17.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 310/1

(1)

Den 18 februari 2016 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea (nedan kallat det berörda landet) med stöd av artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (2). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet) i Europeiska unionens officiella tidning  (3).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 4 januari 2016 av European Thermal Paper Association (ETPA) (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av visst lätt termopapper. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav vållad väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera att en undersökning inleddes.

(3)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen de kända unionstillverkarna, de kända exporterande tillverkarna, de koreanska myndigheterna samt kända importörer, användare och handlare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(4)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden (nedan kallat förhörsombudet).

(5)

Det har hållits två förhandlingar med förhörsombudet på begäran av Hansolgruppen, som de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna tillhör. Under den första förhandlingen i mars 2016 begärdes befrielse från att besvara frågeformuläret för flera närstående bearbetningsföretag. Efter förhandlingen och ett kontrollbesök hos ett av de närstående bearbetningsföretagen i syfte att kontrollera de argument som ligger till grund för begäran om undantag vidmakthöll kommissionen att frågeformuläret ska fyllas i av ett av de närstående bearbetningsföretagen, och beviljande undantag för tre andra närstående bearbetningsföretag. Vid den andra förhandlingen i september 2016 framförde de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, några icke-närstående importörer och användare samt företrädare för Sydkoreas regering ett antal påståenden avseende definitionen av den berörda produkten, klagomålet, skada, orsakssamband och unionens intresse.

(6)

I tillkännagivandet angav kommissionen också att den kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande på de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största representativa försäljningsvolymen och såg till att det fanns en lämplig geografisk spridning. Urvalet bestod av tre unionstillverkare i två olika medlemsstater. De utvalda unionstillverkarna stod för mellan 75 och 95 % (4) av försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen bland de företag som gett sig till känna i fastställandet av representativitet, och av den uppskattade totala försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga parter kom med synpunkter om det preliminära urvalet, och det bekräftades därmed. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(8)

För att avgöra om ett urval var nödvändigt och i så fall göra ett stickprov, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Ett icke-närstående bearbetningsföretag med importverksamhet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att stickprovsförfarandet inte var nödvändigt. Inga synpunkter lämnades.

(10)

Kommissionen sände frågeformulär till två närstående exporterande tillverkare, nämligen Hansol Paper Co., Ltd (nedan kallat Hansol Paper) och Hansol Artone Paper Co., Ltd (nedan kallat Artone) som båda tillhörde Hansolgruppen, och till deras närstående handlare Hansol Europe BV (nedan kallat Hansol Europe) och till det närstående bearbetningsföretaget Schades Ltd (nedan kallat Schades). Frågeformulär sändes även till de tre unionstillverkarna i stickprovet, och till omkring 50 parter (21 användare, 26 mellanhänder, två sammanslutningar och en icke-närstående importör) som uttryckt intresse för undersökningen.

(11)

Svar på frågeformuläret mottogs från två exporterande tillverkare och deras närstående handlare och bearbetningsföretag, de tre utvalda unionstillverkarna, nio icke-närstående bearbetningsföretag, två handlare på olika nivåer, et icke-närstående bearbetningsföretag med importverksamhet och en sammanslutning. Dessutom svarade elva partier med inlagor i fritt format.

(12)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde var nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(13)

Mot bakgrund av det begränsade antalet parter som inkommit med uppgifter presenteras en del av siffrorna nedan i form av intervall.

(14)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för fastställandet av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(15)

Den berörda produkten är lätt termopapper med en vikt av högst 65 g/m2, i rullar med en bredd av minst 20 cm, en rullvikt (inklusive papper) på minst 50 kg och en rulldiameter (inklusive papper) på minst 40 cm (s.k. jumborullar), med eller utan en beläggning på ena eller båda sidorna, beskiktade med ett värmekänsligt ämne (dvs. en blandning av färg och en framkallningsvätska som reagerar och skapar en bild vid uppvärmning) på ena eller båda sidorna, och med eller utan ett ytterskikt, med ursprung i Sydkorea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4809 90 00, ex 4811 90 00, ex 4816 90 00 och ex 4823 90 85 (nedan kallad den berörda produkten).

(16)

Lätt termopapper kan tillverkas med olika typer av framkallare: med framkallare som innehåller bisfenol A och bisfenol S (lätt termopapper som innehåller fenol) eller med framkallare som inte innehåller fenol (fenolfritt lätt termopapper). Båda typerna av lätt termopapper berörs av den aktuella undersökningen.

(17)

Lätt termopapper används vid kassaterminaler bl.a. för kvitton i detaljhandeln.

