10.8.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 207/1

(1)

Den 9 december 2016 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av visst korrosionsbeständigt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i förordning (EU) 2016/1036 (nedan kallad grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 25 oktober 2016 av European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 53 % av unionens sammanlagda tillverkning av korrosionsbeständigt stål. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav vållad väsentlig skada, som var tillräcklig för att motivera att en undersökning inleddes.

(3)

Till följd av en begäran från klaganden den 24 maj 2017, som åtföljdes av nödvändig bevisning, offentliggjorde kommissionen den 8 juli 2017 genomförandeförordning (EU) 2017/1238 (3) genom vilken import av vissa produkter av korrosionsbeständigt stål med ursprung i Kina görs till föremål för registrering från och med den 9 juli 2017.

(4)

Kommissionen hade tillräcklig prima facie-bevisning för att motivera behovet av att registrera importen, eftersom importen från och marknadsandelen för det berörda landet hade ökat markant efter det att undersökningen inleddes och drog slutsatsen att villkoren enligt artikel 14.5 i grundförordningen var uppfyllda.

(5)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen klaganden, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare, de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(6)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(7)

I syfte att välja ut ett jämförbart land kontaktade kommissionen tillverkare i Brasilien, Kanada, Indien, Japan, Sydkorea, Taiwan, Turkiet, Ukraina och Förenta staterna för att underrätta dem om inledandet och uppmanade dem att delta.

(8)

I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen också de berörda parterna om att den planerade att använda Kanada som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen.

(9)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande på de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymerna, samtidigt som man försökte säkerställa geografisk spridning. Det preliminära urvalet bestod av fyra unionstillverkare belägna i fyra olika medlemsstater, vilka svarade för mer än 30 % av unionens tillverkning av korrosionsbeständigt stål. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(11)

Båda företagen invände skriftligen för att förklara att de inte hade möjlighet att fylla i det nödvändiga frågeformuläret. Samtidigt som de vidhöll sitt stöd för klagomålet drog de sig tillbaka från det preliminära urvalet.

(12)

Kommissionen undersökte följderna av uteslutandet av dessa två företag från urvalet och drog slutsatsen att, genom att man tagit med två andra företag, urvalet fortfarande var representativt för unionsindustrins situation.

(13)

Det största av de två företag som inte ingick i urvalet angav i sin begäran att det var under statlig kontroll och under försäljning genom publik emission inom ramen för ett anbudsförfarande. Med hänsyn till dessa omständigheter drog kommissionen slutsatsen att företagets medtagande skulle påverka den finansiella mikroindikatorerna i stickprovet negativt på ett betydande sätt, särskilt med tanke på de stora produktions- och försäljningsvolymer som berörs.

(14)

Det andra företaget förklarade att det aktivt samarbetade i andra antidumpningsförfaranden och inte hade tillräckliga resurser för att kunna hantera även detta fall. Med beaktande av det faktum att företaget skulle kunna ersättas utan att skada urvalets representativitet, drog kommissionen slutsatsen att det var rimligt och proportionerligt att godta företagets begäran att inte ingå i urvalet.

(15)

Kommissionen meddelade därför parterna att två andra företag valts ut till stickprovet och begärde återigen synpunkter från de berörda parterna.

(16)

Eurofer lämnade synpunkter och föreslog att lägga till ett femte företag i syfte att förbättra den geografiska representativiteten i urvalet. Efter att ha granskat dessa synpunkter drog kommissionen slutsatsen att det reviderade stickprovet är tillräckligt representativt, eftersom det står för 29 % av tillverkningen i unionen av korrosionsbeständigt stål och är beläget i fyra olika medlemsstater. Dessutom kunde det föreslagna företaget inte bidra till diversifieringen när det gäller företagsgrupper i urvalet. Det föreslagna femte företaget tillförde dessutom inte tillräckliga produktions- och försäljningsvolymer för att motivera dess medtagande. Kommissionen bekräftade därför det reviderade urvalet av fyra företag. Företaget besöktes dock för att uppnå större inblick i de mycket konkurrensutsatta och förändrade förhållandena på den italienska marknaden, både när det gäller konkurrens från andra unionstillverkare och från kinesisk import.

(17)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad den de icke-närstående importörerna att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(18)

Endast två importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Det beslutades därför att överge stickprovsförfarandet och ett frågeformulär för importörer skickades till båda företagen. Endast ett av dem besvarade frågeformuläret.

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(20)

Sexton (grupper av) exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen inom de angivna tidsfristerna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen valde kommissionen ut ett stickprov av tre grupper på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd med alla kända exporterande tillverkare och myndigheterna i det berörda landet om urvalet. Inga synpunkter inkom.

(21)

Tre grupper av exporterande tillverkare i Kina, bestående av flera enskilda företag, begärde individuell behandling i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen.

(22)

Det var inte möjligt att granska dessa ansökningar om individuell behandling i det preliminära skedet av undersökningen på grund av det stora antal företag som skulle granskas, antalet olika platser som skulle besökas, tidsplanen för undersökningen och de medel som kommissionen hade till sitt förfogande. Såsom anges i avsnitt 1.9 har kommissionen redan kontrollerat sammanlagt 17 enskilda företag som ingår i de tre grupperna i urvalet. På grund av den resulterande arbetsbördan kunde frågeformulärssvaren från viktiga importörer som var närstående en av parterna i urvalet inte heller kontrolleras i det preliminära skedet och dessa kontroller kommer att behöva genomföras på ett senare stadium. Att genomföra en bedömning av ytterligare tre grupper av företag i detta skede skulle ha varit orimligt betungande och förhindrat att undersökningen avslutades inom de strikta tidsfrister som införts genom grundförordningen.

(23)

Ett av de företag som begärt individuell behandling hävdade att dess produktutbud inte återspeglades i det urval som gjorts av kommissionen. Det bör emellertid påpekas att det produktsortiment som ingår i urvalet är representativt för den berörda importen.

(24)

Kommissionen kommer i det slutgiltiga skedet av undersökningen att besluta om huruvida individuell behandling ska medges.

