(1)

I artiklarna 168 och 168a i direktiv 2006/112/EG fastställs beskattningsbara personers rätt att göra avdrag för mervärdesskatt på varor som levererats till dem eller för tjänster som tillhandahållits dem för att de ska användas för deras beskattade transaktioner. Enligt artikel 26.1 a i det direktivet ska användningen av en rörelses tillgångar för den beskattningsbara personens eget eller personalens privata bruk, eller mer generellt sådan användning för andra ändamål än den egna rörelsen, likställas med ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning.

(2)

Genom rådets genomförandebeslut 2014/797/EU (2) bemyndigades Estland att till och med den 31 december 2017 begränsa avdragsrätten till 50 % för mervärdesskatt vid köp, leasing, gemenskapsinternt förvärv och import av vissa personbilar och att befria den beskattningsbara personen från att redovisa mervärdesskatt för icke-yrkesmässig användning av fordon som omfattas av begränsningen.

(3)

Genom rådets genomförandebeslut (EU) 2017/1854 (3) förlängdes giltighetstiden för rådets genomförandebeslut 2014/797/EU till och med den 31 december 2020.

(4)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 12 februari 2021 lämnade Estland in en ansökan till kommissionen om bemyndigande att få införa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a, 168 och 168a i direktiv 2006/112/EG i syfte att begränsa avdragsrätten vid köp, leasing, gemenskapsinternt förvärv och import av vissa personbilar som används för icke-yrkesmässigt bruk (den särskilda åtgärden).

(5)

I enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Estlands ansökan genom en skrivelse av den 19 mars 2021. Genom en skrivelse av den 23 mars 2021 underrättade kommissionen Estland om att kommissionen hade alla nödvändiga uppgifter för att behandla ansökan.

(6)

Det är ofta mycket svårt att korrekt kartlägga icke-yrkesmässig användning av personbilar och även om det är möjligt är metoderna för att göra det ofta tungrodda. Enligt det bemyndigande som ansökan avser bör mervärdesskattebeloppet på avdragsberättigade utgifter för personbilar som inte enbart används för yrkesmässigt bruk, med vissa undantag, fastställas som en fast procentsats. På grundval av tillgänglig information anser de estniska myndigheterna att en procentsats på 50 % är rimlig. För att undvika dubbelbeskattning bör samtidigt kravet på att redovisa mervärdesskatt för privat användning av personbilar tills vidare upphävas om personbilarna har omfattats av en begränsning. Denna särskilda åtgärd gör att privat användning av företagsbilar inte behöver registerföras och förhindrar samtidigt skatteundandragande genom felaktig redovisning.

(7)

Begränsningen av avdragsrätten enligt det begärda bemyndigandet bör gälla mervärdesskatt som betalats vid köp, leasing, gemenskapsinternt förvärv och import av specifika kategorier av personbilar och tillhörande utgifter, till exempel bränsleköp.

(8)

Det begärda bemyndigandet bör endast gälla personbilar med en högsta tillåten vikt som inte överstiger 3 500 kilogram och med högst åtta säten utöver förarsätet, eftersom all icke yrkesmässig användning av personbilar med en vikt som överstiger 3 500 kilogram eller har fler än åtta säten utöver förarsätet är försumbar på grund av dessa personbilars art eller den typ av rörelse de används inom. Dessutom bör en detaljerad förteckning över specifika personbilar som inte omfattas av bemyndigandet på grundval av deras särskilda användning fastställas.

(9)

Bemyndigandet bör vara tidsbegränsat till och med den 31 december 2024, för att möjliggöra en översyn av nödvändigheten och effektiviteten av den särskilda åtgärden och den fördelning mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning som den bygger på.

(10)

Om Estland anser att en förlängning av bemyndigandet efter 2024 är nödvändig, bör Estland senast den 31 mars 2024 lämna in en ansökan om förlängning till kommissionen, tillsammans med en rapport som innehåller en översyn av den procentuella begränsning som tillämpas.

(11)

Den särskilda åtgärden kommer att få en försumbar effekt på den totala skatteuppbörden i det sista konsumtionsledet och kommer inte att ha någon negativ effekt på de delar av unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.