(1)

I oktober 2009 införde rådet genom rådets förordning (EG) 925/2009 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie (jumborullar) med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina (Kina) till följd av en antidumpningsundersökning (den ursprungliga undersökningen). Åtgärderna fick formen av en värdetull på mellan 6,4 % till 30,0 %.

(2)

I december 2015 bibehöll Europeiska kommissionen (kommissionen) genom genomförandeförordning (EU) 2015/2384 (3) de slutgiltiga åtgärder som var tillämpliga på import från Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (översynen).

(3)

I februari 2017 utvidgade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2017/271 (4) de gällande åtgärderna till att även omfatta import av obetydligt ändrad viss aluminiumfolie från Kina i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen (den tidigare kringgåendeundersökningen).

(4)

Kommissionen har tagit emot en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av viss aluminiumfolie med ursprung i Kina genom import avsänd från Thailand, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Thailand eller inte, samt om registrering av sådan import.

(5)

Begäran ingavs den 9 november 2020. Sökanden begärde att få vara anonym både i ansökningsskedet och under undersökningens gång. Sökandens begäran var välgrundad och godtogs av kommissionen, eftersom den ansåg att det fanns tillräckliga skäl för att bevilja konfidentiell behandling av sökandens identitet.

(6)

Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att det förekommit en förändring i handelsmönstret när det gäller exporten från Kina och Thailand till unionen efter införandet av åtgärder för jumborullar. Denna förändring förefaller bero på att jumborullar sänds via Thailand till unionen efter sammansättning i Thailand. Begäran innehöll även tillräcklig bevisning för att denna sammansättning utgjorde kringgående, eftersom de kinesiska delarna utgjorde mer än 60 % av det sammanlagda värdet av den sammansatta produkten och det mervärde som tillförts genom sammansättningen understeg 25 % av tillverkningskostnaden.

(7)

Begäran innehöll dessutom tillräcklig bevisning för att det bruk som beskrivs ovan undergrävde de gällande antidumpningsåtgärdernas positiva verkningar i fråga om kvantiteter och priser. Det fanns även tillräcklig bevisning för att priserna på jumborullar som avsänts från Thailand var dumpade i förhållande till det normalvärde som tidigare fastställts för jumborullar.

(8)

Den produkt som undersökningen gäller är aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, i rullar av en bredd av högst 650 mm och av en vikt av mer än 10 kg, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2015/2384 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111910), aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,007 mm och mindre än 0,008 mm, oberoende av bredden på rullarna, glödgad eller inte, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2017/271 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111930), aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,008 mm och högst 0,018 mm, och på rullar med en bredd som överstiger 650 mm, glödgade eller inte, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2017/271 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111940), aluminiumfolie med en tjocklek av mer än 0,018 mm och mindre än 0,021 mm, oberoende av bredden på rullarna, glödgad eller inte, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2017/271 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111950) och/eller aluminiumfolie med en tjocklek av minst 0,021 mm och högst 0,045 mm, när den presenteras i minst två lager, oberoende av bredden på rullarna, glödgad eller inte, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2017/271 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7607 11 90 (Taric-nummer 7607119045 och 7607119080) och som har sitt ursprung i Kina (den berörda produkten). Detta är den produkt som gällande bestämmelser är tillämpliga på.

(9)

Den produkt som är föremål för denna undersökning (den undersökta produkten) är samma produkt som den som definieras i föregående skäl och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111910, 7607111930, 7607111940, 7607111950) och ex 7607 11 90 (Taric-nummer 7607119044, 7607119046, 7607119071, 7607119072), men som avsänts från Thailand, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Thailand eller inte (Taric-tilläggsnummer C601).

(10)

Det framgick av undersökningen att jumborullar som exporteras från Kina till unionen och jumborullar som avsänts från Thailand, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Thailand eller inte, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(11)

Kommissionen fastställde, efter att ha underrättat medlemsstaterna, att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13.3 i grundförordningen och inledde en undersökning genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2162 (5) (förordningen om inledande) och gjorde importen av jumborullar som avsänts från Thailand, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Thailand eller inte, till föremål för registrering i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen.

(12)

Efter inledandet hävdade Dingheng New Materials Co., Ltd, Thai Ding Li New Materials Co., Ltd och deras närstående företag (tillsammans Dingsheng Group) att det inte var motiverat att inleda en undersökning. (6)

(13)

Enligt Dingsheng Group innehöll inte den begäran som ledde till inledandet av undersökningen den nödvändiga prima facie-bevisningen. Gruppen hävdade vidare att uppgifterna i begäran var inaktuella eftersom de grundade sig på en period fram till december 2019, under det att undersökningen inleddes i december 2020. Dingsheng Group hävdade att detta strider mot artikel 6.1 i grundförordningen där det anges att undersökningsperioden ”normalt ska omfatta en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds”.

(14)

Dingsheng Group hävdade även att den exportstatistik som rapporterats i begäran var felaktig och otillförlitlig. Denna statistik grundar sig på KN-nummer och HS-nummer (7) som omfattar ett antal olika produkter som inte hör till de produkter som är relevanta för undersökningen och de skulle därför inte kunna anses utgöra tillräcklig bevisning.

(15)

Kommissionen höll inte med. Vad gäller den referensperiod som används i begäran så är det att märka att artikel 6.1 i grundförordningen avser den undersökningsperiod som ska användas under undersökningen och inte den period som begäran grundar sig på. Dingsheng Group har inte hävdat att man skulle nått fram till en annan slutsats vad gäller det påstådda kringgåendet om man använt sig av mer aktuella uppgifter. Vad gäller den tullstatistik som ligger till grund för begäran har sökanden i sin begäran lämnat den statistik som var rimligen tillgänglig för denne, vilket är i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 5.2 i grundförordningen. Hursomhelst dubbelkontrollerade kommissionen vid sin granskning av begäran de uppgifter som lämnats av sökanden mot statistiken på den tiosiffriga Taric-nivån och inkluderade uppgifter till september 2020. Denna analys bekräftade påståendena i begäran.

(16)

Efter utlämnandet av uppgifter framförde Dingsheng Group på nytt sitt påstående att begäran grundade sig på inaktuella uppgifter och att det enligt artikel 6.1 jämförd med artikel 13.3 i grundförordningen krävs att kommissionen genomför en samlad granskning av begärans riktighet, inbegripet av huruvida uppgifterna i begäran är aktuella. Enligt Dingsheng Group borde kommissionen därför ha begärt mer aktuella uppgifter av sökanden i syfte att uppdatera uppgifterna i begäran. För annars skulle ”sökande som begär att en kringgåendeundersökning vara fri att grunda sin begäran på den period som passar dem bäst utan några begränsningar”

(17)

Dingsheng Group hävdade vidare att även om kommissionen dubbelkontrollerat de uppgifter som sökanden lämnat mot mer aktuella uppgifter på Taric-nivå så finns det inga spår efter någon sådan dubbelkontroll i ärendehandlingarna samt att någon sådan kontroll inte heller nämns i förordningen om inledande, vilken enbart hänvisar till de uppgifter som lämnats i begäran. Dingsheng Group anser därför att det faktum att användningen av mer aktuella uppgifter skulle ha lett till samma slutsats inte är relevant för fastställandet av huruvida begäran uppfyllde de krav på bevisning som krävs enligt lag för att en undersökning ska kunna inledas.