(25)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skickade kommissionen ansökningsformulär för marknadsekonomisk status till alla exporterande tillverkare i Kina som valts ut för stickprovet, och till samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet men som önskade ansöka om en individuell dumpningsmarginal. Ingen av de tre grupperna av exporterande tillverkare i urvalet skickade tillbaka formuläret för marknadsekonomisk status. Även om ansökningarna om individuell undersökning preliminärt avvisades kommer kommissionen att bedöma ansökningar om marknadsekonomisk status som inlämnats av två grupper av samarbetsvilliga exporterande tillverkare utanför urvalet, om den beslutar att det är möjligt att godta deras ansökningar om individuell undersökning i det slutgiltiga skedet.

(26)

Kommissionen skickade frågeformulär till klaganden, de unionstillverkare som ingick i stickprovet, de importörer/användare som gav sig till känna, de utvalda exporterande tillverkarna och den exporterande tillverkare som hade begärt individuell undersökning, liksom den potentiella tillverkaren i det jämförbara landet.

(27)

Svar på frågeformuläret mottogs från Eurofer, fyra unionstillverkare, en importör/användare, tre grupper av exporterande tillverkare i Kina och tre icke utvalda grupper av samarbetande exporterande tillverkare som ansökte om individuell undersökning och en grupp av tillverkare i ett jämförbart land.

(28)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags/intresseorganisationers lokaler:

(29)

Kommissionen besökte inte de tre närstående exportörerna till de samarbetsvilliga kinesiska företagen i Hongkong och Singapore, dvs. Xinsha International PTE, Ltd och Shagang Sydasien (Hongkong) Trading Co., Ltd (närstående exportör till Shagang Group) och Shougang Holding Trade (Hong Kong) Ltd (närstående exportör till Shougang Group). Dessa företags handlingar och räkenskaper gjordes dock tillgängliga för inspektion i den utsträckning som kommissionen begärt vid besök på plats hos företagens respektive närstående tillverkare i Kina.

(30)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2015 till och med den 30 september 2016 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från 2013 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(31)

Den berörda produkten är visst korrosionsbeständigt stål. Detta är valsade platta produkter av järn eller legerat stål eller olegerat stål, aluminiumtätade, pläterade eller försedda med överdrag genom varmgalvanisering med zink och/eller aluminium men ingen annan metall, kemiskt passiverade, innehållande minst 0,015 viktprocent men högst 0,170 viktprocent kol, minst 0,015 viktprocent men högst 0,100 viktprocent aluminium, högst 0,045 viktprocent niob, högst 0,010 viktprocent titan och högst 0,010 viktprocent vanadin, i form av ringar eller rullar, plåtar skurna i längder och smala band.

Följande produkter ingår inte:

Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7210 41 00, ex 7210 49 00, ex 7210 61 00, ex 7210 69 00, ex 7212 30 00, ex 7212 50 61, ex 7212 50 69, ex 7225 92 00, ex 7225 99 00, ex 7226 99 30 och ex 7226 99 70 (Taric-nummer: 7210410020, 7210490020, 7210610020, 7210690020, 7212300020, 7212506120, 7212506920, 7225920020, 7225990022, 7225990035, 7225990092, 7226993010, 7226997094) med ursprung i Kina.

(32)

Korrosionsbeständigt stål framställs genom beläggning av valsade platta ringar eller rullar, plåt och band genom nedsänkning i ett bad med smält metall eller legeringar av zink. Metallbeläggningen förenar sig med stålunderlaget i en metallurgisk reaktion för att bilda en mångskiktad struktur av legeringar, vilket resulterar i en beläggning som är metallurgiskt förbunden med stålet. Produktens yta är vidare behandlad med kemisk passivering för att skydda mot fukt och för att minska risken för bildning av korrosionsprodukter under lagring och transport.

(33)

Korrosionsbeständigt stål används främst inom byggsektorn för olika byggnadsmaterial, men även för tillverkning av hushållsapparater, djupdragnings- och stämplingsprocesser och små svetsade rör.

(34)

Ett stort antal frågor om klargörande har inkommit om att den berörda produkten bör vara kemiskt passiverad. Det främsta skälet är att korrosionsbeständigt stål som endast är oljat för ytskydd inte omfattas av undersökningen och således inte kan vara föremål för åtgärder. Vissa parter anger att detta inbjuder till kringgående av åtgärderna.

(35)

Kommissionen bekräftar att oljetäckt korrosionsbeständigt stål inte omfattas av undersökningen, i det fall det endast är oljetäckt (och inte kemiskt passiverat och oljat samtidigt).

(36)

När det gäller påståendet att uteslutandet av oljat korrosionsbeständigt stål skulle medföra en potentiell risk för kringgående, drog undersökningen ingen slutsats. Vissa parter anger att användarna måste rulla upp ringar och rullar av korrosionsbeständigt stål och avlägsna oljig film innan produkten kan användas, en process som kräver särskilda anläggningar, och att denna process skulle bli ännu mer komplicerad om kinesiska exporterande tillverkare överlät detta till en underleverantör, eftersom underleverantören också skulle behöva återställa den rengjorda produkten för att transportera den till användaren. Andra parter hävdar att användarna lätt kan ta bort oljan, genom att skära upp ringarna eller rullarna, med hjälp av särskilt absorberande material.

(37)

I detta skede av förfarandet bedömde kommissionen att det, mot bakgrund av extra logistik och kostnader, inte fanns någon risk att antidumpningstullar skulle undvikas genom att avstå från kemisk passivering av ringar och rullar av korrosionsbeständigt stål och olja dem i stället. Påståendet avvisas därför preliminärt.

(38)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(39)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter ska betraktas som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(40)

Eftersom ingen av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet ansökte om marknadsekonomisk status, fastställdes normalvärdet på grundval av priserna eller det konstruerade normalvärdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet) i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(41)

I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen också de berörda parterna om att den planerade att använda Kanada som tredjeland med marknadsekonomi i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Två parter ifrågasatte valet av Kanada på grund av den påstådda prisskillnaden för den likadana produkten och på grund av förhållandet mellan den eventuella samarbetsvilliga tillverkaren i Kanada och en av klagandena.

(42)

Kommissionen sände frågeformulär till alla kända tillverkare i de länder som nämns i tillkännagivandet om inledande och till andra länder där det fanns uppgifter om tillverkning och försäljning av den likadana produkten. Dessutom tog kommissionen kontakt med de berörda myndigheterna i dessa länder. Av de 25 producenter och fyra intresseorganisationer från Kanada, Australien, Brasilien, Indien, Sydkorea, Norge, Turkiet och Taiwan som kontaktades, var tre tillverkare från tre olika länder (Australien, Brasilien och Kanada) villiga att samarbeta.

