(1)

Den 10 april 2013 mottog kommissionen ett klagomål om påstått olagligt stöd från stadsfullmäktige i Portsmouth (nedan kallad stadsfullmäktige) till MMD Shipping Services Ltd (nedan kallat MMD). Inlämnandet av ett formellt klagomål föregicks av att klaganden lämnade in ett informellt klagomål den 8 juni 2012 och av ett möte den 29 november 2012.

(2)

Kommissionen vidarebefordrade klagomålet till Förenade kungariket den 8 maj 2013. Förenade kungariket överlämnade sina synpunkter den 1 juli 2013. Den 10 oktober 2013 skickade kommissionen en begäran om kompletterande uppgifter om de påstådda åtgärderna. Förenade kungariket besvarade denna begäran den 25 november 2013 och den 9 december 2013.

(3)

Kommissionen mötte klaganden den 10 april 2014 och skickade den 16 april 2014 en icke-konfidentiell version av Förenade kungarikets inlagor till klaganden för synpunkter. Klaganden lämnade sina synpunkter den 12 november 2014.

(4)

Genom en skrivelse av den 19 september 2016 underrättade kommissionen Förenade kungariket om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende åtgärden. Förenade kungariket lämnade sina synpunkter på kommissionens beslut att inleda förfarandet genom en skrivelse av den 21 november 2016.

(5)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på åtgärderna i fråga.

(6)

Kommissionen mottog synpunkter från två berörda parter, från klaganden och från en anonym berörd part. Kommissionen vidarebefordrade dessa till Förenade kungariket den 21 januari 2017, och Förenade kungariket gavs tillfälle att bemöta dem. Kommentarer från Förenade kungariket togs emot genom en skrivelse av den 15 februari 2017.

(7)

Den 26 april 2017 höll kommissionen ett möte med Förenade kungariket. Efter detta möte lämnade Förenade kungariket ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 12 januari 2018.

(8)

Den 18 april 2018 höll kommissionen en telefonkonferens med Förenade kungariket, varefter Förenade kungariket lämnade ytterligare upplysningar genom skrivelser av den 5 juni och den 22 juni 2018.

(9)

Sedan 2008 är MMD ett helägt dotterbolag till stadsfullmäktige och det tillhandahåller godshanteringstjänster (stuveri, lagring och distribution av främst frukt och andra färskvaror) för kunder vid Portsmouths internationella hamn (nedan kallad hamnen), som också ägs och drivs av stadsfullmäktige. MMD är hamnens främsta aktör inom godshantering och har ett långfristigt hyresavtal för de viktigaste kajerna för godshantering. Andra verksamheter i hamnen rör roll-on/roll-off-tjänster för färjor och kryssningsfartyg.

(10)

MMD har en årlig omsättning på ca 15 miljoner brittiska pund och nästan 200 anställda. Innan stadsfullmäktige förvärvade MMD hade MMD gått med förlust åtminstone sedan räkenskapsåret 2002/2003. Efter att stadsfullmäktige förvärvade MMD 2008 hamnade företagets ekonomiska resultat i stort sett i balans tack vare de årliga intäktsbidragen från stadsfullmäktige, utan vilka MMD skulle ha noterat en rörelseförlust under åren 2008–2016. Räkenskapsåret 2016/2017 var det första året MMD noterade en vinst utan intäktsbidrag från stadsfullmäktige (se tabell 1).

(11)

I sitt klagomål 2013 angav klaganden en rad åtgärder som påstods utgöra olagligt och oförenligt stöd från stadsfullmäktige till MMD. Det påstådda stödet omfattade följande åtgärder:

(12)

I det ursprungliga klagomålet hävdades det generellt att stadsfullmäktige inte hade agerat i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi, eftersom man hade förvärvat och gett ekonomiskt stöd till ett företag som var olönsamt trots att det fortsatt att gå med förlust sedan 2008. Klaganden uppskattade att det totala stödet från stadsfullmäktige till MMD per november 2014 hade uppgått till 17,3 miljoner brittiska pund. Utan fortsatt stöd från stadsfullmäktige hade MMD inte kunnat överleva på marknaden. Enligt klaganden innebar därför stadsfullmäktiges fortsatta stöd med hjälp av offentliga medel en betydande ekonomisk fördel för MMD som gjorde det möjligt för MMD att erbjuda befintliga och potentiella kunder lägre priser på sina godshanteringstjänster. Detta påstods leda till en snedvridning av konkurrensen på marknaden för hantering och lagring av importerade färskvaror.

(13)

Stadsfullmäktige förvärvade MMD från en tidigare privat ägare för ett pris på 2,07 miljoner brittiska pund. Som en del av den inledande investeringen gjorde stadsfullmäktige även ytterligare kapitalinvesteringar i MMD på 2,34 miljoner brittiska pund i form av kapitaltillskott och planerade att täcka MMD:s förluster under räkenskapsåren 2008/2009 och 2009/2010 med ett totalbelopp på 1,443 miljoner brittiska pund.

(14)

Trots klagandens påståenden ansåg kommissionen i beslutet att inleda förfarandet att stadsfullmäktige agerade i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi genom att förvärva MMD på dessa villkor och att åtgärd 1 därför inte medför någon ekonomisk fördel för MMD och inte utgör statligt stöd. Varken klaganden eller den anonyma berörda parten lämnade några ytterligare argument eller bevis i fråga om åtgärd 1. Mot bakgrund av detta görs ingen bedömning av åtgärd 1 i detta beslut.

(15)

Sedan förvärvet 2008 har stadsfullmäktige gett MMD intäktsbidrag i form av överföringar av likvida medel som bokförts som ”övriga rörelseintäkter”, vilket ökat rörelseintäkterna (och därmed minskar rörelseförlusterna). I det ursprungliga investeringsscenariot förutsågs bara ett behov av att täcka MMD:s förluster under de första två åren och med ett totalbelopp som begränsade sig till 1,443 miljoner brittiska pund. Stadsfullmäktige fortsatte dock att ge intäktsbidrag även efter räkenskapsåret 2009/2010, och de intäktsbidrag som getts fram till och med 2016 uppgick till totalt 16,71 miljoner brittiska pund (se tabell 1 nedan). Inga intäktsbidrag gavs för räkenskapsåret 2016/2017 och MMD noterade en vinst för det året.

Tabell 1

Intäktsbidrag från stadsfullmäktige till MMD och MMD:s resultat under räkenskapsåren 2008/2009–2016/2017

(16)

Intäktsbidragen gavs i form av överföringar av likvida medel för att täcka MMD:s årliga rörelseförlust. Klaganden anser att MMD inte hade uppnått lönsamhet utan det fortsatta ekonomiska stödet från stadsfullmäktige. Klaganden anser också att stadsfullmäktige inte heller gjorde någon ordentlig analys av huruvida de ytterligare bidragen till MMD var ekonomiskt försvarbara.

