i)

övervaka nätverkssituationen med avseende på nätverkskrisen 24 timmar om dygnet,

ii)

säkerställa effektiv informationshantering och kommunikation genom att sprida riktiga, snabba och konsekventa uppgifter för att stödja medlemsstaterna och de operativa berörda parterna i deras beslut om återhämtning från kriser och/eller mildrande av deras påverkan på nätverket och

iii)

underlätta organiserad insamling och centraliserad lagring av dessa uppgifter.

a)

ta fram och genomföra en förbättringsplan för det europeiska flygvägsnätet för säker och effektiv drift av flygtrafik, med vederbörlig hänsyn till miljöpåverkan,

b)

inom ramen för förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet underlätta utarbetandet av en luftrumsstruktur som erbjuder erforderlig nivå av säkerhet, kapacitet, flexibilitet, reaktionsförmåga, miljöprestanda och obrutet tillhandahållande av snabba flygtrafiktjänster, med vederbörlig hänsyn till säkerhets- och försvarsbehov och

c)

säkerställa regional konnektivitet och driftskompatibilitet för det europeiska flygvägsnätet inom Icaos EUR-region och i förhållande till närliggande Icao-regioner.

a)

Gemensamma allmänna principer som kompletteras av tekniska specifikationer för luftrumsutformning.

b)

Militära krav avseende användning av luftrummet.

c)

Det europeiska flygvägsnätet och, om möjligt, strukturer för luftrum med fria flygvägar som är utformade för att uppfylla alla användarkrav, med detaljer som täcker alla förändringar av luftrummet.

d)

Regler för utnyttjande av och tillgång till flygvägsnät och luftrum med fria flygvägar.

e)

En uppdelning av luftrummet i ATC-sektorer till stöd för ATS-luftrummet.

f)

Förfaranden för luftrumsförvaltning.

g)

En detaljerad tidsplan för utveckling av förändringar av luftrummets utformning.

h)

Kalendern för en gemensam publikations- och genomförandecykel för förändringarna av luftrumsstrukturer och regler för utnyttjande, genom den operativa planen för nätverket.

i)

En översikt över den nuvarande och den förväntade nätverkssituationen, inklusive förväntade prestationer på grundval av nuvarande och överenskomna planer för utformning av luftrummet.

a)

Förändringar av flygvägarnas sträckning.

b)

Förändringar av flygvägarnas riktningar.

c)

Förändringar av flygvägars ändamål.

d)

Beskrivningar av luftrum med fria flygvägar (FRA), inklusive tillhörande regler för utnyttjande.

e)

Regler för utnyttjande av och tillgänglighet till flygvägar.

f)

Förändringar av vertikala eller horisontella sektorsgränser.

g)

Tillägg eller strykande av väsentliga punkter.

h)

Förändringar av gränsöverskridande luftrumsutnyttjande.

i)

Förändringar av koordinaterna för väsentliga punkter.

j)

Förändringar som påverkar dataöverföringen.

k)

Förändringar som påverkar data som offentliggörs i luftfartspublikationer.

l)

Förändringar som påverkar samförståndsavtal som avser luftrummets utformning och utnyttjande.

a)

Luftrumsstrukturernas inrättande och konfiguration ska baseras på operativa krav, oberoende av gränser för nationella eller funktionella luftrumsblock eller gränser för flyginformationsregioner, och inte vara bundna av avgränsningen mellan det övre och det undre luftrummet.

b)

Utformningen av luftrumsstrukturer ska dels basera sig på en öppen process som gör det möjligt att ta del av de beslut som fattas och förstå bakgrunden till dem, dels ta hänsyn till kraven från alla användare samtidigt som säkerhets-, kapacitets- och miljöaspekter beaktas och vederbörlig hänsyn tas till militära och nationella säkerhetsbehov.

c)

Den nuvarande och förväntade trafikefterfrågan på nätverksnivå och lokal nivå ska ligga till grund för förbättringsplanen för det europeiska flygvägsnätet, i syfte att tillgodose behoven hos de viktigaste trafikflödena och flygplatserna.

d)

Gränssnittet mellan vertikal och horisontell konnektivitet, inklusive terminalluftrum och luftrumsstruktur, ska säkerställas.

e)

Flygningar ska kunna genomföras längs med eller så nära som möjligt de av användare begärda flygvägar och flygprofiler under flygningens sträckfas.

f)

Det ska finnas acceptans för bedömning och möjlig utveckling av alla förslag till luftrumsstrukturer, inklusive luftrum med fria flygvägar, alternativa flygvägar och flygvägar med särskilda villkor, från berörda parter som har ett operativt krav i det området.

g)

