Enda artikel

Ansökan om godkännande av en ändring som inte är en mindre ändring av produktspecifikationen enligt artikel 10.1 första stycket i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014, inbegripet det ändrade sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för det registrerade namnet ”Banon” (SUB), finns i bilagan till detta beslut.

I enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 ges rätt att göra invändningar mot den ändring som avses i första stycket i denna artikel inom tre månader från det att detta beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”BANON”

EU-nr: PDO-FR-0290-AM02 – 10.1.2018

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Namn: Syndicat Interprofessionnel de Défense et de Promotion du Banon

Adress:

570, Avenue de la libération

04100 Manosque

FRANKRIKE

Tfn +33 492874755

Fax +33 492727313

E-post: v.enjalbert@mre-paca.fr

Gruppen består av mjölkproducenter, bearbetningsföretag och mognadslagringsföretag och är därmed berättigad att begära ändringar av produktspecifikationen.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

—	☒	Produktens namn
—	☒	Produktbeskrivning
—	☒	Geografiskt område
—	☒	Bevis på ursprung
—	☒	Produktionsmetod
—	☒	Samband
—	☒	Märkning
—	☒	Annat: Uppdatering av kontaktuppgifter till kontrollorganet och gruppen, nationella krav.

4.   Typ av ändring(ar)

—	☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

5.1   Produktens namn

Under rubriken ”Produktens namn” ersätts följande bestämmelse:

med:

”Banon”

Följande stycke tas bort:

Namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen anses vara tillräckligt under denna rubrik i produktspecifikationen.

5.2   Produktbeskrivning

Bestämmelsen ”Skorpan är gräddgul under bladen” ersätts med ”Skorpan är gräddgul eller gyllenbrun under bladen”.

När det gäller skorpans färg under bladen kompletteras ”gräddgul” med ”gyllenbrun” för att ge en bättre beskrivning av produkten.

Följande punkt läggs till:

Dessa preciseringar är resultatet av arbetet inom kommittén för organoleptisk undersökning av produkten.

Ändringarna görs även i det sammanfattande dokumentet.

5.3   Geografiskt område

Under rubriken ”Avgränsning av det geografiska området” uppdateras förteckningen över kommuner i det geografiska området till följd av att vissa kommuner bytt namn. Området har dock samma utbredning som tidigare.

5.4   Bevis på ursprung

Kravet på registerhållning över mängden inköpt mjölk stryks för aktörer som är ”gårdsproducenter”, då de enligt den nationella lagstiftningen inte får köpa in mjölk. Kravet kvarstår dock för aktörer som inte är gårdsproducenter.

5.5   Produktionsmetod

—   Getraser:

Följande stycke tas bort:

Följande stycke:

ersätts med följande:

Tidsfristerna i produktspecifikationen tas bort eftersom de har gått ut.

Dessa bestämmelser stryks även ur sammanfattningen.

—   Minsta betesperiod och minsta tid under vilken betet ska utgöra huvuddelen av getternas grovfoder:

Följande stycke:

ersätts med följande:

”Det geografiska området” är en mer exakt bestämning än bara ”området” och underlättar kontrollen.

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

Följande bestämmelser:

och

stryks därför en gång.

Upprepningen av bestämmelserna om minsta betesperiod och minsta tid under vilken betet ska utgöra huvuddelen av getternas grovfoder i produktspecifikationen stryks av läsbarhetsskäl.

Ändringarna görs även i det sammanfattande dokumentet.

—   Begränsning av trågutfodring:

Följande mening:

stryks då den inte tillför något i fråga om de högsta gränsvärden som redan anges i produktspecifikationen.

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

—   Kompletterande foder:

Orden ”eller spannmålsbiprodukter” läggs till för att inte utesluta sammansatta foder där det i märkningen anges att de innehåller spannmål och spannmålsbiprodukter.

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

—   Begränsning av inköp av foder som inte kommer från det geografiska området:

Meningen ”Dessutom begränsas inköpen av foder som inte kommer från området” stryks då avsaknaden av riktvärde gör att den inte innebär någon faktisk begränsning. Begränsningen av inköp av foder som inte kommer från det geografiska området framgår dessutom av följande bestämmelse i den gällande produktspecifikationen:

Bestämmelsen stryks även i det sammanfattande dokumentet.

