten var tre gånger högre under referensperioden jämfört med 2019, medan den faktiska produktionen var 60 gånger högre under referensperioden jämfört med 2019. Dessutom var antalet anställda ungefär sex gånger högre under referensperioden jämfört med 2019.

Vidare ökade Turkiz Composites exportförsäljning till unionen under undersökningsperioden (se skäl 60) exponentiellt efter inledandet av den ursprungliga undersökningen.

(57)

Mot bakgrund av ovanstående visade undersökningen inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för den betydande ökningen av Turkiz Composites export av den sammansatta produkten till unionen än undvika att betala de gällande antidumpningstullarna.

2.5.   Påbörjande eller väsentlig utvidgning av verksamheten

(58)

Enligt artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen krävs det att sammansättningsverksamheten påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan och att de berörda delarna kommer från det land som omfattas av antidumpningsåtgärderna. Såsom anges i skäl 19 kan de rättsliga normerna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen.

(59)

Den ursprungliga undersökningen inleddes den 16 maj 2019 och slutgiltiga utjämningstullar infördes den 15 juni 2020. Turkiz Composite bildades officiellt den 1 juni 2018 och inledde sin tillverkning från och med mars 2019. Dagen för inledandet av tillverkningen sammanföll således med dagen för inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen beträffande import av GFM från Kina och Egypten, som föregick inledandet av den ursprungliga undersökningen med ungefär tre månader.

(60)

Dessutom ökade Turkiz Composite sin exportförsäljning väsentligt under 2020 och under undersökningsperioden jämfört med 2019. Denna betydande ökning av hopsättningsverksamheten eller färdigställandet sammanfaller med dagen för införande av de slutgiltiga utjämningstullarna, dvs. den 15 juni 2020 (se föregående skäl). Dessutom köpte företaget nästan alla sina insatsvaror, däribland 100 % av sin viktigaste insatsvara (glasfiberroving), från sina närstående företag i Kina och Egypten.

(61)

Kommissionen drog därför slutsatsen att sammansättningsverksamheten eller färdigställandet påbörjades eller utvidgades väsentligt efter det att den ursprungliga undersökningen inleddes.

2.6.   Värdet av delarna och ökning av värdet

2.6.1.   Värdet av delarna

(62)

I fråga om sammansättningsverksamhet anges det i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen att ett annat villkor för fastställandet av kringgående är att delarna (med kinesiskt och egyptiskt ursprung i detta fall) utgör 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten och att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet underskrider 25 % av tillverkningskostnaden. De rättsliga normerna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen kan tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen.

(63)

Den viktigaste insatsvaran vid tillverkning av GFM är glasfiberroving. Turkiz Composite köpte 100 % av den glasfiberroving som företaget använde från närstående företag i Kina och Egypten. Genom en sömnads- och stickningsprocess, vilken utgör färdigställande, omvandlades glasfiberrovingen till GFM i Turkiet. Enligt de uppgifter som lämnats av Turkiz Composite och kontrollerats utgör glasfiberroving nästan 100 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta/färdigställda produkten i den mening som avses i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(64)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade Turkiz Composite och LM Wind Power sitt påstående att tillverkningen av GFM av den importerade huvudsakliga råvaran glasfiberroving inte utgör en ”sammansättning av delar genom sammansättningsverksamhet” i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som tillämpas analogt (se skäl 62), och att glasfiberroving inte är delar utan snarare material i den mening som avses i den förklarande anmärkningen VII till Harmoniserade systemet i den allmänna tolkningsregeln 2 a andra delen, enligt vilken delar som sätts samman inte ska ”undergå ytterligare bearbetning som färdiga produkter”. De hävdade att glasfiberroving inte utgör ”delar” till GFM och inte ”sätts samman” till GFM utan bearbetas till GFM genom hopvävning och hopsömnad av olika typer av glasfiberroving samt andra material med hjälp av komplexa maskiner. Liknande synpunkter mottogs också från de egyptiska myndigheterna.

(65)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. Det förfarande som beskrivs i skäl 63 kan karakteriseras som ett färdigställande som omfattas av begreppet sammansättningsverksamhet enligt artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, såsom också anges i skäl 62. Dessutom beaktades andra faktorer, såsom förklaras nedan.

(66)

För det första är hänvisningen till den förklarande anmärkningen VII till Harmoniserade systemet i den allmänna tolkningsregeln 2 a andra delen irrelevant, eftersom den direkta rättsliga grunden är artikel 23 i grundförordningen och inte tullagstiftningen, vilket domstolen uttryckligen har klargjort (15).