Luftrumsstrukturer, inklusive luftrum med fria flygvägar och ATC-sektorer, ska utformas med beaktande av befintliga eller föreslagna luftrumsstrukturer som är avsedda för verksamheter som kräver luftrumsreservation eller luftrumsbegränsning. I det syftet ska endast sådana strukturer som överensstämmer med tillämpningen av en flexibel användning av luftrummet inrättas. Sådana strukturer ska vara harmoniserade och i största möjliga utsträckning enhetliga i hela det europeiska nätverket.

h)

Arbetet med att utforma en ATC-sektor ska inledas med de anpassningar av flygvägarna eller trafikflödet som krävs, inom ramen för en löpande process som säkerställer förenlighet mellan flygvägar eller trafikflöden och sektorer.

i)

ATC-sektorer ska utformas för att göra det möjligt att konstruera sektorskonfigurationer som tillgodoser trafikflöden samt är anpassningsbara och står i proportion till en varierande trafikefterfrågan.

j)

När ATC-sektorer av operativa skäl måste utformas över gränser för nationella eller funktionella luftrumsblock eller gränser för flyginformationsregioner ska avtal om tillhandahållande av tjänster upprättas mellan de operativa berörda parter som påverkas.

a)

Luftrumsstrukturer ska planeras för att underlätta att luftrummet kan utnyttjas och förvaltas på ett flexibelt sätt inom de angivna tidsramarna med avseende på flygvägsalternativ, trafikflöden, system för sektorskonfigurationer och konfigurationen av andra luftrumsstrukturer.

b)

Luftrumsstrukturer ska ge utrymme för att inrätta ytterligare flygvägsalternativ samtidigt som deras förenlighet med befintliga kapacitetshänsyn och begränsningar i sektorsutformningen säkerställs.

a)

Utveckling avseende trafikefterfrågan.

b)

Prestationer och begränsningar i fråga om kapacitet och effektivisering av flygningar på medlemsstatsnivå, på nivån för funktionella luftrumsblock eller på nätverksnivå.

c)

Utvärdering av aspekter av luftrumsutnyttjandet ur både ett civilt och ett militärt perspektiv.

d)

Utvärdering av de sektorsindelningar och sektorskonfigurationer som används.

e)

Utvärdering av luftrumsstrukturernas integritet och kontinuitet.

a)

säkerställa ett effektivt utnyttjande av tillgänglig kapacitet inom det europeiska nätet för flygledningstjänst (EATMN),

b)

underlätta planering, samordning och verkställande av ATFM-åtgärder som vidtas av alla operativa berörda parter,

c)

underlätta uppfyllandet av militära krav och insatser för krishantering och

d)

säkerställa regional konnektivitet och driftskompatibilitet för det europeiska nätet inom Icaos EUR-region och i förhållande till närliggande Icao-regioner.

a)

Luftfartygsoperatörer.

b)

Leverantörer av flygtrafikledningstjänster, inklusive flygtrafikledningsenheter, ATS-rapportplatser samt kontrolltjänster vid flygplatser.

c)

Leverantörer av flygbriefingtjänster.

d)

Enheter som deltar i luftrumsplanering.

e)

Flygplatsoperatörer.

f)

Den centrala ATFM-enheten som drivs av nätverksförvaltaren.

g)

De lokala ATFM-enheter som avses i punkt 6 i del A i denna bilaga.

h)

Samordnare av ankomst- och avgångstider vid samordnade flygplatser.

a)

alla faser i alla flygningar som helt eller delvis utförs eller är avsedda att utföras som allmän flygtrafik i enlighet med instrumentflygreglerna och

b)

alla faser i flygningar som avses i led a samt flygledningstjänst.

a)

Flödesplaneringsåtgärder ska

b)

Fördelningen av avgångstider i flödesplaneringen ska prioritera flygningar i den ordning som de planeras ankomma till den plats där ATFM-åtgärden gäller, såvida inte särskilda omständigheter som till exempel har med säkerhets- och försvarsbehov att göra kräver en annan prioritetsordning som är överenskommen och till fördel för EATMN.

c)

Flygtider i planerings- och genomförandefaserna ska överensstämma med eventuella tillämpade ATFM-åtgärder och meddelas luftfartygsoperatörer, ATS-enheter och lokala ATFM-enheter av nätverksförvaltaren.

d)

Flygningar som avgår från det geografiska område där ATFM-åtgärder tillämpas och angränsande flyginformationsregioner som beskrivs i Icaos dokumentation ska tilldelas ATFM-avgångstider. Flygningar som avgår från andra områden ska undantas från tilldelningen av ATFM-avgångstider men ska omfattas av planering av flygvägar och trafikflöden samt begränsningar av flygtider.

