This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32017D0621(02)
Commission Implementing Decision of 19 June 2017 on the publication in the Official Journal of the European Union of a request for amendment of a specification for a name in the wine sector referred to in Article 105 of Regulation (EU) No 1308/2013 of the European Parliament and of the Council (Dealurile Crişanei (PGI))
Kommissionens genomförandebeslut av den 19 juni 2017 om offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av en ansökan om ändring av produktspecifikationen för ett namn inom vinsektorn som avses i artikel 105 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (Dealurile Crişanei [SGB])
Kommissionens genomförandebeslut av den 19 juni 2017 om offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av en ansökan om ändring av produktspecifikationen för ett namn inom vinsektorn som avses i artikel 105 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (Dealurile Crişanei [SGB])
C/2017/4080
EUT C 197, 21.6.2017, p. 12–20
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
21.6.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 197/12 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
av den 19 juni 2017
om offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av en ansökan om ändring av produktspecifikationen för ett namn inom vinsektorn som avses i artikel 105 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (Dealurile Crişanei [SGB])
(2017/C 197/05)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 97.3, och
av följande skäl:
(1) |
Rumänien har lämnat in en ansökan om ändring av produktspecifikationen för namnet ”Dealurile Crişanei” i enlighet med artikel 105 i förordning (EU) nr 1308/2013. |
(2) |
Kommissionen har granskat denna ansökan och konstaterat att de villkor som fastställs i artiklarna 93–96, artikel 97.1 och artiklarna 100, 101 och 102 i förordning (EU) nr 1308/2013 är uppfyllda. |
(3) |
För att möjliggöra inlämning av invändningar i enlighet med artikel 98 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör denna ansökan om ändring av produktspecifikationen för namnet ”Dealurile Crişanei” offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Ansökan om ändring av produktspecifikationen för namnet ”Dealurile Crişanei” (SGB) i enlighet med artikel 105 i förordning (EU) nr 1308/2013 återfinns i bilagan till detta beslut.
I enlighet med artikel 98 i förordning (EU) nr 1308/2013 tillgodoses genom detta offentliggörande rätten att göra invändningar mot ändringen av produktspecifikationen som avses i första stycket i denna artikel under två månader efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 19 juni 2017.
På kommissionens vägnar
Phil HOGAN
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
BILAGA
ANSÖKAN OM EN NY ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN
”DEALURILE CRIŞANEI”
PGI-RO-A0106-AM01
Inlämningsdatum: 3.6.2015
1. Regler som gäller för ändringen
Artikel 105 i förordning (EU) nr 1308/2013 – annan ändring än en mindre ändring
2. Beskrivning och motivering till ändringen
2.1 Ändring av det avgränsade området
Vinproducenternas förbund för de traditionella vinodlingarna i Satu Mare har lämnat in en ansökan om ändring av specifikationerna för Dealurile Sătmarului GI för att utvidga det avgränsade produktionsområdet till att även omfatta orter som har de särskilda egenskaperna för området Satu Mare. Dessa orter upptogs felaktigt i det avgränsade produktionsområdet för specifikationerna för Dealurile Crișanei GI eftersom det finns flera argument som rör dessa orters läge och jord- och klimatförhållanden som är kännetecknande för området med beteckningen Dealurile Sătmarului och inte Dealurile Crișanei. Detta stöds av uppgifter om vinerna från vinodlingsområdet Dealurile Sătmarului, dvs. från Rătești, som redan länge har producerats och varit kända under beteckningen ”Dealurile Răteștilor” eller ”Vinul de Halmeu”.