(18)

Undersökningen visade att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(19)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter ska betraktas som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(20)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren begärde att fenolfritt lätt termopapper skulle undantas från produktomfattningen, eftersom fenolfritt lätt termopapper varken tillverkas i eller exporteras från Sydkorea, och skiljer sig från lätt termopapper som innehåller fenol genom sin kemiska sammansättning, konsumenternas uppfattning, tillverkningsprocesser, slutanvändning och marknadspris. Samma part begärde uteslutning av lätt termopapper som väger mindre än 44 g/m2.

(21)

I detta avseende visade undersökningen att det finns olika typer av lätt termopapper – bland annat med eller utan fenol och sådant som väger mindre än 44 g/m2 – men att de utgör en enda produkt eftersom de har samma grundläggande egenskaper, liknande tillverkningsprocess, identiska användningsområden och är utbytbara ur användarnas och konsumenternas synvinkel. Undersökningen visade att alla produkttyper består av ett baspapper överdraget med ett värmekänsligt skikt, och att tillverkningsprocesserna för de olika produkterna i praktiken inte skiljer sig åt nämnvärt. Dessutom har alla typer av lätt termopapper liknande egenskaper och används för utskrifter med termoskrivare. Sett ur användarens och konsumentens synvinkel, har de alla samma slutresultat.

(22)

Dessutom bör det noteras att begäran om uteslutande av lätt termopapper som väger mindre än 44 g/m2 under alla omständigheter inte var underbyggt med bevisning.

(23)

Trots att den exporterande tillverkaren menade att det kan finnas skillnader i konsumenternas uppfattning av lätt termopapper med eller utan fenol, lades inga bevis fram för att motivera detta påstående, och undersökningen bekräftade att de flesta konsumenter inte känner till den specifika sammansättningen på deras termopapper, och därför inte gör någon åtskillnad mellan termopapper med eller utan fenol. Dessutom skiljer sig marknadspriserna inte nämnvärt åt mellan fenolfritt lätt termopapper och termopapper som innehåller fenol. Därför dras den preliminära slutsatsen att alla typer av lät termopapper konkurrerar med varandra, om än med vissa prisskillnader. Priskonkurrensen mellan produkttyperna utvecklas ytterligare i avsnitt 5.2.4.

(24)

Av de skäl som anges ovan kan produkter som väger mindre än 44 g/m2 och fenolfritt lätt termopapper i detta skede inte uteslutas från definitionen av den likadana produkten. Inget av dessa påståenden kunde således preliminärt godtas.

(25)

Under undersökningsperioden sålde Hansolgruppen mellan 15 % och 25 % av sin sammanlagda försäljningsvolym av den berörda produkten antingen direkt till icke-närstående parter eller indirekt för återförsäljning via närstående parter. Den största delen av gruppens försäljning i unionen (mellan 75 % och 85 %) skedde till närstående parter och var avsedd för omvandling till små rullar. Intervallen anges av sekretesskäl. För att komma fram till en representativ beräkning av dumpningen har båda försäljningskanalerna tagits med i denna beräkning och getts tillbörlig vikt.

(26)

Kommissionen undersökte först huruvida de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas totala försäljningsvolym på hemmamarknaden var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarar minst 5 % av det berörda företagets totala exportvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades det att de exporterande tillverkarnas totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(27)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som såldes på hemmamarknaden som var identiska med eller mycket lika de produkttyper som såldes på export till unionen för de exporterande tillverkare som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(28)

Kommissionen undersökte sedan huruvida de exporterande tillverkarnas försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av den till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen konstaterade att tre produkter såldes i mängder mindre än 5 % av den totala volymen av exportförsäljning till unionen. Dessa produkttyper ansågs vara jämförbara med dem som såldes på den inhemska marknaden. Den enda skillnaden är papperets vikt och, i ett fall, vilken typ av fenol som används. För dessa produkttyper konstruerades normalvärdet.

(29)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden för att avgöra om man skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(30)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(31)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen i fråga under undersökningsperioden.

(32)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden, om

(33)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att det mesta av försäljningen på hemmamarknaden var lönsam, och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Normalvärdet beräknades därför som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(34)

För de produkttyper för vilka ingen försäljning eller otillräcklig försäljning av den likadana produkten i representativa kvantiteter förekommer på hemmamarknaden, använde sig kommissionen i stället av ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(35)

Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens likadana produkt under undersökningsperioden:

(36)

För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden adderades de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa typer. För de produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden adderades de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden.

(37)

Såsom förklaras i skäl 25 bestod Hansolgruppens försäljning i unionen under undersökningsperioden av jumborullar som såldes till icke-närstående parter samt jumborullar som såldes till närstående parter för återförsäljning, men den stora merparten av försäljningen till unionen var försäljningen av produkten i fråga till närstående företag för förädling till små rullar som därefter såldes vidare till icke-närstående kunder.