(43)

Mot bakgrund av konkurrenssituationen och storleken på de tre berörda marknaderna, samt de synpunkter som inkommit från berörda parter beslutade kommissionen att preliminärt välja Brasilien som jämförbart land. Brasilien är en öppen marknad med tre tillverkare, betydande importvolymer, importtullar på mellan 12 % och 14 % och inga antidumpnings- eller utjämningstullar tillämpades på import av korrosionsbeständigt stål under undersökningsperioden.

(44)

Den 14 mars 2017 underrättade kommissionen de berörda parterna om att den preliminärt hade valt Brasilien som jämförbart land. Berörda parter bjöds in att lämna synpunkter på detta val. Ingen part bestred att Brasilien var det lämpligaste alternativet bland de tre länder som var villiga att samarbeta, men både en exporterande tillverkare och China Iron & Steel Association (nedan kallad Cisa) gjorde några kommentarer. De pekade båda på förhållandet mellan den brasilianska samarbetsvilliga tillverkaren och en av klagandena, och Cisa hänvisade också till en yttrande av den 23 juni 2008 som gjorts av en annan part i samband med en liknande undersökning (4) enligt vilken de brasilianska tillverkarna av varmförtent galvaniserad plåt hade uppvisat ett konkurrensbegränsande beteende. När det gäller dessa frågor finns det inga bevis för konkurrensbegränsande beteende från de brasilianska tillverkarna av korrosionsbeständigt stål under undersökningsperioden (t.ex. att importvolymerna av korrosionsbeständigt stål är betydande). När det gäller förhållandet mellan tillverkaren i det jämförbara landet och en tillverkare i unionen har parterna underlåtit att förklara hur kopplingen i fråga skulle påverka uppgifternas tillförlitlighet. Enligt kommissionen varken vederlägger eller påverkar kopplingen fastställandet av normalvärdet, eftersom detta grundar sig på kontrollerade uppgifter.

(45)

Den brasilianska samarbetsvilliga tillverkaren besvarade frågeformuläret på rätt sätt och inom tidsfristen.

(46)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om försäljningen av den likadana produkten i Brasilien till oberoende kunder var representativ. Det konstaterades att den samarbetsvilliga tillverkarens likadana produkt såldes i representativa kvantiteter på hemmamarknaden jämfört med den berörda produkten som exporterades till unionen av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(47)

Därefter undersökte kommissionen om denna försäljning kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta skedde genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder fastställdes. Försäljningstransaktionerna ansågs vara lönsamma när enhetspriset var lika med eller högre än tillverkningskostnaden för den brasilianska tillverkaren under undersökningsperioden.

(48)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den aktuella typen översteg kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(49)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för den produkttypen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(50)

När det gäller produkttyper som inte var lönsamma eller inte såldes på hemmamarknaden i tillräckliga mängder konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen genom tillverkningskostnaden för den brasilianska tillverkaren plus försäljnings- och administrationskostnader (10 %–20 %) och lönsamhet (10 %–20 %) för de av den brasilianska tillverkarens produkttyper som är lönsamma. Det konstruerade normalvärdet tillämpades i beräkningarna för 77 %–99,6 % av försäljningen till unionen i volym, beroende på den kinesiska exporterande tillverkaren.

(51)

Vissa av de produkttyper som exporterades av de kinesiska exporterande tillverkarna kunde inte matchas med de produkttyper som såldes på den brasilianska inhemska marknaden av den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet. Därför var det nödvändigt att konstruera normalvärdet för de icke-matchande produkttyperna i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen utifrån tillverkningskostnaderna för tillverkaren i det jämförbara landet. Kommissionen lade därefter till ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (10–20 %), baserat på faktiska uppgifter om tillverkning och försäljning, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen. Slutligen adderades en skälig vinstmarginal (10–20 %) med hjälp av den genomsnittliga vinstmarginalen för försäljning av de lönsamma produkterna.

(52)

För transaktioner där de exporterande tillverkarna exporterar den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerade som importör, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen. Justeringar gjordes för närstående importörers faktiska kostnader för transport inom EU, bankavgifter, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, provisioner samt försäljnings- och administrationskostnader och vinst för närstående importörer. Graden av anpassning var mellan 5 % och 10 %. Var och en av de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet som handlade via närstående importörer i EU erhöll detaljerade beräkningar av de anpassningar som gjorts i ett särskilt meddelande.

(53)

För övriga transaktioner grundades exportpriserna på de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(54)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes utifrån priset fritt fabrik. Dumpningsmarginalerna fastställdes genom att man jämförde de utvalda exporterande tillverkarnas enskilda priser på nivån fritt fabrik med den jämförbara tillverkarens inhemska försäljningspriser eller det konstruerade normalvärdet enligt vad som var lämpligt.

(55)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transport, försäkring, bankavgifter, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, provisioner och handelsled. Nivån för justeringar av priserna på hemmamarknaden i det jämförbara landet var mellan 10 och 15 %. När det gäller exportpriserna varierade dessa från 8,5 % till 20 %, beroende på den berörda exporterande producenten och distributionskanalen. Var och en av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet erhöll detaljerade beräkningar av de anpassningar som gjorts i ett särskilt meddelande.

(56)

I Kina återbetalas mervärdesskatten endast delvis vid export, och mervärdesskatten på 4 % återbetalas inte i detta fall. För att säkerställa att normalvärdet och exportpriset jämfördes på samma nivå skattemässigt, justerades normalvärdet uppåt med den del av mervärdesskatten som togs ut på exporten av den berörda produkten, och som inte återbetalades till de kinesiska exporterande tillverkarna (5).

(57)

För de exporterande tillverkare som ingick i stickprovet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(58)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal beräknades som ett vägt genomsnitt på grundval av de marginaler som fastställts för de exporterande tillverkarna i urvalet.

(59)

För samtliga övriga exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde i det sammanhanget de exporterande tillverkarnas samarbetsvilja. Den uppmättes genom att bedöma andelen av exportvolymen från de samarbetsvilliga tillverkarna till unionen i förhållande till den totala exportvolymen från det berörda landet till unionen, enligt Eurostats importstatistik.