Upptagandet av orterna i fråga i området Satu Maru och därigenom med beteckningen Dealurile Sătmarului och inte Dealurile Crișanei stöds av uppgifter om kullarnas terräng och klimat, såsom Ardud-Beltiug-Hurez, Hododului, Tășnad-Săuca-Pir, Săcășeni-Supur och Tășnad-Cehal. Kullarna har kraftig lutning men terrasser minskar lutningen. Den pleistocena jordmånen har bildats av rödfärgad lera. Sluttningarna som vetter åt norr är mindre branta och jordmånen där är snarare podsol. Tack vare Medelhavsklimatet utvecklas och produceras viner med både blommiga och fruktiga aromer (skogsbär i Pinot noir, Merlot, Burgund mare) och viner med inslag av peppar och gräs med behagliga primära toner (Fetească albă, Furmint). Smakerna är typiska för sorten: Runda, fylliga, sammetslena, friska vita viner med tanniner med måttlig strävhet.
Orterna som stryks från den geografiska beteckningen Dealurile Crişanei befinner sig i Satu Mare. De är:
— |
Valea lui Mihai |
— |
Kommunen Carei, orten Carei |
— |
Pir (byn Pir) |
— |
Săuca (byn Săuca) |
— |
Cehal (byarna Cehal, Cehăluț och Orbău) |
— |
Staden Tășnad, med orten Tășnad |
— |
Sanislău i Satu Mare, med orten Sanislău (byn Sanislău) |
— |
Rătești, med orterna:
|
Orterna ovan omfattas inte längre av det avgränsade området med beteckningen Dealurile Crişanei.
Eftersom det geografiska området med den skyddade geografiska beteckningen Dealurile Crişanei omdefinieras genom att orterna ovan som är belägna i kommunen Satu Mare stryks, kommer det avgränsade odlings- och produktionsområdet, där vin med den skyddade geografiska beteckningen kommer att erhållas, att bestå av följande:
Kommunen Bihor med orterna:
— |
Diosig (byarna Diosig och Vaida) |
— |
Săcueni (byarna Săcueni och Cadea) |
— |
Ciuhoi (byarna Sâniob och Ciuhoi) |
— |
Biharia (byn Biharia) |
— |
Cetariu (byarna Şişterea och Paleu) |
— |
Tileagd (byn Tileagd) |
— |
Valea lui Mihai. |
Kommunen Sălaj med orterna:
— |
staden Șimleu Silvaniei, orterna Șimleu Silvaniei och Cehei |
— |
Nuşfalău (byarna Nuşfalău, Boghiş, Bozieş och Bilghez) |
— |
Vârşolţ (byn Vârşolţ) |
— |
Ip (byarna Ip, Zăuan och Zăuan Băi) |
— |
Camăr (byn Camăr) |
— |
Pericei (byarna Pericei, Sici och Bădăcin) |
— |
Carastelec (byarna Carastelec och Dumuslău) |
— |
Crasna (byn Crasna) |
— |
Măerişte (byarna Măerişte, Doh och Uileacu Şimleului) |
— |
kommunen Zalău, orten Zalău |
— |
Meseşenii de Jos (byarna Meseşenii de Jos och Aghireş) |
— |
Crişeni (Crişeni och Gârceiu) |
— |
Hereclean (byarna Hereclean, Guruslău, Dioşod och Badon) |
— |
Dobrin (byarna Dobrin och Doba) |
— |
Horoatu Crasnei (byn Horoatu Crasnei) |
— |
Coşeiu (Coşeiu och Archid) |
— |
Şamşud (byarna Şamşud och Valea Pomilor) |
— |
Bocşa (byarna Bocşa och Borla) |
— |
Sărmăşag (byarna Sărmăşag, Lompirt, Ilisua och Moiad) |
— |
Bobota (byarna Bobota, Dersida och Zalnoc). |
Orten Valea lui Mihai i kommunen Satu Mare upptogs felaktigt i den geografiska beteckningen Dealurile Crişanei i det tekniska underlaget som lämnades in till kommissionen i enlighet med artikel 118s i förordning (EG) nr 1234/2007.
Misstaget att uppta orten Valea lui Mihai i kommunen Satu Mare i området med skyddad beteckning berodde på att det, enligt den indelning/avgränsning av vinodlingsområden som gällde tidigare under kommunistregimen i Rumänien då orterna organiserades i centra för vingårdar och vinodlingar, fanns en välkänd vingård som kallades Valea lui Mihai som sträckte sig ut över de två kommunerna Satu Mare och Bihor.