(17)

År 2010 beslutade stadsfullmäktige att tillhandahålla MMD en långfristig (på upp till 20 år) lånefacilitet på 6,944 miljoner brittiska pund. Räntesatsen på lånefaciliteten uppgår till 4,81 %, vilket motsvarar stadsfullmäktiges lånekostnader plus en administrationsavgift på 0,25 %. Syftet med lånefaciliteten är att stödja MMD:s kapitalutgifter. De allmänna villkoren för lånefaciliteten fastställs i ett avtal om företagslån mellan stadsfullmäktige och MMD, medan ytterligare dokument krävs varje gång lånefaciliteten utnyttjas (uppgifter om vilka kapitalutgifter som lånet avser att täcka, en finansiell bedömning av MMD och stadsfullmäktige för varje utnyttjande av faciliteten, lämplig dokumentation av ställda säkerheter). Mellan 2010 och 2017 utnyttjade MMD totalt 5,7 miljoner brittiska pund inom ramen för lånefaciliteten.

(18)

Enligt klaganden gav lånefaciliteten från stadsfullmäktige MMD en långfristig finansiering på villkor som MMD inte skulle ha kunnat få från vanliga kommersiella långivare. Klaganden hävdar också att låneavtalet mellan stadsfullmäktige och MMD inte bara är oundertecknat utan framför allt saknar de villkor som en kommersiell långivare normalt skulle kräva (t.ex. om finansiella åtaganden och betalningsinställelse). Klaganden anser slutligen att finansieringen från stadsfullmäktige ger MMD möjlighet att investera i ny driftsinfrastruktur och tillgångar och följaktligen medför en konkurrensfördel. Enligt klaganden motsvarar den långfristiga lånefaciliteten därför inte villkoren för en aktör i en marknadsekonomi och utgör, eftersom alla övriga kriterier också är uppfyllda, olagligt statligt stöd.

(19)

För att stödja MMD:s verksamhet beslutade stadsfullmäktige år 2010 och 2011 att köpa två mobila hamnkranar för ca 2,1 miljoner brittiska pund styck och att hyra ut dem till MMD enligt ett operationellt leasingavtal med en giltighetstid på sju år. Månadshyran på 16 000 brittiska pund (mer än 190 000 brittiska pund per år) för varje kran har beräknats så att stadsfullmäktiges investering återbetalas under kranarnas förväntade livstid på 15 år och täcker även stadsfullmäktiges egna kapitalkostnader (vilket sammantaget innebär en effektiv ränta på 4,46 % respektive 4,62 %).

(20)

Även om klagomålet inte innehåller några särskilda argument som rör just denna åtgärd är förvärvet och uthyrningen av kranarna en del av de olika finansieringsåtgärder som omfattas av klagomålet om att stadsfullmäktige stöder MMD:s investeringar i ny utrustning på ett sätt som påstås inte överensstämma med marknadsmässiga villkor.

(21)

I samband med förvärvet fördes MMD in inom ramen för stadsfullmäktiges bankförbindelser med banken Lloyds TSB. I utbyte mot detta krävde Lloyds TSB ytterligare säkerheter i form av en kontantdeposition på 1 miljon brittiska pund. I maj 2009 utökades säkerhetsdepositionen till 1,2 miljoner brittiska pund, och på våren 2010 minskades depositionen till 0,55 miljoner brittiska pund. År 2011 kompletterades säkerhetsdepositionen hos Lloyds TSB med en garanti från stadsfullmäktige till banken i utbyte mot en kontokredit för MMD på 1 miljon brittiska pund.

(22)

Depositionen och även den efterföljande garantin krävdes av Lloyds TSB för att täcka MMD:s normala affärstransaktioner och som säkerhet för betalningar som banken gör för MMD:s räkning (t.ex. för CHAPS-betalningar, BACS-betalningar, faciliteten för tullgarantier och företagsbetalkort). Lloyds TSB kan göra anspråk på depositionen eller garantin om MMD inte fullgör sina skyldigheter i fråga om dessa betalningar från banken.

(23)

Klaganden inkluderar säkerheten för kontokrediten i de åtgärder som utgör ett fortsatt ekonomiskt stöd från stadsfullmäktige till MMD och som påstås ge MMD en otillbörlig ekonomisk fördel.

(24)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen farhågor om att det fortsatta stödet till MMD genom de årliga intäktsbidragen inte skulle vara förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Stödet från stadsfullmäktige i form av intäktsbidrag gick långt utöver den tidsperiod och det belopp som planerades i det ursprungliga investeringsscenariot (16,71 miljoner brittiska pund under åtta år jämfört med de 1,44 miljoner brittiska pund under två år som ursprungligen planerades), och det fanns därför farhågor om att dessa kontanta bidrag skulle kunna betraktas som ett kortfristigt och tillfälligt stöd för omstrukturering av företaget.

(25)

Dessutom framgick det redan tydligt under det första året, 2008/2009, att den ursprungliga ekonomiska prognosen inte skulle bli verklighet. Även om det fanns bevis för att en lämplig ekonomisk analys hade gjorts inför förvärvet av MMD fanns det få, om några, tillgängliga uppgifter som visade att varje ytterligare intäktsbidrag hade analyserats ordentligt i ekonomiskt hänseende.

(26)

Argumentet att bidragen i stort sett uppvägdes av de inkomster från MMD till stadsfullmäktige som skulle gå förlorade om verksamheten upphörde ansågs vara bristfälligt, eftersom det inte fanns några bevis för att de tillgångar i hamnen (kajer, magasin osv.) som användes av MMD skulle förbli oanvända om MMD försattes i likvidation eller för att detta skulle leda till en fullständig förlust av de hyresintäkter och tonnageavgifter som betalades till stadsfullmäktige.

(27)

Slutligen fanns det inga belägg för att stadsfullmäktige hade jämfört sitt fortsatta stöd med alternativa scenarier (t .ex. att försätta MMD i likvidation) för att visa att det faktiskt var det ekonomiskt sett mest fördelaktiga alternativet för hela tidsperioden.

(28)

Mot bakgrund av att MMD under flera år inte hade kunnat uppnå lönsamhet utan intäktsbidragen från stadsfullmäktige uttryckte kommissionen i beslutet att inleda förfarandet tvivel om att lånevillkoren motsvarade risken för att MMD skulle ställa in betalningarna. Det föreföll tveksamt att en privat långivare, även om denna var ett moderbolag, skulle ha beviljat ett sådant lån utan att på lämpligt sätt ha tagit itu med dotterbolagets ekonomiska svårigheter.

(29)

Farhågorna beträffande villkoren för lånefaciliteten bekräftades också av kommissionens meddelande om referensräntor 2008, enligt vilket en marknadsränta för ett företag i svårigheter (utan stadsfullmäktiges fortsatta stöd skulle MMD nästan säkert ha varit ett företag i svårigheter), även med en hög säkerhetsnivå (vilket inga uppgifter tydde på), skulle uppgå till 5,48 % 2011 och mellan 5,46 % och 5,74 % 2012. Utan säkerheter skulle räntan ha uppgått till över 11 %.

(30)

Slutligen var det avtal om företagslån som Förenade kungariket lämnade in förhållandevis allmänt hållet och saknade vissa standardvillkor som normalt krävs (t.ex. om finansiella åtaganden och betalningsinställelse).