(38)

För försäljning av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(39)

För försäljning av den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerar som importörer fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Försäljningspriset för den närstående parten till icke-närstående kunder justerades tillbaka till ett pris fritt fabrik genom avdrag av den närstående partens försäljnings- och administrationskostnader, en skälig vinstmarginal och andra ersättningar, där så är tillämpligt. Om försäljningen gällde små rullar drogs dessutom de rapporterade och kontrollerade omvandlingsutgifterna av.

(40)

När det gäller den vinstmarginal som tillämpats, i enlighet med etablerad rättspraxis för unionens domstolar, använde kommissionen inte vinstmarginalerna för närstående företag eftersom de anses vara otillförlitliga. En icke-närstående importör samarbetade, men dennes lönsamhet var konfidentiell och kan inte uppges. Därför, och i avsaknad av andra uppgifter, användes en skälig vinstmarginal som använts vid ett tidigare förfarande om en annan pappersprodukt (bestruket finpapper) som tillverkas av en liknande industri (5). Eftersom både produkterna och industrierna är snarlika (båda är kapitalintensiva industrier, och dessutom framställer några tillverkare av lätt termopapper även bestruket finpapper) ansågs denna metod för att fastställa en skälig vinstmarginal vara rimlig. Den vinstmarginal som användes, i avsaknad av andra tillgängliga uppgifter, är 4,5 %.

(41)

Kommissionen jämförde normalvärdet och de exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset fritt fabrik.

(42)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten.

(43)

Eftersom ursprunget för de jumborullar som används för produktion och försäljning av små rullar inte kunnat spåras har exportpriset för jumborullar som sålts till närstående parter för omvandling till små rullar jämförts med ett normalvärde som fastställts på aggregerad nivå, dvs. grundat på ett genomsnittligt inhemskt försäljningspris för varje produkttyp, och tillverkningskostnader för både Hansol Paper och Artone.

(44)

Dumpningsmarginalen för exportpriserna för direkt försäljning av jumborullar till icke-närstående parter och försäljning av jumborullar via närstående parter fastställdes genom en jämförelse mellan Hansol Papers exportpris per produkttyp och Hansol Papers normalvärde per produkttyp, och mellan Artones exportpris per produkttyp och Artones normalvärdet per produkttyp.

(45)

Den beräknade dumpningsmarginalen är således 10 %–15 % för försäljning av jumborullar som därefter omvandlas till små rullar för försäljning till icke-närstående parter, och 0,5 %–5 % för försäljning av jumborullar till icke-närstående parter och närstående parter.

(46)

Såsom förklaras i skäl 25 var 15 %–25 % av Hansolgruppens export till unionen under undersökningsperioden (direkt eller indirekt) försäljning av jumborullar, medan den övriga försäljningen var försäljning av jumborullar till närstående parter som därefter omvandlade dem till små rullar och sålde dem vidare. Ovan angivna dumpningsmarginaler har viktats i enlighet med detta. Detta gjordes genom att försäljningsandelen för jumborullar för direkt eller indirekt försäljning till icke-närstående parter (15 %–25 %) tillämpades på den beräknade dumpningsmarginalen för jumborullar (0,5 %–5 %), och genom att försäljningsandelen för jumborullar till närstående parter för omvandling till små rullar och påföljande vidareförsäljning till icke-närstående parter (dvs. 75 %–85 %) tillämpades på den beräknade dumpningsmarginalen för jumborullar som omvandlas till mindre rullar (10 %–15 %).

(47)

För de samarbetande exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(48)

På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, de följande:

(49)

För alla övriga exporterande tillverkare i Sydkorea fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde i det sammanhanget de exporterande tillverkarnas samarbetsvilja. Nivån på samarbetsviljan motsvarar de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i förhållande till den totala exportvolymen – enligt Eurostats importstatistik – från det berörda landet till unionen.

(50)

Nivån på samarbetsviljan var hög i detta fall, eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till en nivå motsvarande den högsta dumpningsmarginal som fastställts för det sammarbetsvilliga företaget.

(51)

Den likadana produkten tillverkades av fem unionstillverkare under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(52)

Den sammanlagda unionstillverkningen under undersökningsperioden fastställdes till ca 372 645 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av de svar på frågeformuläret som lämnats av klaganden, jämförda med de enskilda svaren på frågeformuläret från de utvalda unionstillverkarna. Tre unionstillverkare valdes ut i urvalet, som stod för mellan 75 % och 95 % av den totala tillverkningen i unionen av den likadana produkten (se skäl 7).