I enlighet med dekret från ministeriet för jordbruk, livsmedel och skogsbruk nr 397/2003 om godkännande av utnämningen av vinodlingsområden och grupperingen av orter i vinodlingsområden, vingårdar och centra för vinodling (offentliggjort i den rumänska statens officiella tidning nr 513 av den 16 juli 2003) inordnades Valea lui Mihai under punkt V – vinodlingsområdet Crişanei och Maramureşului, rad 28, i kommunen Satu Mare utanför Bihor på grundval av de gamla områdena som nämns ovan.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
1. Namn som ska registreras
Dealurile Crişanei
2. Typ av geografisk beteckning
SGB – skyddad geografisk beteckning
3. Vinproduktkategorier
1. |
Vin |
4. Beskrivning av vinet eller vinerna
Analytiska och organoleptiska egenskaper
— |
Verklig alkoholhalt: minst 10 volymprocent |
— |
Total syrahalt (vinsyra): minst 4,5 g/l |
— |
Flyktiga syror (ättiksyra): högst 1,2 g/l |
— |
Icke-reducerande torrt extrakt: minst 17 g/l |
— |
Total halt av svaveldioxid: högst 300 mg/l |
— |
Fri svaveldioxid: högst 60 mg/l |
1. Sauvignon:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: gröngul, klar, utan tecken på oxidering |
— |
Doft: förfinad arom av fläderblom |
— |
Smak: fruktig, angenäm |
2. Traminer roz:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: grönskiftande gul, klar |
— |
Doft: frisk, behaglig med aromer av rosenblad |
— |
Smak: delikat, harmonisk, lagring på flaska ger distinkta kvaliteter |
3. Pinot gris:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: Grönskiftande vit, med lätt gulaktiga toner |
— |
Doft: angenäma primära aromer av färska äpplen |
— |
Smak: mjuk, välsmakande med en antydan av rågbröd och acacia |
4. Fetească regală:
— |
Utseende: klart |
— |
Färg: grönskiftande gul, kan övergå till gyllengul då den är mogen för konsumtion |
— |
Doft: syrlig, aromer av sommaräpplen, lagrat vin har inslag av nyslaget hö och honung |
— |
Smak: karakteristisk, fyllig, blir något eterliknande vid lagring, balanserad |
5. Fetească albă:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: grönskiftande-vitt |
— |
Doft: angenäm primär arom |
— |
Smak: angenäm, utpräglad, likt sommaräpplen |
6. Riesling varietal (Riesling de Rhin, Riesling Italian):
— |
Utseende: klart |
— |
Färg: grönskiftande, klar |
— |
Doft: ingen primär arom, med mineralsmak efter lagring |
— |
Smak: välsmakande, fruktig, ytterst fräsch, behagligt svagt syrligt, ren och klar |
7. Chardonnay
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: gyllengul |
— |
Doft: karakteristiska aromer av acacia |
— |
Smak: mjuk, fyllig, rund, sammetslen, harmonisk |
8. Iordană
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: grönskiftande gul |
— |
Doft: råa gröna äpplen |
— |
Smak: frisk och med lätt smak på grund av hög syra, bör konsumeras som ett ”ungt vin” |
9. Mustoasă de Măderat:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: grönaktigt gul, likt omogna citroner, om det tappas på flaska som moget blir det blekgult |
— |
Doft: råa gröna äpplen, med toner av vinrankeblom |
— |
Smak: frisk och uppfriskande med lätt smak på grund av hög syra, lång eftersmak, bör konsumeras som ett ”ungt vin”, behöver inte lagras |
10. Furmint:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: grönaktigt vit med blekgula toner, utan tecken på oxidering |