(60)

Samarbetsviljan i detta fall är hög eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utgjorde omkring 76 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till en nivå motsvarande den högsta dumpningsmarginalen för de samarbetande exporterande tillverkarna i urvalet.

(61)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(62)

I samband med fastställandet av representativitet lämnade 16 företag tillverknings- och försäljningsuppgifter och angav att de tillverkat den likadana produkten under undersökningsperioden. På grundval av tillgängliga uppgifter från klagomålet finns det åtminstone 5 andra unionstillverkare av den likadana produkten i unionen. Dessa 21 unionstillverkare utgör unionsindustrin i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen och kommer nedan att kallas unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(63)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till cirka 9,9 miljoner ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av de uppgifter som tillhandahållits av unionsindustrin och av klaganden.

(64)

De samarbetsvilliga unionstillverkarna står för 64 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten.

(65)

Såsom nämns i skäl 29 klassificeras korrosionsbeständigt stål enligt flera KN-nummer inbegripet vissa ex-nummer. För att inte underskatta förbrukningen i unionen, har importvolymerna som hänför sig till ex-nummer till fullo beaktats vid beräkningen av förbrukningen i unionen.

(66)

Eftersom unionsindustrin till största delen är vertikalt integrerad och produkter av korrosionsbeständigt stål anses vara råvara för tillverkningen av stålprodukter belagda med organiskt material, analyserades den företagsinterna förbrukningen och förbrukningen på den öppna marknaden separat.

(67)

Det är viktigt att göra åtskillnad mellan den företagsinterna och den öppna marknaden vid skadeanalysen, eftersom de produkter som är avsedda för företagsintern användning inte är utsatta för en direkt konkurrens från import, och internpriserna sätts inom gruppen enligt olika prissättningsstrategier. Tillverkning som är avsedd för den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten och säljs till marknadspriser.

(68)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin inhämtade kommissionen uppgifter för hela tillverkningen av korrosionsbeständigt stål och fastställde om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. Kommissionen konstaterade att ca 32 % av unionstillverkarnas sammanlagda tillverkning var avsedd för företagsintern användning.

(69)

Kommissionen fastställde den företagsinterna förbrukningen i unionen på grundval av den företagsinterna användningen och den företagsinterna försäljningen på unionsmarknaden för alla kända tillverkare i unionen. Den företagsinterna förbrukningen i unionen uppvisade följande utveckling beräknad på denna grundval:

Tabell 1

Företagsintern förbrukning (i ton)

(70)

Under skadeundersökningsperioden ökade den företagsinterna förbrukningen i unionen med ca 5 %. Denna ökning beror främst på en ökning av den företagsinterna marknaden, huvudsakligen för plåt belagd med organiskt material.

(71)

Kommissionen fastställde förbrukningen på den öppna marknaden på grundval av a) alla kända unionstillverkares försäljning på unionsmarknaden och b) importen till unionen från samtliga tredjeländer enligt Eurostats uppgifter. Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen uppvisade följande utveckling beräknad på denna grundval:

Tabell 2

Förbrukning på den öppna marknaden (i ton)

(72)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen på den öppna marknaden i unionen med 27 %. Ökningen berodde huvudsakligen på ökad efterfrågan inom viktiga industrier i senare led.

(73)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas. Marknadsandelen för importen fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på den öppna markaden i unionen enligt tabell 2.

(74)

En berörd part uppgav att Eurostats siffror inkluderar importen från Kina av fordonsprodukter som inte är den berörda produkten. Svaren på frågeformuläret från de kinesiska exporterande tillverkarna visade att en liten del av fordonsprodukter exporterades till unionsmarknaden och även om dessa importvolymer verkligen ingick i importstatistiken för Kina, som anges i skäl 57, hade detta en marginell effekt och därför var uppgifterna från Eurostat tillförlitliga.

(75)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(76)

Det framgår av tabellen ovan att importen från Kina ökade med 146 % i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade den totala marknadsandelen för den dumpade importen till unionen med 11 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(77)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Dessa priser bekräftades genom en dubbelkontroll av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro per ton)

(78)

De genomsnittliga priserna på den dumpade importen minskade från 595 euro per ton 2013 till 465 euro per ton under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset per enhet för den dumpade importen med 22 %.

(79)

Kommissionen bedömde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(80)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner, efter justering av priserna där detta var nödvändigt, och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under undersökningsperioden.

(81)

På grundval av ovanstående fastställdes att den dumpade importen från Kina underskred unionsindustrins priser med 9-15 % beroende på den exporterande tillverkaren.

(82)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(83)

De makroekonomiska indikatorerna (tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, lager, tillväxt, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalernas storlek) bedömdes för hela unionsindustrin. Bedömningen grundades på uppgifter från klaganden, vilka dubbelkontrollerats mot uppgifter från unionstillverkare och tillgänglig officiell statistik (Eurostat).

(84)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar, kapitalanskaffningsförmåga, löner och tillverkningskostnader) gjordes på företagsnivå för unionstillverkarna i urvalet. Bedömningen gjordes på grundval av kontrollerade uppgifter från dessa.

(85)

För vissa skadeindikatorer som rör unionsindustrin gjorde kommissionen separata analyser av uppgifterna avseende den öppna marknaden och uppgifterna avseende den företagsinterna marknaden samt en jämförande analys. Det rör sig om följande faktorer: Försäljning, marknadsandel, pris per enhet, kostnad per enhet och lönsamhet. Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att se till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning, eftersom de hänför sig till hela verksamheten, oavsett om produkterna säljs på den företagsinterna eller på den öppna marknaden. Det rör sig om följande faktorer: Tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, sysselsättning, produktivitet, lager och arbetskraftskostnader. För dessa faktorer krävs det att man analyserar unionsindustrin i dess helhet för att man ska kunna få en fullständig bild av skadan för unionsindustrin, eftersom det inte går att urskilja vilka av de ifrågavarande uppgifterna som hänför sig till företagsintern försäljning respektive försäljning på den öppna marknaden.

