(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Estland inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)

Landsrapporten 2020 för Estland offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Estlands framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (3) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Estlands framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärder bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (4), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(6)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(7)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(8)

Unionslagstiftaren har redan ändrat de relevanta lagstiftningsramarna genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 (5) och (EU) 2020/558 (6) för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Dessa ändringar kommer att tillhandahålla ytterligare flexibilitet samt förenklade och effektiviserade förfaranden. För att minska trycket på kassaflödena kan medlemsstaterna också dra nytta av en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Estland uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast.

(9)

Covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer troligtvis att vara ojämnt fördelade mellan sektorer och regioner på grund av olika specialiseringsmönster. Detta medför en risk för ökande skillnader inom Estland. I kombination med risken för en tillfällig upplösning av konvergensprocessen mellan medlemsstaterna krävs i den nuvarande situationen riktade politiska insatser.

(10)

Estland lade fram sitt nationella reformprogram för 2020 den 30 april 2020 och sitt stabilitetsprogram för samma år den 28 april 2020. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)

Estland omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Som en del av de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 13 juli 2018 (7) rekommenderade rådet Estland att säkerställa att den nominella ökningen av de primära offentliga nettoutgifterna (8) inte överstiger 4,1 % 2019, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på minst 0,6 % av bruttonationalprodukten (BNP). I kommissionens samlade bedömning bekräftas en betydande avvikelse från den rekommenderade anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet 2019. Eftersom den allmänna undantagsklausulen aktiverats är det emellertid inte motiverat med fler åtgärder inom ramen för förfarandet vid betydande avvikelse.

(12)

Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett underskott på 0,3 % av BNP 2019 till ett underskott på 10,1 % av BNP 2020. Underskottet väntas minska till 3,8 % av BNP 2021. Efter att ha sjunkit till 8,4 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP öka till 21,9 % 2020 enligt stabilitetsprogrammet för 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(13)

Som svar på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Estland i god tid antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgick dessa budgetåtgärder till 4,3 % av BNP. Åtgärderna omfattar en förstärkning av hälso- och sjukvårdstjänsterna, nödhjälp till utsatta företag, tillfälliga lönestöd och högre offentliga investeringar. Dessutom har Estland aviserat åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att bidra till att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen. Åtgärderna omfattar lånegarantier och lån till företag som uppgår till 8,7 % av BNP. Sammantaget ligger de åtgärder som Estland har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande av den 13 mars 2020. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(14)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Estlands saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -8,3 % av BNP 2020 och -3,4 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten väntas ligga kvar under 60 % av BNP 2020 och 2021 och uppgå till 22,6 % av BNP 2021. Enligt kommissionens vårprognos 2020 blir underskottet i de offentliga finanserna lägre för 2020 än vad som anges i stabilitetsprogrammet för 2020, vilket återspeglar skillnader i de makroekonomiska prognoserna.

(15)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Estlands planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar kommissionens analys att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/97 inte är uppfyllt.

(16)

Den estniska regeringen utlyste undantagstillstånd mellan den 12 mars 2020 och den 17 maj 2020, på grund av covid-19-pandemin. Regeringens omedelbara reaktion hade som mål att förhindra att viruset spred sig och att säkerställa att den estniska ekonomin kunde fungera så normalt som möjligt. Restriktionerna för att stoppa pandemin hade allvarliga konsekvenser för ekonomin. Sedan undantagstillståndet utlystes har antalet registrerade arbetslösa ökat med 35 %. De flesta nya arbetslösa har registrerats inom detaljhandeln och kundtjänst, byggsektorn, catering samt hotell- och evenemangsbranschen. Arbetslösheten väntas öka till 9,2 % 2020 och återhämta sig något, till 6,5 % 2021. Den 15 april 2020 godkände det estniska parlamentet tilläggsbudgeten för 2020. Nya åtgärder infördes i syfte att bevara arbetstillfällen, undvika massiva permitteringar och säkerställa företagens likviditet. Bland de åtgärder som ingår i budgeten finns stöd till hälso- och sjukvård, kommuner och vissa investeringsprogram samt icke skräddarsytt likviditetsstöd till företag (t.ex. garantisystem och skatteuppskov). Vissa särskilda åtgärder är utformade för mikroföretag och turismsektorn, bl.a. vissa riktade åtgärder till de hårdast drabbade regionerna. Ytterligare skatteåtgärder har vidtagits, t.ex. har punktskatterna på dieselbränsle, naturgas och el tillfälligt sänkts. Enligt åtgärdspaketet avbryts statens bidrag till den andra pelarens pensionssystem tillfälligt.