a)

flödesplaneringsfunktionen är tillgänglig för berörda parter 24 timmar per dygn och att den lokala ATFM-enheten, på exklusiv basis, täcker ett visst område inom det luftrum för vilket medlemsstaterna ansvarar inom det geografiska område där ATFM-åtgärder tillämpas,

b)

enhetliga förfaranden upprättas för samarbetet mellan de parter som ingår i flödesplaneringsfunktionen, flygtrafikledningsenheterna och enheter som handhar planering av luftrummet, för att säkerställa en effektiv luftrumsplanering och ett effektivt utnyttjande av luftrummet samt att det finns direkta kopplingar mellan luftrumsplanering och flödesplanering och att

c)

gemensamma förfaranden för begäran om undantag från en ATFM-avgångstid utformas i enlighet med de Icao-bestämmelser som avses i tillägget. Dessa förfaranden ska samordnas med nätverksförvaltaren via den centrala enheten för flödesplanering och offentliggöras i nationella publikationer för luftfartsinformation.

a)

optimera EATMN:s övergripande prestanda genom planering, samordning och genomförande av överenskomna ATFM-åtgärder, inbegripet för övergångsplaner för genomförande av större förbättringar av luftrummet eller ATM-system och ATFM-åtgärder för ogynnsamma väderförhållanden, genom gemensamt beslutsfattande,

b)

samråda med operatörer i fråga om fastställandet av ATFM-åtgärder,

c)

ingå samarbetsavtal med de lokala ATFM-enheterna,

d)

säkerställa utveckling, tillgänglighet och effektivt genomförande av ATFM-åtgärder (för alla ATFM-faser) tillsammans med lokala ATFM-enheter. När sådana ATFM-åtgärder påverkar nätverket i stort ska nätverksförvaltaren genom gemensamt beslutsfattande fastställa vilken typ av flödesplaneringsåtgärder som ska vidtas.

e)

i samordning med lokala ATFM-enheter fastställa alternativa flygvägar för att undvika eller avlasta överbelastade områden, med beaktande av EATMN:s övergripande prestanda,

f)

erbjuda omdirigering till flygningar som optimerar den effekt som avses i led e,

g)

i samordning med flygtrafikledningsenheter och lokala ATFM-enheter fastställa, samordna och säkerställa genomförandet av lämpliga åtgärder som syftar till att tillhandahålla nödvändig kapacitet för att tillgodose efterfrågan på flygtransporter i alla relevanta delar av deras ansvarsområde,

h)

i god tid tillhandahålla ATFM-information till luftfartygsoperatörer, lokala ATFM-enheter och flygtrafikledningsenheter, däribland

i)

övervaka de fall då färdplaner saknas eller flera färdplaner inlämnas,

j)

upphäva en färdplan när en ATFM-avgångstid, med beaktande av tidsmarginalen, inte kan utnyttjas och en ny beräknad off-block-tid inte är känd,

k)

övervaka antalet undantag från beviljade ATFM-åtgärder,

l)

utveckla, underhålla och offentliggöra beredskapsplaner som utvisar vilka åtgärder som ska vidtas av relevanta operativa berörda parter vid ett större fel på en komponent i flödesplaneringsfunktionen på nätverksnivå som skulle leda till betydande kapacitetsminskningar eller större avbrott i trafikflödet, eller bådadera,

m)

sprida alla lämpliga postoperativa analyser och utvärderingar till alla operativa berörda parter,

n)

möjliggöra lämpliga förberedelser och förutsägbarhet hos EATMN och säkerställa samarbetsavtal för att samla in aktuella och uppdaterade uppgifter om trafikefterfrågan från luftrummets användare för alla ATFM-faser och för att sprida dessa till de lokala ATFM-enheterna.

a)

tillsammans med nätverksförvaltaren samordna ATFM-åtgärder via de lokala ATFM-enheterna för att säkerställa att valet av åtgärder görs i syfte att optimera EATMN:s övergripande prestanda,

b)

se till att ATFM-åtgärder som tillämpas vid flygplatser samordnas med berörd flygplatsoperatör för att garantera en effektiv flygplatsplanering och ett effektivt flygplatsutnyttjande till fördel för alla operativa berörda parter,

c)

via den lokala ATFM-enheten underrätta nätverksförvaltaren om alla händelser, inbegripet övergångsplaner för genomförande av större förbättringar av luftrummet eller ATM-system och händelser såsom ogynnsamma väderförhållanden, som kan inverka på ATC-kapaciteten eller efterfrågan på flygtransporter samt föreslagna åtgärder för att mildra effekterna,

d)

i den mån det är tekniskt möjligt, i god tid och med garanterad kvalitet tillställa nätverksförvaltaren och de lokala ATFM-enheterna uppgifter och senare ändringar vad gäller

a)

