(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Österrike inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)

Landsrapporten 2020 för Österrike offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Österrikes framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (3) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Österrikes framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (4), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(6)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(7)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av tydliga krisberedskapsplaner, särskilt inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(8)

Unionslagstiftaren har redan ändrat de relevanta lagstiftningsramarna genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 (5) och (EU) 2020/558 (6) för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Dessa ändringar kommer att tillhandahålla ytterligare flexibilitet samt förenklade och effektiviserade förfaranden. För att minska trycket på kassaflödena kan medlemsstaterna också dra nytta av en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Österrike uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast.

(9)

Covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer troligtvis att vara ojämnt fördelade mellan regioner på grund av olika specialiseringsmönster – i synnerhet i regioner som är påtagligt beroende av turism. Detta medför en risk för ökande regionala skillnader inom Österrike. I kombination med risken för en tillfällig upplösning av konvergensprocessen mellan medlemsstaterna krävs i den nuvarande situationen riktade politiska insatser.

(10)

Österrike lade fram sitt nationella reformprogram för 2020 den 14 april 2020 och sitt stabilitetsprogram för samma år den 30 april 2020. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)

Österrike omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(12)

Enligt den tekniska uppdateringen av stabilitetsprogrammet för 2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett överskott på 0,7 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2019 till ett underskott på 8,0 % av BNP 2020. Underskottet väntas minska till 1,9 % av BNP 2021. Efter att ha sjunkit till 70,4 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP öka till 81,4 % 2020 enligt stabilitetsprogrammet för 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(13)

Som svar på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Österrike antagit budgetåtgärder i god tid för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgick dessa budgetåtgärder till 5,0 % av BNP. Åtgärderna omfattar en förstärkning av hälso- och sjukvården, nödhjälp till utsatta företag och system för korttidsarbete. Dessutom har Österrike aviserat åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att bidra till att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen och som enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas till 5,0 % av BNP. Dessa åtgärder omfattar anstånd med inkomstskatt för privatpersoner och företag (2,6 % av BNP) samt lånegarantier (2,4 % av BNP). Sammantaget ligger de åtgärder som Österrike har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande av den 13 mars 2020. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(14)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Österrikes saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -6,1 % av BNP 2020 och -1,9 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten väntas uppgå till 78,8 % av BNP 2020 och 75,8 % av BNP 2021.

(15)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Österrikes planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar kommissionens analys att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/97 inte är uppfyllt.

(16)

Österrikes regering har vidtagit extraordinära åtgärder för att bekämpa spridningen av covid-19. Den har infört strikta regler gällande karantän och social distansering, och frigjort betydande medel till hälso- och sjukvårdssystemet för inköp av utrustning och material, förstärkt laboratoriekapaciteten och stärkt personalkapaciteten. Primärvården har haft en osedvanligt hög belastning på grund av en drastisk ökning av behovet av distanskonsultationer, läkarbesök och förfrågningar om hembesök. Den snabba spridningen av covid-19-pandemin har haft en kraftig påverkan på Österrikes ekonomi. Nationella och internationella åtgärder för att begränsa spridningen av viruset har drabbat både utbuds- och efterfrågesidan, vilket har lett till en omfattande nedgång. BNP beräknas därför minska med 5,5 % för 2020, vilket är mer än under den ekonomiska och finansiella krisen 2008–2009. Mot bakgrund av den relativt snabba minskningen av nya smittofall var Österrike en av de första medlemsstaterna att avisera lättnader i restriktionerna med början i mitten av april. För att undvika långvarig ekonomisk skada och för att dämpa krisens effekter på sysselsättning och samhälle har regeringen antagit ett omfattande åtgärdspaket (cirka 10 % av BNP) för att stödja Österrikes ekonomi. Paketet inbegriper ett system för korttidsarbete (Kurzarbeit), där arbetstiden kan minskas med upp till 90 % i genomsnitt under en angiven period och arbetsgivarna ersätts med 80–90 % av den anställdas senaste nettoinkomst, beroende på den senaste bruttoinkomsten. Det omfattande åtgärdspaketet för företag och egenföretagare syftar till att förebygga tillfälliga likviditetsproblem och ger direkt stöd i synnerhet till hårt drabbade företag och branscher, med ett särskilt fokus på små och medelstora företag. Åtgärderna inbegriper transfereringar, likviditetsstöd genom lån, garantier, kapitaltillskott och skatteuppskov. Vid utformningen och genomförandet av åtgärderna måste banksektorns motståndskraft beaktas.