(17)

Estland har vidtagit anmärkningsvärda åtgärder för att bromsa spridningen och hälsokonsekvenserna av covid-19. Covid-19-pandemin avslöjade emellertid vissa strukturella brister i hälso- och sjukvårdssystemet som hängde samman med begränsade ekonomiska resurser och brist på vårdpersonal. Systemets resiliens har underminerats av bristen på vårdpersonal, tillgängligheten till kritiska läkemedel och den ojämlika tillgången på primärvård. Estland har också problem med att få bukt med eftersläpningen av behandlingar som patienter inte fått eller som skjutits upp till följd av undantagstillståndet. Redan före covid-19-pandemin var andelen självrapporterade icke tillgodosedda vårdbehov i Estland en av de högsta i unionen på grund av långa väntetider inom både primärvården och specialistvården. Dessa faktorer och risker som hänger samman med levnadsvanorna bidrar till att förklara den dåliga folkhälsan. För att det ska vara möjligt att begränsa spridningen av pandemin på ett effektivt sätt och klara av de utmaningar som hänger samman med den dåliga folkhälsan måste hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet förbättras.

(18)

I Estland har man länge arbetat med att förbättra det sociala säkerhetsnätet. Redan före krisen ansågs de sociala förmånerna i Estland vara mindre effektiva än EU-genomsnittet när det gällde att minska fattigdomen. Dessutom omfattas inte alla med atypiska eller korta anställningsformer av arbetslöshetsförsäkringen. De negativa konsekvenserna av covid-19-pandemin på sysselsättning och inkomster, i kombination med bristen på ändamålsenligt socialskydd, kan öka fattigdomen, framför allt i hushåll med arbetslösa. Estland har infört ett tillfälligt system för korttidsarbete som ett speciellt stöd till drabbade företag för att upprätthålla sysselsättningen. Denna åtgärd är begränsad till två månader, vilket kanske inte är tillräckligt för att lindra konsekvenserna av krisen, eftersom svårigheterna kan fortsätta under en längre tid och nå vissa ekonomiska sektorer med fördröjning. Till följd av covid-19-pandemin försvårades möjligheterna att tillhandahålla sociala tjänster till ett rimligt pris och som är tillgängliga för alla, inbegripet långvarig vård och omsorg för äldre, människor med funktionsnedsättning och låginkomsttagare. En fortsatt utveckling av integrerade social- och hälsovårdstjänster skulle bidra till att tackla dessa utmaningar. Det är också viktigt att säkerställa att arbetsmarknadsparterna på ett ändamålsenligt sätt och i tid kan delta i arbetet med att planera hur man ska lätta på restriktionerna och hur återhämtningen ska ske samt stärka deras kapacitet för att delta i arbetet.

(19)

Covid-19-krisen drabbade estniska företag i många sektorer, men de små och medelstora företagen drabbades värst. Ekonomin försämrades inte enbart av restriktionerna, utan också av minskad efterfrågan på exportmarknaderna och avbrott i de globala värdekedjorna. De likviditetsstödåtgärder som regeringen vidtagit ska bidra till att lindra konsekvenserna av krisen, men de måste genomföras snabbt och effektivt för att de ska kunna vara till stöd för livskraftiga företag i alla drabbade sektorer samtidigt som banksektorns motståndskraft upprätthålls. Skatte- och betalningsuppskov kan också bidra till att förbättra kassaflödet för små och medelstora företag. Återhämtningsprocessen kommer också att vara beroende av hur välriktade investeringarna är. Den nuvarande krisen visar hur viktiga digitala och innovativa lösningar är för att hålla igång ekonomin. Samtidigt som e-förvaltningen har fungerat väl skulle en ytterligare digitalisering av små och medelstora företag öka deras motståndskraft och bidra till att påskynda återhämtningen och skapa produktivitetsökningar på medellång sikt. På senare år har ekonomin blivit allt mer digitaliserad, men användningen av informations- och kommunikationsteknik inom produktionen har hittills varit låg. Även om innovationsresultaten på det hela taget förbättrades under 2019 är den forskningsbaserade innovationskapaciteten och innovationsaktiviteten inom näringslivet fortfarande låg. Forskningsbaserad innovation och innovativa lösningar i företag skulle kunna förbättra landets konkurrenskraft och främja den ekonomiska tillväxten. För att företag ska kunna återhämta sig från covid-19-krisen är det viktigt att de får god tillgång till finansiering, inbegripet finansiering med eget kapital för uppstartsföretag.