(86)

En berörd part framhöll att kommissionen borde basera sina slutsatser om skada på uppgifter som endast rör den berörda produkten. Enligt denna berörda part var denna punkt relevant, eftersom även andra korrosionsbeständiga produkter tillverkas av unionsindustrin, såsom fordonsprodukter. Kommissionen bekräftar att de uppgifter som unionsindustrin lämnat inte inbegrep fordonsprodukter, utan bara produkter som berörs av undersökningen. Såsom förklaras i skäl 57 beaktade kommissionen vid beräkningen av förbrukningen de fullständiga KN-numren för vissa ex-KN-nummer som omfattas av undersökningen. Detta hade en marginell effekt på beräknad förbrukning och påverkar inte någon av de andra skadefaktorerna.

(87)

Unionens totala tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(88)

Unionsindustrins produktionsvolym ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden. De rapporterade kapacitetsuppgifterna hänför sig till den tekniska kapaciteten, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts för ställtid, underhåll, osv. Kapacitetsuppgifterna ovan tar hänsyn till att de berörda stålverken även tillverkar andra varmförtenta galvaniserade produkter på samma produktionslinjer och analysen begränsades till den berörda produkten. På denna grundval minskade kapaciteten med 1 % under skadeundersökningsperioden.

(89)

Det ökade kapacitetsutnyttjandet förklaras av en ökning i produktionsvolymen, främst till följd av att förbrukningen ökat och kapaciteten minskat något.

(90)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel (på den öppna marknaden)

(91)

Unionsindustrins försäljningsvolym på den öppna marknaden minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden, från ca 6 miljoner ton 2013 till ca 6,3 miljoner ton under undersökningsperioden.

(92)

Ökningen av unionsindustrins försäljningsvolym var dock inte tillräcklig för att upprätthålla dess andel på den öppna marknaden. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel från 78,8 % till 65,2 %, dvs. en minskning på 17 %.

(93)

Vad gäller den företagsinterna marknaden utvecklades försäljningsvolymen/överföringar och marknadsandelen för denna på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Volym och marknadsandel för den företagsinterna marknaden

(94)

Unionsindustrins företagsinterna volym (dvs. företagsintern användning och företagsintern försäljning) på unionsmarknaden ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden, från ca 3,0 miljoner ton 2013 till 3,2 miljoner ton under undersökningsperioden.

(95)

Detta innebär att unionsindustrins företagsinterna marknadsandel, uttryckt i procent av den totala förbrukningen (både den företagsinterna och den öppna marknaden), minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(96)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(97)

Nivån på unionsindustrins sysselsättning minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Åren 2014 och 2015 uppvisade en mycket lägre arbetskraft i heltidsekvivalenter, främst till följd av att tillfälligt anställd personal inte användes för att minska produktionskostnaderna och öka effektiviteten mot bakgrund av den ökande konkurrensen från den dumpade importen på marknaden. Som en följd och mot bakgrund av den ökande tillverkningsvolymen (+ 4 %) under skadeundersökningsperioden, ökade produktiviteten hos unionsindustrins personalstyrka, mätt som tillverkning per anställd och år, med 7 %. Detta visar att unionsindustrin var villig att anpassa sig till de ändrade marknadsvillkoren för att behålla sin konkurrenskraft.

(98)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

(99)

Under skadeundersökningsperioden minskade utgående lager med 9 %. De flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna. Därför betraktades inte lager som en viktig skadeindikator för denna industri. Detta bekräftas också om man ser till utvecklingen av utgående lager i procent av tillverkningen. Såsom framgår ovan förblev denna indikator relativt stabil och låg på ca 6–8 % av tillverkningsvolymen.

(100)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De höga faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på volymen och priserna på importen från Kina, vilka pressade ned priserna avsevärt.

(101)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen minskade med ca 27 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med endast 5 %. Unionsindustrin förlorade därmed 17 % i marknadsandelar i motsats till marknadsandelen av importen från Kina som ökade med 93 % under skadeundersökningsperioden.

(102)

Urvalet av unionsindustrin utgörs av fyra företag i två grupper. För att beakta de sekretesskrav som gäller presenteras de mikroekonomiska indikatorerna nedan i form av ett index. Indexen baseras på 2013 som är lika med 100. Om siffran för 2013 är negativa ska motsvarande belopp för 2013 uppgå till – 100.

(103)

Unionstillverkarnas viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Försäljningspriser i unionen

(104)

Tabellen ovan visar utvecklingen av försäljningspriset per enhet i unionen på den öppna marknaden och motsvarande tillverkningskostnad. Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningspriserna med 18 %. Dessutom var försäljningspriserna i genomsnitt lägre än tillverkningskostnaden per enhet under skadeundersökningsperioden.

(105)

För att inte förlora alltför mycket av sin marknadsandel var unionstillverkarna tvungna att följa med i den nedåtgående prisspiralen och sänka sina försäljningspriser betydligt. Å andra sidan kan de minskade produktionskostnaden huvudsakligen förklaras av minskade råvarupriser. Utan tryck nedåt på försäljningspriserna från den dumpade kinesiska importen, skulle minskade råvarukostnader ha gjort det möjligt för unionsindustrin att återfå sin lönsamhet.

(106)

Bland de tillverkare som ingick i urvalet överfördes de flesta korrosionsbeständiga produkter för företagsintern förbrukning inom samma ekonomiska enhet och ingen faktura utfärdades därför. Resten såldes till internpriser med hjälp av många olika prissättningsstrategier. Det går därför inte att dra någon meningsfull slutsats av prisutvecklingen för den företagsinterna förbrukningen.

(107)

En berörd part hävdade att försäljningspriserna för varmförtent galvaniserat stål nästan fördubblades från februari 2016 till mars 2017 och därför påvisade avsaknad av skada. Denna uppåtgående prisutveckling påstods ha inneburit en automatisk ökning av unionsindustrins vinstmarginaler i positiva tal.

(108)

Undersökningen kunde inte stödja detta påstående, eftersom det gällde en rad olika produkter som i huvudsak inte utgör en del av den berörda produkten. Dessutom omfattade bevisningen till stöd för detta påstående 6 månader som inte är en del av undersökningsperioden och prisjämförelsen ansågs som olämplig för undersökningen, eftersom den saknade tillräckliga uppgifter, såsom råvarukostnader och effekterna på lönsamheten.

(109)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per heltidsekvivalent

(110)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 2 %. Sysselsättningen minskade något i enlighet med vad som anges i tabell 8. Denna utveckling visar att industrin behöll kontrollen över sina personalkostnader efter att ha haft svårigheter med detta under 2014 och särskilt under 2015.

