(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Malta inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)

Landsrapporten för Malta 2020 offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Maltas framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (3) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Maltas framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (4), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(6)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(7)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(8)

Unionslagstiftaren har redan ändrat de relevanta lagstiftningsramarna genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 (5) och (EU) 2020/558 (6) för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Dessa ändringar kommer att tillhandahålla ytterligare flexibilitet samt förenklade och effektiviserade förfaranden. För att minska trycket på kassaflödena kan medlemsstaterna också dra nytta av en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Malta uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast.

(9)

Malta lade fram sitt nationella reformprogram för 2020 den 30 april 2020 och sitt stabilitetsprogram för samma år den 2 maj 2020. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(10)

Malta omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del.

(11)

Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett överskott på 0,5 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2019 till ett underskott på 7,5 % av BNP 2020. Underskottet väntas minska till 3,6 % av BNP 2021. Efter att ha sjunkit till 43,1 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP öka till 54,5 % 2020 enligt stabilitetsprogrammet för 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(12)

Som svar på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Malta antagit budgetåtgärder i god tid för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgick dessa budgetåtgärder till 4,1 % av BNP. Åtgärderna omfattar lönetillägg för krisdrabbade sektorer, ökad sjukvårdskapacitet och covid-19-relaterade sociala åtgärder. Dessutom har Malta aviserat åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen. I stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas att bankerna med hjälp av statliga garantier kommer att kunna mobilisera nya företagslån på upp till 6,1 % av BNP. Dessa åtgärder omfattar också lånegarantier. I stabilitetsprogrammet för 2020 bekräftas också tidigare meddelanden om uppskov med inkomstskatt för fysiska personer och företag, moms och sociala avgifter. Sammantaget ligger de åtgärder som Malta har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande av den 13 mars 2020. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(13)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Maltas saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -6,7 % av BNP 2020 och -2,5 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten väntas ligga kvar under 60 % av BNP 2020 och 2021.

(14)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Maltas planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar kommissionens analys att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/97 inte är uppfyllt.

(15)

Som en reaktion på covid-19-pandemin vidtog Malta åtgärder för att begränsa spridningen genom en effektiv hälsoinformationskampanj, fysisk isolering och karantänåtgärder, övervakning och en hög nivå av testning och kontaktspårning. De maltesiska myndigheterna har också arbetat för att öka sjukhusens kapacitet, särskilt kapaciteten vid sjukhus med intensivvårdsavdelningar. Direktinköp av personlig skyddsutrustning har gjorts på nationell nivå. Malta har också deltagit i unionens gemensamma offentliga upphandling av personlig skyddsutrustning, laboratoriereagenser, tester och respiratorer. När det gäller läkemedel och aktiva substanser övervakar Malta aktivt situationen för att identifiera och föregripa eventuella brister och vidta omedelbara motåtgärder, särskilt vid stängning av gränser till länder som vanligtvis levererar läkemedel och aktiva substanser. Den 12 maj 2020 godkände kommissionen ett program på 11,5 miljon euro för att stödja investeringar i produktion av covid-19-relevanta produkter, bland annat läkemedel som vacciner, sjukhusutrustning och medicinsk utrustning som respiratorer samt skyddskläder och skyddsutrustning. Det har också skett en ändamålsenlig omfördelning och omskolning av sjukvårdspersonal. Folkhälsospecialister som vanligtvis innehar olika positioner inom regleringsorgan och ministerier har fått nya uppgifter och omplacerats för att hjälpa till i kampen mot pandemin.

(16)

Maltas regering har gett ekonomiskt stöd till företag för distansarbete och subventioner för arbetstagare som befinner sig i obligatorisk karantän. Regeringen har också tillhandahållit garantier och skatteuppskov för företag, inbegripet egenföretagare. Heltidsanställda vid företag som är verksamma inom sektorer som detaljhandel, grossisthandel, turism eller besöksnäring, och som drabbats mycket hårt av covid-19-pandemins konsekvenser, eller inom sektorer som blivit tvungna att tillfälligt avbryta verksamheten på order av överintendenten för folkhälsan, kommer att ha rätt till upp till fem dagars lön per vecka, grundat på en lön på 800 euro per månad. Anställda i sektorer som drabbats mindre hårt har rätt till upp till två dagars lön per vecka, grundat på en lön på 800 euro per månad. Regeringen har också aviserat stöd till personer med funktionsnedsättning, familjer med barn där båda föräldrarna är anställda men där ingen av dem kan distansarbeta, arbetstagare som förlorat jobbet på grund av den nuvarande krisen och arbetslösa som bor i hyresbostäder. Slutligen kommer regeringen att finansiera upp till 2,5 procentenheter av räntan på banklån som företag som drabbats av covid-19-pandemin tagit.

