Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32019H0903(15)

    Kommissionens rekommendation av den 18 juni 2019 om Litauens utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021–2030

    C/2019/4415

    EUT C 297, 3.9.2019, p. 56–59 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    3.9.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 297/56


    KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

    av den 18 juni 2019

    om Litauens utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021–2030

    (2019/C 297/15)

    EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (1), särskilt artikel 9.2, och

    av följande skäl:

    (1)

    Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska varje medlemsstat till kommissionen överlämna ett utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som omfattar perioden 2021–2030 i enlighet med artikel 3.1 i och bilaga I till den förordningen. Tidsfristen för de första utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner var den 31 december 2018.

    (2)

    Litauen lämnade in sitt utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan den 17 december 2018. Inlämnandet av detta utkast till plan utgör grunden och det första steget i en iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna som ska leda fram till en slutlig version av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna vilka därefter ska genomföras.

    (3)

    Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska kommissionen bedöma utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen har gjort en heltäckande bedömning av Litauens utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan och därvid beaktat de relevanta delarna av förordning (EU) 2018/1999. Bedömningen (2) offentliggörs tillsammans med denna rekommendation. Rekommendationerna nedan grundar sig på den bedömningen.

    (4)

    Kommissionens rekommendationer får särskilt avse i) ambitionsnivån för målsättningar, mål och bidrag i syfte att gemensamt nå målen för energiunionen och särskilt unionsmålen för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, samt den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten eftersträvar för 2030, ii) styrmedel och åtgärder som avser mål på medlemsstats- och unionsnivå och andra styrmedel och åtgärder av potentiell gränsöverskridande relevans, iii) eventuella kompletterande styrmedel och åtgärder som kan krävas i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, iv) samverkan och överensstämmelse mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.

    (5)

    Vid utarbetandet av sina rekommendationer har kommissionen tagit hänsyn till, å ena sidan, behovet av att sammanräkna vissa kvantifierade planerade bidrag från alla medlemsstater för att kunna bedöma ambitionen på unionsnivå och, å andra sidan, behovet av att ge den berörda medlemsstaten tillräckligt med tid för att vederbörligen hinna beakta kommissionens rekommendationer innan den färdigställer sin nationella integrerade energi- och klimatplan.

    (6)

    Kommissionens rekommendationer avseende medlemsstaternas ambitioner när det gäller förnybar energi utgår från en metod som fastställs i bilaga II till förordning (EU) 2018/1999 och som är baserad på objektiva kriterier.

    (7)

    När det gäller energieffektivitet grundar sig kommissionens rekommendationer på en bedömning av den nationella ambitionsnivån i utkastet till integrerad nationell energi- och klimatplan, jämfört med den kollektiva insatsnivå som krävs för att uppnå unionens mål, med beaktande av den information som i förekommande fall har lämnats om särskilda nationella omständigheter. De slutliga nationella bidragen på energieffektivitetsområdet bör återspegla potentialen för kostnadseffektiva energibesparingar och stödjas av en robust långsiktig renoveringsstrategi för byggnader och åtgärder för att uppfylla energisparkravet enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (3). Medlemsstaterna bör också visa att de har beaktat principen om ”energieffektivitet först” genom att särskilt förklara på vilket sätt energieffektivitet ger ett bidrag till ett kostnadseffektivt genomförande av de nationella målen om en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi, en trygg energiförsörjning samt minskad energifattigdom.

    (8)

    Enligt förordningen om styrningen av energiunionen ska medlemsstaterna ge en allmän översikt av vilka investeringar som behövs för att uppnå de mål och bidrag som fastställs i den integrerade nationella energi- och klimatplanen samt en allmän bedömning av källorna till dessa investeringar. De nationella energi- och klimatplanerna bör säkerställa transparens och förutsebarhet i fråga om nationella styrmedel och åtgärder, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet.

    (9)

    Samtidigt har kommissionen som en del av den europeiska planeringsterminen 2018–2019 starkt betonat medlemsstaternas energi- och klimatrelaterade investeringsbehov. Detta återspeglas i landsrapporten för Litauen (4) 2019 och i kommissionens rekommendation till rådets rekommendation till Litauen (5) som en del av den europeiska planeringsterminen. Kommissionen har beaktat resultaten och rekommendationerna från den senaste europeiska planeringsterminen vid sin bedömning av utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner. Kommissionens rekommendationer är ett komplement till de senaste landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna bör också säkerställa att deras integrerade nationella energi- och klimatplaner beaktar de senaste landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

    (10)

    I förordningen om styrningen av energiunionen krävs dessutom att varje medlemsstat tar vederbörlig hänsyn till eventuella rekommendationer från kommissionen i sitt utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som ska lämnas in senast den 31 december 2019 och, om den berörda medlemsstaten inte följer en rekommendation eller en väsentlig del av denna, att medlemsstaten tillhandahåller och offentliggör sin motivering.