(111)

Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och avkastning på investeringar utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(112)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionstillverkarna genom att nettoförlusten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av omsättningen.

(113)

Lönsamheten var negativ under hela skadeundersökningsperioden, vilket visar att unionsindustrin var i ett prekärt läge. Något bättre marknadsvillkor innebar att förlusterna minskade, men det konstaterades att situationen beträffande lönsamheten under skadeundersökningsperioden var ohållbar.

(114)

Marknadsvillkoren var emellertid idealiska för att återställa lönsamheten, eftersom råvarukostnaderna minskat avsevärt. Den nedåtgående prispressen från kinesisk import tvingade unionsindustrin att sänka sina priser till en nivå som endast minskade förlusterna utan att undanröja dem.

(115)

Förlusterna under år 2013 är delvis kopplade till den europeiska skuldkrisen och den ekonomiska krisen. Det var dock tydligt att unionsindustrin inte hade kunnat återvända till en lönsam situation eller (i en nämnvärd omfattning) dra nytta av den långsamma återhämtningen i den europeiska ekonomin.

(116)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet följde omsättningens avkastning i så måtto att den var negativ under hela perioden, men förbättrades något. Avkastningen på investeringar följde också samma utveckling.

(117)

Unionsindustrin fortsatte trots detta att investera under skadeundersökningsperioden. Investeringarna var avsedda att upprätthålla effektivitet och produktivitet i stället för att öka produktionen.

(118)

Trots att unionstillverkarna i urvalet ingick i stora internationella koncerner hävdade de att deras förmåga att anskaffa kapital från resurser på koncernnivå minskat. Ändå ökade investeringarna under skadeundersökningsperioden.

(119)

Unionsindustrin var i en prekär situation under hela skadeundersökningsperioden. Denna situation framgår klart av såväl den företagsinterna som den öppna marknaden. Den företagsinterna marknaden stod för ungefär 25 % av den sammanlagda försäljningsvolymen under undersökningsperioden.

(120)

Situationen för unionsindustrin var sämre på den öppna marknaden under undersökningsperioden jämfört med 2013. Även om situationen har förbättrats något när det gäller produktion och försäljningsvolym, förlorade unionsindustrin 17 % av sin marknadsandel. Resultatindikatorerna för avkastning på omsättning, räntabilitet och kassaflöde var negativa under hela skadeundersökningsperioden, och även om de förbättrats var utvecklingen inte tillräckligt stark på grund av prispressen från den kinesiska importen till dumpade priser. Denna utveckling ägde rum trots konkreta åtgärder för att förbättra effektiviteten i form av minskning av personalstyrkan, ökad produktivitet och kapacitetsutnyttjande och noggrann kontroll av tillverkningskostnaderna.

(121)

En berörd part framhöll att vissa skadefaktorer, på grundval av uppgifter i klagomålet, föreföll peka på en icke-skadevållande situation. Dessa faktorer omfattade försäljningsvolym, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och lager. Denna utveckling granskades under undersökningen på grundval av kontrollerade uppgifter. Flera indikatorer, bland annat vissa av dem som nämns i ovanstående påstående, visade en positiv trend. Men eftersom den öppna marknaden ökade med 27 % vilket förklaras i tabell 2 står det klart att vissa indikatorer tyder på att en positiv situation utvecklas. Av de skäl som anges i analysen av situationen för unionsindustrin och i denna slutsats, ska dessa positiva trender dock ses i ljuset av de mer betydande negativa tendenserna inom exempelvis marknadsandel och försäljningspris, och mot bakgrund av negativa resultat. Sedda i sitt rätta sammanhang, dvs. tillsammans med alla andra skadefaktorer, var det tydligt att unionsindustrin har lidit skada.

(122)

På grundval av ovanstående kan slutsatsen dras att unionsindustrin, både om man delar upp den i dess två olika segment och i dess helhet, lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden.

(123)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: importen från tredjeländer och unionstillverkarnas exportresultat.

(124)

Såsom nämns ovan ökade importen från Kina med 146 % under skadeundersökningsperioden. Dess priser per ton sjönk med 22 %, vilket till och med överskred råvaruprisernas fall på 20 %. Dessutom underskred denna import väsentligt EU-industrins priser med 17 % till 28 %. Med tanke på att korrosionsbeständigt stål är priskänsligt är dessa marginaler betydande och har en mycket skadlig inverkan på unionsindustrin.

(125)

Som en följd av detta lyckades endast Kina dra nytta av marknadens återhämtning, vilken ökade med 27 % under den analyserade perioden. Den kinesiska importen ökade sin marknadsandel från 11,7 % till 22,7 %, medan unionsindustrin endast ökade sin försäljningsvolym med 5 % och dess marknadsandel minskade från 78,8 % till 65,2 %.

(126)

Trots gynnsamma marknadsförhållanden under analysperioden på grund av sjunkande råvarupriser och ökad förbrukning, fortsatte unionsindustrin att gå med förlust under hela perioden på grund av pristryck och ökande volym av kinesisk import.

(127)

Den gradvisa inbromsningen i den kinesiska ekonomin och, enligt handlingarna i ärendet, den högst betydande överkapaciteten i den kinesiska stålindustrin gjorde att de kinesiska ståltillverkarna lade om sin överskottstillverkning till exportmarknaden, där unionsmarknaden är en attraktiv exportdestination.

(128)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att den dumpade importen var orsaken till den skadevållande situationen för unionsindustrin.

(129)

Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Importvolym från andra länder (i ton), cif-pris per ton och marknadsandel

(130)

Importen från Kina utgjorde 65 % av all import i unionen. Övrig import (se tabell 13) minskade med 33 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import ökade från 9,5 % 2013 till 12,1 % under undersökningsperioden.

(131)

Importen från Sydkorea ökade med 68 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import ökade från 4,6 % 2013 till 6,0 % under undersökningsperioden.

(132)

Importen från Indien ökade med 93 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import ökade från 1,1 % 2013 till 1,6 % under undersökningsperioden.

(133)

Med tanke på de ökade volymerna undersökte kommissionen huruvida importen från dessa länder hade bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. De uppgifter från Eurostat som presenteras i tabell 13 visar att även om marknadsandelen för importen från Sydkorea ökade, låg cif-priserna på en klart högre nivå än både den kinesiska importens och unionsindustrins priser. Priserna på importen från Indien var också högre än priserna för den kinesiska importen och marknadsandelen för importen från Indien var lägre än 2 % under varje år. Importen från andra tredjeländer var heller inte skadevållande på grund av att importpriset var högre än priserna för import från Kina och hos unionsindustrin.