(17)

Maltas hälso- och sjukvårdssystem uppnår goda resultat. Covid-19-pandemin utsatte dock det maltesiska sjukvårdssystemet för oerhörda påfrestningar. Hälso- och sjukvårdssystemets resiliens skulle kunna förbättras genom insatser inriktade på att bygga upp kapaciteten så att det kan hantera pandemier som covid-19 på ett ändamålsenligt sätt. Följande områden kräver särskild övervakning: a) Det ökande beroendet av utländska sjuksköterskor inom akutsjukvård och långvarig vård och omsorg, och en åldrande privat allmänläkarkår. b) Svårigheterna att göra nya och innovativa läkemedel tillgängliga. c) Den höga egenavgiften på primärvård och öppenvård och på vissa läkemedel. d) Kötiden för specialister inom öppenvård, som genomgående är lång och har ökat på senare tid. Det är också en prioritering att rikta om tjänster från sjukhus till primärvård.

(18)

Enligt kommissionens vårprognos 2020 väntas arbetslösheten öka till 5,9 % 2020 och sedan minska till 4,4 % 2021. För att mildra krisens påverkan på sysselsättningen vidtog Malta nödåtgärder i samråd med arbetsmarknadens parter, för att förhindra uppsägningar genom att i stället främja korttidsarbete. Införande av korttidsarbete på permanent basis skulle också skydda arbetstillfällen vid övergången till fasen för ekonomisk återhämtning. Det är mycket viktigt att säkerställa lämpligt stöd och tillgång till socialt skydd för alla arbetstagare, inklusive egenföretagare, och att räkna med en eventuell förlängning av arbetslöshetsperioden. Maltas system för socialt skydd måste också ge lämpligt skydd till utländska arbetstagare när det gäller att hitta alternativ anställning, behålla arbetstillstånd när så är möjligt och få tillgång till andra sociala tjänster. Andelen lågutbildade vuxna är jämförelsevis hög, vilket förvärras av en hög andel unga med högst grundskoleutbildning. Den rådande krisen kan förvärra kompetensbristen inom vissa sektorer och skapa nya kompetensbehov inom andra sektorer. Detta gör det ännu viktigare att kartlägga kompetensen och omskolningen av arbetstagare, särskilt vad gäller digital och grön kompetens. Malta har på senare tid gjort framsteg på utbildningsområdet, men betydande utmaningar kvarstår, däribland en hög andel elever med otillräckliga grundläggande kunskaper.

(19)

Covid-19-krisen har inneburit att Malta har prioriterat att snabbt sätta in likviditetsstöd för företag. Det är väsentligt att säkerställa ett kontinuerligt kreditflöde och tillgång till finansiering, särskilt för små och medelstora företag i de hårdast drabbade sektorerna. Banksystemet spelar en viktig roll när det gäller att ändamålsenligt genomföra likviditetsåtgärder genom att tillhandahålla lån och kanalisera offentliga garantier, och på så sätt ändra på den försiktiga inställning till lån som rådde före krisen. Vid utformningen och genomförandet av åtgärderna måste banksektorns motståndskraft beaktas.

(20)

För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och stimulera privata investeringar, inbegripet genom relevanta reformer. Investeringar till stöd för återhämtningen utgör en möjlighet att göra den maltesiska ekonomin mer hållbar. Maltas omställning till en klimatneutral ekonomi kommer att kräva stora privata och offentliga investeringar under en längre tid. Investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser, som beskrivs i den nationella energi- och klimatplanen, och för att ta itu med andra negativa externa miljöeffekter, särskilt inom sektorer som bygg och transport, kan bidra till att uppnå de dubbla målen om ekonomisk återhämtning och hållbarhet. Stöd för renovering av det befintliga byggnadsbeståndet och riktade utbildningsprogram kommer att bidra till att förbättra byggnaders energiprestanda. Ytterligare investeringar i hållbara transporter kan säkerställa hållbara alternativ till användningen av privata bilar. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning, som är föremål för ett förslag från kommissionen, för perioden 2021–2027 kan hjälpa Malta att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, såsom anges i bilaga D till landsrapporten 2020. Detta skulle ge Malta möjlighet att på bästa sätt använda den fonden.