Fungera som kontaktpunkter och gränssnitt mellan å ena sidan den nätverksförvaltare som tillhandahåller central flödesplanering och å andra sidan sina tilldelade områden och deras flygplatser och (militära och civila) flygtrafikledningsenheter inom de områden de ansvarar för, med de roller och ansvarsområden som har överenskommits i samarbetsavtal med nätverksförvaltaren.

b)

Fastställa lämpliga lokala förfaranden som överensstämmer med de förfaranden som fastställs av den nätverksförvaltare som tillhandahåller central flödesplanering, däribland tillfälliga förfaranden.

c)

Förse den nätverksförvaltare som tillhandahåller central flödesplanering med alla lokala uppgifter som krävs för att verkställa ATFM-funktionen.

d)

I samordning med relevanta flygtrafikledningsenheter och den nätverksförvaltare som tillhandahåller central flödesplanering säkerställa att det genomförs lämpliga ATFM-åtgärder som syftar till ett optimalt trafikflöde och en balans mellan efterfrågan och kapacitet genom att samordna en effektiv användning av tillgänglig kapacitet. När dessa åtgärder påverkar nätverket i stort ska en regional samordning under ledning av nätverksförvaltaren säkerställas.

e)

Underrätta nätverksförvaltaren om alla händelser, inbegripet övergångsplaner för genomförande av större förbättringar av luftrummet eller ATM-system och händelser såsom ogynnsamma väderförhållanden, som kan inverka på ATC-kapaciteten eller efterfrågan på flygtransporter samt föreslagna åtgärder för att mildra effekterna.

f)

I samordning med relevanta flygtrafikledningsenheter och nätverksförvaltaren säkerställa att det genomförs efterhandsanalyser för att identifiera sätt att förbättra nätverkets prestanda.

g)

Ha kontinuerligt uppdaterade, på förhand fastställda beredskapsplaner som utvisar hur det område de ansvarar för ska hanteras, så att nätverksförvaltaren kan stödja de lokala ATFM-enheterna vid beredskapsoperationer. Dessa planer ska tillställas och samordnas med nätverksförvaltaren.

a)

tillhandahålla en enda färdplan för varje planerad flygning. Den registrerade färdplanen ska på ett korrekt sätt återge den planerade flygprofilen.

b)

se till att alla relevanta ATFM-åtgärder och ändringar av dessa inkluderas i den planerade flygoperationen,

c)

delta i de samarbetsavtal som fastställts av nätverksförvaltaren för att underlätta aktuell och uppdaterad information om efterfrågan på flygtransporter under alla faser av flödesplaneringen.

a)

ha överenskommelser med den lokala flygtrafikledningsenheten för att

b)

fastställa processer för att bedöma efterfrågan samt effekterna på efterfrågan av särskilda händelser som är tillämpliga på alla faser av flödesplaneringen.

a)

På begäran av en samordnare av ankomst- och avgångstider eller en flygplatsoperatör vid en samordnad flygplats ska nätverksförvaltaren eller den lokala ATFM-enheten tillhandahålla dem färdplanen för en flygoperation som utförs vid den flygplatsen, innan flygoperationen äger rum. Samordnarna av ankomst- och avgångstider eller flygplatsoperatörerna vid samordnade flygplatser ska tillhandahålla den infrastruktur som krävs för att ta emot de färdplaner som tillhandahålls av nätverksförvaltaren eller den lokala ATFM-enheten.

b)

Före avgång ska luftfartygsoperatörerna tillhandahålla avgångs- och ankomstflygplatserna nödvändig information för att man ska kunna möjliggöra korrelation mellan linjebeteckningen i färdplanen och den linjebeteckning som anmälts för motsvarande ankomst- och avgångstid. Denna korrelation ska nätverksförvaltaren, den lokala ATFM-enheten, den lokala flygtrafikledningsenheten eller flygplatsoperatören tillhandahålla, beroende på vad som är lämpligt.

c)

Alla luftfartygsoperatörer, flygplatsoperatörer och flygtrafikledningsenheter ska rapportera till samordnaren av ankomst- och avgångstider om upprepade flygoperationer vid tidpunkter som avsevärt avviker från de tilldelade ankomst- och avgångstiderna eller om ankomst- och avgångstiderna används på ett sätt som i betydande grad avviker från vad som angavs vid tidpunkten för fördelningen, när detta inverkar menligt på flygplats- eller flygtrafikverksamheten.

d)