(53)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i unionen (källa: Svar på frågeformuläret som lämnades in av klaganden och kontrollerade enskilda svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet), klagandens uppskattningar av importen av lätt termopapper från Förenta staterna (Förenta staterna) och Folkrepubliken Kina (Kina), och den exporterande tillverkarens försäljning i unionen (källa: Frågeformulär om dumpning).

(54)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukningen i unionen (i ton)

(55)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 15 %, främst under perioden 2012–2013, och därefter under perioden 2014–2015.

(56)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av de svar på frågeformuläret som inkommit från den expoterande tillverkaren. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen (se skäl 53).

(57)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(58)

2015 var importen från Sydkorea 22,8 gånger större än under 2012. Dess marknadsandel ökade från 0,7 % 2012 till 13,6 % under översynsperioden.

(59)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av de svar på frågeformuläret som inkommit från den expoterande tillverkaren.

(60)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro per ton)

(61)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet minskade sammanlagt med 15 %. Det bör noteras att priset för 2012 bygger på en mycket låg importnivå. Det finns ett tydligt tidsmässigt samband mellan ökning av marknadsandel och prisfall.

(62)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(63)

I linje med den metod som anges i skäl 25 har kommissionen tagit hänsyn till försäljningsvolymen av den berörda produkten, antingen direkt till icke-närstående parter eller till närstående företag i unionen för förädling till små rullar.

(64)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp. Transaktioner justerades vid behov. Prisnedsättningar och rabatter drogs av. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden. Det visade en viktad genomsnittlig underskridandemarginal på 8,1 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Cirka 84 % av importen konstaterades underskrida.

(65)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens verkningar på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(66)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i frågeformulärssvaret och därpå följande inlägg från den klagande. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av data i svaren på frågeformuläret som lämnats in av unionstillverkarna som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(67)

De makroekonomiska indikatorerna är: tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, dumpningsmarginalernas produktivitet och storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(68)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(69)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70)

Tillverkning av den undersökta produkten har höga fasta kostnader. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 1 %. En lägre produktionsnivå konstaterades under 2013 och 2014, då en unionstillverkare som ingick i urvalet haft vissa svårigheter.

(71)

Produktionskapaciteten var relativt stabil. Siffran för 2012 var onormalt lågt och återspeglar det faktum att en unionstillverkare tillfälligt stoppat sin tillverkning av den berörda produkten på grund av exceptionella omständigheter. Denna tillverkare var åter verksam i normalt omfång under 2013. Det ska vidare noteras att en annan unionstillverkare, den minsta, har fasat ut produktionen av den berörda produkten under skadeundersökningsperioden.

(72)

Den totala minskningen av kapacitetsutnyttjandet hänger samman med den minskade produktionsvolymen. Såsom anges i skäl 125 innebär det höga kapacitetsutnyttjandet som syns i tabell 4 inte att industrin inte kan öka sin produktion.

(73)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(74)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden.

(75)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel från 96,9 % till 85,1 %, eftersom den inte kunde dra nytta av den ökade förbrukningen. För att bibehålla sin försäljningsnivå och undvika att marknadsandelen minskade ännu mer var unionsindustrin dessutom tvungen att sänka sina försäljningspriser på grund av pristrycket från importen i fråga.

(76)

Förbrukningen i unionen ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden stagnerade. Unionsindustrin upplevde därmed förlust av marknadsandelar i motsats till importen från det berörda landet, vars marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden till att omfatta nästan hela ökningen av förbrukningen.

(77)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(78)

Sysselsättningen inom unionsindustrin har inte förändrats avsevärt under skadeundersökningsperioden. Sysselsättningen följer produktionen mycket nära. Unionsindustrin har försökt bevara arbetstillfällen trots minskande lönsamhet.

(79)

Produktiviteten för unionsindustrins personalstyrka, mätt som output per anställd och år, har inte varierat särskilt mycket. Tillverkningsprocessen har redan optimerats i stor utsträckning.

(80)

Dumpningsmarginalen översteg väsentligt miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på den ökande volymen och de minskande priserna på importen från det berörda landet.

(81)

Detta är den första antidumpningsundersökning som gäller den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan från eventuell tidigare dumpning.

(82)

De utvalda unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(83)

Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningspriserna i genomsnitt (– 11 %), till skillnad från motsvarande kostnader (+ 3 %). Under undersökningsperioden var försäljningspriserna i genomsnitt lägre än tillverkningskostnaden per enhet.