(67)

För det andra erinrade domstolen i samband med tolkningen av artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen, inledningsvis om att ”[e]nligt fast rättspraxis ska vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte bara lydelsen beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i” (16). I den grundläggande antidumpningsförordningen definieras inte begreppen ”sammansättningsverksamhet” eller ”färdigställande”. Det sätt på vilket artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen är utformad talar emellertid för en tolkning av begreppet ”sammansättningsverksamhet” som, i överensstämmelse med artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen, avsett att också uttryckligen omfatta ”färdigställande”. Av detta följer att ”sammansättningsverksamhet” i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen inte enbart är avsett att omfatta verksamhet som består i att sätta samman delar av en sammansatt vara, utan även kan omfatta ytterligare bearbetning, dvs. slutbehandling av en produkt.

(68)

Dessutom är enligt domstolen (17) syftet med de undersökningar som utförs i enlighet med artikel 23 i grundförordningen att säkerställa att antidumpningstullarna är effektiva och att förhindra att de kringgås. Syftet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen (som tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen) är följaktligen att fånga upp sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning som huvudsakligen använder delar från det land som omfattas av åtgärderna och sätter samman eller slutbehandlar dem genom en begränsad ökning av dessa delars värde.

(69)

Efter utlämnandet av uppgifter invände Turkiz Composite, LM Wind Power och de egyptiska myndigheterna mot kommissionens tillvägagångssätt att slå samman värdet av glasfiberroving från Egypten med värdet på glasfiberroving från Kina för att fastställa om värdet av glasfiberroving utgjorde 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av de påstådda ”delarna” av GFM. De pekade på användningen av formuleringen ”delarna kommer från det land som omfattas av åtgärderna” (i singular) i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(70)

Kommissionen avvisade detta påstående av följande skäl. För det första slogs, såsom anges i skäl 1, importen av GFM från Kina och Egypten samman i den ursprungliga undersökningen. Det var därför lämpligt att tillämpa samma metod i denna undersökning om kringgående i syfte att utvidga de ursprungliga åtgärderna.

(71)

För det andra utesluter artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen, inte att kommissionen gör en sådan sammanslagning för att kontrollera om 60 %-kriteriet i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen var uppfyllt. Tvärtom är det snarare så att befintlig EU-rättspraxis går emot en tolkning av formuleringen ”land som omfattas av åtgärderna” i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen på ett sätt som inte tillåter att värdet av delarna slås samman när kringgåendet äger rum i fler än ett land. I målet Kolachi tog domstolen upp ett specifikt fall av kringgående (där cykeldelar först delvis sattes samman i Sri-Lanka och sedan ytterligare sattes samman i Pakistan) och bekräftade att detta kringgående omfattades av artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, trots användningen av singularformen i den bestämmelsen. Domstolen (18) framhöll också att varje annan tolkning skulle göra det möjligt för exporterande tillverkare att undergräva effektiviteten hos åtgärderna mot kringgående. Samma resonemang gäller därför för försök att undvika tillämpning av reglerna om kringgående genom att anskaffa råvaror från två länder som båda omfattas av åtgärderna.

(72)

För det tredje leder Turkiz Composites resonemang till att i en situation då 50 % av insatsvarorna anskaffas från Kina och övriga 50 % från Egypten skulle inget kringgående äga rum trots att 100 % av delarna kommer från länder som omfattas av åtgärderna. Ett sådant resultat skulle uppenbart strida mot syftet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, även med beaktande av att allt GFM som exporterades till unionen till 100 % bestod av antingen delar som hade sitt ursprung i Kina eller delar som hade sitt ursprung i Egypten.

(73)

Kommissionen drog därför slutsatsen att 60 %-kriteriet var uppfyllt.

2.6.2.   Ökning av värdet

(74)

Turkiz Composite hävdade att förädlingsvärdet skulle överstiga tröskelvärdet på 25 % av den totala tillverkningskostnaden. De viktigaste posterna i beräkningen av värdeökningen omfattade avskrivningskostnader, hyreskostnader, kostnader för förpackningsmaterial, direkta och indirekta arbetskraftskostnader samt andra indirekta tillverkningskostnader, och de ingick i de finansiella uppgifter för referensperioden som Turkiz Composite lämnat i sin ansökan om befrielse.