(18)

Såsom förklaras i skäl 15 är hänvisningen till artikel 6.1 i grundförordningen inte relevant med avseende på de uppgifter som används i begäran, eftersom det är den period som ska användas i undersökningen som avses och inte den period som begäran grundar sig på. Dessutom föreskrivs det i artikel 13.3 i grundförordningen att inledandet av en undersökning ska grunda sig på ”tillräcklig bevisning”, vilket ger kommissionen ett visst utrymme för skönmässig bedömning. Såsom förklaras i skälen 6–7 var detta villkor hursomhelst uppfyllt. I artikel 5.2 i grundförordningen föreskrivs det att sökanden ska grunda sin begäran på sådan statistik som rimligen är tillgänglig för sökanden. Detta innebär inte att det står sökanden fritt att välja den period som är mest fördelaktig såsom Dingsheng Group påstår. Den dubbelkontroll av något mer aktuella och specifika uppgifter som kommissionen företog före inledandet visade att det inte fanns något som tydde på att de uppgifter som använts i begäran var inaktuella, utan snarare på motsatsen eftersom användningen av mer aktuella uppgifter skulle ha gett liknande trender och lett till samma slutsatser. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(19)

Dingsheng Group hävdade även att den tillgängliga bevisningen inte var tillräcklig för att man skulle kunna påvisa förekomsten av kringgående. Med hänvisning till den påstådda otillförlitligheten hos statistiken som nämns i skäl 14 hävdade Dingsheng Group att denna statistik inte kan utgöra bevisning för en förändring i handelsmönstret i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen. Vidare hävdades det att kravet på att skada ska föreligga i fråga om både kvantitet och pris som undergräver de positiva verkningarna av den ursprungliga antidumpningsundersökningen inte var uppfyllt, eftersom analysen grundats på de ovannämnda påstått otillförlitliga uppgifterna och därför inte var beviskraftig. Dessutom grundade sig beräkningarna i begäran på endast ett av de två relevanta KN-numren. Dingsheng Group menade att den skademarginal som beräknats i begäran var försumbar och därför inte kunde anses utgöra övertygande bevisning för att verkningarna av de gällande åtgärderna skulle ha undergrävts. De ytterligare uppgifter som sökanden lämnat i begäran, såsom prisuppgifter från EU-tillverkare, hävdades vara en ogiltig grund för skadeberäkningarna i begäran.

(20)

Kommissionen höll inte med. Vad gäller den påstådda otillförlitligheten hos de uppgifter som använts i analysen så har sökanden grundat sin analys på de uppgifter som var rimligen tillgängliga för denne (se skäl 15) och den bevisning som lämnades ansågs vara tillräcklig för att inleda en undersökning. Det faktum att undersökningen grundade sig på endast ett av KN-numren (7607 11 19) undergrävde inte begärans riktighet. Såsom påpekas i sökandens motargument mot Dingsheng Groups inlaga har tribunalen angett att ”enligt grundförordningen krävs det inte att klaganden i det fall den berörda produkten omfattar flera typer av produkter, såsom är fallet här, lämnar uppgifter om alla dessa produkttyper” (8). Dingsheng Group bestred inte att detta speciella KN-nummer omfattade de mest representativa produkttyperna. Det framgick dessutom av importuppgifter från Comext på tiosiffrig Taric-nivå att det inte förekommit någon import alls av de produkter som omfattas av det andra KN-numret (7607 11 90) under undersökningsperioden. Detta betyder att resultatet av analysen i begäran inte skulle blivit annorlunda om detta KN-nummer tagits med.

(21)

Vad gäller storleken på skademarginalen ansågs den marginal på 3,2 % som sökanden kommit fram till vara tillräcklig för att man skulle kunna dra slutsatsen vid inledandet att tullens positiva verkningar undergrävdes i fråga om priser för den likadana produkten. Såsom sökanden angett i sina kommentarer till Dingsheng Groups inlaga är den undersökta produkten mycket priskänslig och konkurrensen grundar sig till största del på priset. Mot en sådan bakgrund kan en skademarginal på 3,2 % anses undergräva tullens positiva verkningar i fråga om priser, särskilt i en situation där importkvantiteterna ökat betydligt.

(22)

Vad gäller de uppgifter som använts för prisunderskridandeberäkningarna grundade sökandens sina beräkningar på de uppgifter som var rimligen tillgängliga för denne, vilket i detta fall var flera prisuppgifter från leverantörer jämte priser från London Metal Exchange (LME) (Londons metallbörs). I sin inlaga angav Dingsheng Group inte någon annan rimligare metod för att göra dessa beräkningar som kunde ha funnits tillgänglig för sökanden. Kommissionen ansåg därför att den metod som använts var tillräckligt tillförlitlig för att göra de nödvändiga beräkningarna i begäran.

(23)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Dingsheng Group att kommissionen genom att ange att ”Dingsheng Group har inte presenterat någon rimligare metod för att göra beräkningarna” försökte skifta bevisbördan till berörda parter. I stället för att undersöka huruvida de uppgifter som lämnats av sökanden var riktiga och tillförlitliga föreföll kommissionen ”ha godtagit de uppgifter som lämnats i ansökan som de var utan någon vidare granskning”.

(24)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. Precis som för varje begäran om inledande av en undersökning hade kommissionen noga undersökt alla uppgifter och annan bevisning som lämnats av sökanden och kommit fram till att de uppgifter som använts var rimliga och tillräckligt korrekta för att motivera inledandet av en undersökning. Kommissionen motsatte sig dessutom Dingsheng Groups deduktion att den hade försökt skifta bevisbördan. Kommissionen har endast noterat det faktum att Dingsheng Group inte presenterat någon alternativ metod till stöd för sitt påstående att den metod som använts av sökanden skulle vara otillförlitlig.

(25)

Dingsheng Group hävdade dessutom att normalvärdet beräknats genom att man använt normalvärdet i översynen, vilket innebär att man inte beaktat den utvidgade produktdefinitionen från den tidigare kringgåendeundersökningen. Gruppen hävdade vidare att de exportpriser som använts av sökanden i begäran grundade sig på Eurostats statistik för ett KN-nummer som inte rörde jumborullar utan små rullar (9). Dingsheng Group hävdade således att dumpningsmarginalen i begäran var otillförlitlig, eftersom den grundade sig på oriktiga siffror.

(26)

Kommissionen höll inte med. För att fastställa om det förekommer dumpning krävs det enligt artikel 13.1 i grundförordningen att det görs en jämförelse med det normalvärde som tidigare fastställts för den likadana produkten. I enlighet med denna bestämmelse använde sökanden det normalvärde som fastställts i översynen. Hade man tagit med även normalvärdena från den tidigare kringgåendeundersökningen så skulle detta dessutom ha lett till en ännu högre dumpningsmarginal, eftersom dessa normalvärden är högre än de som användes i översynen. Följaktligen anser kommissionen att användningen av det normalvärde som fastställts i samband med översynen ger ett försiktigt uppskattat värde för beräkningen av dumpningsmarginalen.