Nätverksförvaltaren ska rapportera till samordnaren av ankomst- och avgångstider om upprepade flygoperationer vid tidpunkter som avsevärt avviker från de tilldelade ankomst- och avgångstiderna eller om ankomst- och avgångstiderna används på ett sätt som i betydande grad avviker från vad som angavs vid tidpunkten för fördelningen, när detta inverkar menligt på flödesplaneringen.

a)

Nätverksförvaltaren ska utarbeta, upprätthålla och offentliggöra ATFM-förfaranden för hantering av allvarliga händelser på nätverksnivå. ATFM-förfarandena ska fastställa de åtgärder som ska vidtas av relevanta operativa berörda parter i händelse av ett större fel på en nätverkskomponent som skulle leda till betydande kapacitetsminskningar eller större avbrott i trafikflödet, eller bådadera.

b)

Som förberedelse inför allvarliga händelser ska flygtrafikledningsenheterna och flygplatsoperatörerna samordna beredskapsförfarandenas relevans och innehåll med nätverksförvaltaren och lokala ATFM-enheter, luftfartygsoperatörer som berörs av allvarliga händelser och i tillämpliga fall samordnarna av ankomst- och avgångstider, däribland eventuella anpassningar av prioritetsregler. Beredskapsförfarandena ska omfatta

a)

orsaken till ATFM-åtgärder,

b)

effekten av ATFM-åtgärder,

c)

efterlevnaden av ATFM-åtgärder,

d)

bidrag från alla operativa berörda parter när det gäller optimeringen av effekterna i hela nätverket och

e)

rekommendationer om dessa olika punkter för att förbättra nätverkets prestanda.

a)

Att maximera användningen av det europeiska radiofrekvensspektrumet för luftfarten genom att förbättra förfaranden för frekvensförvaltning och planeringskriterier för att förhindra brist på frekvenser som minskar nätverkets kapacitet.

b)

Att förbättra insynen i metoderna för frekvensförvaltning för att möjliggöra korrekta bedömningar av frekvensutnyttjandets effektivitet och fastställandet av lösningar som tillgodoser framtida behov av frekvenser.

c)

Att effektivisera frekvensförvaltningen genom att främja bästa praxis och utveckla verktyg för denna.

a)

Behovet att tillhandahålla säkra infrastrukturtjänster för kommunikation, navigation och övervakning.

b)

Behovet att optimera användningen av ändliga radiospektrumresurser.

c)

Behovet av kostnadseffektiv, rättvis och öppen tillgång till radiospektrum.

d)

Den eller de sökandes och de operativa berörda parternas operativa krav.

e)

Den förväntade framtida efterfrågan på radiospektrum.

f)

Bestämmelserna i Icaos europeiska handbok för frekvensförvaltning (Icao European Frequency Management Manual).

a)

Data enligt specifikationerna i Icaos europeiska handbok för frekvensförvaltning, inklusive relevanta dithörande tekniska och operativa data.

b)

De utökade uppgifter som avses i punkt 6.

c)

En beskrivning av den operativa användningen av frekvenstilldelningen.

d)

Kontaktuppgifter avseende den operativa berörda part som använder tilldelningen.

a)

Den ska vara giltig så länge som den används för att uppfylla de operativa krav som den sökande beskrivit.

b)

Den kan bli föremål för en begäran om frekvensbyte, och sådana byten måste genomföras inom en begränsad tidsram.

c)

Den ändras så snart som den operativa användning som den sökande beskrivit förändras.

a)

Kriterier för bedömningen av operativa krav och deras prioritering.

b)

Minsta godtagbara tidsplaner för samordningen av nya eller ändrade radiofrekvenstilldelningar.

c)

System för att säkerställa att nätverksförvaltaren och de nationella frekvensförvaltarna når de relevanta EU-täckande prestationsmålen.

d)

Att de förbättrade förfarandena för frekvensförvaltning, kriterier och processer inte har en negativ inverkan på dem som tillämpas av andra länder inom ramen för Icaos regionala förfaranden.

e)

Krav för att säkerställa lämpliga samråd om nya eller ändrade förvaltningsförfaranden mellan medlemsstaterna och alla berörda parter på nationell och europeisk nivå.

a)

Att förbättra stabiliteten i processen för kodtilldelning genom att tilldela alla berörda parter tydliga roller och ansvarsområden, med nätverkets övergripande prestanda i centrum för kodtilldelningen.

b)

Att ge ökad öppenhet när det gäller kodtilldelningar och den faktiska kodanvändningen och därigenom möjliggöra bättre bedömningar av nätverkets övergripande effektivitet.

a)

Alla operativa berörda parters operativa krav.

b)

De faktiska och förväntade flygtrafiknivåerna.

c)