(75)

Kommissionen analyserade alla dessa kostnadsposter och bedömde att vissa kostnader inte kunde klassificeras som en del av tillverkningskostnaden eller hade överskattats:

Hyreskostnader: Den totala hyreskostnaden minskades genom att man undantog hyreskostnaden för kontorsutrymmen, baserat på kontorsutrymmenas andel av det totala antalet kvadratmeter, enligt uppgifter från Turkiz Composite.

Kostnader för förpackningsmaterial: Hela kostnaden för förpackningsmaterial undantogs från förädlingsvärdet eftersom kommissionen bedömde att detta förpackningsmaterial var sekundärt förpackningsmaterial (19). Sådana kostnader för sekundärt förpackningsmaterial är en del av distributionskostnaderna (en försäljningskostnad) och inte en del av tillverkningskostnaden.

Andra indirekta tillverkningskostnader: Sammansättningen av dessa kostnader analyserades och vissa poster (såsom resekostnader och personaltransportkostnader) konstaterades vara driftskostnader, även kallade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Som sådana ingår de inte i tillverkningskostnaden.

Lönekostnader (indirekt arbetskraft): En analys av de månatliga lönebeskeden under referensperioden visade att lönekostnaderna för två avdelningar (HR och förpackningsavdelningen) inkluderades i arbetskraftskostnaden för tillverkning. Kommissionen omklassificerade dem som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, som inte ingår i tillverkningskostnaden.

(76)

Mot bakgrund av ovanstående var ökningen av de införda delarnas värde, såsom den beräknats av kommissionen, betydligt lägre än den som beräknats av Turkiz Composite.

(77)

Dessutom köpte Turkiz Composite in nästan alla sina insatsvaror, däribland 100 % av sin viktigaste insatsvara (glasfiberroving), från sina närstående företag i Kina och Egypten. Turkiz Composite lade inte fram några faktiska bevis för att dessa priser var marknadsmässiga (”på armslängds avstånd”) och opåverkade av förhållandet, snarare än internpriser mellan närstående företag. Kommissionen konstaterade emellertid att dessa priser var betydligt lägre än de priser som de tre andra turkiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna betalade till icke-närstående leverantörer under referensperioden.

(78)

För att komma fram till ett rimligt korrekt undersökningsresultat betraktades därför de priser som Turkiz Composite betalade som internpriser mellan företag, och de ersattes av de vägda genomsnittliga priser som betalades av de tre andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(79)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Turkiz Composite och LM Wind Power att kommissionen inte kunde ersätta internpriserna med de vägda genomsnittliga priser som de tre andra turkiska exporterande tillverkarna betalade till sina icke-närstående leverantörer under referensperioden. De hävdade att ett sådant tillvägagångssätt inte var tillåtet och såg ingen rättslig grund för att tillämpa artikel 2.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen analogt. Båda parterna hävdade också att kommissionen underlåtit att göra en korrekt prövning av om principen om armslängds avstånd följts och att kommissionen inte säkerställde att de priser som jämfördes var jämförbara i fråga om kvantitet och att alla priskomponenter inkluderades.

(80)

Kommissionen avvisade dessa påståenden av följande skäl: För det första hänvisade kommissionen inte i sitt allmänna informationsdokument i samband med utlämnandet av uppgifter till artikel 2.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen som rättslig grund för denna justering. För att fastställa värdet av de delar som förts in från de länder som omfattas av åtgärderna beaktade kommissionen ordalydelsen i och syftet med artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen (som tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen). Ordalydelsen i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen hindrar inte på något sätt kommissionen från att göra vissa justeringar för att fastställa delarnas värde, särskilt om ett företags kostnader inte nödvändigtvis återspeglar delarnas värde, vilket skulle kunna vara fallet när delar köps från närstående företag. För att fastställa delarnas värde hade kommissionen därför rätt att göra de nödvändiga justeringarna, inbegripet ersättandet av internpriserna mellan de närstående företagen, eftersom det konstaterades att dessa priser inte var marknadsmässiga (”på armslängds avstånd”). Ett sådant tillvägagångssätt är också i linje med syftet med artikel 23 i grundförordningen och de undersökningar som den reglerar, vilket diskuteras i skäl 68, eftersom det hindrar företag som utövar kringgående från att undervärdera de införda delarna för att överskatta värdeökningen av dessa delar.

(81)

För det andra erinrar kommissionen, vad gäller påståendet att den underlåtit att göra en korrekt prövning av om principen om armslängds avstånd följts, om att Turkiz Composite ingår i China National Building Materials Group, en koncern som ägs av den kinesiska staten. Dess kinesiska och egyptiska närstående företag omfattas av åtgärderna. Undersökningen visade att priserna på glasfiberroving som Turkiz Composite köpte från sina närstående egyptiska och kinesiska företag var betydligt lägre än de priser som betalades av de tre andra turkiska exporterande tillverkarna. Därför jämförde och ersatte kommissionen internpriserna med de vägda genomsnittliga priser som de tre andra turkiska exporterande tillverkarna betalade till sina icke-närstående leverantörer under referensperioden.