(31)

Eftersom åtgärden till sin effekt påminner mycket om den långfristiga lånefacilitet som beskrivs ovan (finansiering av MMD:s kapitalutgifter baserat på stadsfullmäktiges lånekostnader), var farhågorna i beslutet jämförbara med de som gällde den långfristiga lånefaciliteten.

(32)

Enligt beslutet att inleda förfarandet tycktes de dokument med analyser av förvärvet av MMD som Förenade kungariket lämnat in inte beakta den utökade säkerhetsdeposition som stadsfullmäktige gjort. Även om man skulle godta argumentet att depositionen hade förutsetts implicit fanns det inga belägg för att stadsfullmäktige hade gjort någon ny analys av den fortsatta exponeringen. Trots MMD:s fortsatta förluster fortsatte stadsfullmäktige helt enkelt att tillhandahålla en säkerhet för lånefaciliteterna för MMD:s rörelsekapital.

(33)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen därför tvivel på att MMD skulle kunna ha fått tillgång till dessa faciliteter utan stadsfullmäktiges stöd, samtidigt som det föreföll osannolikt att ett privat moderbolag i samma situation skulle ha fortsatt att ge detta ekonomiska stöd utan att på ett lämpligt sätt ha tagit itu med dotterbolagets ekonomiska svårigheter.

(34)

Klaganden uttryckte i sina synpunkter stöd för beslutet att inleda förfarandet, men reserverade sig mot slutsatsen om åtgärd 1 utan att lägga fram ytterligare argument eller bevis i fråga om denna åtgärd. Vad gäller åtgärderna 2–5 hänvisade klaganden till sina tidigare inlagor och upprepade sin ståndpunkt att det saknades grund för stadsfullmäktiges slutsats att dess ekonomiska stöd någonsin skulle ge en rimlig affärsmässig avkastning, men lade inte fram några ytterligare bevis eller argument för sina synpunkter. Klaganden uppmanade därför kommissionen att dra slutsatsen att åtgärderna 2–5 utgör ett oförenligt statligt stöd som måste återkrävas.

(35)

Den anonyma berörda parten stödde den preliminära bedömningen i beslutet att inleda förfarandet och ansåg att åtgärderna 2–5 uppenbart utgjorde ett statligt stöd till MMD genom vilket stadsfullmäktige gav fortsatt ekonomiskt stöd till ett kroniskt ineffektivt och olönsamt företag. Den berörda parten ansåg att MMD utan det fortsatta stödet för länge sedan skulle ha hamnat på obestånd och upphört med sin verksamhet. Den anonyma berörda parten lämnade inga synpunkter på åtgärd 1.

(36)

Enligt den anonyma berörda parten agerade stadsfullmäktige inte som en rationell affärsmässig investerare, eftersom man fortsatte att finansiera MMD utan att försäkra sig om någon meningsfull eller framgångsrik omstrukturering av MMD för att komma till rätta med företagets problem. Den berörda parten hävdade att ingen rationell investerare skulle ha köpt ett olönsamt företag och fortsatt att finansiera det under flera år utan att genomföra några förändringar för att komma till rätta med lönsamhetsproblemet.

(37)

Vad gäller intäktsbidragen (åtgärd 2) instämde den anonyma berörda parten i beslutet att inleda förfarandet och framhöll att stadsfullmäktige helt enkelt ersatte MMD för rörelseförlusterna varje år utan att göra någon ordentlig bedömning. Även i fråga om åtgärderna 3 och 4 instämde den anonyma berörda parten i beslutet att inleda förfarandet och hävdade att MMD utan stödet från stadsfullmäktige inte skulle ha haft tillgång till någon finansiering på jämförbara villkor. Slutligen instämde den berörda parten i att även åtgärd 5 utgjorde en otillbörlig fördel för MMD som inte skulle ha varit tillgänglig från en rationell ekonomisk investerare.

(38)

Den anonyma berörda parten gav därefter stöd för den preliminära bedömningen i beslutet att inleda förfarandet att stödåtgärderna inte ens uppfyller de grundläggande villkoren för förenligt undsättnings- eller omstruktureringsstöd.

(39)

Vidare framhåller den anonyma berörda parten att dessa subventioner har haft en betydande inverkan på konkurrensen, eftersom sektorn för hantering av färskvaror är en starkt konkurrensutsatt marknad med små marginaler där legitima aktörer utan stöd är särskilt känsliga för konkurrens från aktörer med olagligt statligt stöd. Enligt den berörda parten påstods också MMD erbjuda priser för sina godshanteringstjänster som låg under marknadspriserna (bl.a. erbjudande om kostnadsfri lagring) för att locka och behålla kunder. Stödet skadade därmed inte bara enskilda konkurrenter, utan hela verksamheten på marknaden.

(40)

Den anonyma berörda parten begärde därför att kommissionen skulle kräva att det olagliga och oförenliga stödet till MMD återkrävdes.

(41)

Förenade kungariket motsatte sig i sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet kommissionens preliminära bedömning att åtgärderna 2–5 kunde utgöra statligt stöd och lade fram ytterligare argument till stöd för sitt påstående att alla åtgärderna var förenliga med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Förenade kungariket lade även fram förhandsbevisning till stöd för sitt påstående.

(42)

Förenade kungariket hävdade i synnerhet att stadsfullmäktiges beslut att stödja MMD under åren efter 2008, genom intäktsbidragen och på andra sätt, fattades av affärsmässiga skäl och baserades på en motiverad bedömning av potentiella fördelar och risker. I samband med beslutet beaktades de många inbördes relaterade ekonomiska områden och synergier som var beroende av att man bibehöll en kommersiell verksamhet i en helägd anläggning vars verksamhet rättsligt och politiskt är begränsad till hamnrelaterade aktiviteter. Enligt Förenade kungariket gjordes kontinuerligt en bedömning av det ekonomiskt rationella i att fortsätta stödet till MMD jämfört med alla andra rimliga alternativ för en anläggning med dessa begränsningar.

(43)

Förenade kungariket hävdade att stadsfullmäktige har utövat en noggrann ekonomisk kontroll av sin investering i företaget och att kommissionens påstående att stadsfullmäktige ”blint” hade följt de överdrivet optimistiska prognoserna från MMD:s ledning därför inte var korrekt. Stadsfullmäktige utnämnde sin högsta ekonomiska tjänsteman till direktör för MMD för att övervaka företagets ekonomiska resultat, i syfte att tillhandahålla lämpliga ekonomiska kunskaper och säkerställa att stadsfullmäktige på ett korrekt sätt uppfyllde sina rättsliga skyldigheter i fråga om ekonomisk förvaltning. Såsom angavs i de interna dokument som bifogades Förenade kungarikets inlaga gjorde medlemmar i stadsfullmäktige regelbundna bedömningar av om de faktorer som motiverade förvärvet av företaget 2008 fortsatt motiverade till ytterligare stöd. I likhet med alla andra aktörer i en marknadsekonomi med starka intressen i en helägd anläggning med begränsade alternativa användningsområden och en mängd relaterade leveranskedjor inom andra ekonomiska områden, agerade stadsfullmäktige på ett sätt som främjade värdet på dess mark och gav en hållbar avkastning.