(17)

Österrikes hälso- och sjukvårdssystem har hittills hanterat covid-19-pandemin med gott resultat. En utökning av primär- och öppenvårdstjänster med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser skulle bidra till att ytterligare förbättra folkhälsan. Genom mer ändamålsenliga offentliga upphandlingar och generiska läkemedel skulle kostnadseffektiviteten kunna öka samtidigt som hög kvalitet bevaras. Dessutom står Österrikes system för långvarig vård och omsorg inför strukturella och offentligfinansiella utmaningar, vilka hittills inte har hanterats i tillräcklig omfattning. Genom systemet tillhandahålls tjänster av jämförelsevis hög kvalitet, men man har bemanningsproblem, som har blivit ännu mer påtagliga och tydliga under den rådande krisen. Sektorn för långvarig vård och omsorg förlitar sig i hög grad på arbetstagare från andra medlemsstater, vilket visar på behovet av att säkra fri rörlighet för gränsöverskridande arbetare. En skälig ersättning skulle dessutom bidra till att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt.

(18)

Skattepolitiken spelar en viktig roll i att stödja hushåll och företag under åtgärderna för att motverka covid-19-pandemin och kommer att vara en viktig bidragande faktor för den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-krisen. Österrike har en skattemix som kännetecknas av en hög beskattning av arbete, medan inkomstpotentialen hos förmögenhets- och miljöskatter fortfarande är i stort sett outnyttjad. Dessutom skulle konsumtionsskatterna kunna effektiviseras. Skattereformer kan bidra till en skatteväxling mot källor som är mindre skadliga för en inkluderande och hållbar tillväxt och ge en stabil grund för återhämtning. I synnerhet tyder en bristande användning av skatter på alkohol och tobak, föroreningar och resursförbrukning på outnyttjade styreffekter och inkomstpotential. Den ojämna, men generellt låga, nivån på energibeskattningen undergräver dess effektivitet och ändamålsenlighet som politiskt verktyg för att skapa incitament till en miljövänlig förbrukning. I synnerhet kan en enhetlig beskattning av koldioxidutsläpp göra klimatvänliga energikällor mer konkurrenskraftiga och skapa utrymme i de offentliga finanserna för en sänkning av skatter med mer snedvridande effekter. Högre koldioxidskatter kan bidra till en internalisering av föroreningarnas sociala kostnader, få konsumenterna att i högre grad använda förnybara källor och uppmuntra investerare att satsa på klimatvänlig teknik. Slutligen kan en ökad användning av förmögenhetsskatter bidra till ett rättvisare skattesystem, särskilt med tanke på Österrikes fortsatt höga förmögenhetsklyftor. I synnerhet har de periodiska fastighets- och arvsskatterna visat sig vara relativt tillväxtfrämjande och progressiva, och de bör inte förbises när det handlar om att generera skatteintäkter för att återställa de offentliga finanserna.

(19)

Österrike har visserligen uppnått goda resultat vad gäller den sociala resultattavlan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, men brister i omfattningen kan innebära att utsatta grupper saknar inkomstskydd under covid-19-krisen och kan komma att kräva ytterligare åtgärder. Samtidigt som ungdomsarbetslösheten ökar är det arbetslösa, långtidsarbetslösa, arbetstagare med atypisk anställning och utlandsfödda som löper särskilt stor risk att drabbas av fattigdom. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ger möjligheter till livslångt lärande och kompetensutveckling kommer att ha fortsatt stor betydelse. Missgynnade elever, vilket inbegriper elever med funktionsnedsättning, drabbas särskilt hårt i omständigheter som kräver distansundervisning. Omkring 10 % av eleverna under 15 år saknar tillgång till en virtuell inlärningsmiljö, och Österrikes regering har som en reaktion på covid-19-krisen vidtagit åtgärder för att ge berörda elever tillgång till datorer. Redan befintliga skillnader i utbildningsnivå, som är kopplade till socioekonomisk bakgrund och migrantbakgrund, riskerar dock att förvärras. En återhämtningsstrategi som förbättrar tillgången till inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet, som har visat sig motverka sociala skillnader, kan ge socioekonomiska fördelar på medellång och lång sikt och ge kvinnor möjlighet att få fullständig tillgång till arbetsmarknaden. Den totala sysselsättningsgraden för kvinnor var hög före krisen men närmare hälften av dem arbetade deltid (vilket hänger samman med skolornas och barnomsorgens korta öppettider), något som har lett till en betydande ojusterad löneklyfta mellan könen.

