(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Förenade kungariket inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)

Efter Förenade kungarikets utträde ur unionen den 31 januari 2020 och ikraftträdandet av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (utträdesavtalet) (3) gäller för Förenade kungarikets del en övergångsperiod fram till den 31 december 2020. Genom ett enda beslut som unionen och Förenade kungariket fattar före den 1 juli 2020 i den gemensamma kommitté som föreskrivs i utträdesavtalet kan den perioden förlängas med ett eller två år. Under denna period fortsätter unionslagstiftningen – även den del som rör den europeiska planeringsterminen – att gälla för och i Förenade kungariket.

(3)

Landsrapporten 2020 för Förenade kungariket offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Förenade kungarikets framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (4) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Förenade kungarikets framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål.

(4)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(5)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärder bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(6)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (5), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(7)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(8)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(9)

Covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer troligtvis att vara ojämnt fördelade mellan regioner i Förenade kungariket på grund av olika specialiseringsmönster. Detta innebär en betydande risk för att de regionala skillnaderna inom Förenade kungariket ökar ytterligare. Den nuvarande situationen kräver riktade politiska insatser.

(10)

Förenade kungariket lade fram sitt nationella reformprogram för 2020 den 30 april 2020 och sitt konvergensprogram för samma år den 7 maj 2020. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)

Förenade kungariket omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av reglerna för skuldkriteriet. Den 13 juli 2018 rekommenderade rådet Förenade kungariket att säkerställa att den nominella ökningen av de primära offentliga nettoutgifterna inte skulle överstiga 1,6 % 2019–2020 (6), vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 0,6 % av bruttonationalprodukten (BNP). Enligt kommissionens samlade bedömning finns det en risk för en betydande avvikelse från den rekommenderade anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet 2019–2020 och sammanlagt för 2018–2019 och 2019–2020. Utfallsdata för 2019–2020 blir tillgängliga under hösten 2020.

(12)

Enligt konvergensprogrammet för 2019–2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett underskott på 2,2 % av BNP 2019 till ett underskott på 2,5 % av BNP 2020–2021. Underskottet väntas öka till 3,1 % av BNP 2021–2022 och minska till 2,4 % av BNP 2024–2025. Efter att ha sjunkit till uppskattningsvis 83,2 % av BNP 2019–2020 väntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP sjunka till 82,9 % 2020–2021 enligt konvergensprogrammet för 2019–2020. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser verkar dock inte längre realistiskt eftersom ingen hänsyn tas till covid-19-pandemins ekonomiska konsekvenser. I prognoserna i programmet beaktas inte heller de åtgärder som Förenade kungariket aviserat som svar på covid-19-pandemin. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(13)

Som svar på covid-19-pandemin har Förenade kungariket i god tid antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. De här åtgärderna ingår inte i prognoserna i konvergensprogrammet, men de beaktas i kommissionens vårprognos 2020. Budgetåtgärderna omfattar cirka 5,5 % av BNP och inbegriper stöd till anställda, egenföretagare och företag samt socialpolitiska åtgärder. Dessutom har Förenade kungariket aviserat åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att bidra till att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen. De åtgärderna omfattar lånegarantier på cirka 16 % av BNP. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(14)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Förenade kungarikets saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -10,7 % av BNP 2020–2021 och -6,2 % av BNP 2021–2022. Den offentliga skuldkvoten väntas uppgå till 102,5 % av BNP 2020–2021 och 100,2 % av BNP 2022. I det makroekonomiska scenario som ligger till grund för konvergensprogrammet tas ingen hänsyn till covid-19-pandemins konsekvenser, varför prognoserna för skulder och underskott skiljer sig väsentligt från kommissionens beräkningar.

(15)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Förenade kungarikets planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020–2021.Sammantaget visar analysen att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.