(27)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade Dingsheng Group sitt påstående att den utvidgade produktdefinitionen borde ha beaktats vid beräkningen av normalvärdet i begäran, eftersom det i artikel 13.1 föreskrivs att alla tidigare fastställda normalvärden ska beaktas och inte bara de från den senaste översynen. I artikel 13.1 i grundförordningen hänvisas det emellertid till ”de normalvärden som tidigare […] fastställts för den likadana produkten”. Det finns inget krav på att alla normalvärden från alla tidigare undersökningar ska beaktas. Hursomhelst fanns det såsom anges i skäl 26 tillräcklig bevisning på grundval av normalvärdena enbart från översynen, som representerar majoriteten av importen (se skäl 20), för att motivera inledandet av en undersökning. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(28)

Dingsheng Groups påstående rörande användningen av Eurostats statistik för små rullar vid beräkningen av exportpriset för jumborullar var oriktigt i sak. Sökanden hade visserligen av misstag hänvisat till KN-numret för små rullar i bilaga 10 till begäran, men vid en närmare granskning av det Eurostat-utdrag som ingår i bilaga 3 framgår det att det exportpris som använts helt korrekt grundats på utdraget för KN-nummer 7607 11 19, dvs. jumborullar. Såsom anges i skäl 20 omfattar detta KN-nummer de mest representativa produkttyperna.

(29)

På grundval av det resonemang som redovisas i skälen 12–28 avvisade kommissionen de argument som framförts av Dingsheng Group och fann att begäran innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en undersökning.

(30)

Undersökningsperioden omfattar perioden 1 januari 2016–30 juni 2020 (undersökningsperioden). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bl.a. undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter införandet av åtgärderna för den berörda produkten och utvidgningen av åtgärderna till att även omfatta import av obetydligt ändrade produkter genom genomförandeförordning (EU) 2017/271 samt förekomsten av sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Mer detaljerade uppgifter har inhämtats för perioden 1 juli 2019–30 juni 2020 (referensperioden eller RP i tabeller) för att undersöka om importen undergrävde de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om priser och/eller kvantiteter och om dumpning förekom.

(31)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina och Thailand, de exporterande tillverkarna i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda och unionsindustrin om att undersökningen hade inletts. Kommissionen gjorde frågeformulär/formulär för ansökan om befrielse tillgängliga för tillverkare/ exportörer i Thailand och Kina och de importörer i unionen som var kända för kommissionen eller som gett sig till känna inom de tidsfrister som fastställs i artikel 3 i förordningen om inledande.

(32)

Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som fastställs i förordningen om inledande. Alla parter underrättades om att underlåtenhet att lämna all relevant information eller lämnande av ofullständiga, oriktiga eller vilseledande uppgifter kan leda till att artikel 18 i grundförordningen tillämpas och att avgöranden fattas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(33)

En grupp av företag från Thailand, fem icke-närstående importörer i unionen, en icke-närstående importör utanför unionen och den europeiska aluminiumfolieorganisationen (EAFA) gav sig till känna. Ingen kinesisk icke-närstående exporterande tillverkare gav sig till känna under undersökningen.

(34)

Följande företag, som ingår i den kinesiskägda Dingsheng Group, lämnade in ett fullständigt ifyllt formulär för ansökan om befrielse:

(35)

Följande icke-närstående importörer i unionen, som ingår i SPHERE Group, lämnade in ett fullständigt besvarat frågeformulär:

(36)

Med tanke på covid-19-pandemin och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen inte genomföra några kontrollbesök på plats i enlighet med artikel 16 i grundförordningen hos de samarbetsvilliga juridiska enheterna. Kommissionen beaktade de uppgifter som lämnats av dessa parter, såsom frågeformulärssvar och svar på skrivelser med begäran om komplettering, i enlighet med tillkännagivandet av den 16 mars 2020 om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (10). Det ansågs inte vara nödvändigt att företa några dubbelkontroller på distans av uppgifterna mot bakgrund av de frågor som behandlas i skäl 75.

(37)

Två icke-närstående importörer i unionen, dvs. Cofresco Poland sp. z o.o. Manufacturing Sp. k. och Cuki Cofresco Srl., lämnade ett högst bristfälligt frågeformulärssvar inom den fastställda tidsfristen. Inget av företagen besvarade de ytterligare frågor eller de skrivelser med begäran om komplettering som ställdes till dem. Efter det att de två företagen blivit underrättade om att deras ofullständiga svar skulle komma att bortses från i enlighet med artikel 18 i grundförordningen så lämnade de emellertid fullständiga frågeformulärssvar och besvarade de därmed sammanhängande uppföljningsfrågorna. Eftersom dessa svar inkom först flera månader efter det att de ursprungliga tidsfristerna löpt ut och inte hade kunnat göras till föremål för en komplett kompletteringsprocess eller en dubbelkontroll på distans så beaktades emellertid de lämnade uppgifterna vid undersökningen endast i den utsträckning som dessa ansågs vara fullständiga och tillförlitliga.

(38)

En icke-närstående importör från Schweiz, dvs. Transparent Paper Ltd (TPL), var även registrerad som berörd part och lämnade inlagor. Sökanden hävdade emellertid att en icke-närstående importör utanför unionen inte borde vara registrerad som berörd part och att man borde bortse från alla synpunkter från TPL av två skäl. För det första eftersom TPL hävdat att det inte importerat den berörda produkten eller den undersökta produkten utan aluminiumfolie för vidare förädling. För det andra eftersom det, enligt sökanden, är osannolikt att TPL inte importerat den berörda produkten under undersökningen eftersom det finns en betydande överlappning mellan de produkter som importeras av TPL och den undersökta produkten. Därför borde TPL, enligt sökanden, ha rapporterat sina inköp.

(39)

Kommissionen höll inte med. TPL har ett legitimt intresse vad gäller utfallet i detta ärende. I den tidigare kringgåendeundersökningen fastställdes det att det enda sättet att skilja på aluminiumfolie för vidare förädling (den produkt som importeras av TPL) och jumborullar (den undersökta produkten) är att se till slutanvändningen, dvs. om produkten är avsedd för hushållsändamål eller för andra ändamål (såsom omvandling). För detta ändamål omfattas alla befrielser från den slutgiltiga antidumpningstullen på jumborullar av de villkor som anges i unionens relevanta tullbestämmelser om förfarandet för slutanvändning, särskilt artikel 254 i unionens tullkodex (11). Utvidgningen av den gällande antidumpningstullen på import av jumborullar från Kina till att även omfatta jumborullar som avsänts från Thailand utvidgar även tillämpningen av detta förfarande för slutanvändning (12). Alla importörer av folie för vidare förädling från Thailand, inbegripet TPL, som klarerar sina produkter i unionen måste nu använda sig av förfarandet för slutanvändning eller betala de utvidgade antidumpningstullarna.

(40)

Eftersom TPL importerar en produkt som inte är den undersökta produkten så hade det ingen skyldighet att lämna de uppgifter som sökanden hänvisar till i sin inlaga, t.ex. uppgifter om sina inköp av folie för vidare förädling. Kommissionen hade inte heller begärt att få dessa uppgifter från TPL. TPL hade emellertid rätt att lämna inlagor i sin egenskap av berörd part.