    (11)

    I tillämpliga fall bör medlemsstaterna rapportera samma uppgifter i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, och uppdateringar under senare år, som de rapporterar till Eurostat eller Europeiska miljöbyrån. Användning av en och samma källa och av europeisk statistik, om sådan finns tillgänglig, är också centralt för beräkning av referensscenariot för modeller och prognoser. Användning av europeisk statistik gör att uppgifterna och prognoserna i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna blir mer jämförbara.

    (12)

    Alla delar av bilaga I till förordning (EU) 2018/1999 måste ingå i den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen. I detta sammanhang bör man utvärdera de makroekonomiska konsekvenserna och, i den utsträckning det är möjligt, de hälso-, miljö-, sysselsättnings- och utbildningsmässiga konsekvenserna samt de kompetensrelaterade och sociala konsekvenserna av de planerade politiska styrmedlen och åtgärderna. Allmänheten och berörda aktörer måste konsulteras i utarbetandet av den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen. Dessa aspekter och andra delar beskrivs i detalj i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som offentliggörs tillsammans med denna rekommendation (6).

    (13)

    Den slutliga planen bör bygga på och mer utförligt behandla samverkan mellan olika styrmedel och åtgärder i energiunionens olika dimensioner, som redan presenteras för energieffektivitet, förnybar energi och de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I utkastet till plan konstateras också vikten av åtgärder för förnybar energi och energieffektivitet för energitryggheten, vilket bör utvecklas ytterligare i den slutliga planen. På samma sätt måste man i den slutliga planen beakta den roll som dimensionerna ”den inre marknaden” och ”forskning, innovation och konkurrenskraft” har som stöd för de planerade insatserna inom energiunionens övriga dimensioner. Beaktande av synergierna mellan LULUCF-sektorn och förordningen om ansvarsfördelning samt konsekvenserna för LULUCF-sektorn av ökad användning av biomassa för energi är också viktiga delar av den slutliga planen.

    (14)

    Den slutliga integrerade energi- och klimatplanen skulle gynnas av att man i den presenterar en omfattande analys av vilken position den koldioxidsnåla tekniksektorn för närvarande har på den globala marknaden och lyfter fram områden med konkurrensmässiga fördelar och potentiella utmaningar samt pekar på mätbara mål för framtiden samt styrmedel och åtgärder för att uppnå dem, med lämpliga kopplingar till företags- och industripolitik. Den skulle också gynnas av en bättre samverkan med den cirkulära ekonomin med tonvikt på dess potential att minska växthusgasutsläppen.

    (15)

    Till grund för kommissionens rekommendationer till Litauen ligger en bedömning av Litauens utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som offentliggörs tillsammans med denna rekommendation (7).

    HÄRIGENOM REKOMMENDERAS LITAUEN ATT GÖRA FÖLJANDE:

    1.

    Ytterligare utveckla sin strategi för att uppnå sitt mål rörande växthusgasutsläpp för 2030 på – 9 % jämfört med 2005 för de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det inbegriper att specificera rollen för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk utifrån redovisningsreglerna i förordning (EU) 2018/841 och att ytterligare definiera planerade styrmedel.

    2.

    Stödja den välkomna ambitionsnivån på en andel förnybar energi på 45 % år 2030 som läggs fram i utkastet till integrerad nationell energi- och klimatplan som Litauens bidrag till unionens mål för förnybar energi år 2030 genom detaljerade och kvantifierade styrmedel och åtgärder som är i linje med de skyldigheter som föreskrivs i Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (8) och som gör det möjligt att i tid och på ett kostnadseffektivt sätt uppnå detta bidrag Inkludera en vägledande utvecklingsbana där alla de referenspunkter nås som anges i artikel 4 a.2 i förordning (EU) 2018/1999. Lägga fram åtgärder för att uppnå transportmålet i enlighet med utkastet till integrerad nationell energi- och klimatplan och i linje med artikel 25 i direktiv (EU) 2018/2001. Tillhandahålla fler uppgifter om förenklingen av administrativa förfaranden och om ramarna för att främja egenanvändning av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi i enlighet med artiklarna 21 och 22 i direktiv (EU) 2018/2001.