(44)

I likhet med all annan hamnverksamhet är efterfrågan på den frukthantering som utgör MMD:s huvudverksamhet ojämn och på kort sikt känslig för tillkomst eller förlust av kunder. Under de första åren efter 2008 drabbades företaget av oförutsedda problem. MMD:s ekonomiska resultat har dock förbättrats avsevärt – även om det skett långsammare än vad som ursprungligen förutsågs – genom att nya kunder tillkommit och genom ett aktivt omstruktureringsprogram (som fastställdes i beslutsunderlaget för förvärvet av MMD 2008 och som uppdateras som en del av MMD:s framåtblickande affärsplaner) som har minskat kostnaderna, effektiviserat företaget och gjort det mer konkurrenskraftigt.

(45)

Förenade kungariket framhåller också att stadsfullmäktige även äger och driver en vältrafikerad färjehamn intill MMD:s anläggning. Stadsfullmäktige kan utnyttja, och gör det också, synergierna mellan de två verksamheterna, vilket gynnar färjehamnen, t.ex. genom att stadsfullmäktige kan erbjuda kommersiella färjeoperatörer MMD:s stuveritjänster för hantering av kommersiellt gods. Detta har bidragit till att locka nya verksamheter till färjehamnen.

(46)

Stadsfullmäktige får även inkomster från MMD i form av hyresintäkter, tonnageavgifter, lotsavgifter och andra intäkter. Även om detta i sig inte nödvändigtvis motiverar ett fortsatt stöd till företaget på lång sikt anser Förenade kungariket att det är lämpligt att stadsfullmäktige tar hänsyn till dessa inkomster i den totala bedömningen av om det är ekonomiskt rationellt för stadsfullmäktige att fortsätta sitt stöd.

(47)

Förenade kungariket framhåller också att möjliga alternativ till att fortsätta MMD:s verksamhet med stöd från stadsfullmäktige övervägdes vid olika tillfällen och jämfördes med status quo i fråga om de ekonomiska fördelarna.

(48)

För det första har stadsfullmäktige sedan 2008 övervägt att diversifiera MMD:s verksamhet till andra typer av gods, men av olika logistiska skäl finns det inga alternativa verksamheter som sannolikt skulle förbättra MMD:s ekonomiska resultat (3).

(49)

För det andra gjorde stadsfullmäktige en bedömning av alternativet att likvidera företaget och utnyttja marken för andra ändamål (t.ex. under diskussionerna om skälen för fortsatta investeringar 2013 – se skäl 57), men det fanns en mängd faktorer som talade emot detta alternativ:

(50)

Mot bakgrund av dessa begränsningar anser Förenade kungariket att stadsfullmäktige har skäl att tillse att man får bästa möjliga avkastning genom att investera i MMD som en hållbar och lönsam hyrestagare.

(51)

Till stöd för sina argument lämnade Förenade kungariket också kopior på en ekonomisk modell som stadsfullmäktige tagit fram för att bedöma investeringen i MMD och analysera olika tillgängliga alternativ och beräkna deras ekonomiska fördelar. Modellen uppdaterades regelbundet för att ta hänsyn till MMD:s resultat, förändrade marknadsvillkor, utsikter osv., och det ekonomiskt rationella i att ge ytterligare stöd till MMD i form av intäktsbidrag och annan finansiering jämfördes därför regelbundet med andra alternativ. Förenade kungariket förklarade att man inte hade tillgång till alla versioner av modellen för vart och ett av de föregående åren, eftersom modellen utgjordes av en enda Excel-fil som uppdaterats kontinuerligt utan att tidigare resultat hade arkiverats. Man bekräftade emellertid att modellen konsekvent hade använts som grund för att avgöra om det var ekonomiskt rationellt att fortsätta stödja MMD eller om något annat alternativ skulle väljas. Förenade kungariket lämnade två arbetsversioner av modellen från maj/juni 2013 som fanns tillgängliga.

(52)

Efter att ha vägt samman alla dessa faktorer drog stadsfullmäktige slutsatsen att det på medellång och lång sikt är mer fördelaktigt att fortsätta stödja företaget och genomföra de olika omstruktureringsåtgärderna för att återupprätta MMD:s lönsamhet. Förenade kungariket betonar att det finns starka affärsmässiga skäl för att stödja företaget. MMD har en placering som gör det väl ägnat för godshantering av färskvaror från producenter i landets södra delar, och hamnen är en av få hamnar som har de kunskaper och den förmåga som krävs för hantering av transporter av färskvaror med kylfartyg. MMD har framgångsrikt anpassat sig till utvecklingen av nya fartygstyper, vilket har lett till många nya kunder. De investeringar som gjorts i den speciella hanteringen av färsk frukt och färska grönsaker (kylförvaring, kranar och transporter) gör att MMD fortsätter att vara konkurrenskraftigt som ett ledande införselställe för fruktimportörer.

(53)

Förenade kungariket framhåller också att MMD:s positiva ekonomiska resultat för räkenskapsåret 2016/2017 visar på en betydande förbättring av det ekonomiska resultatet och bekräftar de tidigare antaganden man gjort att MMD skulle kunna uppnå lönsamhet även utan fortsatta intäktsbidrag.

(54)

Slutligen lyfter Förenade kungariket fram det faktum att det test som kommissionen måste göra för att bedöma huruvida åtgärderna 2–5 överensstämmer med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi rör frågan om huruvida en privat aktieägare i samma situation som stadsfullmäktige skulle haft skäl att fortsätta stödet till företaget under dessa omständigheter. För detta krävs en förhandsbedömning, inte en bedömning i efterhand, som baseras på den information som stadsfullmäktige hade tillgång till vid den berörda tidpunkten. Stadsfullmäktige anser att alla stödåtgärder man vidtagit bedömdes på ett korrekt sätt och vägdes samman i fråga om sannolika fördelar och risker. Stadsfullmäktige har inte på någon punkt efter det ursprungliga förvärvet av MMD tagit hänsyn till icke-ekonomiska kriterier i den ekonomiska bedömningen av MMD (t.ex. den lokala sysselsättningen, miljörisker eller regionalpolitiska överväganden). Stadsfullmäktige har hela tiden agerat på samma sätt som en privat aktieägare skulle ha gjort under liknande omständigheter.

(55)

Efter ett möte med kommissionen den 26 april 2017 lämnade Förenade kungariket ytterligare uppgifter om de förändrade omständigheterna för MMD:s verksamhet under hela den berörda tidsperioden, och angav vad stadsfullmäktige kände till vid tidpunkten för beviljandet av var och en av stödåtgärderna. Varje år gjordes en bedömning av viktiga händelser som påverkade MMD:s ekonomiska resultat, vilket visar att stadsfullmäktige inte bara ”blint” följde ounderbyggda, överdrivet optimistiska prognoser från MMD:s ledning. Förenade kungariket hävdar tvärtom att bevisen tydligt visar att MMD:s ledning på ett kraftfullt och affärsmässigt sätt tog itu med de problem som uppstod och ledde företaget mot en framtida lönsamhet, med en helt adekvat tillsyn från stadsfullmäktiges sida i de lägen då avgörande beslut behövde fattas.