(16)

Den pågående covid-19-krisen har medfört ekonomiska och sociala utmaningar som inte förekommit under de senaste årtiondena. Arbetslösheten förväntas öka med nästan 3 procentenheter till 6,7 % under 2020 och minska något till 6 % under 2021, jämfört med 3,8 % under 2019. Den brittiska regeringen har vidtagit nödåtgärder för att mildra chockernas negativa effekter. Kostnaden för direkt finanspolitiskt stöd kommer att bero på efterfrågan, men kan bli cirka 110 miljarder brittiska pund (5,5 % av BNP), vartill kommer kreditgarantier för banklån på 330 miljarder pund (16 % av BNP). System med förkortad arbetstid har införts för att skydda sysselsättningen, och åtgärder till stöd för egenföretagare har också vidtagits. Täckningen och kraven på att komma i fråga för förskottsbetalningar från Universal Credit har tillfälligt förbättrats, och de grundläggande förmånerna inom Universal Credit har tillfälligt höjts i tolv månader. De lokala myndigheterna kommer också att få ytterligare engångsfinansiering för att stödja ekonomiskt utsatta personer och hushåll. Regeringen har vidare tillkännagett ett moratorium på tre månader för bolånebetalningar för bostadsägare i svårigheter på grund av covid-19-pandemin.

(17)

För att stödja företagens ekonomiska situation har Bank of England sänkt räntan två gånger, totalt från 0,75 % till 0,1 %, minskat den brittiska kontracykliska kapitalbufferten till 0 % från den befintliga banan mot 2 % till december 2020, ökat sitt program för köp av obligationer till 645 miljarder brittiska pund och ökat sitt stöd till affärsbankernas utlåning till den reala ekonomin vid sidan av statliga lånegarantier. Regeringen erbjöd vissa branscher ett ettårigt uppskov med bolagsskatt, uppskov med momsbetalningar samt kontantbidrag till mindre företag. Likviditetsstöd har också gjorts tillgängligt i form av garantier och bidrag inom ramen för Coronavirus Business Interruption Loan Scheme för små och medelstora företag under en viss omsättningströskel, med hjälp av ett brett spektrum av företagsfinansieringsprodukter, såsom revolverande krediter och tidsbundna lån. Dessutom har ett allmänt system för likviditet till små och medelstora företag och även till större företag, som kan inbegripa investeringsstöd, gjorts tillgängligt för alla verksamhetssektorer. Vid utformningen och genomförandet av åtgärderna måste banksektorns motståndskraft beaktas.

(18)

Covid-19-pandemin har avslöjat brister i Förenade kungarikets hälso- och sjukvårdssystem vad gäller beredskapen och kapaciteten att reagera på sådana utbrott, särskilt när det gäller anläggningar, personal och förnödenheter. Detta har lett till att provisoriska fältsjukhus inrättats för covid-19-patienter i hela Förenade kungariket. Landets tillverkningsindustri uppmanades att ändra sina produktionslinjer för att snabbt tillverka ytterligare medicinsk utrustning, till exempel respiratorer, för att tillgodose den förväntade efterfrågan. Covid-19-krisen har ytterligare förstärkt den befintliga personalbristen inom vården. Att hantera liknande kriser i framtiden förutsätter investeringar i hälso- och sjukvårdssystemen i hela Förenade kungariket, däribland effektiva folkhälsoåtgärder med tillräckliga resurser. Dessa investeringar bör syfta till att tillhandahålla den utrustning, de anläggningar och den kvalificerade arbetskraft som krävs, och totalt sett kapaciteten att tillhandahålla alla förväntade reguljära hälso- och sjukvårdstjänster vid sidan av vård av patienter med covid-19 eller liknande smittsamma sjukdomar.

(19)

Dagens kris kommer sannolikt att få större konsekvenser för de mest sårbara, vilket förvärrar fattigdomen. Risken för fattigdom eller social utestängning ökade redan före krisen, trots rekordlåg arbetslöshet. Fattigdomen bland förvärvsarbetande och barnfattigdomen är också hög. Välfärdsnedskärningar och välfärdsreformer riskerar att undergräva det brittiska skatte- och bidragssystemets starka fattigdomsreducerande effekt. Det finns utrymme för att stärka stödet till de mest utsatta, däribland barn i fattigdom, särskilt med tanke på att krisen förväntas öka inkomstojämlikheten.