—   Bestämmelse om daglig fördelning av tillskott av torkad lusern:

Följande bestämmelse:

ersätts med:

Kravet på att dela upp dagsgivan med torkad lusern i två stryks då de små mängder som ges inte motiverar denna säkerhetsåtgärd (som infördes då ett för stort intag av kväve kan leda till ett allvarligt sjukdomstillstånd, metabol alkalos.)

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

—   Förbjudet foder:

Följande stycke:

ersätts med följande:

Angivelsen ”och andra växter och frön som kan påverka mjölkens smak negativt” stryks då den inte var tillräckligt precis för att lätt kunna kontrolleras.

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

—   Införande av förbud mot genetiskt modifierade organismer (GMO):

Följande stycke läggs till:

Bestämmelsen gör det möjligt att bibehålla dels fodrets traditionella karaktär, dels de traditionella utfodringsmetoderna.

Bestämmelsen läggs även till i det sammanfattande dokumentet.

—   Fodrets ursprung:

Följande stycke läggs till i det sammanfattande dokumentet: ”Beträffande fodrets ursprung är det på grund av det geografiska områdets naturliga faktorer svårt att producera koncentrerat foder och produktionen av foder är begränsad. Eftersom det koncentrerade fodrets ursprung inte preciseras får det komma från områden utanför det geografiska området. Basfödan ska huvudsakligen komma från det geografiska området men getterna får utfodras med hö från andra områden. Begränsningen av mängden koncentrerat foder och begränsningen av mängden hö med ursprung utanför det geografiska området innebär att den största delen av djurens foder kommer från det avgränsade området. Mängden tillåtet foder med ursprung utanför det geografiska området är följande, per get och per år:

—	250 kg foderråvara och torkad lusern, dvs. cirka 213 kg torrsubstans (190 kg foder med i genomsnitt 84 % torrsubstans motsvarar 160 kg torrsubstans, och 60 kg torkad lusern med i genomsnitt 89 % torrsubstans motsvarar 53 kg torrsubstans),

—	250 kg torrsubstans foderkoncentrat (motsvarande 270 kg råvara) med ursprung utanför det geografiska området per get och år.

Med beaktande av att en get i genomsnitt äter 1 100 kg foder per år utgör andelen foder från det geografiska området således minst 58 % (räknat som torrsubstans).”

Detta tillägg i det sammanfattande dokumentet gör det möjligt att påvisa att getternas foder till största delen kommer från det geografiska området. Fodret kan inte komma enbart från det geografiska området på grund av de naturliga faktorer som beskrivs i avsnittet ”Samband med det geografiska området”.

—   Temperatur och tidsfrist innan tillsats av löpe:

Följande stycke:

ersätts med följande:

Eftersom temperaturintervallet vid tillsättning av löpe är strikt reglerat i produktspecifikationen som registrerats i enlighet med förordning (EU) no 1211/2013 av den 28 november 2013 (mellan 29 °C och 35 °C), och den mjölk som används är rå getmjölk stryks angivelsen om temperatur vid uppvärmningen då den är överflödig: det rör sig om uppvärmning av mjölken för tillsättning av löpe (till en temperatur som redan definierats).

Följande bestämmelse:

ersätts med:

Tidsfristen för löpsättningen vid mejeritillverkning ändras för att företagen ska kunna anpassa sitt arbete när det gäller hur lång tid det tar att samla in mjölk och hur små mängder mjölk som kan användas vid varje löpsättning. Det nuvarande systemet för insamling av mjölk innebär nämligen en hämtning nattetid. Den sista mjölken hämtas omkring kl. 2.30 och löpsätts i ett stort kar (1 000 liter) från och med kl. 6.30. På grund av det minskade antalet uppfödare och den begränsade mängden mjölk är det dock önskvärt att begränsa nattarbetet och tillåta att löpet tillsätts mjölken från och med kl. 8. i mindre mängder (80-literskar), vilket kan förlänga den etappen fram till kl. 12.

—   Formläggning:

Följande stycke:

ersätts med följande:

För att aktörerna ska kunna anpassa sig till ny teknik preciseras att mekanisk assistans är tillåten vid formläggningen (karlyft, transportband), men att fördelningen av ostmassan i multiformarna måste göras för hand. Helt mekanisk formläggning förbjuds.