— |
Doft: angenäma primära aromer av exotiska frukter |
— |
Smak: behaglig, likt en exotisk frukt |
11. Furmint de Miniş:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: grönaktigt vit med blekgula toner, utan tecken på oxidering |
— |
Doft: angenäma primära aromer av exotisk frukter |
— |
Smak: behaglig, tydlig, med klar och fångande avrundning, originell |
12. Muscat Ottonel:
— |
Utseende: klart och rent |
— |
Färg: halmgul eller klart gul, beroende på druvornas kvalitet vid skörd |
— |
Doft: milt blommig, typisk arom av muskat, mycket komplex, utsökt och mild |
— |
Smak: typisk smak av muskat, utsökt, mild, fyllig, harmonisk, med behaglig och lätt sammetslen |
13. Tămâioasă românească:
— |
Utseende: klar och ren |
— |
Färg: gul eller intensivt gul, beroende på druvornas kvalitet vid skörd |
— |
Doft: milt blommig, typisk arom, mild och utsökt |
— |
Smak: typisk rökelsearom, fyllig, harmonisk, med angenäm sammetslen nyans |
14. Cabernet Sauvignon:
— |
Utseende: klart, genomskinligt |
— |
Färg: rubinröd |
— |
Doft: distinkt arom av vegetation och gräs |
— |
Smak: kärv med sträva tanniner som då vinet utvecklas blir sammetslena, mjukare och rundade |
15. Pinot noir:
— |
Utseende: klart, genomskinligt |
— |
Färg: djupt körsbärsröd |
— |
Doft: doften växlar från körsbär till mogna sura körsbär då det mognar |
— |
Smak: fin, sammetslen, utsökt, komplex och förfinad |
16. Merlot:
— |
Utseende: klart, genomskinligt |
— |
Färg: rubinröd, klar |
— |
Doft: behaglig arom av skogsbär, färska hallon |
— |
Smak: strävheten är måttligare än när det gäller Cabernet Sauvignon och har den sammetsliknande textur som är specifika för denna sort. |
17. Fetească neagră:
— |
Utseende: klart, genomskinligt |
— |
Färg: intensivt granatröd |
— |
Doft: komplex och originell |
— |
Smak: rund, behaglig och tillräckligt fyllig, välsmakande och behaglig |
18. Burgund mare:
— |
Utseende: klart, behagligt |
— |
Färg: granatröd med toner av violett, intensiv färg |
— |
Doft: arom av mogna skogsbär röda vinbär, lingon, björnbär och blåbär |
— |
Smak: balanserad, jämn, lång eftersmak, icke-aggressiv |
19. Syrah:
— |
Utseende: Kkart, genomskinligt |
— |
Färg: grannröd |
— |
Doft: blommig doft med mycket intensiva aromer av peppar |
— |
Smak: sträv, jämn, avrundad |
5. Vinframställningsmetoder
a) Grundläggande oenologiska metoder
Relevanta restriktioner för vinframställning:
Sackaros får inte läggas till vid produktion av viner med den geografiska beteckningen ”Dealurile Crișanei”.
b) Högsta avkastningar
Druvproduktion – Fetească regală, Iordană, Mustoasă de Măderat
15 000 kg druvor per hektar
Druvproduktion – Fetească albă, Furmint, Furmint de Miniș, Riesling de Rhin och Riesling Italian
12 500 kg druvor per hektar
Druvproduktion – Merlot, Fetească neagră och Burgund mare
12 500 kg druvor per hektar
Druvproduktion – Muscat Ottonel, Tămâioasă românească, Pinot gris, Chardonnay, Sauvignon och Traminer roz
10 000 kg druvor per hektar
Druvproduktion – Cabernet Sauvignon, Pinot noir och Syrah
10 000 kg druvor per hektar
Vinproduktion – vita viner
95 hektoliter per hektar
Vinproduktion – röda viner, roséviner och aromatiska viner
85 hektoliter per hektar
6. Avgränsat område
Kommunen Bihor
— |
byarna Diosig och Vaida |
— |
byarna Săcueni och Cadea |
— |
byarna Sâniob, Ciuhoi och Biharia |
— |