(82)

Kommissionen säkerställde att de priser som jämfördes var jämförbara i fråga om kvantitet och att alla priskomponenter inkluderades. För det första användes samma period för jämförelsen, nämligen referensperioden. För det andra var den mängd glasfiberroving som de tre andra turkiska exporterande tillverkarna köpte från icke-närstående leverantörer under referensperioden tillräckligt stor (mellan 10 000 och 25 000 ton), och följaktligen representativ, för att kunna användas som tillförlitliga priser för att ersätta Turkiz Composites internpriser för att korrekt fastställa värdeökningen. För det tredje tillverkade de tre andra samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkarna GFM på samma sätt som Turkiz Composite, utgående från glasfiberroving. Undersökningen visade inte på några kvalitetsskillnader, eftersom tillverkningsprocessen är likartad för de fyra samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkarna. För det fjärde köpte de andra turkiska exporterande tillverkarna stora mängder glasfiberroving på hemmamarknaden, medan Turkiz Composite uteslutande köpte glasfiberroving från Egypten och Kina. Inköp av representativa inhemskt tillverkade kvantiteter skulle normalt leda till lägre priser snarare än högre priser. För det femte gjordes jämförelsen mellan de fyra turkiska exporterande tillverkarna på en konsekvent grund, nämligen på grundval av den totala inköpskostnad som de uppgett i sina kontrollerade tabeller.

(83)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Turkiz Composite att dess inköpspris från dess närstående kinesiska företag var högre än de närstående företagens försäljningspriser till icke-närstående kunder i Turkiet. Företaget hävdade därför att Turkiz Composites inköp borde betraktas som marknadsmässiga (”på armslängds avstånd”).

(84)

Kommissionen avvisade detta påstående. På grundval av tabellerna C.3.R och C.3.U i Jushi Group Co., Ltd.:s (Jushi Group (20)) svar på frågeformuläret var företagets genomsnittliga försäljningspris per enhet för glasfiberroving till dess icke-närstående kunder i Turkiet under referensperioden betydligt högre än till dess närstående kund i Turkiet, dvs. Turkiz Composite. Kommissionen analyserade också priserna för ett annat kinesiskt företag som var Turkiz Composite närstående, nämligen Tongxiang Hengxian Trading Company Limited (Tongxian (21)). Under referensperioden sålde Tongxian uteslutande glasfiberroving till Turkiz Composite, varvid dess genomsnittliga försäljningspris per enhet också var lägre än det genomsnittliga försäljningspris per enhet som Jushi Group fakturerade sina icke-närstående kunder i Turkiet. Under referensperioden köpte Turkiz Composite mer än 90 % av all sin glasfiberroving från Jushi Group och Tongxian. Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Turkiz Composites genomsnittliga inköpspris per enhet från dess närstående kinesiska företag Jushi Group och Tongxian konsekvent var betydligt lägre än det genomsnittliga inköpspris per enhet som andra, icke-närstående turkiska företag betalade till Jushi Group (22) och att det konsekvent var betydligt lägre än de priser som betalades av de tre andra samarbetsvilliga turkiska exporterande tillverkarna, varför det inte var marknadsmässigt.

(85)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Turkiz Composite att kommissionen tillämpade fel formel på sidan med värdeökningstestet för att beräkna procentandelen av förädlingsvärdet (rad 54), eftersom kommissionen felaktigt dividerade den totala tillverkningskostnaden (rad 50) med ”totalkostnaden för införda delar (Egypten, Kina och andra källor)” (rad 49), i stället för med ”totalkostnaden för delar som förts in från Egypten och Kina” (rad 48), vilket enligt företaget hade varit korrekt.

(86)

Kommissionen avvisade detta påstående eftersom Turkiz Composite inte redogjorde för effekterna av kommissionens beräkning. Även om kommissionen skulle ha använt fel formel, vilket inte är fallet, och i stället skulle använda den metod som föreslagits av Turkiz Composite för att beräkna procentandelen av förädlingsvärdet, skulle detta endast leda till en obetydlig skillnad i värdeökningen som inte skulle inverka på kommissionens slutsats att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet underskred 25 % av tillverkningskostnaden.