(20)

Hur verkningsfulla stödåtgärderna till följd av covid-19 är, i fråga om att hjälpa hårt pressade företag, bevara företagsklimatet och undvika insolvens, beror på om offentliga myndigheter och förmedlare kan genomföra dem snabbt och utan onödig byråkrati. Uppstartsföretag och expanderande företag kan behöva särskilt stöd, t.ex. i form av att offentliga institutioner förvärvar aktieposter och incitament för riskkapitalfonder att investera mer i sådana företag. Syftet är att stärka dessa företag, som är avgörande för återhämtningen, men också att undvika nödförsäljningar av strategiskt viktiga europeiska företag. Utöver finansieringsstöd behöver hårt pressade företag, särskilt mindre företag, även ett gynnsamt företagsklimat. Administrativa bördor och tunga regelverk medför kostnader som företagen inte har råd med i detta läge. Insatser för att minska onödiga bördor och tillhandahålla effektiva digitala offentliga tjänster är ett verkningsfullt sätt att ge företagen omedelbart och konkret stöd utan att det belastar skattebetalarna. Insolvensreglerna bör vara inriktade på förebyggande åtgärder men också på en snabb avveckling och möjlighet till en andra chans. Problemlösningsnätverk, t.ex. Solvit, hjälper företag när det råder störningar på den inre marknaden, och de behöver adekvata resurser.

(21)

För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det att vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och stimulera privata investeringar, inbegripet genom relevanta reformer. Den här satsningen kommer att vara mest verkningsfull när den fokuseras på innovation, digitalisering och den gröna omställningen så att produktiviteten kan öka och en hållbar konkurrenskraft säkerställas. Österrikes forsknings- och utvecklingsintensitet har varit en av de högsta inom unionen, men man har släpat efter innovationsledare när det gäller innovationsresultat. Även om många företags forskningsbudgetar är pressade nu, är det ännu viktigare att omsätta Österrikes FoU-insatser i vetenskaplig spetskompetens och avancerad innovation, bevara de offentliga investeringarna i grundforskning och tillämpad forskning och säkerställa finansiering med eget kapital för innovativa tillväxtföretag. Digitaliseringen är fortfarande mycket viktig för att man ska kunna öppna ekonomin och göra förberedelser för ”det nya normalläget” efter nedstängningen med anledning av covid-19. Dålig spridning av digital teknik och digitala affärsmodeller bland mindre företag utgör en flaskhals för produktivitetstillväxten. Även om österrikarnas digitala färdigheter generellt ligger över EU-genomsnittet är det inte tillräckligt många studenter som tar examen från datautbildningar för att det ska räcka till alla lediga platser. En ökning av t.ex. e-handel, arbete från hemmet och e-förvaltning kommer att kräva större investeringar i infrastruktur (inbegripet 5G och bredband på landsbygden), utrustning och kompetens.

(22)

Österrikes omställning till en klimatneutral ekonomi kommer att kräva avsevärda privata och offentliga investeringar under lång tid. Österrikes nationella energi- och klimatplan innehåller betydande utmaningar när det gäller att nå målet 2030 för utsläpp av växthusgaser som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. En förbättring av resursproduktiviteten är en viktig drivkraft för framtida tillväxt samtidigt som effekterna på miljön minimeras. Det är viktigt att minska de transportrelaterade utsläppen för att man ska kunna uppfylla luftkvalitetsnormer och klimatmål. Genom att tidigarelägga och eftersträva nya investeringar som stöd för den gröna omställningen kan nya gröna jobb skapas och ekonomin snabbt få upp farten, i nästa skede efter hanteringen av covid-19-krisen. Investeringar i miljöinnovation skulle öka produktiviteten samtidigt som Österrikes ekologiska fotavtryck skulle bli mindre. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning, som är föremål för ett förslag från kommissionen, för perioden 2021–2027 kan hjälpa Österrike att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten 2020. Detta skulle ge Österrike möjlighet att på bästa sätt använda den fonden.

(23)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för nästa års europeiska planeringstermin. Detta inbegriper de landsspecifika rekommendationerna för 2019 avseende investeringsrelaterade ekonomiska strategier. 2019 års landsspecifika rekommendationer bör beaktas i sin helhet vid den strategiska programplaneringen för sammanhållningspolitiska medel efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna med avseende på den rådande krisen.

(24)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts med genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 kommer Österrike att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(25)

Det är viktigt med en nära samordning mellan ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen för att man ska kunna åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. I egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta bör Österrike säkerställa att dess politik förblir i linje med rekommendationerna för euroområdet 2020 och samordnas med övriga medlemsstater som har euron som valuta samtidigt som den politiska vägledningen från Eurogruppen beaktas.

(26)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Österrikes ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Österrike har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Österrike utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(27)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020, och dess yttrande (7) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

2.

3.

4.