(56)

Förenade kungarikets inlaga kompletterades med ytterligare bevis från de aktuella tidpunkterna på dessa ekonomiska och kommersiella förhandsbedömningar från MMD:s och stadsfullmäktiges sida. Förenade kungariket förklarade också att många av stadsfullmäktiges interna genomgångar om MMD gjordes muntligt snarare än skriftligt och därmed inte kan påvisas genom skriftlig bevisning. Förenade kungariket anser oavsett detta att de dokument som lämnats in ger tillräckliga bevis för att stadsfullmäktige sedan MMD förvärvades 2008 har fattat rimliga och affärsmässigt motiverade beslut avseende MMD.

(57)

De kompletterande uppgifter som lämnats in visar också (och innehåller relevanta skriftliga bevis för) att stadsfullmäktige vid flera tillfällen under den berörda tidsperioden övervägde andra alternativ:

(58)

Efter en telefonkonferens den 18 april 2018 lämnade Förenade kungariket ytterligare bevis från de aktuella tidpunkterna på ekonomiska förhandsbedömningar av olika tillgängliga alternativ tillsammans med en detaljerad beskrivning av den ekonomiska modell som dessa byggde på.

(59)

Vad gäller synpunkterna från klaganden påpekade Förenade kungariket att de bara upprepar påståendena om statligt stöd från beslutet att inleda förfarandet utan att tillhandahålla några specifika synpunkter eller bevis. Förenade kungariket angav sin ståndpunkt i fråga om dessa synpunkter i sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet.

(60)

Även vad gäller synpunkterna från den anonyma berörda parten påpekade Förenade kungariket att de i de flesta fall bara upprepar påståendena från beslutet att inleda förfarandet utan att tillhandahålla några specifika synpunkter eller bevis. Förenade kungariket kommenterade emellertid tre specifika synpunkter från den anonyma berörda parten.

(61)

För det första motsätter sig Förenade kungariket påståendet att stadsfullmäktige bara nöjde sig med att täcka MMD:s förluster utan att försöka omstrukturera eller reformera företaget. Såsom Förenade kungariket även förklarar i sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet har stadsfullmäktige tillsammans med MMD:s ledning vidtagit en rad åtgärder för att omstrukturera företaget, minska kostnaderna, förbättra effektiviteten och göra företaget mer konkurrenskraftigt. Åtgärderna omfattar bland annat följande:

(62)

Omstruktureringsplanen var en del av det ursprungliga beslutsunderlaget för förvärvet av MMD 2008, och MMD:s framsteg i genomförandet av omstruktureringsprogrammet rapporterades regelbundet muntligt och skriftligt till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige har därigenom agerat som en privat aktör skulle ha gjort för att genomföra nödvändiga förändringar av företaget i syfte att förbättra resultatet och konkurrenskraften. Åtgärderna finns tydligt dokumenterade i de interna dokument som togs fram på förhand av stadsfullmäktige och MMD och som lämnades in som bevis av Förenade kungariket.

(63)

För det andra tillbakavisade Förenade kungariket påståendet att MMD skulle ha erbjudit priser för sina godshanteringstjänster som låg under marknadspriserna för att locka och behålla kunder på färskvaruområdet och att MMD till och med skulle ha erbjudit kunder kostnadsfri lagring. Den anonyma berörda parten lämnade inga bevis till stöd för dessa påståenden, utan uppgav bara att MMD ”påstods” erbjuda dessa priser utan att ange vem som stod bakom påståendena. Enligt Förenade kungariket är dessa påståenden grundlösa, eftersom MMD:s priser återspeglar de priser som erbjuds i andra hamnar och i vissa fall till och med ligger högre än konkurrenternas priser. Förenade kungariket lämnade bevis för att MMD:s priser i själva verket inte hade minskat efter stadsfullmäktiges förvärv av MMD 2008. Tvärtom har pallpriserna ökat med nästan […] % under tidsperioden. Även om insynen i priserna i olika hamnar är begränsad uppgav vissa kunder de priser som de erbjudits av andra hamnar under prisförhandlingarna med MMD. Dessa prisuppgifter visar att MMD:s priser återspeglar marknadspriserna i andra hamnar. Förenade kungariket tillbakavisade även påståendet att MMD erbjudit sina kunder kostnadsfri lagring.

(64)

För det tredje tillbakavisade Förenade kungariket påståendet att statligt stöd skulle ha lett till att hantering av färskvaror har blivit betydligt mindre attraktivt för aktörer utan stöd. Återigen saknas bevis för detta påstående, och som Förenade kungariket påpekade i sina synpunkter på beslutet att inleda förfarandet fortsätter andra hamnar, t.ex. Dover, att investera i hanteringen av färskvaror (Dover har nyligen förvärvat Hammond, som bedriver godshantering av frukt).

(65)

Enligt artikel 107.1 i fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(66)

Mot bakgrund av definitionen av begreppet statligt stöd i artikel 107.1 i fördraget är rekvisiten för statligt stöd i) förekomsten av ett företag, ii) att åtgärden kan tillskrivas staten och finansieras av statliga medel, iii) att en ekonomisk fördel beviljas, iv) att åtgärden är selektiv och v) att den påverkar konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Dessa kriterier måste uppfyllas kumulativt för att en åtgärd ska anses utgöra statligt stöd.

(67)

Förenade kungariket anser att åtgärderna inte ger MMD någon ekonomisk fördel, eftersom de är förenliga med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Enligt denna princip ger ekonomiska transaktioner som genomförs av offentliga organ i rollen som investerare inte deras motparter någon fördel och utgör därför inte stöd, om de genomförs enligt normala marknadsvillkor (4).

(68)

För att fastställa om de påstådda stödåtgärderna utgör statligt stöd kommer kommissionen därför först att undersöka kriteriet om en ekonomisk fördel.

(69)

Efter beslutet att inleda förfarandet lämnade Förenade kungariket omfattande kompletterande bevisning som visade att alla åtgärder som stadsfullmäktige hade vidtagit till stöd för MMD, antingen i form av intäktsbidrag eller genom olika former av finansiering, hade föregåtts av en noggrann analys av deras ekonomiska fördelar. För att bedöma förekomsten av statligt stöd i detta ärende tillämpar kommissionen testet med en privat investerare i en marknadsekonomi. På grundval av den kompletterande bevisning och de argument som lämnats in kommer kommissionen att undersöka huruvida en hypotetisk investerare i en marknadsekonomi under motsvarande omständigheter som stadsfullmäktige (dvs. framför allt: som är ensam ägare till MMD, som har ytterligare ekonomisk verksamhet i hamnen och som är av jämförbar storlek) skulle ha tillhandahållit åtgärderna 2–5 (5). Bedömningen måste grunda sig på förhandsbevisning som visar att besluten att bevilja åtgärderna 2–5 fattades med stöd av ekonomiska kalkyler som kan jämföras med sådana kalkyler som en rationell privat investerare – som befinner sig i en situation som ligger så nära den situation som medlemsstaten befann sig i som möjligt – skulle ha låtit upprätta före investeringen och mot bakgrund av de alternativ som fanns tillgängliga (6). Denna bedömning måste dessutom göras med bortseende från alla överväganden som uteslutande avser en medlemsstats roll som offentlig myndighet (till exempel sociala, regionalpolitiska eller sektoriella överväganden) (7).