Den erforderliga användningen av SSR-transponderkoder i enlighet med relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, FASID (Facilities and Services Implementation Document) för Europaregionen samt vägledande material.

a)

Inlämnande av ansökningar om tilldelning av SSR-transponderkoder.

b)

Bedömning av ansökningar om tilldelning av SSR-transponderkoder.

c)

Samordning av föreslagna ändringar av tilldelningar av SSR-transponderkoder med medlemsstaterna i enlighet med de krav som fastställs i del B.

d)

Periodisk revision av tilldelningar av koder och behov i syfte att optimera situationen, inklusive omtilldelning av befintliga kodtilldelningar.

e)

Periodisk ändring, godkännande och spridning av den övergripande förteckning över tilldelningen av SSR-transponderkoder som avses i punkt 3.

f)

Underrättelse om samt bedömning och lösning av oplanerade konflikter mellan tilldelningar av SSR-transponderkoder.

g)

Underrättelse om samt bedömning och lösning av felaktiga tilldelningar av SSR-transponderkoder som upptäcks vid kontroll av kodinnehav.

h)

Underrättelse om samt bedömning och lösning av oplanerade brister i tilldelningar av SSR-transponderkoder.

i)

Tillhandahållande av data och information i enlighet med de krav som fastställs i del C i denna bilaga.

a)

att genomföra en samordnad tilldelning av Mod S-interrogatorkod för att öka nätverkets övergripande effektivitet och

b)

att tillhandahålla den rättsliga grunden för att möjliggöra ett bättre genomförande och en bättre översyn.

a)

Alla operativa berörda parters operativa krav.

b)

Kommissionens förordning (EG) nr 262/2009 (1).

c)

Kravet att Mod S-interrogatorkoder ska hanteras i enlighet med bestämmelserna i European principles and procedures for the allocation of Secondary Surveillance Radar Mode S Interrogator Codes (IC) (Icao EUR Dok. 024).

a)

Inlämnande av ansökningar om tilldelning av interrogatorkoder.

b)

Bedömningar av ansökningar om tilldelning av interrogatorkoder.

c)

Samordning av föreslagna ändringar av tilldelningar av interrogatorkoder med medlemsstaterna i enlighet med de krav som fastställs i del B.

d)

Periodisk revision av tilldelningar av interrogatorkoder och behov i syfte att förbättra situationen, inklusive omtilldelning av befintliga interrogatorkodtilldelningar.

e)

Periodisk ändring, godkännande och spridning av den övergripande tilldelningsplan för interrogatorkoder som avses i punkt 16.

f)

Underrättelse om samt bedömning och lösning av oplanerade interrogatorkodkonflikter mellan Mod S-interrogatorer.

g)

Underrättelse om samt bedömning och lösning av oplanerade brister i tilldelningar av interrogatorkoder.

h)

Tillhandahållande av data och information i enlighet med de krav som fastställs i del C i denna bilaga.

a)

utföra uppdateringssimuleringar av tilldelningsplanen för interrogatorkoder på grundval av de inkomna ansökningarna,

b)

utarbeta ett förslag till uppdatering av tilldelningsplanen för interrogatorkoder som ska godkännas av de medlemsstater som berörs av den,

c)

säkerställa att den föreslagna uppdateringen av tilldelningsplanen i största möjliga mån uppfyller driftskraven för ansökningarna om interrogatorkoder och

d)

uppdatera och till medlemsstaterna meddela tilldelningsplanen för interrogatorkoder omedelbart efter det att den godkänts, utan att det påverkar tillämpningen av nationella förfaranden för meddelanden om Mod S-interrogatorer i militär drift.

a)

Säkerställa att den påverkan som SSR-transponderkodernas användning i tredjeländer har beaktas genom deltagande i de samarbetsavtal om förvaltningen av SSR-transponderkoder som fastställs i relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, FASID (Facilities and Services Implementation Document) för Europaregionen.

b)

Säkerställa att de förteckningar över tilldelningar av SSR-transponderkoder som avses i punkt 3 i del A överensstämmer med den plan för förvaltning av koder som fastställs i relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, FASID (Facilities and Services Implementation Document) för Europaregionen.

c)

Innehålla särskilda krav för att säkerställa att lämpliga samråd om nya eller ändrade förvaltningsförfaranden för SSR-transponderkoder genomförs med de berörda medlemsstaterna.

d)

Innehålla särskilda krav för att säkerställa att medlemsstaterna genomför lämpliga samråd om nya eller ändrade förvaltningsförfaranden för SSR-transponderkoder med alla berörda parter på nationell nivå.

e)