(87)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Turkiz Composite att kommissionen inte kunde utesluta byggsatser från sina beräkningar eftersom byggsatser ingår i den undersökta produkten. Kommissionen avvisade detta påstående av samma skäl som den angav i det särskilda informationsdokumentet till Turkiz Composite av den 5 juli 2022. För det första utgjorde tillverkningen och försäljningen av byggsatser en mindre del av företagets totala tillverkning och försäljning under referensperioden. De kvantiteter GFM som exporterades till unionen under referensperioden var mer än 170 gånger större än de kvantiteter byggsatser som exporterades till unionen. För det andra gjorde företaget inte någon åtskillnad mellan kostnaderna för GFM-anläggningarna och anläggningen för byggsatser på huvudboksnivå, med undantag för att arbetskraftskostnaderna vid skärningsverkstaden redovisades separat. För det tredje såldes byggsatserna främst på den inhemska marknaden.

(88)

På grundval av de uppgifter som Turkiz Composite lämnat skulle dessutom, även om kommissionen hade beslutat att inte undanta byggsatser från beräkningarna, procentandelen av förädlingsvärdet inte ha ändrat kommissionens slutsats att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet underskred 25 % av tillverkningskostnaden, främst till följd av den begränsade tillverkningen av byggsatser.

(89)

När den rapporterade tillverkningskostnaden justerats och de rapporterade internpriserna för glasfiberroving ersatts visade sig den sålunda fastställda genomsnittliga värdeökningen under referensperioden ligga under tröskelvärdet på 25 %. Kommissionen drog därför slutsatsen att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet underskred 25 % av tillverkningskostnaden.

2.7.   Undergrävande av tullens positiva verkan

(90)

I enlighet med artikel 23.3 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(91)

Vad kvantiteter beträffar framgår det av de tabeller som lämnats in av Turkiz Composites och kontrollerats att företaget importerade 0–300 ton 2019 jämfört med 6 000–8 000 ton under referensperioden. Samtidigt uppskattade sökanden unionens förbrukning under 2020 och 2021 till omkring 150 000 ton respektive 170 000 ton. Marknadsandelen för importen från Turkiet utgjorde mer än 4 % under referensperioden.

(92)

Vad priser beträffar jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställts i den ursprungliga undersökningen med det vägda genomsnittliga exportpriset cif som fastställts på grundval av de uppgifter som lämnats av Turkiz Composite, vederbörligen justerat för att inbegripa kostnader efter klarering. Prisjämförelsen visade att importen från Turkiz Composite underskred unionens priser med mer än 10 %.

(93)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser av den import från Turkiet som är föremål för denna undersökning.

2.8.   Bevisning för subventionering

(94)

I enlighet med artikel 23.3 i grundförordningen undersökte kommissionen också om den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionerna.

(95)

Såsom beskrivs i genomförandeförordning (EU) 2020/776 (se skäl 1) fastställdes det att kinesiska och egyptiska exporterande tillverkare omfattades av en rad subventionssystem som beviljats av såväl den kinesiska som den egyptiska staten. I detta avseende befanns de närstående kinesiska och egyptiska företagen i China National Building Materials Group också gynnas av ett antal subventionssystem såsom bidrag, förmånlig finansiering och uteblivna intäkter. Dessa subventioner befanns gynna företagens totala produktion, eftersom de inte var knutna till en viss produkt.

(96)

Inga nya uppgifter framkom i denna undersökning som skulle ge anledning att ifrågasätta slutsatsen från den ursprungliga undersökningen och som skulle tyda på att dessa subventionssystem inte längre var giltiga.

(97)

Vidare köpte Turkiz Composite 100 % av den glasfiberroving som företaget använde för sin tillverkning av GFM från sina närstående företag i Kina och Egypten. Såsom beskrivs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 (23) av den 24 juni 2020 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 (24) gynnades de närstående företagen till Turkiz Composite av subventioner för tillverkning av glasfiberroving.

(98)

Ingen bevisning lades fram under undersökningen för att glasfiberroving som tillverkas i Egypten och Kina av närstående företag till Turkiz Composite skulle ha upphört att omfattas av subventionering. Kommissionen drog därför slutsatsen att delar av den importerade likadana produkten fortfarande omfattades av subventionering.

(99)

Kommissionen noterade också att en överföring av subventioner mellan närstående företag som inte bedriver verksamhet ”på armlängds avstånd” kan förutsättas (25), i synnerhet när företaget i senare led sätter samman och exporterar en produkt till unionen. Kommissionen drog därför slutsatsen att den likadana produkten och delar av den fortfarande omfattas av subventionering.