(20)

Att förbättra arbetsproduktiviteten är fortfarande en stor utmaning för Förenade kungariket. Produktionen per timme är betydligt lägre i Förenade kungariket än i de flesta andra utvecklade ekonomier, och är knappt högre än före finanskrisen. BNP-tillväxten har drivits på av sysselsättningstillväxten, men produktiviteten har i princip inte ökat alls på sistone. Trots en hög sysselsättning har den brittiska arbetsproduktiviteten i huvudsak legat kvar på samma nivå sedan början av 2018. Reallöneökningarna har också varit fortsatt långsamma. Många delar av Förenade kungariket är relativt fattiga med jämförelsevis låga investeringar i kompetens och infrastruktur. Begränsade karriärutsikter för människor i låglönearbeten inverkar negativt på både produktivitet och fattigdom. Detta ser ut att fortsätta och kan till och med förvärras av covid-19-krisen. Pandemin innebär också stora utmaningar för de brittiska utbildningssystemen, framför allt när det gäller distansstudier och varierande tillgång till strukturerat lärande. Det finns därför utrymme för att öka produktiviteten genom åtgärder mot övergripande problem som låga investeringar i utrustning, infrastruktur och forskning och utveckling och kompetensbrist, särskilt när det gäller grundläggande och teknisk kompetens. Förenade kungariket strävar efter att investera mer i forskning och innovation och förbättra användningen av befintlig teknik i hela ekonomin.

(21)

För att underlätta den ekonomiska återhämtningen kommer det att vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar, bland annat genom relevanta reformer. Förenade kungariket lider av ihållande bostadsbrist. Kapacitetsbegränsningar håller på att bli märkbara, medan bostadsbyggandet fortfarande ligger under vad som krävs för att möta den beräknade efterfrågan. Mängden av och läget för den mark som finns tillgänglig för nya bostäder begränsas av en sträng reglering av marknaden för mark, särskilt kring storstäderna. Byggnadssektorn är fortfarande av central betydelse för bostäderna och för att uppnå framtidens energi- och klimatmål, även om minskningen av den mängd energi som används för uppvärmning av bostäder kompliceras av bostadsbeståndets ålder och den långsamma ersättningen av det. Efter årtionden av offentliga underinvesteringar har regeringen börjat ta itu med infrastrukturunderskottet. Det har gjorts uppmuntrande framsteg när det gäller investeringar i förnybar energi och betydande utsläppsminskningar har uppnåtts inom energisektorn. Omställningen till klimatneutralitet står dock fortfarande inför utmaningar inom hela ekonomin. Förenade kungarikets väg-, järnvägs- och luftfartsnät är på väg att nå sitt kapacitetstak, och det bidrar till trängsel och luftföroreningar. Förenade kungariket har som mål att ligga i framkant när det gäller utsläppsfria fordon, men större delen av järnvägsnätet är ännu inte elektrifierat. Även om täckningen av helfibernät i Förenade kungariket fortfarande är blygsam, ökar nätkonkurrensen på helfibermarknaden i takt med att regeringen avsevärt ökar det offentliga stödet till utbyggnad av fibernät. Sådana investeringar i digital infrastruktur måste dock åtföljas av förbättrad digital kompetens, eftersom Förenade kungariket lider av strukturell brist på it-specialistkompetens.

(22)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för den europeiska planeringsterminen fram till övergångsperiodens slut.

(23)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 nedan kommer Förenade kungariket att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling.

(24)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Förenade kungarikets ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt konvergensprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Förenade kungariket har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Förenade kungariket utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen.

(25)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2020, och dess yttrande (7) återspeglas i rekommendation 1 nedan.

1.

2.

3.