(84)

För att inte förlora alltför mycket av sin marknadsandel följde unionstillverkarna med i importernas nedåtgående prisspiral och sänkte sina försäljningspriser betydligt. Ökningen av produktionskostnaderna kan delvis förklaras av det faktum att tillverkning av lätt termopapper medför höga fasta kostnader, kopplat till en produktionsminskning (– 3 % bland de unionstillverkare som ingick i urvalet). Unionstillverkarna kompenserade delvis kostnadsökningarna på råvaror till följd av en ogynnsam valutakurs mellan US-dollar och euro (pappersmassa omfattas av handelsutbyte i USD) genom att kontrollera andra kostnader och genom rationalisering.

(85)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionstillverkarna som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(86)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 4 %. Detta är i linje med den totala prisökningen i EU på grund av inflationen.

(87)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

(88)

Under skadeundersökningsperioden minskade utgående lager med 7 %. Den likadana produkten produceras på grundval av specifika beställningar från användarna. Lager anses inte vara en viktig skadeindikator för denna industri, eftersom de generellt sett följer produktionen och inte är större än produktionen under en månad. Utgående lager som andel av produktionen uppvisar en liknande andel i början och slutet av skadeundersökningsperioden.

(89)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(90)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(91)

Lönsamheten utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden, från vinst år 2012 till förluster under undersökningsperioden (– 0,5 %). Denna tendens sammanhängde delvis med rationaliseringar hos vissa unionstillverkare, och det betydande pris- och volymtryck som unionsindustrin drabbades av till följd av den ökande importen från de berörda länderna under perioden 2013–2015 gjorde att unionsindustrin inte kunde dra nytta av den ökande konsumtionen i unionen.

(92)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Kassaflödet följde en skarpt nedåtgående trend, främst på grund av den minskade lönsamheten.

(93)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda värdet av investeringarna. Den minskade (- 72 %), i linje med lönsamheten. Utom när det gäller en specifik investering för att förbättra effektiviteten som en unionstillverkare gjort under perioden 2014–2015 begränsade tillverkarna i stickprovet sina investeringar till de belopp som är absolut nödvändiga för att fortsätta driften.

(94)

Förmågan att anskaffa kapital påverkades av den sjunkande lönsamheten, vilket framgår av den låga investeringsnivån för denna typ av industri.

(95)

Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrins skada omfattande och påtaglig om man ser på de prisrelaterade skadeindikatorerna såsom minskade försäljningspriser (– 11 %), minskad lönsamhet (från + 13 % till – 0,5 %), minskat kassaflöde och minskad avkastning på nettotillgångar. På grund av de sjunkande försäljningspriserna har konkreta åtgärder för att förbättra effektiviteten och kontrollera kostnaderna inte kunnat hindra att unionstillverkarna gått med förlust under undersökningsperioden. När det gäller de volymrelaterade skadeindikatorerna kunde unionsindustrin inte heller dra nytta av den ökade förbrukningen i EU. Unionstillverkarnas marknadsandel minskade med 12 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(96)

På grund av denna typ av industris särskilda egenskaper (den är kapitalintensiv och i huvudsak verksam utan avbrott) uppvisade de volymrelaterade indikatorerna, t.ex. tillverknings- eller försäljningsvolymen, en relativt stabil tendens i absoluta tal. Detta måste emellertid ses mot bakgrund av en växande efterfrågan, vilket innebär att situationen försämrades relativt sett.

(97)

Trots konkreta åtgärder (t.ex. för att ytterligare optimera interna processer) som unionsindustrin vidtog under skadeundersökningsperioden för att förbättra sitt resultat överlag försämrades dess situation när det gäller lönsamhet och förlust av marknadsandelar. Svårigheterna att anskaffa kapital innebar att vissa investeringar fick läggas på is.

(98)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(99)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: Övrig import, effekterna av prissättningen på fenolfritt lätt termopapper, antidumpningstullarna i Förenta staterna, unionstillverkarnas exportresultat och den ökande konkurrensen mellan dem, en rad kostnadsfrågor, internet och digitaliseringen (dvs. fler papperslösa betalningar), prispress från stora detaljhandelskedjor och rationalisering inom unionsindustrin.

(100)

De exporterande tillverkarnas försäljningspriser minskade i genomsnitt med 15 % under skadeundersökningsperioden. Genom att kontinuerligt sänka sina försäljningspriser per enhet till dumpningsnivå under skadeundersökningsperioden kunde tillverkarna från de berörda länderna öka sin marknadsandel mellan 2012 (0,7 %) och undersökningsperioden (13,6 %).

(101)

Den ständiga ökningen av import från Sydkorea, efter den exporterande tillverkarens kapacitetsökning till priser som underskred unionsindustrins priser, har haft en klart negativt inverkan på unionsindustrins resultat. Den dumpade importen tvingade unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser för att begränsa förlusten av marknadsandelar, vilket ledde till förluster under undersökningsperioden. Dessutom förblev unionsindustrins försäljningsvolym stabil, dvs. industrin kunde inte dra nytta av den ökade förbrukningen i unionen och förlorade därmed marknadsandelar på nästan 12 %.