    3.

    Väsentligt höja ambitionsnivån för att minska den slutliga och den primära energianvändningen år 2030 och föreslå mer ambitiösa styrmedel och åtgärder som kan ge ytterligare energibesparingar för att nå unionens energieffektivitetsmål för 2030. Uttrycka landets nationella energieffektivitetsbidrag i form av en absolut nivå för primär och slutlig energianvändning år 2030. Ge mer information om styrmedel och åtgärder för energieffektivitet genom att ange vilka som kommer att fortsätta efter 2020, vilka nya styrmedel som kommer att införas efter 2020 och vilka effekter de kommer att ha. Särskilt överväga att genomföra ytterligare energieffektivitetsåtgärder inriktade på transportsektorn.

    4.

    Specificera åtgärderna för att uppnå de energitrygghetsmål som avser diversifiering och minskning av energiberoendet, inklusive åtgärder för att säkerställa flexibilitet och tillräcklig elproduktion mot bakgrund av det ambitiösa målet för förnybar energi, så som ytterligare åtgärder för efterfrågeflexibilitet och lagring. Ta hänsyn till det regionala sammanhanget och till den faktiska potentialen hos sammanlänkningarna och produktionskapaciteten i grannländerna när man bedömer resurstillräcklighet i elsektorn.

    5.

    Definiera framåtblickande mål och målsättningar rörande marknadsintegration, särskilt åtgärder för att utveckla mer konkurrenskraftiga parti- och detaljhandelsmarknader, däribland genom att göra framsteg i utvecklingen mot fullt ut marknadsbaserade priser.

    6.

    Förtydliga de nationella mål och finansieringsmål för ”forskning, innovation och konkurrenskraft”, särskilt med anknytning till energiunionen, som ska uppnås mellan 2020 och 2030, så att de lätt kan mätas och så att de fungerar som stöd för målen inom den integrerade nationella energi- och klimatplanens övriga dimensioner. Stödja dessa mål med specifika och lämpliga styrmedel och åtgärder, inklusive de åtgärder som ska utvecklas i samarbete med andra medlemsstater, såsom den strategiska EU-planen för energiteknik.

    7.

    Förstärka de redan goda regionala samarbetsarrangemangen mellan de baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen), utvidga dem till nya områden och bredda dem geografiskt till att omfatta de nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige). Fokusera det regionala samarbetet på den inre energimarknaden och energitrygghet, med tanke på förändringarna i elsystemen för att möjliggöra högre andelar förnybar el, vilket kommer att öka importen/exporten av el och öka behovet av systemflexibilitet, samt på minskade växthusgasutsläpp i transportsektorn och på regionalt samarbete inom forskning.

    8.

    Utöka sin analys av de investeringar som behövs för att modernisera landets ekonomi genom att uppnå dess klimat- och energimål samt tillhandahålla ytterligare detaljer om källorna till dessa investeringar, inklusive lämplig finansiering på nationell och regional nivå samt unionsnivå.

    9.

    Förteckna alla energisubventioner, särskilt avseende fossila bränslen, och vidtagna åtgärder samt planer för att avveckla dem.

    10.

    Inkludera en analys av samspelet med politiken för luftkvalitet och utsläpp till luft, med redogörelse för effekterna på luftföroreningar för de olika scenarierna tillsammans med bakomliggande uppgifter, och beakta synergier och kompromisseffekter.

    11.

    Bättre redogöra för aspekter som rör en rättvis omställning, särskilt genom mer detaljerade uppgifter om de sociala, sysselsättningsrelaterade och kompetensrelaterade konsekvenserna av planerade mål, styrmedel och åtgärder. Ytterligare utveckla metoden för att hantera problem med energifattigdom, däribland genom att specificera mål och avsedda effekter av planerade styrmedel och åtgärder i enlighet med vad som krävs i förordning (EU) 2018/1999.

    Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2019.

    På kommissionens vägnar

    Miguel ARIAS CAÑETE

    Ledamot av kommissionen


    (1)  EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

    (2)  SWD(2019) 228.

    (3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

    (4)  SWD(2019) 1014 final.

    (5)  COM(2019) 515 final av den 5 juni 2019.

    (6)  SWD(2019) 228.

    (7)  SWD(2019) 228.

    (8)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).


    Top