(41)

För att bedöma om ett kringgående eventuellt föreligger bör enligt artikel 13.1 i grundförordningen följande aspekter undersökas:

(42)

Eftersom den bevisning som lämnats av sökanden i begäran tydde på sammansättningsverksamhet i Thailand analyserade kommissionen i denna undersökning speciellt huruvida kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen var uppfyllda, särskilt följande:

(43)

Den samarbetsvilliga företagsgruppen i Thailand, dvs. Dingsheng Group, svarade för mer än 95 % av all export till EU under referensperioden. Graden av samarbetsvilja ansågs således vara hög. Det fanns inga samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina, förutom de företag i Kina som ingick i Dingsheng Group. Följaktligen grundades undersökningsresultaten vad gäller importen av jumborullar från Kina till unionen och exporten från Kina till Thailand på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. De uppgifter som lämnades av den samarbetsvilliga företagsgruppen kompletterades med uppgifter hämtade från databaser, t.ex. artikel 14.6-databasen, som innehåller uppgifter på företagsnivå, Global Trade Atlas (13), Eurostat och andra offentligt tillgängliga uppgifter.

(44)

I tabell 1 redovisas utvecklingen av importen från Kina och Thailand under undersökningsperioden (14).

Tabell 1

Import av jumborullar under undersökningsperioden (i ton)

Källa: Eurostat.

(45)

Mellan 2016 och slutet av referensperioden uppvisade importen från Thailand en stor ökning, dvs. från endast 18 ton till 5 801 ton. Dess andel av den totala importen ökade samtidigt från 0,03 % till 8,53 %. Importen från Kina ökade även den, men i mycket långsammare takt, dvs. från 8 948 till 26 466 ton. Den kinesiska importens andel av den totala importen ökade även den, dvs. från 16 % till 39 %.

(46)

Om man ser närmare till uppgifterna från artikel 14.6-databasen visar det sig dock att huvudparten av denna import kom från kinesiska exporterande tillverkare som var befriade från de åtgärder som infördes genom den tidigare kringgåendeundersökningen. Vid tidpunkten för den tidigare kringgåendeundersökningen fastställdes det att dessa exporterande tillverkare inte exporterade hushållsfolie av aluminium utan aluminiumfolie för vidare förädling, vilket inte är den undersökta produkten (15).

(47)

Om man inte räknar med importen från dessa fyra företag blir resultatet en betydande minskning i importvolymen till endast 307 ton under referensperioden. Detta bekräftas också av svaren från en av de samarbetsvilliga icke-närstående importörerna i unionen som lämnade uppgifter som visade att de köpte sina jumborullar från Kina före 2017. Från och med 2019 anskaffades jumborullarna emellertid inte längre från Kina utan från Thailand. De andra icke-närstående importörerna började importera från Thailand 2019 och 2020.

(48)

I tabell 2 redovisas utvecklingen av exporten av de råvaror som är nödvändiga för tillverkningen av jumborullar från Kina till Thailand under undersökningsperioden.

Tabell 2

Export av råvaror från Kina till Thailand under undersökningsperioden  (16) (i ton)

Källa: Global Trade Atlas.

(49)

Den huvudsakliga råvaran för tillverkning av hushållsfolie av aluminium är primäraluminium. Detta råaluminium bearbetas därefter till band för vidare valsning som i sin tur bearbetas ytterligare till jumborullar. Det framgår av den bevisning som kommissionen hade tillgång till via begäran och från de samarbetsvilliga thailändska exporterande tillverkarna att de jumborullar som exporteras till unionen från Thailand är framställda av band för vidare valsning.

(50)

Det framgår av tabell 2 att exporten av band för vidare valsning från Kina till Thailand ökat kontinuerligt sedan 2016. I detta hänseende noterade kommissionen att band för vidare valsning eventuellt inte användes bara för tillverkning av jumborullar i Thailand utan även till exempel till tillverkning av små rullar. Dessutom används band för vidare valsning som råvara även i ett antal andra industrier, till exempel förpackningsindustrin, eller för isoleringsändamål. Detta innebär att endast en del av denna import av band för vidare valsning verkligen används för tillverkning av jumborullar.

(51)

Den betydande volymmässiga ökningen av importen av band för vidare valsning från Kina till Thailand visar dock på att det finns en ökande efterfrågan på denna råvara i Thailand. Detta kan, åtminstone delvis, förklaras av den ökade tillverkningen och exporten av jumborullar i och från Thailand. Detta bekräftas även av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga thailändska företagen.

(52)

Den samarbetsvilliga Dingsheng Group svarade för nästan all (över 95 %) av importen av den undersökta produkten från Thailand under referensperioden. De thailändska enheterna utgörs av en exporterande tillverkare (Dingheng) och en handlare (Thai Dingli) som uppgav sig sälja endast produkter tillverkade av Dingheng till unionen. Dingheng är ett kinesiskägt företag som upprättade en produktionsanläggning i Thailand 2018 och sålde sina första produkter till EU under första halvåret 2019. I sitt frågeformulärssvar uppgav det att det köpta all sin råvara (band för vidare valsning) från Kina.

(53)

Ökningen av exporten av jumborullar från Thailand till unionen, vilken sammanföll med en minskning av exporten av jumborullar från Kina till unionen, samt ökningen av exporten av band för vidare valsning från Kina till Thailand under samma period utgör en förändring i handelsmönstret mellan Kina, Thailand och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Detta gäller särskilt för de samarbetsvilliga thailändska företagen, vilka började importera råvara från Kina och tillverka och exportera jumborullar till unionen först efter utvidgningen av åtgärderna till följd av den tidigare kringgåendeundersökningen.

(54)

Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Bruket, processen eller bearbetningen omfattar sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar/färdigställande i ett tredjeland i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen.

(55)

Dingheng tillverkar jumborullar från band för vidare valsning. Tillverkningsprocessen utgörs, enligt företagets ansökan om befrielse, av aktiviteter såsom ytterligare valsning, tillskärning, glödgning och förpackning. Kommissionen ansåg att dessa aktiviteter var relativt obetydliga.

(56)

Dingsheng Group hävdade att dessa aktiviteter inte är obetydliga, eftersom banden för vidare valsning genomgår olika processer som kräver olika och specifika maskiner, och menade att det faktum att de produkter som tillverkas av Dingheng klassificeras under ett annat tulltaxenummer än insatsvaran ger ytterligare stöd för detta påstående.

(57)

Kommissionen bekräftade att insatsvaran genomgår flera olika processer innan den säljs av Dingheng som den undersökta produkten. Dessa aktiviteter kan emellertid inte anses vara betydande, inte minst om man jämför dem med de tillverkningsprocesser som äger rum innan insatsvaran kommer till Dinghengs produktionsanläggning. Tillverkningsprocessen för aluminiumband för vidare valsning omfattar smältning av aluminiumgöt, gjutning, sågning, slipning, uppvärmning, flera olika led av varm- och kallvalsning och glödgning. De efterföljande stegen för att omvandla banden för vidare valsning till rullar är således relativt obetydliga till sin omfattning (se skäl 82) och tillför en relativt begränsad ökning av värdet, vilket är det relevanta kriteriet i detta avseende. Ändringen i tulltaxenummer kan dessutom inte anses utgöra bevisning för de utförda aktiviteternas inverkan på insatsvaran. I artikel 13.1 i grundförordningen anges det dessutom uttryckligen att kringgående omfattar ”obetydliga ändringar av den berörda produkten för att den ska omfattas av nomenklaturnummer som normalt inte omfattas av åtgärder”. Dingsheng Groups påståenden avvisades därför.