—   Avrinning och uttagning ur formarna:

Följande stycke:

ersätts med följande:

Längden på varje etapp (18–48 timmar för avrinning, minst 24 timmar för torkning/förberedande torkning) och temperaturen vid förberedande torkning (minst 13 °C) läggs till i enlighet med ystarnas yrkeskunskaper för att befästa aktörernas praxis.

—   Tidsangivelse för insaltning:

Tidsangivelsen för insaltning stryks för att aktörerna ska kunna anpassa tiden efter koncentrationen i saltlösningen och få samma resultat.

—   Mognadslagring:

Följande stycke:

”Mognadslagringen, som varar minst 15 dagar efter löpläggningen, ska ske inom det geografiska området i två steg:

—	Innan insvepningen ska osten lagras utan blad i 5–10 dagar efter löpläggningen vid en temperatur på minst 8 °C. Efter denna etapp ska osten uppvisa en väletablerad, enhetlig ytflora, ha en tunn gräddvit skorpa och en smidig ostmassa i kärnan.

—	Efter insvepningen ska osten lagras minst 10 dagar insvept i blad vid en temperatur på 8–14 °C. Luftfuktigheten ska överstiga 80 %.”

ersätts med följande:

”Mognadslagringen, som varar minst 15 dagar efter löpläggningen, ska ske i två etapper:

—	Innan insvepningen ska osten lagras utan blad i 5–10 dagar efter löpläggningen vid en temperatur på minst 8 °C. Efter denna etapp ska osten uppvisa en väletablerad, enhetlig ytflora.

—	Efter insvepningen ska osten lagras minst 10 dagar vid en temperatur på 8–14 °C. Efter denna etapp ska osten uppvisa en tunn gräddvit eller gyllenbrun skorpa. Luftfuktigheten ska överstiga 80 %.”

Hänvisningen till det geografiska området stryks då den inte behövs i den här delen av produktspecifikationen. Beskrivningen av skorpan flyttas så den kommer efter beskrivningen av parametrarna för mognadslagringen och konsekvensändras enligt avsnittet med produktbeskrivningen. Beskrivningen av ostmassan stryks då detta kriterium som kräver att osten skärs upp inte kontrolleras i detta skede.

Följande stycke:

ersätts med följande:

Utöver praxis att doppa ostarna i eau-de-vie av vin eller marc av druvor läggs sprejning med eau-de-vie av vin eller marc till, då båda metoderna ger jämförbara resultat.

5.6   Samband

Avsnittet under rubriken ”Samband med det geografiska området” skrivs om helt för att tydligare visa sambandet mellan ”Banon” och det geografiska området, utan att själva sambandet eller något innehåll tas bort. Bland annat förtydligas särskilt sambandet mellan den geografiska miljön av medelhavstyp, som är gynnsam för getuppfödning och betesbruk, och de särskilda yrkeskunskaperna om ystning och mognadslagring som krävs för att framställa osten ”Banon”.

I den första delen beskrivs vad som utmärker det geografiska området. Här tas naturliga och mänskliga faktorer upp, särskilt de specifika kunskaperna om getuppfödning och ost.

I den andra delen beskrivs produktens särskilda egenskaper och vissa element som införts i produktbeskrivningen lyfts fram.

I den sista delen förklaras slutligen sambandet, dvs. samverkan mellan de naturliga och mänskliga faktorerna och produkten.

Hela stycket om sambandet i produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen tas upp i punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

5.7   Märkning

Under rubriken ”Särskilda faktorer vid märkningen” stryks uttrycket ”som omfattas av beteckningen” i anslutning till osten, då avsnittet och produktspecifikationen i sin helhet enbart gäller ostar som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen. Det är alltså en överflödig bestämning.

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet.

5.8   Andra ändringar

Under rubriken ”Ansökande grupp”: Kontaktuppgifter till gruppen ändras.

Under rubriken ”Hänvisningar till kontrollorgan”: Namn och kontaktuppgifter till de officiella kontrollorganen uppdateras. Under denna rubrik anges kontaktuppgifter till de behöriga tillsynsmyndigheterna på nationell nivå i Frankrike, nämligen Institut national de l’origine et de la qualité (INAO) och Direction générale de la concurrence, de la consommation et de la répression des fraudes (DGCCRF). En uppgift läggs dessutom till om att certifieringsorganets namn och kontaktuppgifter finns på INAO: s webbplats och i Europeiska kommissionens databas.