(102)

Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den ständigt ökande mängden dumpad import till ständigt sjunkande priser (som även visade sig underskrida unionspriserna) och å andra sidan unionsindustrins stagnerande försäljningsvolym, minskade marknadsandelar och sjunkande priser som ledde till förluster för tillverkare i urvalet, dras slutsatsen att den dumpade importen var orsaken till den skadevållande situationen för unionsindustrin.

(103)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från tredjeländer

(104)

Importen från det berörda landet utgör nästan all import till unionen. Övriga importer (från Förenta staterna och Kina) minskade med 37 % under skadeundersökningsperioden. Importens marknadsandel var 1,3 % under undersökningsperioden, dvs. under miniminivån, och kan inte ha orsakat skada för unionstillverkare och brutit orsakssambandet.

(105)

Exportvolymen (icke-närstående försäljning) för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Exportresultat för unionstillverkarna i urvalet

(106)

Exportvolymen till icke-närstående kunder ökade med 27 % under undersökningsperioden. Priserna sjönk under skadeundersökningsperioden (– 2 %), men mindre än priset på unionsmarknaden (– 1 %). Med tanke på att lönsamheten på exportmarknaderna visserligen minskande, men ändå var bättre än i unionen, tog unionstillverkarna vara på vissa exportmöjligheter för att maximera kapacitetsutnyttjandet och sprida ut sina fasta kostnader.

(107)

På grundval av ovanstående är det svårt att se att unionsindustrins exportresultat skulle ha kunnat vålla skada för unionstillverkarna och bryta orsakssambandet.

(108)

Den exporterande tillverkaren hävdade att unionsindustrin lidit skada på grund av att en tillverkare som ingick i urvalet inte kunde sälja lätt termopapper i Förenta staterna på grund av de höga antidumpningstullar som berör denna produkt.

(109)

Dessa omständigheter har i viss mån påverkat en unionstillverkares produktionsvolym (se skäl 70). Dessa omständigheter skulle emellertid inte ha någon effekt på merparten av de uppgifter som rör den unionstillverkaren, t.ex. lönsamheten av försäljningen i unionen och kassaflödet.

(110)

I vilket fall som helst är effekterna begränsade såvitt avser unionsindustrin som helhet. Skälen till detta är många. Frågan berör endast en av unionstillverkarna, och det bör noteras att de båda andra tillverkarna i urvalet, som inte omfattas av åtgärder, ökade sin försäljning till Förenta staterna. För det andra har tillverkaren i fråga delvis lyckats kompensera genom att öka exporten till andra marknader. Slutligen har Förenta staterna upphävt den aktuella antidumpningstullen i februari 2015. Den sammanlagda effekten för undersökningsperioden är därför nästan obefintlig.

(111)

På grundval av ovanstående anses effekterna av antidumpningstullarna i Förenta staterna inte vara tillräckligt väsentliga för unionsindustrin överlag för att bryta orsakssambandet.

(112)

Den exporterande tillverkaren hävdade att prisnedgången i unionen inte berodde på importen från Sydkorea utan på en sänkning av priset på fenolfritt lätt termopapper, en produkt som tillverkas och säljs av unionsindustrin, men som inte exporteras från Sydkorea. Detta påstående grundar sig på inköpspriset för vissa företag som är närstående den exporterande tillverkaren (inköp från två unionstillverkare).

(113)

I detta avseende bör det först noteras att fenolfritt lätt termopapper, såsom anges ovan (se skäl 20 och följande), är utbytbart och konkurrerar med fenolhaltigt lätt termopapper och att priset på detta också kan påverkas av importen från Sydkorea och den allmänna marknaden, där fenolhaltigt lätt termopapper överväger (84 % av förbrukningen i EU). Dessutom visade unionsindustrins siffror att försäljningspriser per enhet för fenolfritt lätt termopapper under skadeundersökningsperioden minskade mindre än försäljningspriset per enhet för fenolhaltigt lätt termopapper. Prisnedgången är därför i praktiken ännu mer omfattande om man bortser från effekterna av unionsindustrins försäljning av fenolfritt lätt termopapper. Dessutom befanns resultatet av beräkningen av prisunderskridandet grundad på en jämförelse av liknande produkttyper, dvs. utan fenolfria produkttyper som inte importerades, vara betydande.