(21)

Hållbarheten i Maltas kunskapsbaserade ekonomiska modell skulle kunna stödjas genom att man lägger större vikt vid forskning och innovation och på ett bättre sätt integrerar dessa båda områden i företagsklimatet. Malta har utvecklat e-förvaltningstjänster för medborgare och företag, inbegripet ett antal mobilappar. Än så länge är användningen bland allmänheten dock begränsad. För att underlätta den digitala omvandlingen av ekonomin är det viktigt att uppmuntra både medborgare och företag att använda digitala offentliga tjänster.

(22)

Maltas omställning till en internationellt inriktad tjänstesektor och landets specialisering inom hasardspel på internet och virtuella tillgångar liksom systemen för medborgarskap och bosättning bidrar visserligen till ekonomisk tillväxt men utsätter samtidigt landet för risker för penningtvätt, vilket måste förhindras. I syfte att förebygga och motverka dessa risker har åtgärder vidtagits för att stärka rollen för tillsynsmyndigheten för bekämpning av penningtvätt. Samarbetet med andra behöriga myndigheter har också stärkts. Emellertid har Maltas tillsynsmyndighet för finansiella tjänster som praxis att insourca ett privat konsultföretag för övervakningsuppgifter, vilket är oroande. Brister i utredning och åtal för penningtvätt är fortfarande en utmaning. Om man förbättrade den nationella tillsynen av internationellt inriktade finansföretag som är registrerade i Malta skulle den övergripande förvaltningsramen kunna stärkas. Inom försäkringssektorn är det viktigt med samarbete mellan inhemska och externa tillsynsmyndigheter. Det finns också utrymme för förbättringar när det gäller tillsyn av bankfilialer i tredjeländer samt för förbättringar av den riskbaserade metoden och utvärderingen av bankernas riskhantering.

(23)

Åtgärder mot aggressiv skatteplanering är fortfarande en förutsättning för att skattesystemen ska bli effektivare och rättvisare. Skattebetalarnas aggressiva skatteplanering får spridningseffekter mellan medlemsstaterna och kräver att unionslagstiftningen kompletteras med samordnade nationella åtgärder. Malta har vidtagit åtgärder för att ta itu med aggressiva skatteplaneringsmetoder genom att genomföra tidigare avtalade internationella och europeiska initiativ, men behandlingen av utländska företag som inte har sin skattehemvist på Malta, systemen för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare, som inte ens kräver att en person ska ha sin skattehemvist i Malta, utgör en risk för dubbel icke-beskattning för både företag och enskilda personer.

(24)

Malta står också inför utmaningar när det gäller att stärka sin institutionella kapacitet att bekämpa korruption. Malta har tillkännagett reformer för att stärka utredning och åtal av korruption och man samråder med berörda parter, bland annat Venedigkommissionen, om reformen av rättsväsendet. Konkreta åtgärder måste antas för att alla dessa reformer ska kunna slutföras och genomföras i praktiken.

(25)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för nästa års europeiska planeringstermin. Det gäller även de landsspecifika rekommendationerna för 2019 avseende investeringsrelaterade ekonomiska strategier. 2019 års landsspecifika rekommendationer bör beaktas i sin helhet vid den strategiska programplaneringen för sammanhållningspolitiska medel efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna med avseende på den rådande krisen.

(26)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts med genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 kommer Malta att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(27)

Det är viktigt med en nära samordning mellan ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen för att man ska kunna åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. I egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta bör Malta säkerställa att dess politik förblir i linje med rekommendationerna för euroområdet 2020 och samordnas med övriga medlemsstater som har euron som valuta samtidigt som den politiska vägledningen från Eurogruppen beaktas.

(28)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Maltas ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Malta har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Malta utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(29)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020, och dess yttrande (7) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

2.

3.

4.