(70)

För att bedöma huruvida åtgärderna 2–4 är förenliga med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi beaktar kommissionen de förhållanden som rådde vid den tidpunkt då de ekonomiska stödåtgärderna vidtogs (8).

(71)

Bevisningen och argumenten från Förenade kungariket visar att åtgärderna 2–5 i praktiken utgjorde en del av ett övergripande ekonomiskt stöd till MMD från stadsfullmäktige i egenskap av dess moderbolag för att stödja och komplettera en pågående omstrukturering av företaget i syfte att uppnå hållbarhet och lönsamhet i verksamheten. Åtgärderna bedömdes därför tillsammans kontinuerligt för att avgöra den ekonomiskt mest rationella strategin för framtiden. De utgjorde därmed alla en del av den ekonomiska modell som stadsfullmäktige använde för denna bedömning. Bedömningarna av huruvida åtgärderna 2–5 är förenliga med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi är därför nära sammankopplade och kan inte göras åtgärd för åtgärd. Kommissionen kommer därför först att undersöka förenligheten hos åtgärderna 2–5 som helhet och först därefter, i den utsträckning det behövs, göra särskilda överväganden om de enskilda åtgärderna.

(72)

De dokument som Förenade kungariket har lämnat in utgör objektiva och kontrollerbara bevis för att stadsfullmäktige sedan förvärvet av MMD mycket noggrant har analyserat den aktuella situationen för företaget och de kommersiella möjligheterna baserat uteslutande på ekonomiska överväganden. Dokumenten är generellt sett daterade på lämpligt sätt och innehåller en motiverad analys från stadsfullmäktige och prognoser från stadsfullmäktige som är baserade på allmänt rimliga antaganden. Dokumenten grundar sig därmed inte bara helt enkelt på siffror och argument från MMD, utan gör en kritisk bedömning av dessa och visar på en aktiv och kontinuerlig tillsyn av MMD från stadsfullmäktiges sida.

(73)

Av de inlämnade dokumenten framgår att det i den regelbundna ekonomiska analysen ingick bedömningar av de många inbördes relaterade ekonomiska områden och synergier som grundade sig på upprätthållandet av en kommersiell verksamhet i en helägd anläggning, i synnerhet av synergierna med andra verksamheter i Portsmouths hamn (framför allt färje- och kryssningsverksamhet) som också ägs helt av stadsfullmäktige. Synergierna omfattar följande:

(74)

Mot bakgrund av att dessa synergier är rent kommersiella anser kommissionen att en hypotetisk privat investerare i en marknadsekonomi utöver den övriga affärsverksamheten även skulle ha beaktat dessa synergier i förhandsbedömningen av de ekonomiska fördelarna med stödåtgärderna till MMD.

(75)

En privat investerare i en marknadsekonomi skulle naturligtvis i sin bedömning ha tagit hänsyn till förväntade framtida intäkter för stadsfullmäktige i form av hyror, lots- och hamnavgifter från MMD och sannolikheten för att de skulle gå förlorade eller minskas om man valde något av de andra alternativen. Dessa framtida intäkter är av betydelse vid bedömningen av de ekonomiska motiven för de åtgärder som ett privat moderbolag i en marknadsekonomi skulle vidta för att stödja sitt dotterbolag. Även om dessa intäkter i sig inte räcker som skäl för det fortsatta stödet till MMD är det i linje med hur en privat investerare i en marknadsekonomi skulle ha agerat att de tas med i den övergripande ekonomiska modellen.

(76)

Förenade kungariket lämnade kopior av en ekonomisk modell som med hänsyn till de ovanstående synergierna och intäkterna analyserade olika tillgängliga alternativ och beräknade deras ekonomiska fördelar. Modellen hade tagits fram i syfte att analysera de ekonomiska motiven för fortsatta investeringar i MMD och uppdaterades regelbundet. Därmed gjordes regelbundet en förhandsbedömning jämfört med andra alternativ av de ekonomiska motiven för det fortsatta stödet till MMD, både i form av intäktsbidragen och de olika finansieringsåtgärderna.

(77)

De alternativ som stadsfullmäktige övervägde under olika skeden av sitt engagemang i MMD omfattade bl.a. följande:

(78)

Förenade kungariket förklarade att stadsfullmäktige inte kunde tillhandahålla alla versioner av denna ekonomiska modell för vart och ett av de föregående åren, eftersom modellen tagits fram som en enda Excel-fil som uppdaterats kontinuerligt utan att tidigare resultat hade arkiverats på ett systematiskt sätt. Man bekräftade emellertid att den ekonomiska modellen var standardgrunden för att avgöra om det var ekonomiskt rationellt att fortsätta med investeringarna i MMD eller om något annat alternativ skulle väljas.

(79)

Förenade kungariket lämnade två versioner av modellen som tagits fram i maj/juni 2013, då en av diskussionerna om framtiden för stadsfullmäktiges engagemang i MMD ägde rum (se även skäl 51 ovan). Modellen motsvarar de standardverktyg på marknaden som grundar sig på en beräkning av ett nettonuvärde av förväntade framtida kassaflöden för olika alternativ som övervägs. I just den här modellen fanns tre grundalternativ som övervägdes: 1) behålla MMD, 2) sälja MMD som en etablerad verksamhet för dess nettotillgångsvärde på 2,4 miljoner brittiska pund, 3) likvidera MMD och använda anläggningen som en lagringsanläggning (vilket var det mest fördelaktiga av de alternativa användningsområdena för anläggningen). För vart och ett av alternativen räknar modellen ut nettonuvärdet av förväntade kassaflöden med en diskonteringsränta som utgörs av stadsfullmäktiges vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) på 4,23 %.

(80)

Den ekonomiska modellen värderar de enskilda alternativen med hjälp av en kombination av olika metoder:

(81)

Kommissionen anser att antagandena i den ekonomiska modellen är rimliga och bekräftar att endast ekonomiska faktorer beaktas och att ingen hänsyn tas till politiska överväganden.

(82)

Versionen av den ekonomiska modellen från juni 2013 ger följande utfall för de olika alternativen för två analyserade investeringsperioder på fem respektive tio år:

(83)

Utfallet av den ekonomiska modellen från juni 2013 visar att det ekonomiskt mest fördelaktiga enligt de metoder som använts var att behålla MMD.