3.   ÅTGÄRDER

(100)

På grundval av ovanstående undersökningsresultat drog kommissionen slutsatsen att de slutgiltiga utjämningsåtgärder som införts på import av GFM med ursprung i Kina och Egypten kringgicks genom import av den undersökta produkten som avsänds från Turkiet av Turkiz Composite.

(101)

Med tanke på att graden av samarbetsvilja var hög och att Turkiz Composites rapporterade exportförsäljning var högre än den rapporterade exportförsäljningen för de tre andra turkiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna tillsammans, samt att inget annat företag i Turkiet gav sig till känna för att ansöka om befrielse, drog kommissionen slutsatsen att undersökningsresultaten angående kringgående av åtgärderna vad gäller Turkiz Composite borde utvidgas till att omfatta all import från Turkiet.

(102)

I enlighet med artikel 23.1 i grundförordningen bör därför de gällande antisubventionsåtgärderna på import av GFM med ursprung i Kina och Egypten utvidgas till att även omfatta import av den undersökta produkten.

(103)

I enlighet med artikel 23.2 i grundförordningen är den åtgärd som bör utvidgas den som fastställs i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2020/776 för ”alla övriga företag”, dvs. en slutgiltig utjämningstull på 30,7 % som tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull.

(104)

Turkiz Composite importerade sin glasfiberroving delvis från Egypten och delvis från Kina under referensperioden. Glasfiberroving från dess närstående företag i Egypten och Kina sattes samman av Turkiz Composite till GFM som exporterades till unionen genom kringgående av både tullarna på import av GFM från Egypten (10,9 %) och tullarna på import av GFM från Kina (30,7 %). För att bevara de gällande åtgärdernas effektivitet är det därför motiverat att utvidga den högre av de två tullarna, dvs. tullen för alla ”övriga företag” i Kina (30,7 %), i enlighet med artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2020/776.

(105)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade Turkiz Composite att kommissionen inte kunde utvidga tullarna på import av GFM från Kina, eftersom värdet av importen av glasfiberroving utgjorde en mindre andel av det totala värdet av den glasfiberroving som Turkiz Composite använde för att tillverka GFM och därmed inte uppfyllde 60 % -kriteriet i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen, som tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen. I annat fall skulle en sådan utvidgning av åtgärderna på import av GFM från Kina strida mot proportionalitetsprincipen, såsom anges i punkt 127 i mål T-278/20, Zhejang Hantong mot kommissionen.

(106)

Kommissionen avvisade påståendet att den inte kunde utvidga tullarna på import av GFM från Kina på grundval av sina argument om sammantagen bedömning av import som beskrivs i skäl 71. Kommissionen erinrade också om att syftet med grundförordningen är att skydda unionsindustrin från illojal import, och att artikel 23 i grundförordningen särskilt syftar till att förhindra kringgående av handelspolitiska skyddsåtgärder. En utvidgning av tullarna endast upp till nivån på tullarna på import från Egypten (10,9 %) skulle bortse från att åtgärderna mot Kina också kringgicks, och skulle undergräva de gällande åtgärdernas effektivitet.

(107)

Kommissionen avvisade också påståendet att en sådan utvidgning av åtgärderna på import av GFM från Kina skulle strida mot proportionalitetsprincipen. Med tanke på att det konstaterades att de ursprungliga utjämningsåtgärderna – som infördes mot import från både Kina och Egypten – kringgicks, kunde kommissionen inte se varför en utvidgning av den högre av de två tullarna, som kringgicks, skulle vara oproportionerlig. För att bevara de gällande åtgärdernas effektivitet är det därför, som nämns i skäl 104, motiverat att utvidga den högre av de två tullarna, dvs. tullen för alla ”övriga företag” i Kina (30,7 %), i enlighet med artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2020/776.

(108)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav LM Wind Power att utvidgningen av tullarna på import av GFM från Turkiet skulle få allvarliga konsekvenser för den verksamhet som bedrivs av importörer av GFM, vilket i sin tur skulle kunna påverka unionens förmåga att uppnå sina miljömål till följd av de höjda priser på GFM som unionens vindturbintillverkare skulle behöva betala.

