(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 (1) inrättades en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad byrån).

(2)

I förordning (EU) nr 1077/2011 föreskrivs att det inom ramen för tillämpliga bestämmelser i ländernas associeringsavtal ska utarbetas arrangemang för att bland annat ange på vilket sätt och i vilken utsträckning de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder kommer att delta i byråns arbete samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt.

(3)

Den 24 juli 2012 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Konungariket Norge, Republiken Island, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om ett avtal om villkoren för dessa länders deltagande i byrån. Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att avtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Konungariket Norge, Republiken Island, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein, å andra sidan, om dessa staters deltagande i Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallat avtalet) paraferades den 15 juni 2018.

(4)

Avtalstexten, som är ett resultat av förhandlingarna, innehåller de specifikationer som krävs för att de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska kunna delta i byråns arbete i praktiken.

(5)

Enligt skäl 33 i förordning (EU) nr 1077/2011 deltar Förenade kungariket i den förordningen, som är bindande för Förenade kungariket. Irland har begärt att få delta i förordning (EU) nr 1077/2011 efter dess antagande i enlighet med protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget. Förenade kungariket och Irland bör därför ge verkan åt artikel 37 i förordning (EU) nr 1077/2011 genom att delta i detta beslut. Förenade kungariket och Irland deltar därför i detta beslut.

(6)

Enligt skäl 32 i förordning (EU) nr 1077/2011 deltar Danmark inte i den förordningen, som inte är bindande för Danmark. Danmark deltar därför inte i detta beslut. Eftersom detta beslut – i den mån det rör Schengens informationssystem (SIS II), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 (2) och rådets beslut 2007/533/RIF (3), Informationssystemet för viseringar (VIS), som inrättades genom rådets beslut 2004/512/EG (4) och in- och utresesystemet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 (5) – är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning. I enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (6), ska Danmark meddela kommissionen huruvida landet kommer att genomföra innehållet i detta beslut, i den mån det rör Eurodac och DubliNet.

(7)

Avtalet bör undertecknas på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.