Schemat över de huvudsakliga punkter som ska kontrolleras uppdateras för att ta hänsyn till en ändring (strykning av högsta temperatur vid uppvärmning) och en kontrollpunkt läggs till, i enlighet med gällande produktspecifikation angående typen av mjölk (obehandlad helmjölk, ej standardiserad i fråga om protein och fetthalt).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”BANON”

EU-nr: PDO-FR-0290-AM02 – 10.1.2018

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

”Banon”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Banon” är en mjuk ost som tillverkas av obehandlad helfet getmjölk. Den framställs genom snabbkoagulering (ostmassa med löpe). Den lagrade osten är insvept (det vill säga helt täckt av blad) i naturliga, bruna blad från äkta kastanj som hålls ihop av naturlig raffiabast som lindas i 6–12 varv.

Efter minst 15 dagars mognadslagring, varav 10 dagar insvept i blad, har ”Banon” en homogen, krämig, fyllig och smidig struktur. Skorpan är gräddgul eller gyllenbrun under bladen. Det är en ost som kännetecknas av animaliska smaker, främst get, ofta tillsammans med aromer av ammoniak och undervegetation, med en lätt beska i eftersmaken. Konsistensen är fyllig och smälter i munnen. Ostens diameter med blad är 75–85 mm och höjden 20–30 mm. Efter lagringsperioden har ”Banon” en nettovikt utan blad på 90–110 g.

Osten innehåller minst 40 gram torrsubstans per 100 gram ost och minst 40 gram fett per 100 gram ost efter avslutad torkning.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Basfödan i getternas foder ska huvudsakligen komma från det geografiska området. Den ska uteslutande bestå av bete på vall och/eller på betesmark, torrfoder av baljväxter och/eller vildväxande gräs och/eller flora som konserverats under lämpliga förhållanden.

Så snart klimatet och växtligheten tillåter det ska getterna vara på vallen och/eller betesmarken. Getterna ska beta regelbundet på betesmarken och vallarna inom området under minst 210 dagar per år.

De ska beta

—	på betesmark bestående av ett- eller fleråriga vildväxande arter samt av träd-, busk- eller örtartade arter,

—	på permanenta vallar med inhemsk flora,

—	på växtföljdsvallar med gräs eller baljväxter eller en blandning av dessa.

Under minst 4 månader per år ska betet utgöra huvuddelen av getternas grovfoder.

Under den period då grovfodret huvudsakligen ska utgöras av bete ska utfodringen med hö inte överstiga 1,25 kg råmaterial per dag och per vuxen get i hjorden.

Utfodringen med hö ska begränsas till 600 kg råmaterial per vuxen get i hjorden per år.

Utfodringen med grönfoder i tråg tillåts högst 30 dagar per år, och dessa dagar får inte följa på varandra.

Tillskottet av kompletterande foder får uppgå till högst 800 g råmaterial per dag och per vuxen get i hjorden, med en begränsning på 270 kg råmaterial per år och per vuxen get i hjorden.

Det kompletterande fodret ska utslaget över året bestå till minst 60 % av spannmål eller spannmålsbiprodukter. Tillskottet av torkad lusern får uppgå till högst 400 g råmaterial per dag och per vuxen get i hjorden, med en begränsning på 60 kg råmaterial per år och per vuxen get i hjorden.

Tillskottet av foder och torkad lusern med ursprung utanför det geografiska området ska begränsas till 250 kg råmaterial per år och per vuxen get i hjorden.

Ensilage, rundbalar och korsblommiga foderväxter tillåts inte.

I djurens foder får det uteslutande förekomma växter, härledda produkter och kompletterande foder från produkter som inte är genetiskt modifierade. Genetisk modifierade grödor får inte planteras någonstans vid en gård som framställer mjölk som är avsedd att omvandlas till ”Banon” med skyddad ursprungsbeteckning. Detta förbud omfattar alla växtarter som kan komma att användas som foder till jordbruksföretagets mjölkdjur och alla sorters grödor som skulle kunna kontaminera dem.

På gården ska den foderareal som i praktiken är avsedd för gethjorden uppgå till minst 1 ha ängsmark och/eller kulturbete per 8 getter och till 1 ha betesmark per 2 getter.

Beträffande fodrets ursprung är det på grund av det geografiska områdets naturliga faktorer svårt att producera koncentrerat foder och produktionen av foder är begränsad. Eftersom det koncentrerade fodrets ursprung inte preciseras får det komma från områden utanför det geografiska området. Basfödan ska huvudsakligen komma från det geografiska området men getterna får utfodras med hö från andra områden.