(84)

Trots att kommissionen flera gånger begärt det kunde Förenade kungariket inte lämna några ytterligare kopior av den ekonomiska modellen för andra perioder. De många övriga skriftliga bevis som finns tillgängliga visar emellertid att stadsfullmäktige regelbundet under den analyserade perioden granskade huruvida stadsfullmäktiges engagemang i MMD var ekonomiskt rationellt. All tillgänglig bevisning bekräftar också att bedömningen gjordes uteslutande på ekonomiska och kommersiella grunder, utan att beakta några politiska överväganden som en hypotetisk privat investerare i en marknadsekonomi inte skulle ha tagit någon hänsyn till.

(85)

Stadsfullmäktige utövade dessutom en noggrann ekonomisk kontroll av sin investering i MMD genom att man utnämnt sin högsta ekonomiska tjänsteman till direktör för MMD för att övervaka företagets ekonomiska resultat. Förenade kungariket lämnade kopior på en mängd rapporter om MMD:s kommersiella och ekonomiska situation och dess framtida utsikter som regelbundet granskades av stadsfullmäktige (13). MMD:s affärsplan uppdaterades regelbundet för att återspegla marknadsutvecklingen, och tjänstemän från stadsfullmäktige var djupt engagerade i MMD:s utveckling. Förenade kungariket visade också att stadsfullmäktige gjorde detaljerade bedömningar av MMD:s ställning på marknaden med hänvisningar till ekonomiska resultat, framstegen för omstruktureringsåtgärderna, tillkomst/förlust av kunder och ledningens prognoser för verksamheten, både via expertkommittéer som utövade tillsyn över MMD och genom stadsfullmäktiges högsta tjänsteman. Kommissionen ansåg också att de rapporter och sammanfattningar av affärsplaner som presenterades för stadsfullmäktige innehöll objektiva och balanserade bedömningar av verksamheten, bl.a. av de utmaningar och risker som MMD stod inför.

(86)

Kommissionen konstaterade även att stadsfullmäktige fortsatte att arbeta med olika omstruktureringsåtgärder för att minska kostnaderna, öka lönsamheten och förbättra konkurrenskraften för MMD. Stadsfullmäktige var i själva verket endast beredd att godkänna fortsatta investeringar som var baserade på en pågående och regelbundet uppdaterad omstruktureringsplan. Exempelvis undertecknades efter tre år av svåra förhandlingar ett nytt anställningsavtal med MMD:s personal 2016, vilket förväntades spara runt 250 000 brittiska pund per år i arbetskostnader. Omstruktureringsplanen omfattade även ett antal investeringsprojekt för att öka MMD:s konkurrenskraft (nämligen investeringar i kvalitetscertifiering, förbättringar av temperaturreglerade lager, ny utrustning för containerhantering, ytterligare utrymme för containrar och fortsatta upprepade förbättringar av infrastruktur för att effektivisera verksamheten). År 2014 fattade MMD ett beslut om att upphöra med att erbjuda transporter i egen regi för vidarebefordran av gods som anlände till MMD och lade i stället ut tjänsten på underleverantörer för att kunna satsa på kärnverksamheten. Sedan förvärvet av MMD har stadsfullmäktige dessutom genomfört ett antal förändringar i ledningen av företaget, inte bara för att förbättra den ekonomiska ansvarigheten utan även för att maximera synergierna med stadsfullmäktiges övriga hamnverksamhet. MMD har också investerat i att förbättra och utöka samarbetet med viktiga kunder.

(87)

Förenade kungariket visade genom detta att MMD:s ekonomiska resultat granskades kontinuerligt och att granskningen ledde till anpassningar av omstruktureringsplanen. Detta ledde i själva verket till att MMD kunde återgå till lönsamhet utan intäktsbidrag från stadsfullmäktige under räkenskapsåret 2016/2017.

(88)

Vad gäller intäktsbidragen (åtgärd 2) lämnade Förenade kungariket tydliga bevis som innebar att de farhågor kommissionen gav uttryck för i beslutet att inleda förfarandet kunde undanröjas. Förenade kungariket visade att även om stadsfullmäktiges fortsatta stöd till MMD i form av intäktsbidrag gick längre än den ursprungliga investeringsplanen, både i fråga om belopp och varaktighet, så var stödet under den aktuella tidsperioden en ekonomiskt rationell åtgärd som var mer fördelaktig för stadsfullmäktige än de andra tillgängliga alternativen.

(89)

Vad gäller den långfristiga lånefaciliteten som stadsfullmäktige tillhandahöll MMD från och med 2010 (åtgärd 3) konstaterar kommissionen att förekomsten av den och dess ekonomiska följder för stadsfullmäktige främst beaktades till fullo i den övergripande ekonomiska bedömningen av det fortsatta stödet till MMD och ingick i den ekonomiska modell som beskrivs ovan.

(90)

Förenade kungariket tillhandahöll även bevis som bekräftade att en bedömning av MMD:s ekonomiska situation gjordes innan lånet beviljades, och att relevanta kommersiella och ekonomiska prognoser visade på goda förutsättningar för att lånet skulle kunna betalas tillbaka under de kommande åren, så snart de planerade omstruktureringsåtgärderna hade genomförts. Förenade kungariket lämnade även en detaljerad bedömning av varje enskilt projekt som lånet skulle finansiera, med en analys av deras förväntade ekonomiska fördelar jämfört med andra tillgängliga alternativ. Den bevisning som lämnats bekräftar därmed att den ekonomiska grunden för varje investering analyserades på ett lämpligt sätt innan de olika delarna av lånet betalades ut. Alla delar av lånet användes dessutom enbart för kapitalutgifter och ökade därmed i princip värdet på företaget och stadsfullmäktiges investering.

(91)

Förenade kungariket hävdade vidare att det relevanta riktmärket inte är en oberoende privat långivare, utan ett privat moderbolag i en liknande situation. Enligt Förenade kungariket skulle det vara ekonomiskt rationellt för ett moderbolag att tillhandahålla ett lån till sitt dotterbolag där moderbolaget står för lånekostnaderna, i syfte att finansiera investeringar för att förbättra dotterbolagets konkurrensförmåga och därmed i slutänden öka dess värde för moderbolaget.

(92)

Kommissionen medger att det faktum att stadsfullmäktige var (och fortfarande är) ensam ägare till MMD bör beaktas i bedömningen av lånefaciliteten. Stadsfullmäktiges bedömning av den förväntade avkastningen från lånet begränsar sig inte bara till ränteintäkterna, vilket är fallet för affärsbanker, utan måste beakta att lånet skulle förbättra MMD:s förmåga att uppnå lönsamhet i framtiden och därmed öka värdet av stadsfullmäktiges ägarintresse. Finansieringen inom ramen för lånefaciliteten är i själva verket nära kopplad till omstruktureringsåtgärderna för att komma till rätta med MMD:s ekonomiska svårigheter och syftar till att uppnå långsiktig lönsamhet. Den ekonomiska ex ante-modell som stadsfullmäktige tagit fram bekräftar att det ekonomiskt mest rationella alternativet jämfört med andra alternativ var att tillhandahålla finansieringsåtgärderna, inklusive lånefaciliteten, trots MMD:s långa period av förluster.