(109)

Kommissionen noterade uttalandena från LM Wind Power, men upprepade att det främsta syftet med undersökningar som genomförs i enlighet med artikel 23 i grundförordningen är att säkerställa att den ursprungliga utjämningstullen är effektiv och att förhindra att den kringgås. I denna undersökning konstaterade kommissionen att kriterierna i artikel 23 i grundförordningen var uppfyllda och beslutade därför att utvidga utjämningsåtgärderna till att även omfatta Turkiet. Tre av de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna befanns dock vara verkliga turkiska tillverkare och undantogs därför från de utvidgade åtgärderna. Användare av GFM kan därför köpa in från de undantagna tillverkarna samt från unionstillverkare och/eller andra tillverkare i tredjeländer.

(110)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav sökanden för sin del att den välkomnade kommissionens avsikt att utvidga åtgärderna till att omfatta import av GFM från Turkiet och att den inte hade några synpunkter på kommissionens utlämnande av uppgifter.

(111)

I enlighet med artiklarna 23.3 och 24.5 i grundförordningen, i vilka det föreskrivs att eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på den registrerade importen av den undersökta produkten.

4.   ANSÖKAN OM BEFRIELSE

(112)

Såsom beskrivs ovan befanns Turkiz vara inblandat i kringgående. Företaget kan därför inte beviljas befrielse i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen.

(113)

Enligt begäran var två andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare stora, verkliga tillverkare av GFM i Turkiet, nämligen företagen i gruppen ”Metyx Composites” (se skäl 26) och Saertex Turkey Tekstil Ltd. Şirketi, som inte ägnade sig åt kringgående (26). Undersökningen bekräftade att dessa två exporterande tillverkare inte, eller i mycket liten utsträckning, importerade glasfiberroving från Kina och/eller Egypten.

(114)

Den tredje samarbetsvilliga tillverkaren (Sonmez Asf Iplik Dokuma Ve Boya San Tic A. Ş) var en liten tillverkare av GFM. Företaget sysselsatte mindre än tio personer, hade färre än fem GFM-maskiner och gjorde endast två exportförsäljningar avseende relativt obetydliga kvantiteter till unionen under referensperioden. Företaget inrättades 1975, började tillverka GFM 2011 och importerade inte glasfiberroving från Kina eller Egypten under referensperioden.

(115)

Eftersom de tre ovannämnda turkiska exporterande tillverkarna är verkliga tillverkare som varken ägnar sig åt omlastning eller något annat kringgående, t.ex. sammansättningsverksamhet, kommer de därför att undantas från utvidgningen av åtgärderna.

5.   UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER

(116)

Den 5 juli 2022 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ledde fram till de ovannämnda slutsatserna och uppmanade dem att inkomma med synpunkter.

(117)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 25.3 i förordning (EU) 2016/1037.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Den slutliga utjämningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 av den 12 juni 2020 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten utvidgas härmed till att omfatta import av vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 61 00, ex 7019 62 00, ex 7019 63 00, ex 7019 64 00, ex 7019 65 00, ex 7019 66 00, ex 7019 69 10, ex 7019 69 90 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019610081, 7019610084, 7019620081, 7019620084, 7019630081, 7019630084, 7019640081, 7019640084, 7019650081, 7019650084, 7019660081, 7019660084, 7019691081, 7019691084, 7019699081, 7019699084, 7019900081 och 7019900084) och som avsänds från Turkiet, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet (Taric-nummer 7019610083, 7019620083, 7019630083, 7019640083, 7019650083, 7019660083, 7019691083, 7019699083 och 7019900083), med undantag av produkter tillverkade av de företag som förtecknas nedan:

Land

Företag

Taric-tilläggsnummer

Turkiet

Saertex Turkey Tekstil Ltd. Şti.

C115

Turkiet

Sonmez Asf Iplik Dokuma Ve Boya San Tic A. Ş.

C116

Turkiet

Telateks Tekstil Ürünleri Sanayi ve Ticaret Anonim Şirketi

Telateks Dış Ticaret ve Kompozit Sanayi Anonim Şirketi

C117

2.   Den tull som utvidgas är den utjämningstull på 30,7 % som är tillämplig på ”alla övriga företag” i Kina.

3.   Den tull som utvidgas genom punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tas ut på import som registrerats i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2021/2229 och artiklarna 23.4 och 24.5 i förordning (EU) 2016/1037.

4.   Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2021/2229, som ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Den ansökan om befrielse som lämnats in av Turkiz Composite Materials Technology Üretim Sanayi ve Ticaret Anonim Şirketi avslås härmed.