(20)

För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det att vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och stimulera privata investeringar, inbegripet genom relevanta reformer. Så som framför allt framgår av den nationella energi- och klimatplanen är en hållbar tillväxt i Estland beroende av en utfasning av fossila bränslen genom lägre koldioxidintensitet inom energi-, transport- och byggsektorn, en omstrukturering av oljeskifferindustrin och förbättrad resursproduktivitet, inbegripet bättre affärsmodeller för den cirkulära ekonomin. Estlands resursproduktivitet är en av de lägsta i unionen, medan energikonsumtionen ligger över EU-genomsnittet. En övergripande strategi för den cirkulära ekonomin som ett komplement till den nationella energi- och klimatplanen skulle påskynda omställningen till en utfasning av de fossila bränslen, minska de negativa miljöeffekterna av oljeskifferindustrin och främja ekonomin. Estland är ett land nära unionens yttre gräns och har låg befolkningstäthet, och ett välfungerande, sammanlänkat transportsystem är därför av största vikt för den ekonomiska verksamheten och exporten. Transportinfrastrukturen i landet har vissa brister i fråga om förbindelser och hållbarhet. Järnvägstransporter och intermodala transporter behöver utvecklas. Växthusgasutsläppen från vägtransporter har ökat under de senaste åren och användningen av förnybar energi inom transportsektorn ligger under de nationella målen. Rail Baltica-projektet och projekt för att sammanlänka energinät hör till Estlands viktigaste investeringsprioriteringar som syftar till att förbättra landets säkerhet och integrering i den inre marknaden. Om den ekonomiska återhämtningen ska bli hållbar och de regionala skillnaderna minska är det nödvändigt att främja investeringsprojekt som beaktar miljö- och klimataspekter. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning, som är föremål för ett förslag från kommissionen, för perioden 2021–2027 kan hjälpa Estland att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom det område som anges i bilaga D till landsrapporten 2020. Detta skulle ge Estland möjlighet att på bästa sätt använda den fonden.

(21)

Den estniska banksektorn är på det hela taget sund, men riskerna för penningtvätt kvarstår. Även om åtgärder har vidtagits för att minska exponeringen för risker genom att minska utländska kunders insättningar tar den nationella riskbedömningen inte upp andra produkter som kan utgöra en risk, t.ex. förvaringstjänster för utländska kunder. Om den nationella riskbedömningen uppdaterades skulle riskerna kunna identifieras på ett ändamålsenligt sätt och nödvändiga riskreducerande åtgärder vidtas. Även om tillsynsåtgärder har vidtagits mot banker och betalningsinstitut som inte följer reglerna finns det fortfarande utrymme för att ytterligare förbättra tillsynen över och genomförandet av regelverk. Det är framför allt en rad rättsakter för att stärka den förebyggande ramen och förverkandena samt öka de administrativa sanktionerna som ännu inte har antagits. Undersökningarna av penningtvättfall förlöper långsamt. Kapaciteten hos Estlands finansinspektion har ännu inte utökats tillräckligt och den riskbaserade strategin för tillsyn har ännu inte genomförts fullt ut, i synnerhet inte när det gäller inspektioner på plats av olika ämnesområden. Informationsutbytet mellan finansunderrättelseenheten och de brottsbekämpande myndigheterna är inte tillräckligt proaktivt.

(22)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för nästa års europeiska planeringstermin. Det gäller även de landsspecifika rekommendationerna för 2019 avseende investeringsrelaterade ekonomiska strategier. 2019 års landsspecifika rekommendationer bör beaktas i sin helhet vid den strategiska programplaneringen för sammanhållningspolitiska medel efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna med avseende på den rådande krisen.

(23)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 nedan kommer Estland att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(24)

Det är viktigt med ett nära samarbete mellan länderna i den ekonomiska och monetära unionen för att åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. I egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta bör Estland säkerställa att dess politik förblir i linje med rekommendationerna för euroområdet 2020 och samordnas med övriga medlemsstater som har euron som valuta samtidigt som den politiska vägledningen från Eurogruppen beaktas.

(25)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Estlands ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Estland har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Estland utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(26)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020 och dess yttrande (9) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

2.

3.

4.