Begränsningen av mängden koncentrerat foder och begränsningen av mängden hö med ursprung utanför det geografiska området innebär att den största delen av djurens foder kommer från det avgränsade området.

Mängden tillåtet foder med ursprung utanför det geografiska området är följande, per get och per år:

—	250 kg foderråvara och torkad lusern, dvs. cirka 213 kg torrsubstans (190 kg foder med i genomsnitt 84 % torrsubstans motsvarar 160 kg torrsubstans, och 60 kg torkad lusern med i genomsnitt 89 % torrsubstans motsvarar 53 kg torrsubstans),

—	250 kg torrsubstans foderkoncentrat (motsvarande 270 kg råvara) med ursprung utanför det geografiska området per get och år.

Med beaktande av att geten i genomsnitt äter 1 100 kg foder per år utgör andelen foder från det geografiska området således minst 58 % (räknat som torrsubstans).

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen av ostarna ska äga rum inom det geografiska område som avgränsas i punkt 4.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Varje ost ska saluföras med en egen märkning där namnet på ursprungsbeteckningen framgår i bokstäver som är minst lika stora som alla andra bokstäver på märkningen.

Det är obligatoriskt att inkludera EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) på märkningen av ostar som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Banon”.

Namnet ”Banon” ska ovillkorligen framgå på fakturor och handelsdokument.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar följande kommuner:

Departementet Alpes-de-Haute-Provence (04)

Kommuner som i sin helhet ingår i området: Aiglun, Allemagne-en-Provence, Archail, Aubenas-les-Alpes, Aubignosc, Banon, Barras, Beaujeu, Bevons, Beynes, Bras-d’Asse, Brunet, Céreste, Champtercier, Châteaufort, Châteauneuf-Miravail, Châteauneuf-Val-Saint-Donat, Châteauredon, Clamensane, Cruis, Curel, Dauphin, Digne-les-Bains, Draix, Entrepierres, Entrevennes, Esparron-de-Verdon, Estoublon, Fontienne, Forcalquier, Hautes-Duyes, La Javie, La Motte-du-Caire, Lardiers, La Rochegiron, Le Brusquet, Le Castellard-Mélan, Le Castellet, Le Chauffaut-Saint-Jurson, L’Escale, Les Omergues, L’Hospitalet, Limans, Malijai, Mallefougasse-Augès, Mallemoisson, Mane, Marcoux, Mézel, Mirabeau, Montagnac-Montpezat, Montfuron, Montjustin, Montlaux, Montsalier, Moustiers-Sainte-Marie, Nibles, Niozelles, Noyers-sur-Jabron, Ongles, Oppedette, Peipin, Pierrerue, Pierrevert, Puimichel, Puimoisson, Quinson, Redortiers, Reillanne, Revest-des-Brousses, Revest-du-Bion, Revest-Saint-Martin, Riez, Roumoules, Sainte-Croix-à-Lauze, Sainte-Croix-du-Verdon, Saint-Étienne-les-Orgues, Saint-Jeannet, Saint-Julien-d’Asse, Saint-Jurs, Saint-Laurent-du-Verdon, Saint-Maime, Saint-Martin-de-Brômes, Saint-Martin-les-Eaux, Saint-Michel-l’Observatoire, Saint-Vincent-sur-Jabron, Salignac, Saumane, Sigonce, Simiane-la-Rotonde, Sisteron, Sourribes, Thoard, Vachères, Valbelle, Valernes, Villemus och Volonne.

Kommuner som delvis ingår i området: Château-Arnoux-Saint-Auban, Ganagobie, Gréoux-les-Bains, La Brillanne, Les Mées, Lurs, Manosque, Montfort, Oraison, Peyruis, Valensole, Villeneuve och Volx.

När det gäller dessa kommuner framgår det geografiska områdets gränser av kartor vid stadshusen i de berörda kommunerna.

Departementet Hautes-Alpes (05)

Barret-sur-Méouge, Bruis, Chanousse, Val Buëch-Méouge (pour le territoire de l’ancienne commune de Châteauneuf-de-Chabre), Éourres, Étoile-Saint-Cyrice, Garde-Colombe, La Piarre, Laragne-Montéglin, Le Bersac, L’Épine, Méreuil, Montclus, Montjay, Montmorin, Montrond, Moydans, Nossage-et-Bénévent, Orpierre, Ribeyret, Rosans, Saint-André-de-Rosans, Sainte-Colombe, Sainte-Marie, Saint-Pierre-Avez, Saléon, Salérans, Serres, Sigottier, Sorbiers och Trescléoux.