Artikel 4

1.   Ansökningar om befrielse från den tull som utvidgas genom artikel 1 ska göras skriftligen på ett av Europeiska unionens officiella språk och ska vara undertecknade av en person som är bemyndigad att företräda den enhet som ansöker om befrielse. Ansökningarna ska skickas till följande adress:

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate G Office:

CHAR 04/39

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

2.   I enlighet med artikel 23.6 i förordning (EU) 2016/1037 får kommissionen genom beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de utjämningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 befrias från den tull som utvidgas genom artikel 1.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 september 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 176, 30.6.2016, s. 55.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 av den 12 juni 2020 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 189, 15.6.2020, s. 1).

(3)   EUT C 167, 16.5.2019, s. 11.

(4)  Detta företag hette tidigare Hengshi Turkey, som är det namn som anges i begäran.

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2230 av den 14 december 2021 om inledande av en undersökning beträffande eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och som avsänts från Turkiet, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, och om registrering av sådan import (EUT L 448, 15.12.2021, s. 58).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2229 av den 14 december 2021 om inledande av en undersökning beträffande eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och som avsänts från Turkiet, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte, och om registrering av sådan import (EUT L 448, 15.12.2021, s. 52).

(7)  Se begäran, den icke-konfidentiella versionen, punkterna 40–42, s. 10.

(8)  Se begäran, den icke-konfidentiella versionen, punkt 29, s. 8 och punkt 41, s. 9.

(9)  China National Building Materials Group är den kinesiskägda grupp som både den turkiska exporterande tillverkaren Turkiz Composite och företaget China Hengshi Foundation Company Limited tillhör.

(10)  Se begäran, den icke-konfidentiella versionen, punkt 27, s. 8.

(11)   EUT C 68, 21.2.2019, s. 29.

(12)  Undersökningen visade att Turkiz Composites export till andra tredjeländer (eventuellt inbegripet marknaderna i Afrika och Mellanöstern) endast utgjorde en bråkdel av företagets totala försäljning under undersökningsperioden.

(13)  Såsom anges i skäl 19 kan de rättsliga normerna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen tillämpas analogt vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen.

(14)  Dom av den 8 juni 2022, Guangxi Xin Fu Yuan Co. Ltd/Europeiska kommissionen, T-144/20, ECLI:EU:T:2022:346, punkt 59 och där angiven rättspraxis.

(15)  Dom av den 12 september 2019, kommissionen/Kolachi Raj Industrial, C-709/17 P, ECLI:EU:C:2019:717, punkt 90 och där angiven rättspraxis.

(16)  Dom av den 12 september 2019, kommissionen/Kolachi Raj Industrial, C-709/17 P, EU:C:2019:717, punkt 82 och där angiven rättspraxis.

(17)  Dom av den 8 juni 2022, Guangxi Xin Fu Yuan Co. Ltd/Europeiska kommissionen, T-144/20, ECLI:EU:T:2022:346, punkt 59 och där angiven rättspraxis.

(18)  Dom av den 12 september 2019, kommissionen/Kolachi Raj Industrial, C-709/17 P, ECLI:EU:C:2019:717, punkterna 97 och 104.

(19)  Sekundärförpackningar har ett praktiskt syfte. De organiserar eller stabiliserar produkterna så att de är hyllfärdiga. De gör också lagringen enklare och säkrare, så att tillverkaren när som helst kan låta frakta enheterna och vara säker på att de når konsumenterna intakta. Exempel på sekundärförpackningar som innehåller flera enskilda produktenheter är kartongen som omsluter en aspirinflaska, lådan som håller läskburkar på plats eller plastförpackningen som håller ihop varor som ingår i ett erbjudande om två varor till priset av en.

(20)  Jushi Group var ett av de kinesiska närstående företag till Turkiz Composite som samarbetade under undersökningen och som avses i skäl 27.

(21)  Tongxian var ett annat kinesiskt närstående företag till Turkiz Composite som samarbetade under undersökningen och som avses i skäl 27.

(22)  Enligt Tongxians svar på frågeformuläret sålde företaget inte glasfiberroving till icke-närstående kunder i Turkiet under referensperioden.

(23)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 av den 24 juni 2020 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstull som införts på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten och om uttag av den slutgiltiga utjämningstullen på registrerad import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten EUT L 201, 25.6.2020, s. 10).

(24)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 av den 24 februari 2021 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 65, 25.2.2021, s. 1)

(25)  Rapport från WTO:s överprövningsorgan, United States – Final Countervailing Duty Determination with respect to Certain Softwood Lumber from Canada, WT/DS257/AB/R, 19 januari 2004, punkt 143.

(26)  Se begäran, den icke-konfidentiella versionen, punkt 23, s. 7.


Top