(58)

Såsom anges i skäl 34 är Dingheng ett dotterbolag till ett kinesiskt företag och därmed ingår i den kinesiskägda Dingsheng Group. Denna grupp består, bland annat, av företag som tillverkar hushållsfolie av aluminium och relaterade produkter, tillhandahåller råvaror för sådan tillverkning och/eller handlar med sådan råvara eller sådana färdiga produkter. I de tidigare undersökningarna beträffande jumborullar konstaterades det att vissa kinesiska enheter inom Dingsheng Group exporterade jumborullar till dumpade priser (17) och kringgick de tullar som infördes genom den ursprungliga undersökningen och översynen genom att företa obetydliga ändringar av produkten (18). Enligt artikel 14–6-databasen har det inte förkommit någon import från den relevanta kinesiska exporterande tillverkaren inom Dingsheng Group sedan den tidigare kringgåendeundersökningen, vilket sammanfaller i tiden med då Dingheng började exportera till unionen från Thailand. De uppgifter som lämnats av de kinesiska enheterna inom Dingsheng group bekräftar att det inte förom någon export från dessa företag till unionen under denna period.

(59)

Dingheng förklarade att anledningen till att starta en tillverkning av jumborullar i Thailand var att Dingsheng Group önskade etablera en närvaro utomlands i linje med ”dess uppdrag rörande globalisering och en gränsöverskridande strategi”. Tack vare att Dinghengs moderbolag börsnoterades 2018 fick man de nödvändiga ekonomiska medlen för att kunna expandera i Thailand. Etableringen av en produktionsanläggning i Thailand gör det dessutom möjligt för gruppen att säkra metallrisker på de internationella marknaderna, att köpa in aluminiumråvara till LME-priser i stället för till Shanghai-marknadspriset och att expandera sin verksamhet på andra, mer lönsamma, marknader än Kina. Dingheng förklarade även att även om det tillverkade jumborullar från aluminiumband för vidare valsning under undersökningsperioden så var avsikten enligt dess investeringsplan att etablera en gjutningsproduktionslinje avsedd för tillverkning från aluminiumgöt. Så snart gjutningsproduktionslinjen tagits i drift kommer Dingheng att anskaffa aluminiumgöt globalt och i betydande utsträckning minska procentandelen kinesisk råvara, och därmed minska riskerna i samband med prisvolatilitet för råvaran.

(60)

Kommissionen noterade att situationen under referensperioden inte återspeglade företagets avsikter såsom de angivits i investeringsplanen. I praktiken hade Dingheng under referensperioden anskaffat all sin råvara från Kina och tillverkat alla sina jumborullar av importerade aluminiumband för vidare valsning. Dessutom kompletterade Dingheng sin egen tillverkning av jumborullar med jumborullar inköpta från sina närstående företag i Kina, eftersom den egna tillverkningen inte var tillräcklig för att möta efterfråga från dess kunder under referensperioden. Även om Dingheng lämnade bevisning för att den planerade gjutningsproduktionslinjen höll på att byggas så var den varken färdigställd eller tagen i drift under referensperioden.

(61)

Dessutom är företagets investeringsplan i själva verket en genomförbarhetsstudie som analyserar huruvida det vore ekonomiskt genomförbart att lägga till produktionskapacitet vid Dinghengs produktionsanläggning, bland annat i form av en gjutningsproduktionslinje. Studien är från augusti 2019, vilket är efter det att Dingheng påbörjade sin tillverkning av jumborullar av importerade aluminiumband för vidare valsning. Dessutom nämns import av råvara (aluminiumgöt) från Kina även i framtiden i studien, vilket står i strid med företagets argument om en etablering av tillverkning utanför Kina i syfte att kunna köpa råvara till ett lägre pris. Även om företaget i praktiken faktiskt skulle kunna börja köpa in sin råvara utanför Kina kan kommission inte dra några slutsatser om en okänd framtida situation på grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga under referensperioden.

(62)

Dessutom kunde företaget inte lämna någon bevisning för någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för exporten av jumborullar från Thailand till unionen än de ovannämnda planerna och avsikterna rörande framtida investeringar eller tillverkning. Genomförbarhetsstudien, presenterad som en investeringsplan, är daterad efter inrättandet av produktionsanläggningen i Thailand och kan således inte presenteras som bevisning för en ekonomisk motivering för exporten av jumborullar från Thailand till unionen under referensperioden. Det framgick dessutom av en sökning på nätet att Dingheng använde undvikande av betalning av antidumpningstullar som ett argument för att locka till sig kunder och på en webbplats anges det att ”Vi kan tillhandahålla aluminiumfolie från våra fabriker i Thailand och Italien så att ni slipper antidumpningstullen” (19).

(63)

Efter utlämnandet av uppgifter inkom Dingsheng Group med en rapport från 2018 (2018 års rapport) och hävdade att denna var den första versionen av genomförbarhetsstudien från 2019 (2019 års rapport). Dingsheng Group underströk även att även om den kallades en genomförbarhetsstudie och inte en investeringsplan så hade den analyserats av styrelsen för Dingshengs största aktieägare i samband med godkännandet av investeringen i Thailand,

(64)

Kommissionen granskade 2018 års rapport och konstaterade att den visserligen var mycket lik 2019 års rapport, men att den var mycket mer begränsad vad gäller den planerade verksamheten. I 2018 års rapport nämns endast ett valsverk och tar upp planerad utrustning som omfattar maskiner avsedda endast för valsning, spolning, tillskärning och glödgning, under det att det i 2019 års rapport däremot nämns en valsnings- och gjutningsproduktionslinje. Gjutningsproduktionslinjen är av avgörande betydelse, eftersom inrättandet av denna, enligt de uppgifter som företaget lämnat tidigare, gör att det inte skulle finnas något behov av att införskaffa band för vidare valsning från Kina i och med att den gör det möjligt att tillverka band för vidare valsning i Thailand med användning av råvara (aluminiumgöt) som anskaffats globalt (se skäl 59).

(65)

Såsom förklaras i skäl 61 är 2019 års rapport daterad efter inrättandet av Dinghengs produktionsanläggning. Dingsheng Group hävdade emellertid att 2019 års rapport ”enbart integrerade och reviderade den första planen, vilken utarbetats 2018 och inte kunde genomföras av Dingsheng Group”. Dingsheng Group hävdade vidare att 2019 års rapport föreslog en minskning av det ursprungliga projektet, dvs. den angav en planerad produktionskapacitet på [40 000 – 60 000] ton om året i stället för [50 000 – 70 000] ton om året. Kommissionen ansåg emellertid att detta påstående var oriktigt i sak, eftersom det i 2019 års rapport uttryckligen på flera ställen anges att syftet med rapporten är att möjliggöra en ytterligare produktionskapacitet på [40 000 – 60 000] ton för att nå upp till en årlig tillverkning på [90 000 – 130 000] ton. Titeln på rapporten är faktiskt ”Projektet för att skapa en ytterligare produktionskapacitet på [40 000 – 60 000] för aluminiumfolie”.