Departementet Drôme (26)

Aulan, Ballons, Barret-de-Lioure, Eygalayes, Ferrassières, Izon-la-Bruisse, Laborel, Lachau, La Rochette-du-Buis, Mévouillon, Montauban-sur-l’Ouvèze, Montbrun-les-Bains, Montfroc, Montguers, Reilhanette, Rioms, Saint-Auban-sur-l’Ouvèze, Séderon, Vers-sur-Méouge, Villebois-les-Pins och Villefranche-le-Château.

Departement Vaucluse (84)

Aurel, Auribeau, Buoux, Castellet, Gignac, Lagarde-d’Apt, Monieux, Saignon, Saint-Christol, Saint-Martin-de-Castillon, Saint-Trinit, Sault, Sivergues och Viens.

5.   Samband med det geografiska området

Osten ”Banon” har sitt ursprung i Haute-Provence i området runt kommunen Banon. Området, som är torrt och har Medelhavsklimat, består av medelhöga berg och ett landskap av kullar och platåer.

Området präglas av vattenbrist eftersom grundvattnet ligger mycket djupt och ytvatten endast förekommer i form av sällsynta och mycket oregelbundna regn som huvudsakligen infaller under hösten och våren, medan regnbristen är påtaglig på sommaren.

Området för ”Banon” kännetecknas även av en mager, genomsläpplig jord som huvudsakligen består av kalk och som har en utomordentlig förmåga att suga upp regn.

Landskapet växlar mellan gles skogsvegetation med aleppotall, ek, ginst, buxbom och doftrika växter, hedmarker med sly och spridda buskar samt odlingar som är anpassade efter det stränga klimatet i de medelhöga provensalska bergen, med torka, stark sol och återkommande vinterkyla, vilket sammantaget ger en växtlighet som utgör lämpliga betesmarker för gethjordarna.

Naturförhållandena i denna region förklarar varför ekonomin i området generellt domineras av betesbruk och grödor med låg avkastning.

För uppfödaren utgör betes- och foderytorna grundvalen för getternas foder. Uppfödarna har inrättat ett särskilt produktionssystem där man kombinerar naturresursernas mångfald. Genom betet kombineras tre typer av resurser: naturliga ängsmarker, skog och kväverika baljväxter. Majoriteten av uppfödarna vaktar sina getter, vilket gör det möjligt för dem att efter hand som betesmarkerna utnyttjats och årstiderna växlar komplettera med bete från vallar med esparsett eller lusern.

Provence ligger inom det område där man vid osttillverkning använt löpe i motsats till i Nordfrankrike där användning av mjölksyrakultur har dominerat (långsam koagulering på cirka 24 timmar). Redan på 1400-talet bjöds ”den gode kung René” på ”små, mjuka ostar med löpe”, vilket är en uppenbar hänvisning till löpe.

Traditionellt har de vassleavskiljande ostformar som använts i Provence varit försedda med stora hål, vilket antyder att ostmassan måste ha innehållit löpe (ostmassa med mjölksyrakultur skulle rinna igenom den typen av ostformar).

Dessutom har den insvepning i blad som är typisk för ”Banon” två syften: å ena sidan är det en konserveringsmetod och å andra sidan är det en framställningsmetod. Det är ett slags bearbetning av färskosten som på samma gång tillgodoser behovet av att konservera och av att förbättra osten.

Bearbetningen av produkten består huvudsakligen av att ”svepa in” osten i blad från äkta kastanj. Det är denna bearbetning som omvandlar osten från ”Tome” till ”Banon”. Bladen fungerar som isolering mot luften och som ett tillsatsmedel som gör det möjligt för ostens aromatiska egenskaper att utvecklas.

Även om det finns många växter som tycks kunna höra ihop med ost (vinranka, äkta kastanj, platan, valnöt osv.) är det bladen från den äkta kastanjen som ska användas, tack vare deras solida uppbyggnad och garvningsegenskaper.