Säkerställa att samordning med tredjeländer om den strategiska och taktiska användningen av SSR-transponderkoder genomförs via de samarbetsavtal om förvaltningen av SSR-transponderkoder som fastställs i relevanta bestämmelser i Icaos regionala flygtrafikplan, FASID (Facilities and Services Implementation Document) för Europaregionen.

f)

Innehålla minsta godtagbara tidsplaner för samordningen av och samråd om föreslagna nya eller ändrade tilldelningar av S-interrogatorkoder och SSR-transponderkoder.

g)

Säkerställa att förändringar i förteckningen över tilldelningar av SSR-transponderkoder godkänns av de medlemsstater som berörs av ändringarna.

h)

Innehålla krav för att säkerställa att förändringar i förteckningen över tilldelningar av SSR-transponderkoder delges alla berörda parter omedelbart efter godkännandet, utan att det påverkar nationella förfaranden för underrättelser om militära myndigheters användning av SSR-transponderkoder.

a)

innehålla tidsplaner för samordningen av och samråd om föreslagna nya eller ändrade tilldelningar av Mod S-interrogatorkoder,

b)

säkerställa att förändringar i tilldelningsplanen för Mod S-interrogatorkoder godkänns av de medlemsstater som berörs av ändringarna,

c)

säkerställa att samordning med tredjeländer om den strategiska och taktiska användningen av Mod S-interrogatorkoder genomförs via samarbetsavtalen om förvaltningen av Mod S-interrogatorkoder och

d)

fastställa krav för att säkerställa att förändringar i tilldelningsplanen för Mod S-interrogatorkoder delges alla berörda parter omedelbart efter godkännandet, utan att det påverkar nationella förfaranden för underrättelser om militära myndigheters användning av Mod S-interrogatorkoder och SSR-transponderkoder.

a)

En uppdaterad förteckning över tilldelningen och användningen av alla SSR-transponderkoder inom deras ansvarsområde, med förbehåll för eventuella säkerhetsbegränsningar rörande full insyn i särskilda militära kodtilldelningar som inte används för allmän flygtrafik.

b)

En motivering som visar att befintliga och begärda tilldelningar av SSR-transponderkoder motsvarar det minimiantal som krävs för att uppfylla operativa krav.

c)

En detaljerad beskrivning av eventuella tilldelningar av SSR-transponderkoder som inte längre är operativt nödvändiga och som kan släppas fria för omtilldelning inom nätverket.

d)

Rapporter om eventuella faktiska oplanerade brister i tilldelningarna av SSR-transponderkoder.

e)

En detaljerad beskrivning av eventuella förändringar i installationsplanen eller i systemets eller beståndsdelarnas operativa status som kan påverka tilldelningen av SSR-transponderkoder till flygningar.

a)

Förbättrade taktiska system för flödeshantering med korrelerade positionsrapporter som innehåller tilldelningar av SSR-transponderkoder för allmän flygtrafik som utför flygningar enligt instrumentflygregler.

b)

Rapporter om eventuella faktiska oplanerade konflikter eller risker orsakade av en faktisk operativ tilldelning av SSR-transponderkod, inklusive information om hur konflikterna löstes.

a)

En identifiering av huruvida en eventuell konflikt eller risk avseende tilldelningen av SSR-transponderkoder förutses.

b)

En bekräftelse av huruvida de operativa kraven eller effektiviteten kommer att påverkas negativt.

c)

En bekräftelse av att ändringar rörande tilldelningar av SSR-transponderkoder kan genomföras i enlighet med de tidsramar som krävs.

a)

De egenskaper hos Mod S-interrogatorer som anges i förordning (EG) nr 262/2009.

b)

En detaljerad beskrivning av eventuella förändringar i installationsplanen eller i Mod S-interrogatorernas eller beståndsdelarnas operativa status som kan påverka tilldelningen av interrogatorkoder till Mod S-interrogatorer.

c)

En motivering som visar att befintliga och begärda tilldelningar av interrogatorkoder motsvarar det minimiantal som krävs för att uppfylla operativa krav.

d)

En detaljerad beskrivning av tilldelningar av interrogatorkoder som inte längre är operativt nödvändiga och som kan släppas fria för omtilldelning inom nätverket.

e)

Rapporter om eventuella faktiska oplanerade brister i tilldelningarna av interrogatorkoder.

a)

identifiering av eventuella förutsedda konflikter eller risker avseende tilldelningen av Mod S-interrogatorkoder,

b)

bekräftelse av huruvida de operativa kraven eller effektiviteten kommer att påverkas negativt och

c)

bekräftelse av att ändringar rörande tilldelningar av Mod S-interrogatorkoder kan genomföras i enlighet med de tidsramar som krävs.

a)