(93)

Kommissionen konstaterade emellertid att även om man bortser från detta argument och bara betraktar MMD Shipping för sig, så medför lånet ingen betydande ekonomisk fördel för MMD. Förenade kungariket lämnade inga uppgifter om värderingen av MMD som skulle möjliggöra en bedömning av dess kreditvärdighet som ett fristående företag. Mot bakgrund av att företaget rekapitaliserades efter förvärvet, uppnådde övergripande lönsamhet och uppvisade förhållandevis goda affärsutsikter borde kreditvärdigheten motsvara åtminstone kreditbetyg B (låg) enligt kommissionens meddelande om referensräntor 2008. Vid en normal säkerhetsnivå (se skäl 93) skulle motsvarande marginal, i enlighet med kommissionens meddelande om referensräntor 2008, uppgå till 400 räntepunkter. Med en basränta i Förenade kungariket i november 2010 på 1,35 % skulle motsvarande marknadsränta kunna antas uppgå till 5,35 %. Den ränta på 4,81 % som stadsfullmäktige fastställde ligger mycket nära den förmodade (enligt ett ganska försiktigt antagande) räntan, och den årliga ränteskillnaden på hela lånet skulle bara uppgå till 37 000 brittiska pund (ca 43 000 euro), vilket i alla händelser är lägre än miniminivån på 200 000 euro under tre år i följd.

(94)

Den förmodade marknadsräntan baserat på kommissionens meddelande om referensräntor 2008 tar dessutom ingen hänsyn till att stadsfullmäktige är ensam ägare till MMD (se skäl 91). Mot bakgrund av det större sammanhanget i fråga om förhållandet mellan stadsfullmäktige och MMD anser kommissionen att ett hypotetiskt privat moderbolag i en marknadsekonomi skulle vara berett att tillhandahålla lånefaciliteten under liknande omständigheter.

(95)

Slutligen lämnade Förenade kungariket en fullständig kopia av låneavtalet, som innehöll de standardvillkor som normalt ingår i ett låneavtal, däribland en företagsinteckning ställd till stadsfullmäktige i MMD:s samtliga tillgångar och fordringar som säkerhet i händelse av insolvens. Med tanke på att de totala nettotillgångarna enligt den ekonomiska modellen för räkenskapsåret 2010/2011 uppgick till över 10 miljoner brittiska pund var säkerheten betydande.

(96)

Förenade kungariket tillhandahöll därmed tillräcklig kompletterande bevisning för att undanröja de farhågor som uttrycktes i beslutet att inleda förfarandet när det gäller åtgärd 3 och för att visa att det långfristiga lånet tillhandahölls i enlighet med hur ett rationellt privat moderbolag skulle ha agerat.

(97)

När det gäller förvärvet av två kranar och därpå följande långfristiga uthyrning av dessa till MMD år 2010 och 2011 (åtgärd 4) motsvarar bedömningen den som gjorts i fråga om den långfristiga lånefaciliteten ovan med tanke på de liknande finansieringsvillkoren i de båda fallen.

(98)

Den bevisning som Förenade kungariket tillhandahållit visar i synnerhet att stadsfullmäktige, tillsammans med MMD, faktiskt sökte efter den mest kostnadseffektiva lösningen för införskaffandet av kranarna, som var nödvändiga för MMD:s verksamhet. Även om beslutsunderlaget inför förvärvet av MMD angav att eventuell ersättning av kranarna skulle ske genom att de hyrdes från en tredje part, så visar den väl underbyggda interna förhandsanalysen av möjliga alternativ för införskaffandet av nya kranar som stadsfullmäktige tagit fram som underlag för sitt beslut att det ekonomiskt mest fördelaktiga var att stadsfullmäktige köpte kranarna och sedan hyrde ut dem till MMD. Hyresavtalet innehöll dessutom standardvillkor och rättsliga garantier för båda parter som motsvarar de som normalt förekommer i hyresavtal mellan kommersiella företag. Hyran har beräknats så att stadsfullmäktiges investering återbetalas under kranarnas livstid på 15 år och täcker även stadsfullmäktiges genomsnittliga lånekostnader, vilket kan anses vara normal affärspraxis för denna typ av koncerninterna transaktioner. Det är i hög grad ekonomiskt rationellt för moderbolag med helägda dotterbolag att använda sig av det ekonomiskt mest effektiva sättet (ur ett koncernperspektiv) att införskaffa utrustning som krävs för dotterbolagets verksamhet. Kranarna hyrdes ut till MMD för en period av sju år. Mot bakgrund av den förväntade livstiden på 15 år framhöll de interna rapporterna att stadsfullmäktige efter hyresperiodens slut antingen kunde hyra ut kranarna på nytt till MMD eller sälja dem på andrahandsmarknaden. Rapporterna anger att det finns en stark andrahandsmarknad för denna typ av kranar, vilket ger stadsfullmäktige möjlighet att sälja kranarna om situationen skulle ändras.

(99)

Förenade kungariket lämnade därmed tillräcklig bevisning på att ett rationellt privat moderbolag skulle ha godtagit att finansiera förvärvet av kranarna på de villkor som stadsfullmäktige och MMD kom överens om.

(100)

Vad gäller tillhandahållandet av en säkerhet för kontokredit (åtgärd 5), slutligen, var de farhågor som uttrycktes i beslutet att inleda förfarandet även i detta fall kopplade till den påstådda problematiken med intäktsbidragen, som emellertid klargjordes i samband med det formella förfarandet. Förenade kungariket lämnade dessutom interna dokument som visade att tillhandahållandet av de olika faciliteterna för rörelsekapital var ett kommersiellt rationellt beslut från stadsfullmäktiges sida, eftersom det var det mest kostnadseffektiva sättet att säkerställa driften av MMD i dess egenskap av dotterbolag. Åtgärden beaktades även i den ekonomiska modell som beskrivs ovan. Vad gäller ersättningen av kontantdepositionen med en garanti från stadsfullmäktige konstateras i ett internt ex ante-dokument som låg till grund för stadsfullmäktiges beslut, att en sådan garanti i själva verket är ekonomiskt mer fördelaktig för både MMD och stadsfullmäktige än en kontantdeposition, eftersom den skulle innebära att stadsfullmäktige undvek att gå miste om ränta på kontantdepositionen. Förenade kungariket har därmed visat att det var ekonomiskt rationellt för ett moderbolag att tillhandahålla faciliteterna för rörelsekapital för att säkerställa en väl fungerande verksamhet i sitt helägda dotterbolag.

(101)

Mot bakgrund av det ovanstående konstaterar kommissionen att åtgärderna 2–5 tillhandahölls i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och därmed inte gav MMD en otillbörlig ekonomisk fördel. Åtgärderna 2–5 utgör således inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(102)

Eftersom Förenade kungariket den 29 mars 2017 anmälde sin avsikt att utträda ur unionen kommer fördragen, i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då avtalet om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket beslutar att förlänga denna tidsfrist. Följaktligen, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avtalet om utträde, är detta beslut tillämpligt endast fram till dess att Förenade kungariket upphör att vara en medlemsstat.

(103)

Kommissionen konstaterar att de åtgärder som Förenade kungariket genomfört inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.