(66)

Dingsheng Group har inte lämnat någon bevisning som visar att det vid tidpunkten för 2018 års rapport och investeringsbeslutet fanns en avsikt att inrätta en produktionsanläggning i Thailand som gör att man inte behöver importera aluminiumband för vidare valsning från Kina. Tvärtom tyder de uppgifter som lämnats på att det fanns en avsikt att inrätta en anläggning för tillverkning av jumborullar av importerade band för vidare valsning där tillverkningen endast bestod i genomförandet av relativt obetydliga aktiviteter. Situationen under referensperioden återspeglade faktiskt en produktionsanläggning enligt planerna i 2018 års rapport. Den enda handling som lämnats som nämner ett eventuellt inrättande av en gjutningsproduktionslinje är från 2019, dvs. efter det att Dinghengs produktionsanläggning inrättades.

(67)

Dingsheng Group hävdade även att det faktum att 2019 års rapport nämner import av råvara (aluminiumgöt) från Kina (såsom anges i skäl 61) inte kan ses som ett bevis för att det saknades ekonomisk motivering för att inrätta verksamhet i Thailand. I detta sammanhang pekade Dingsheng Group på de uppgifter som kommissionen lämnat i ett svar på en skrivelse med begäran om komplettering där den uppgav att det vore ”ekonomiskt ologiskt” att importera råvara från Kina eftersom det tas ut en exportskatt på 30 % på aluminiumgöt från Kina. Dingsheng Group hävdade således att denna råvara kommer att införskaffas från andra länder. Gruppen hävdade vidare att införandet av den planerade gjutningsproduktionslinjen kommer att göra att det inte finns något behov av att köpa band för vidare valsning från Kina.

(68)

Men både i 2018 års rapport och 2019 års rapport nämns anskaffning av råvara från Kina, både i form av band för vidare valsning och göt. Exportskatten på 30 % på göt från Kina nämns inte någonstans i rapporten, trots att det enligt vad som påstås redan fanns en sådan (eller liknande) skatt vid tidpunkten för dessa studier. Dessutom räcker inte den planerade tillverkningen av aluminiumband för vidare valsning vid Dinghengs produktionsanläggning till för den planerade aluminiumfolietillverkningen. I 2019 års rapport anges det att det ”för den årliga tillverkningen av aluminiumfolieämnen krävs [70 000 – 90 000]ton, varav en del tillverkas i den nybyggda gjutnings- och valsningsfabriken och resten importeras från Kina”.

(69)

Huruvida Dingheng kommer att anskaffa råvara från Kina eller från andra länder i framtiden och huruvida dessa val är ekonomiskt logiska eller inte är hur som helst inte avgörande i den nu aktuella undersökningen. Kommissionen måste grunda sina slutsatser på fakta och uppgifter som hänför sig till undersökningsperioden. Såsom redan angetts i skäl 61 så är det omöjligt att dra några slutsatser om en okänd framtida situation på grundval av de uppgifter som var tillgängliga under referensperioden.

(70)

Dingsheng Group hävdade också att en reklam där undvikande av antidumpningstullar nämns som ett sätt att locka till sig kunder (se skäl 62) till sin natur är något som ”ligger senare i tiden än företagets affärsbeslut” och ”endast utgör ett konstaterande av fakta”. Den kan därför inte ”kasta något ljus över den påstådda avsaknaden av ekonomisk motivering”. Dingsheng Group har rätt i att reklamen i sig inte kan anses utgöra en avgörande bevisning för vilket skälet är till att inrätta en produktionsanläggning i Thailand. Det visar dock på att undvikande av antidumpningstullar spelade en roll i Dingsheng Groups ekonomiska (marknadsförings)beslut. Hit hör till exempel beslut om hur man kan säkerställa att potentiella kunder köper Dingsheng Group-produkter från en viss produktionsanläggning. Det framfördes inga andra argument för kunderna, såsom produktens pris eller kvalitet, för att välja den thailändska produktionsanläggningen som sin leverantör i stället för någon av den andra produktionsanläggningarna. Reklamen, som tagits bort under perioden efter utlämnandet av uppgifter, nämnde endast undvikande av antidumpningstullar.

(71)

Dingsheng Group lämnade även argument rörande tillräcklig grund och ekonomisk motivering med avseende på utvidgningen av dess verksamhet från kina till Thailand 2018. Dessa argument omfattade möjligheten att utöka produktionskapaciteten, den mindre stränga miljölagstiftningen i Thailand, behovet av att etablera en närvaro på andra marknader på grund av att den kinesiska foliemarknaden är mättad och behovet av att hantera den senaste tidens fluktuationer på futuremarknaden för aluminium. Dessa argument förklarar emellertid inte, såsom Dingsheng Group självt erkänt, den nuvarande produktionssituationen och kan bli relevant för den framtida situationen först när Dingheng inleder sin påstådda tillverkning av jumborullar från globalt anskaffade aluminiumgöt.

(72)

Dingsheng Group hävdade vidare att kommissionen inte borde grunda sin analys på en tillfällig situation, utan även beakta den framtida situationen. Såsom redan angetts i skäl 69 har kommissionen emellertid rättslig skyldighet att grunda sin analys på fakta och uppgifter som hänför sig till undersökningsperioden. Det framgår av dessa fakta att Dingheng tillverkade jumborullar från band för vidare valsning importerade från Kina och sålde dessa främst till internationella kunder. En förändring av produktionsprocessen i Thailand och tillägget av en gjutningsproduktionslinje vid produktionsanläggningen nämns för första gången först 2019, dvs. efter det att produktionsanläggningen inrättats. De flesta av de skäl för att etablera en närvaro utanför Kina som nämns ovan har således ännu inte inträffat och kan godtas som en ekonomisk motivering för inrättandet av den nuvarande produktionsanläggningen i Thailand.

(73)

Mot denna bakgrund avvisades de påståenden som gjorts av Dingsheng Group. Undersökningen visade inte på någon tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för inrättandet av en produktionsanläggning i Thailand enligt beskrivningen ovan, än att undvika betalning av de gällande antidumpningstullarna. (20)

(74)

Enligt artikel 13.2 i grundförordningen krävs det att sammansättningsverksamheten påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan och att de berörda delarna kommer från det land som omfattas av antidumpningsåtgärderna.

(75)

Trots att de uppgifter som företagen lämnat i ansökan om befrielse och två därpå följande svar på skrivelser med begäran om komplettering inte var perfekta i alla hänseenden ansåg kommissionen ändå att dessa uppgifter var tillräckliga för att den skulle kunna fastställa huruvida kriterierna i artikel 13 var uppfyllda.

(76)

Såsom framgår av tabell 2 var importen av jumborullar från Thailand försumbar 2016 och 2017. Efter utvidgningen av antidumpningstullarna till att även omfatta den obetydligt ändrade produkten från Kina till följd av den tidigare kringgåendeundersökningen 2017 började importen från Thailand att öka betydligt under 2018, varefter den under varje påföljande år fördubblats volymmässigt. Såsom redan nämnts kom mer än 95 % av all import av jumborullar under referensperioden från Dingheng och Thai Dingli som etablerades 2018.

(77)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Dingsheng Group att kommissionen hade fel i sak när den fastställde att importen från Thailand ökade 2018 och att mer än 95 % av all import av jumborullar under referensperioden kom från Dingheng och Thai Dingli. Enligt Dingsheng Group började Dingheng med sin kommersiella tillverkning först 2019 och kan således inte vara ansvarig för 95 % av importen under 2018.