(114)

Enligt vissa parter har unionstillverkarna lidit på grund av ökad konkurrens sinsemellan (om kapacitetsutnyttjande), höga kostnader (till följd av den globala ökningen av råvarupriserna kopplad till växelkursen mellan US-dollarn och euron samt ökade arbetskrafts- och energikostnader), internet och digitalisering (dvs. fler papperslösa betalningar) och prispress från stora detaljhandelskedjor (t.ex. bensinstationer och snabbköp). Ingen av dessa faktorer befanns emellertid ha brutit orsakssambandet mellan den väsentliga skadan och den dumpade importen från Sydkorea.

(115)

Det finns inga bevis för något konkurrensbegränsande beteende. Inga uppgifter i handlingarna tyder på att konkurrensen mellan unionstillverkare (om kapacitetsutnyttjande) var illojal.

(116)

När det gäller påståendet om höga kostnader bör det noteras att unionstillverkarna har hållit ett fast grepp om utgifterna under skadeundersökningsperioden, och att deras ökning har varit obetydlig (+ 3 %). Denna ökning omfattar eventuella förändringar i priserna på pappersmassa (som står för omkring en tredjedel av de sammanlagda kostnaderna för lätt termopapper), energi- och arbetskraftskostnaderna (jämför skälen 85–86).

(117)

Undersökningen kunde inte bekräfta att internets och ökad digitalisering (dvs. fler papperslösa betalningar) kan vara en orsak till skada för unionsindustrin. Tvärtom befanns förbrukningen av lätt termopapper i unionen öka stadigt.

(118)

Vad beträffar påståendet att stora detaljhandelskedjor (t.ex. bensinstationer eller snabbköp) skulle kunna utöva en viss prispress kunde de berörda parterna inte lägga fram några styrkta bevis, och undersökningen kunde inte heller bekräfta det.

(119)

Det noteras vidare att undersökningen visade att vissa unionstillverkare under den senaste tiden hade genomgått omstrukturering och omorganisation för att förbättra sin konkurrenskraft. Vissa av dessa processer pågår fortfarande och några av de konkreta åtgärder som planeras, t.ex. särskilda investeringar, har förhindrats av den dumpade importens inverkan på dessa tillverkares lönsamhet, som har påverkat deras förmåga att anskaffa kapital. Denna faktor ansågs därför inte bryta orsakssambandet mellan den väsentliga skadan och den dumpade importen från Sydkorea.

(120)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen i detta skede att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållats av den dumpade importen från det berörda landet och att de andra faktorerna, sedda var för sig eller tillsammans, inte bröt orsakssambandet.

(121)

Kommissionen har särskilt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan. De övriga identifierade faktorerna såsom unionstillverkarnas exportresultat, antidumpningstullarna i Förenta staterna, högre kostnader och en rad rationalisera processer, konstaterades preliminärt inte bryta orsakssambandet, inte ens när deras sammantagna verkningar beaktades.

(122)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade fastställts. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, bl.a. unionsindustrins, handlarnas (på olika nivåer) och användarnas intressen.

(123)

Unionsindustrin består av fem producenter i tre medlemsstater (Tyskland, Spanien och Finland). Ingen motsatte sig inledandet av undersökningen.

(124)

Alla unionstillverkare deltog aktivt i undersökningen och hävdade att införandet av åtgärder skulle kunna skydda sysselsättningen, främja större investeringar och bidra till att vända den utveckling med minskande lönsamhet som iakttagits sedan den sydkoreanska exportören kommit in på EU-marknaden.

(125)

Unionsindustrin har redan i det förflutna genomgått en betydande omstrukturering och strävar ständigt efter att effektivisera tillverkningsprocessen. Om man jämför siffrorna för produktionsvolymen i tabell 4 med förbrukningen i unionen som behandlas i skälen 53–55 ser man att unionsindustrin, i motsats till vad en part hävdat, kan tillgodose efterfrågan i unionen. Det höga kapacitetsutnyttjandet som syns i tabell 4 betyder inte att unionsindustrin inte kan öka sin produktion. Å ena sidan har unionstillverkarna multifunktionell utrustning som innebär att produktionen kan ställas om till en annan produkt. Å andra sidan skulle den mindre tillverkaren i unionen som har fasat ut produktionen av produkten i fråga kunna komma att ändra sitt beslut om konkurrensen vore rättvis.

(126)

Det förväntas att införandet av åtgärder kommer att återupprätta rättvisa konkurrensvillkor och en skälig prisnivå på unionsmarknaden, och öka unionsindustrins lönsamhet till de nivåer som anses vara normala för denna kapitalintensiva industri. Utan tullar skulle några av unionstillverkarna eventuellt ha behövt minska sin tillverkning av lätt termopapper, eller till och med lägga ned den, och minska sin sysselsättning. Detta skulle kunna leda till mindre konkurrens på marknaden, och till att många användare skulle ha ett ännu mer begränsat utbud av leveranskällor.