”Banon” har anor från slutet av 1800-talet. Småbrukarna sökte vägar att utnyttja denna jord med liten jordbrukspotential samt de torftiga naturresurserna i den mån det gick: flerskiftesbruk för självhushåll idkades där det förekom god jord och från den vildare miljön i skogen och på hedmarken utnyttjade man resurserna i form av virke, vilt, svamp, bär, tryffelsvamp och lavendel. Förutom grisar och ett fåtal höns höll sig alla familjer med en liten hjord av tama får och några getter, djur som kompletterar varandra såväl i den praktiska vardagen, genom att utnyttja hedmarken och den omgivande undervegetationen maximalt, som på ett ekonomiskt funktionellt plan. Medan fåren utnyttjades för köttets skull fungerade getterna tack vare sin mjölk som ”fattigmanskor”. I färsk form användes mjölken som mat för familjerna, men den användes även till osttillverkning, vilket var det enda sättet att bevara dess näringsvärde över tid.

Även om osttillverkningen sker för hushållsbruk får den ett handelsvärde när man kan producera mer av den än vad familjen konsumerar. Produktionsöverskottet tas i så fall till de lokala marknaderna för att säljas vidare.

Det var i detta sammanhang som kantonhuvudorten Banon, ett viktigt kommunikationsnav och geografiskt centrum i trakten kring Lure och Albion, kom att bli den viktigaste handelsplatsen, där det hölls ostmässor och anordnades ostmarknader.

Det första omnämnandet av de insvepta, små fasta ostar som förknippas med namnet ”Banon” återfinns i boken Cuisinière provençale av Marius Morard från 1886.

Under efterkrigstiden gjorde de tekniska landvinningarna sitt gradvisa intåg i fråga om ostframställningsmetoderna. Getuppfödningen blev mer specialiserad och man gick ifrån produktionen för hushållsbruk: medan ostproduktionen tidigare i första hand syftade till att tillgodose familjens behov och i andra hand till försäljning gick man nu över till en produktion som främst var avsedd att säljas (och familjen fick konsumera det som blir över).

Enligt J.M. Mariottinis undersökning A la Recherche d’un fromage: le ”Banon” éléments d’histoire et d’ethnologie har ”Banon” alltid framställts med löpe och i våra dagar är det en av de få ostar som fortfarande tillverkas med denna metod.

”Banon” är en mjuk ost som tillverkas av obehandlad helfet getmjölk. Den framställs genom snabbkoagulering (ostmassa med löpe eller osyrad ostmassa). Den lagrade osten är insvept (plié), det vill säga helt täckt av naturliga, bruna blad från äkta kastanj som hålls ihop av naturlig raffiabast som lindas i 6–12 varv.

”Banon” har följande egenskaper:

—	Skorpan är gräddgul eller gyllenbrun under bladen.

—	Osten har en fyllig konsistens som smälter i munnen.

—	Den kännetecknas av animaliska smaker, främst get, ofta tillsammans aromer av ammoniak och undervegetation, med en lätt beska i eftersmaken.

Det geografiska området påverkas av Medelhavet och består av en kalkdominerad, föga bördig jordmån som vanligtvis släpper igenom regnvattnet i stället för att lagra det. Dessa omständigheter ger upphov till en vegetation bestående av en hedmark med bland annat taggig ginst, hagtorn, slån, cistusros, enbuskar, lavendel, bergmynta, timjan och äkta kastanj. Det är en miljö som är gynnsam för getuppfödning och betesbruk.

Metoden med en osyrad ostmassa har sin grund i klimatförhållandena (hög temperatur och torrt klimat). I denna region är det i själva verket omöjligt att utan specifika tekniska medel kyla mjölken och därefter hålla den vid en låg temperatur för att mjölksyrabakterierna ska kunna verka utan risk för att mjölken ska surna. Följaktligen måste man få mjölken att koagulera med hjälp av löpe.

Insvepningen av de små fasta ostarna gjorde det möjligt att tillgodose behovet av mat under hela året, i synnerhet under vintern när getternas mjölk sinade.

”Banon” är ett resultat av en kombination av alla dessa faktorer – en karg miljö som kan utnyttjas av människan genom att den är gynnsam för extensiv getuppfödning, ett varmt och torrt klimat som gör det naturligt att välja en metod där ostmassan tillsätts löpe och en bearbetningsmetod (insvepning) som gör det möjligt att konservera osten under längre tid.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-3ab11b39-00cf-48f7-a2b3-ac5e71b90836