(78)

Kommissionen noterade att Dingsheng Groups påstående grundade sig på en felaktig tolkning av det som anges i skäl 76. Dingheng och Thai Dingli svarade för 95 % av importen under referensperioden, dvs. 1 juli 2019–30 juni 2020, och inte under 2018. Såsom framgår av ansökan om befrielse och såsom bekräftas av Dingsheng Group i dess inlaga, exporterade både Dingheng och Thai Dingli jumborullar till unionen under referensperioden. De uppgifter som var tillgängliga för kommissionen i begäran och statistikdatabaser samt de uppgifter som Dingsheng Group själv lämnat visade att övriga företag inte kan vara ansvariga för mer än 5 % av importen till unionen under referensperioden. Påståendet avvisades därför.

(79)

Även om man utgår från antagandet att endast Dinghengs egentillverkade jumborullar exporterats till unionen under referensperioden (och inte de som köpts från Kina) var, enligt de uppgifter som lämnats av Dingheng, 100 % av all råvara (aluminiumband för vidare valsning) inköpt från (närstående och icke-närstående) kinesiska företag. Kommissionen drog därför slutsatsen att sammansättningsverksamheten påbörjats efter inledandet av antidumpningsundersökningen och att de berörda delarna kommer från det land som omfattas av åtgärderna.

(80)

I artikel 13.2 b i grundförordningen anges det att vad gäller sammansättningsverksamheten så är ett annat villkor för fastställandet av kringgående att delarna (med kinesiskt ursprung i detta fall) utgör 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten och att ökningen av de införda delarnas värde, under sammansättningsverksamheten eller färdigställandet, understiger 25 % av tillverkningskostnaden.

(81)

Såsom anges i skäl 79 tillverkade Dingheng de jumborullar som såldes till unionen av råvara som till 100 % köptes från Kina, vilket således är gott och väl över tröskeln på 60 % för det sammanlagda värdet av delarna. Följaktligen drogs slutsatsen att det första kriteriet i artikel 13.2 b i grundförordningen var uppfyllt.

(82)

För genomförandet av 25 %-testen fastställdes ökningen av de införda delarnas värde som summan av arbetskraftskostnaden och produktionsomkostnaderna för sammansättaren med avseende på dessa delar. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst beaktades inte vid denna beräkning. Den således fastställda ökning av värdet uttrycktes sedan i procent av tillverkningskostnaderna, vilka består av värdet av alla delarna på grundval av det marknadsmässiga inköpspriset fritt fabrik för dessa delar jämte ökningen av delarnas under sammansättningsverksamheten eller färdigställandet. Det konstaterades att den således fastställda genomsnittliga ökningen av värdet under referensperioden låg väsentligt under den tröskel på 25 % som anges i artikel 13.2 b i grundförordningen. Följaktligen drogs slutsatsen att även det andra kriteriet i artikel 13.2 b i grundförordningen var uppfyllt.

(83)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(84)

Ökningen av importen av jumborullar från Thailand var betydande såsom förklaras i skälen 44 och 45. Denna import ökade från mindre än 1 % av den totala importvolymen av jumborullar 2016 till närmare 9 % under referensperioden. Detta ska jämföras med importen från de kinesiska företag som inte var befriade under den senaste kringgåendeundersökningen, vilken minskade från 13 % 2016 till mindre än 1 % under referensperioden.

(85)

Vad gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställts i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (21) med det vägda genomsnittliga exportpriset cif som fastställts på grundval av de uppgifter som lämnats av den samarbetsvilliga tillverkaren, justerat för att även inkludera avtalsenliga tullar och kostnader efter klarering. Det framgick av denna prisjämförelse att det förekom ett målprisunderskridande på 49 % och ett prisunderskridande på 40 %.

(86)

Kommissionen drog slutsatsen att den import från Thailand som är föremål för denna undersökning undergräver de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(87)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Dingsheng Group att den inte fått tillräckliga uppgifter för att kunna kontrollera beräkningarnas riktighet, eftersom det icke-skadevållande priset och vinstmålet för beräkningen av målprisunderskridandet och prisunderskridandet inte hade lämnats ut.

(88)

Kommissionen avvisade detta påstående eftersom den anser att de uppgifter som lämnats ut till Dingsheng Group var tillräckliga för att företaget skulle kunna lämna synpunkter på kommissionens slutsatser i utlämnandedokumenten. I detta hänseende noterade kommissionen att den analys som genomförts i kringgåendeundersökningarna var begränsad till fastställandet av huruvida tullens positiva verkningar undergrävdes i fråga om priser och/eller kvantiteter. Denna analys genomfördes med användande av uppgifterna om den icke-skadevållande prisnivån från de tidigare undersökningarna, i detta fall översynen. Den icke-skadevållande prisnivån meddelades Dingsheng Group i det specifika utlämnandet av den 24 juni 2021 och angavs som intervall. Det var även lätt att på grundval av de uppgifter som lämnades i det specifika utlämnandet fastställa att den målvinst som använts var 6 %. De uppgifter som lämnats ansågs därför vara tillräckliga för att möjliggöra en kontroll av huruvida kommissionens beräkningar är riktiga och tillförlitliga. Det är även att märka att ett samarbetsvilligt företag i översynen även är en del av Dingsheng Group, vilket innebär att gruppen vid den tidpunkten fick tillgång till mer detaljerade uppgifter. Påståendena avvisades därför.

(89)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det fanns bevisning för dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten.

(90)

För detta ändamål fastställdes den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpriser på det sätt som beskrivs i skäl 85 och jämfördes med de normalvärden som fastställdes i den senaste översynen (för den ursprungliga likadana produkten) och kringgåendeundersökningarna (för den obetydligt ändrade produkten), justerat för att ta hänsyn till London Metal Exchange (LME)-fluktuationerna. Precis som vid de beräkningar som gjordes i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång och den tidigare kringgåendeundersökningen var det nödvändigt med en justering på grund av det faktum att det finns ett samband mellan priserna för aluminiumprodukter och prisfluktuationerna för den huvudsakliga råvaran, dvs. primäraluminium. Priserna på Londons metallbörs anses utgöra ett globalt referensvärde för primäraluminium.

(91)

Efter utlämnandet hävdade Dingsheng Group att LME-justeringen var felaktig. Gruppen menade att man i stället för en justering uppåt borde ha gjort en justering nedåt, eftersom LME-priset uppvisade en nedåtgående trend mellan översynen och referensperioden.

(92)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen grundade sig beräkningarna emellertid på de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten. Detta omfattar de LME-värden som användes vid tidpunkten för dessa undersökningar. De LME-värden för översynsperioden som Dingsheng Group anger i sina inlagor ligger inte i linje med de värden som använts i tidigare undersökningar och kan därför inte ligga till grund för jämförelsen. Om man använder de värden som fastställts i tidigare undersökningar och jämför dem med LME-data från samma källa som ursprungligen användes (Bloomberg) för referensperioden, dvs. man tillämpar samma metod som i de tidigare undersökningarna, framgår det att den justering uppåt som kommissionen gjort är riktig. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(93)

Efter utlämnandet av uppgifter begärde två icke-närstående importörer i unionen att kommissionen skulle undersöka huruvida jumborullarna fortfarande dumpas samt lämnade vissa uppgifter rörande de aktuella priserna för jumborullar som importeras från Kina till Förenade kungariket. Kommissionens analys är emellertid begränsad till uppgifter som hänför sig till undersöknings- och referensperioderna och omfattar inte uppgifter som hänför sig till senare perioder i enlighet med artikel 6.1 i grundförordningen. De uppgifter som lämnats av de icke-närstående importörerna avser dessutom aktuella importpriser från Kina, som inte är det berörda landet, till Förenade kungariket, som inte är en medlemsstat i unionen. Kommissionen avvisade därför denna begäran.