byarna Cetariu - Șișterea och Paleu |
— |
byn Tileagd |
— |
byn Valea lui Mihai |
Kommunen Sălaj
staden Șimleu Silvaniei, med orterna Șimleu Silvaniei och Cehei
— |
byarna Nușfalău, Boghiș, Bozieș och Bilghez |
— |
byn Vârșolț |
— |
byarna Ip, Zăuan och Zăuan Băi |
— |
byn Camăr |
— |
byarna Pericei, Sici och Bădăcin |
— |
byarna Carastelec, Dumuslău, och Crasna |
— |
byarna Măeriște, Doh och Uileacu Șimleului |
Kommunen Zalău
— |
byarna Meseșenii de Jos och Aghireș |
— |
byarna Crișeni och Gârceiu |
— |
byarna Hereclean, Guruslău, Dioșod och Badon |
— |
byarna Dobrin och Doba |
— |
byarna Horoatu Crasnei, Coșeiu och Archid |
— |
byarna Şamşud, Valea Pomilor, Bocşa och Borla |
— |
byarna Sărmăşag, Lompirt, Ilisua och Moiad |
— |
byarna Bobota, Dersida och Zalnoc |
7. Huvudsakliga druvsorter
|
Burgund Mare N |
|
Tămâioasă românească B |
|
Pinot Gris G |
|
Fetească neagră N |
|
Muscat Ottonel B |
|
Cabernet Sauvignon N |
|
Sauvignon B |
|
Merlot N |
|
Fetească regală B |
|
Fetească albă B |
|
Furmint de Miniş B |
|
Furmint B |
|
Iordană B |
|
Chardonnay B |
|
Mustoasă de Măderat B |
|
Syrah N |
|
Traminer Roz Rs |
|
Riesling Italian B |
|
Riesling de Rhin B |
|
Pinot Noir N |
8. Beskrivining av samband
Samband med det avgränsade området
Det särskilda vad gäller miljön är området kring floden Crișul Repede som i norr avgränsas av berget Șes, mjuka kullar nära slätten och ett centraleuropeiskt klimat, vilket leder till något lägre temperaturer och mera varierande nederbörd. Vintrarna är mildare och vinodlingsområdena åtnjuter ett stort antal soltimmar samtidigt som de är skyddade från vindar och kalla strömmar.
I vinodlingsområdena Diosig och Valea lui Mihai, området Silvania och vinodlingscentra i Biharia och Tileagd finns det vinodlingar fördelade över ett större område norr och nordöst om Oradea. Vinodlingscentra i vinområdet (Diosig, Săcuieni och Sâniob) har traditioner som går tillbaka till 1569–1578. Vita viner som produceras här är rika, med expressiv smak och en starkt syrlig och fruktig karaktär. Särskilt potentiella sorter på detta vinodlingsområde är bland annat Fetească albă, Fetească regală, Riesling Italian och den aromatiska sorten Muscat Ottonel. Områdets viner är välbalanserade. Vinodlingsområdets oenologiska och klimatiska potential ger 4 287 poäng på indexet för vatten, ljus och värme. Det innebär att regionen är särskilt lämpad för vita viner med expressiva aromer med inslag av acaciablom, gröna äpplen och slaget gräs (Fetească regală), med lång eftersmak (Tămâioasă românească), mogna päron, toner av vanilj när de lagras på ekfat, med tydligt exotiska inslag av ananas (Chardonnay), balanserade och med god syrahalt. De röda vinerna är fylliga, sammetslena, runda, med aromer från körsbär till mogna surkörsbär vid lagring (Pinot noir), inslag av peppar (Syrah) och typiska skogsbär – färska hallon (Merlot).
9. Väsentliga ytterligare villkor
Rättslig ram:
I nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av villkoret:
Viner med den geografiska beteckningen ”Dealurile Crișanei” måste vid märkning ha en huvudetikett. Det är valfritt att använda en etikett på baksidan av flaskan.
10. Länk till produktspecifikationen
http://www.onvpv.ro/sites/default/files/caiet_sarcini_ig_dealurile_crisanei_cf_cererii_de_modif_395_din_20.02.2015_accept_changes.pdf