Samarbetsaspekterna beträffande deltagande operativa berörda parter i fråga om roller och ansvarsområden.

b)

Angivande av hur de strategiska målen kommer att motsvara kraven.

c)

Identifiering av hur framstegen för att uppnå dessa mål ska mätas.

d)

Angivande av hur de strategiska målen kommer att påverka industrin och andra berörda områden.

a)

Prioriteringarna för vart och ett av de strategiska målen.

b)

Uppfyllandet av vart och ett av de strategiska målen i fråga om erforderlig teknik, inverkan på arkitekturen, mänskliga aspekter, kostnader, fördelar samt nödvändig styrning, nödvändiga resurser och reglering.

c)

Erforderligt operativ deltagande från berörda parter avseende varje del av planen; inklusive deras roller och ansvarsområden.

d)

Nätverksförvaltarens överenskomna nivå av deltagande för att stödja genomförandet av varje del i planen för varje enskild funktion.

a)

Avsikten att nå alla strategiska mål i fråga om erforderlig teknik och motsvarande FoU-aspekter, inverkan på arkitekturen, mänskliga aspekter, affärsnytta, erforderlig reglering och styrning samt tillhörande säkerhetsrelaterade och ekonomiska motivering för dessa investeringar.

b)

Operativa berörda parters erforderliga deltagande i varje del av planen, inklusive deras roller och ansvarsområden.

—

Samarbetsaspekter beträffande deltagande operativa berörda parter i fråga om roller och ansvarsområden.

—

Angivande av hur de operativa målen och syftena ska behandlas i planens taktiska och förtaktiska faser samt faserna på kort och medellång sikt, och övriga prestationsmål som fastställs enligt prestationssystemet.

—

Fastställda prioriteringar och resurser som krävs för planeringsperioden.

—

Angivande av inverkan på ATM-industrin och andra berörda områden.

—

Beskrivning av den övergripande planeringsprocessen för nätverksverksamheten.

—

Beskrivning av hur den operativa planen för nätverket ska utvecklas och fortskrida strategiskt för att med framgång kunna bemöta de operativa prestationskraven och övriga prestationsmål som fastställs enligt prestationssystemet.

—

Beskrivning av de metoder och data som används.

—

Nätverksprognos.

—

Prognos för leverantörer av flygtrafiktjänster, funktionellt luftrumsblock och områdeskontroll.

—

Prognos för större flygplatser.

—

Analys av trafikprognosen, inklusive en rad scenarier.

—

Analys av inverkan av särskilda händelser.

—

Nätverkets övergripande kapacitetskrav.

—

Kapacitetskrav på leverantörer av flygtrafiktjänster, funktionella luftrumsblock och områdeskontroll.

—

Flygplatskapacitet.

—

Analys av kapacitetskraven.

—

Nätverkets övergripande krav på miljö och flygningarnas effektivitet.

—

Nätverkets övergripande säkerhetskrav.

—

Beredskapskrav och krav på kontinuitet för tjänster som påverkar nätet.

—

Beskrivning av de planer och åtgärder som förväntas genomföras på nätverksnivå, inklusive luftrum, knappa resurser och ATFM.

—

Beskrivning av det operativa prestationsbidraget från varje plan och åtgärd.

—

Beskrivning av de planer och operativa åtgärder som förväntas genomföras på lokal nivå.

—

Beskrivning av det operativa prestationsbidraget från varje plan och åtgärd.

—

Beskrivning av förbindelser med tredjeländer och verksamhet som rör Icao.

—

Översikt över särskilda händelser med betydande inverkan på flygledningstjänsten (ATM).

—

Enskilda särskilda händelser och deras hantering ur ett nätverksperspektiv.

—

Större militära övningar.

—

Tillgängligt luftrum: standarddagar/-tider för tillgång till reserverat luftrum.

—

Särskild begäran om oplanerad användning av reserverat luftrum.

—

Frigörande av reserverat luftrum för civil användning när detta inte behövs, med besked så långt i förväg som möjligt.

—

Mål och prognoser för ATFM-förseningar/kapacitet på nätverksnivå, för leverantörer av flygtrafiktjänster, funktionella luftrumsblock och på ACC-nivå.

—

Operativ prestanda för flygplatser.

—

Nätverkets prestationsmål och prognos för miljö och flygningarnas effektivitet.

—

Inverkan av särskilda händelser.

—

Analys av de operativa prestationsmålen och prognos.

—

Identifiering av operativa flaskhalsproblem (säkerhet, kapacitet och flygningarnas effektivitet), deras orsaker och överenskomna lösningar eller förbättringsåtgärder, inklusive alternativ för avstämning av kapacitetsefterfrågan.