(127)

Om inga åtgärder införs, är det mycket troligt att unionsindustrins situation kommer att försämras ytterligare. Ytterligare minskningar av lönsamheten och marknadsandelarna står att vänta, eftersom det inte finns något skäl att anta att prisnedgången skulle avstanna utan åtgärder.

(128)

Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

(129)

Kommissionen sände frågeformulär till 50 berörda parter. Alla har dock inte besvarat frågeformulären: 25 bearbetningsföretag, handlare på olika nivåer och en intresseorganisation (Europeiska pappersindustriförbundet – CEPI) lämnade synpunkter, men endast 14 parter lämnade svar på frågeformuläret. Svaren var dock inte alltid fullständiga, och några av dem var rena påståenden som inte underbyggdes av kontrollerbar bevisning.

(130)

Tre bearbetningsföretag som besvarade frågeformuläret uppgav sig vara positiva till åtgärder, främst på grund av att åtgärder skulle återupprätta rättvisa konkurrensvillkor på EU-marknaden. I fråga om inköpsvolymer väger dessa bearbetningsföretag tyngre än de som inte framfört några synpunkter eller motsatt sig åtgärderna. Även CEPI stödde åtgärderna och hävdade att industrier i tidigare led, icke-närstående bearbetningsföretag och konsumenter skulle påverkas negativt av den dumpade importen från Sydkorea.

(131)

De parter som motsatte sig införandet av åtgärder fruktar en brist på papper och prishöjningar, brist på alternativa leveranskällor, konkurrensbegränsande praxis från unionstillverkarnas sida och, i sista hand, slutet för viss bearbetningsverksamhet och/eller vissa bearbetningsföretag. Undersökningen visade emellertid att det finns flera leveranskällor i Europeiska unionen, att det inte finns några tecken på konkurrensbegränsande metoder från unionstillverkare och att införandet av åtgärder inte skulle leda till några större prisökningar, varvid även dumpningsmarginalens nivå beaktats.

(132)

Både den exporterande tillverkaren och den sydkoreanska regeringen hävdade slutligen att analysen av unionens intresse bör ta hänsyn till de investeringar som Hansolgruppen gjort i unionen under perioden 2013–2016, och till antalet arbetstillfällen i närstående bearbetningsföretag. De lade emellertid inte fram någon specifik bevisning avseende produktionen av lätt termopapper.

(133)

Eftersom åtgärderna bara skulle återupprätta en rättvis konkurrens på unionsmarknaden anses det dessutom att antidumpningsåtgärder skulle leda till att importen av den berörda produkten skulle komma in i unionen till icke-skadevållande priser. Detta bör gynna oberoende bearbetare.

(134)

Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att antidumpningstullarnas effekt på de parter som opponerade sig mot åtgärder inte kan uppväga de positiva verkningarna av åtgärderna för unionsindustrin. När det gäller de parter som har gjort ogrundade uttalanden kunde undersökningen inte visa att införandet av åtgärder skulle ha en betydande inverkan på dem, om någon alls.

(135)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av lätt termopapper från Sydkorea.

(136)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(137)

För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(138)

Skadan skulle vara undanröjd om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader och göra en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom dumpad import.

(139)

Klaganden begärde i klagomålet att kommissionen skulle utgå från ”cirka 10 %” av omsättningen som en rimlig icke-skadevållande vinstmarginal. Undersökningen visade att unionsindustrins lönsamhet innan den kraftiga ökningen av importen från Sydkorea fick stor inverkan var 13 % under 2012 och 11,5 % under 2013. Av dessa skäl anser kommissionen att den vinstmarginal som industrin uppnådde under det senaste representativa året, dvs. år 2013, är en lämplig utgångspunkt för vinstmålet.

(140)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för unionsindustrins likadana produkt genom att lägga till den ovannämnda vinstmarginalen på 11,5 % till de utvalda unionstillverkarnas tillverkningskostnader under undersökningsperioden.

(141)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetande exporterande producenter i de berörda länder som ingick i stickprovet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i stickprovet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. Skademarginalen fastställdes preliminärt till 35,8 %.

(142)

Preliminära antidumpningsåtgärder bör införas för import av visst lätt termopapper med ursprung i Sydkorea i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre av dumpnings- och skademarginalerna, dvs. på dumpningsmarginalensnivå.

(143)

På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

(144)

Så som även anges i skäl 50 är samarbetsnivån hög i detta fall, eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. Därför baseras den övriga antidumpningstullen på samma nivå som för det samarbetsvilliga företaget.

(145)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (6). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(146)

För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt kommer antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara att gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(147)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(148)

Undersökningsresultaten om införande av preliminära tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

a)

begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

b)

inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

c)

begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.