(94)

Det framgår av en jämförelse mellan normalvärdena och exportpriserna på produkttyp-nivå att jumborullar importerades till dumpade priser under referensperioden av de samarbetsvilliga företagen.

(95)

En exporterande tillverkare i Thailand ansökte om befrielse från eventuella utvidgade åtgärder i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen och besvarade frågeformuläret.

(96)

Såsom anges ovan bekräftade emellertid undersökningen att denne tillverkare kringgick de gällande åtgärderna. Följaktligen drogs slutsatsen att ansökan skulle avslås.

(97)

På grundval av ovanstående undersökningsresultat drog kommissionen slutsatsen att den antidumpningstull som införts på import av jumborullar med ursprung i Kina kringgås av import av den undersökta produkten som avsänts från Thailand. Eftersom det samarbetsvilliga företagets export utgör mer än 95 % av den totala importen av den undersökta produkten och ingen annan exporterande tillverkare samarbetade utökas denna slutsats till att omfatta hela landet.

(98)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bör därför de gällande antidumpningsåtgärderna utvidgas till att även omfatta import av den undersökta produkten.

(99)

I enlighet med artikel 13.1 andra stycket i grundförordningen är den åtgärd som ska utvidgas den som fastställs i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2015/2384 för ”alla övriga företag” och som tidigare utvidgats genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2017/271, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 30 % som ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull.

(100)

I enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på den registrerade importen av den undersökta produkten.

(101)

Såsom förklaras i skäl 39 fastställdes i den tidigare kringgåendeundersökningen en slutanvändningsmekanism som har till syfte att ge äkta importörer av aluminiumfolie för vidare förädling möjlighet att ansöka om befrielse från betalning av antidumpningstullarna. TPL, som är en icke-närstående importör av aluminiumfolie för vidare förädling, hävdade att man genom att kräva att äkta importörer av aluminiumfolie för vidare förädling i den nu aktuella undersökningen måste tillämpa förfarandet för slutanvändning bestraffar importörer av produkter som inte omfattas av undersökningen. I detta hänseende pekade TPL på de nyligen skapade särskilda Taric-numren för folie för vidare förädling, vilka skapades efter den tidigare kringgåendeundersökningen.

(102)

Beslutet om huruvida det ska tillämpas ett förfarande för slutanvändning eller inte för import av jumborullar från Thailand faller emellertid inte inom ramen för den nu aktuella undersökningen. Denna kringgåendeundersökning har till syfte att fastställa huruvida de gällande åtgärderna för import från Thailand av den likadana produkten bör utvidgas eller inte. Undersökningen kan vare sig ändra på åtgärdernas nivå eller form och kan därmed inte heller ändra på det faktum att förfarandet för slutanvändning finns.

(103)

Hur som helst är det för närvarande endast möjligt att skilja folie för vidare förädling från hushållsfolie genom att se till den berörda importörens förklaring om produktens slutanvändning, även om det nu finns särskilda Taric-nummer för folie för vidare förädling. Beskrivningen för Taric-nummer 7607111960 innehåller till exempel orden ”för annat bruk än aluminiumfolie för hushållsändamål”. Import under detta nummer, vilket skapats specifikt i syfte att inkludera folie för vidare förädling, omfattas av slutanvändningsbestämmelser för att det ska vara möjligt att faktiskt deklarera import under detta nummer. Skapandet av särskilda nummer för folie för vidare förädling och hushållsfolie gör således inte att det inte längre finns behov av förfarandet för slutanvändning. De gällande slutanvändningsförfarandena förefaller således fortfarande vara nödvändiga.

(104)

Efter utlämnandet av uppgifter framförde TPL på nytt sin begäran om att inte utvidga det förfarande för slutanvändning som fastställts i den tidigare kringgåendeundersökningen. Enligt TPL är förfarandet för slutanvändning inte nödvändigt, eftersom det inrättades endast för att säkerställa att importörerna av folie för vidare förädling verkligen importerade äkta folie för vidare förädling och inte obetydligt ändrad hushållsfolie av aluminium. TPL hävdade att denna åtskillnad inte är nödvändig i den nu aktuella undersökningen, eftersom den fråga som behandlas i denna är fastställandet av huruvida den produkt som exporteras från Thailand har sitt ursprung i Thailand eller Kina.

(105)

Kommissionen instämde inte i detta argument. En utvidgning av antidumpningsåtgärderna innebär oundvikligen också en utvidgning av det tidigare fastställda förfarandet för slutanvändning. Det faktum att förfarandet för slutanvändning inte är en åtgärd utan ett särskilt tullförfarande ändrar inte, såsom TPL hävdat, det faktum att tillämpningen av åtgärder i den tidigare kringgåendeundersökningen var uttryckligen kombinerad med detta förfarande för slutanvändning. Dessutom omfattar den nu aktuella undersökningen även den obetydligt ändrade produkten och det är därför fortfarande nödvändigt att kunna göra åtskillnad på folie för vidare förädling och hushållsfolie, även när det gäller produkter som importeras från Thailand. Såsom förklaras i skäl 103 kan man endast skilja det produkttyperna åt genom att se till importörens förklaring om slutanvändningen. Denna förklaring är oumbärlig för fastställandet av huruvida produkten kan importeras under det särskilda Taric-numret för folie för vidare förädling eller under Taric-numren för hushållsfolie av aluminium. Kommissionen avvisade därför TPL:s begäran.

(106)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade två icke-närstående importörer i unionen bevisning för att kostnaderna för råvara och för omvandling för tillverkarna av hushållsfolie i unionen nyligen ökat och begärde att intresset för unionstillverkarna av jumborullar skulle vägas mot intresset för unionstillverkarna av hushållsfolie och slutkonsumenterna. De uppgifter som lämnades av dessa importörer i unionen avsåg emellertid perioden efter undersökningsperioden för den nu aktuella undersökningen och beaktades därför inte. Dessutom faller en analys av åtgärdernas verkningar utanför ramen för en kringgåendeundersökning, eftersom en sådan är begränsad till att fastställa huruvida de ursprungliga åtgärdernas positiva verkningar undergrävs genom kringgående. En fullständig analys av åtgärdernas verkningar på unionens intresse kan emellertid företas i andra typer av undersökningar såsom en interimsöversyn eller en undersökning vid giltighetstidens utgång (22). Kommissionen avvisade därför denna begäran.

(107)

Den 24 juni 2021 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ledde fram till de ovannämnda slutsatserna och uppmanade dem att inkomma med synpunkter. Synpunkter inkom från den samarbetsvilliga tillverkaren i Thailand, två icke-närstående importörer i unionen och en icke-närstående importör i Schweiz, dvs. TPL. De skriftliga synpunkter som lämnats av parterna beaktades där så var lämpligt i enlighet med vad som beskrivs ovan.

(108)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.