(134)

Därför drogs slutsatsen att, oavsett om den undersöks enskilt eller var och en för sig, hade import från tredjeland inte någon avgörande inverkan på unionsindustrin och att den, under alla omständigheter, inte kunde ha haft effekten att bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(135)

Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Exportresultat

(136)

Exportvolymen minskade med 14 % mellan 2013 och undersökningsperioden. Vad priserna beträffar minskade de med 12 % under skadeundersökningsperioden på grund av sjunkande råvarupriser.

(137)

Med tanke på att exportvolymen motsvarade endast ca 6 % av produktionen och med hänsyn till prisnedgången, som är mindre uttalad än på unionsmarknaden, ansåg inte kommissionen att unionsindustrins exportresultat på ett betydande sätt har bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(138)

Ett orsakssamband fastställdes preliminärt mellan den skada som unionstillverkarna lidit och den dumpade importen från det berörda landet.

(139)

Kommissionen har skiljt på och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan. De övriga identifierade faktorerna, såsom importen från tredjeländer och unionstillverkarnas exportförsäljning konstaterades preliminärt inte bryta orsakssambandet, även med beaktande av en eventuell kombinerad effekt. Importen från tredjeländer kan ha haft en liten inverkan på skadan, men unionsindustrins situation skulle säkerligen inte ha påverkats i en sådan betydande utsträckning. Framför allt skulle försäljningspriserna inte ha sjunkit till så låga nivåer och lönsamheten skulle ha varit bättre.

(140)

På grundval av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen i detta skede att den väsentliga skada som unionsindustrin vållats hade orsakats av den dumpade importen från de berörda länderna och att de övriga faktorerna, sedda var för sig eller tillsammans, inte bröt orsakssambandet.

(141)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade fastställts. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(142)

Unionsindustrin bedriver verksamhet i minst 15 medlemsstater, och sysselsätter mer än 8 000 anställda med avseende på korrosionsbeständigt stål.

(143)

Sexton tillverkare samarbetade i undersökningen. Ingen av de kända tillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom framgått ovan i samband med analysen av skadeindikatorerna förbättrades situationen för unionsindustrin i dess helhet, men inte lika markant som man skulle kunna förvänta sig, eftersom den påverkades negativt av den dumpade importen.

(144)

Införandet av provisoriska antidumpningstullar förväntas leda till att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden genom att det sätts ett stopp för prisnedgången så att unionsindustrin får en möjlighet att höja sina priser. Detta skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet ökar till sådana nivåer som anses vara nödvändiga inom denna kapitalintensiva industri. Den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada.

(145)

Även om flera volymindikatorer förefaller positiva, såsom tillverkning och försäljningsvolym, förbättrades unionsindustrins situation inte i linje med den ökade förbrukningen. Detta tyder på att unionsindustrin inte kunde dra nytta av unionsmarknadens återhämtning på samma sätt som hade skett om det inte hade förekommit dumpad import från Kina. Framför allt var påverkan mycket stor när det gäller de skadeindikatorer som sammanhänger med det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet, t.ex. lönsamhet och räntabilitet. Det är därför viktigt att priserna åter kommer upp till nivån för icke-dumpade priser eller åtminstone icke-skadevållande priser så att alla tillverkare kan agera på unionsmarknaden under rättvisa handelsvillkor. Vidtas inga åtgärder förefaller det mycket troligt att unionsindustrins ekonomiska situation försämras ytterligare. Ett dåligt resultat för segmentet korrosionsbeständigt stål skulle också påverka segmenten både i tidigare led (organisk beläggning) och senare led (varmvalsade ringar eller rullar) för många av unionstillverkarna, eftersom kapacitetsutnyttjandet i dessa segment är nära kopplat till tillverkningen av den undersökta produkten. Det skulle dessutom bli märkbar inverkan på övriga varmförtenta galvaniserade produkter, t.ex. för fordonsindustrin.

(146)

Varmförtenta galvaniserade produkter i allmänhet är vanligen produkter som motsvarar cirka 10 % av försäljningen från ett integrerat stålverk. Den faktiska siffran varierar från tillverkare till tillverkare. Men dessa produkter ligger nästan vid slutet av värdekedjan. Strategin för unionens stålindustri är att maximera försäljningen av produkter med högt mervärde, eftersom de traditionellt ger högre än genomsnittliga vinstnivåer, därför att antalet företag runt om i världen som kan konkurrera om dessa produkter med högt mervärde är mindre. Därför påvisar avsaknaden av vinst under analysperioden ett allvarligt problem för unionsindustrin i fråga om dess strategi och framtidsutsikter.

(147)

Slutsatsen blir därför preliminärt att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs. Om antidumpningsåtgärder infördes skulle unionsindustrin kunna återhämta sig från verkningarna av den skadevållande dumpningen.

(148)

Såsom anges i skäl 15 var det bara en importör som besvarade frågeformuläret. Denna importör ingick i en grupp av företag som använde den berörda produkten för att tillverka produkter som används i byggindustrin. Andra importörer och användare gav sig till känna som berörda parter. Synpunkter på undersökningen lämnades in av en sammanslutning av importörer.

(149)

Den samarbetsvilliga importören/användaren angav att den berörda produkten var en viktig del av dennes tillverkningskostnader och den befarade ökade kostnader som kan uppstå till följd av införandet av tullar. Medan undersökningen stödde påståendet om betydelsen av den berörda produkten för kostnaderna, bör det noteras att andra försörjningskällor finns och att de faktiskt har använts av importören, vilket innebär att dess kostnader och konkurrenskraft inte skulle påverkas allvarligt om åtgärder infördes.

(150)

När det gäller importörer i allmänhet finns det i princip inga belägg för att importörer eller stålcentraler inte skulle kunna vältra över en prisökning på sina kunder. De kan dessutom importera från andra länder som inte omfattas av denna undersökning.

(151)

Den sammanslutning som företräder importörer hävdade att unionsindustrin inte alltid kunde tillhandahålla sina medlemmar den berörda produkten på grund av bristande kapacitet. Detta argument var inte underbyggt. Med hänsyn till att sammanslutningen inte hade anfört några bevis till stöd för detta påstående och att, som framgår av tabell 5, unionsindustrins kapacitetsutnyttjande inte översteg 80 % under skadeundersökningsperioden, har kommissionen inte funnit några argument som tyder på att detta påstående skulle vara sant.

(152)

En annan berörd part hävdade att en unionstillverkare hade problem med att leverera till kunder på grund av ”nedskärningar”. Detta påstående hänför sig till ett särskilt problem hos en unionstillverkare och var således inte representativt för försörjningssituationen när det gäller industrin som helhet. Även om denna situation existerade vid den aktuella tidpunkten fanns alternativa försörjningskällor, och det fanns inga uppgifter i ärendet som påvisade att leverans var ett allmänt problem för importörer och handlare. Dessutom var ett av skälen till att unionstillverkarna lider problem dumpning av stålprodukter från bl.a. kinesiska källor, vilket lyfts fram i denna undersökning.

(153)

Slutanvändarindustrierna av korrosionsbeständigt stål är främst byggsektorn för olika byggnadsmaterial, men även för tillverkning av hushållsapparater, djupdragnings- och stämplingsprocesser och små svetsade rör. Såsom förklaras ovan samarbetade bara en användare vid förfarandet.

(154)

Även om införandet av åtgärder skulle påverka vissa användare negativt i form av högre inköpspriser finns det inga uppgifter i handlingarna i målet som visar att användarna skulle drabbas oproportionerligt i fråga om lönsamhet eller att det skulle orsaka utlokalisering av stora industrikoncerner. Nivån på de föreslagna tullarna kan inte heller anses vara prohibitiva.

(155)

Det bör noteras att tullar bidrar till att säkra leveranssäkerheten för distributörerna och deras kunder. Utan tullar skulle en del av tillverkarna i unionen av korrosionsbeständigt stål kanske behöva upphöra med eller minska sin tillverkning av korrosionsbeständigt stål, vilket skulle göra att många användare i unionen skulle få ett begränsat utbud av försörjningskällor. Dessutom ligger åtgärderna på en nivå som skapar konkurrens på lika villkor men ändå ger utrymme för import från de berörda länderna (till rimliga priser) och andra källor.

(156)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder inte kommer att få betydande negativa verkningar på unionsimportörernas och användarnas intresse.

(157)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder skulle bidra till unionsindustrins återhämtning genom att tillåta prishöjningar som gör det möjligt för industrin som helhet att återvända till en vinstgivande situation. Detta segment med högt förädlingsvärde är av avgörande betydelse för den övergripande strategin för unionens stålindustri och dess framtidsutsikter och välstånd.

(158)

Åtgärderna kan inte anses ha en väsentlig inverkan på det fåtal andra parter i unionen som gav sig tillkänna. Undersökningen visar inte att den potentiella inverkan på andra aktörer (som inte gav sig till känna) skulle väga tyngre än åtgärdens positiva verkningar för unionsindustrin. Åtgärder anses vara till nytta för branscher i tidigare led, t.ex. råvaruleverantörer och maskintillverkare, som inte (eller endast i begränsad omfattning) levererar till tillverkare i det berörda landet.

(159)

Införandet av åtgärder på den föreslagna nivån har endast haft en begränsad inverkan på priserna i försörjningskedjan och på användarnas resultat. Dessutom ligger åtgärderna på en nivå som skapar konkurrens på lika villkor men ändå ger utrymme för import från det berörda landet (till rimliga priser). När det gäller importörerna kommer de att kunna föra över prisökningarna till kunderna eller byta försörjningskälla.

(160)

Sammantaget drar kommissionen i detta skede av undersökningen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar mot att det skulle ligga i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder på import av korrosionsbeständigt stål med ursprung i Kina.

(161)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(162)

För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(163)

Skadan skulle vara undanröjd om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader och göra en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom dumpad import.

(164)

För att fastställa vinstmålet beaktade kommissionen den vinst på försäljning till icke-närstående parter som användes för fastställandet av nivån för undanröjande av skada. Kommissionen konstaterade att unionsindustrin uppvisade en negativ lönsamhet under hela skadeundersökningsperioden. Dessutom fanns det under hela skadeundersökningsperioden betydande mängder av lågprisimport från Kina på unionsmarknaden. Kommissionen beslutade således att målvinsten inte kunde fastställas på grundval av skadeundersökningsperioden. Klaganden begärde i klagomålet att kommissionen skulle använda minst 10 % av omsättningen som en rimlig icke-skadevållande vinstmarginal. I sin bedömning av detta påstående gjorde kommissionen en tioårig lönsamhetsanalys för unionstillverkarna i urvalet för att fastställa den representativa vinstnivå som skulle ha uppnåtts i avsaknad av dumpning. Den konstaterade att det senaste lönsamma året var 2008, dvs. med en vinstmarginal på 7,4 %. På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att det lämpligaste målvinsten var den vinst som faktiskt uppnåddes under 2008.

(165)

Kommissionen beräknade ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att lägga till den ovannämnda vinstmarginalen på 7,4 % till tillverkningskostnaden för de unionstillverkare som ingick i urvalet under undersökningsperioden.

(166)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, justerat för importkostnader och tullar, för de samarbetande exporterande tillverkarna i de berörda länderna, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(167)

Preliminära antidumpningsåtgärder bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(168)

På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

(169)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i de berörda länderna och har tillverkats av de rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten tillverkad av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings operativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(170)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (6). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namnbytet att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(171)

För att minimera risken för att åtgärderna kringgås på grund av de vitt skilda tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som har individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(172)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(173)

Såsom nämns i skäl 3 gjorde kommissionen import av den berörda produkten med ursprung i eller avsänd från Kina till föremål för registrering genom genomförandeförordning (EU) 2017/1238. Detta gjordes med tanke på en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna, i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen. Inget beslut kan fattas om möjlig retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder i detta skede av förfarandet.

(174)

Enligt god förvaltning kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(175)

Undersökningsresultaten om införande av preliminära tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

—

produkter av rostfritt stål, kisellegerat stål och snabbstål,

—

produkter som inte är vidare bearbetade än varmvalsade eller kallvalsade (kallreducerade),

a)

begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

b)

inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

c)

begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.