29.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 204/70

(1)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) införde den 29 januari 2016 en preliminär antidumpningstull på import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet) genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/113 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull).

(2)

Undersökningen inleddes den 30 april 2015 (3) till följd av ett klagomål som ingavs den 17 mars 2015 av European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av den nämnda produkten och därav följande väsentlig skada. Denna bevisning ansågs vara tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen införde genom förordning (EU) 2015/2386 (4) registrering för armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet med ursprung i Kina med verkan från den 19 december 2015 till följd av en begäran från klaganden som innehöll tillräcklig bevisning för att de relevanta villkor som anges i artikel 10 i grundförordningen var uppfyllda.

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka en preliminär antidumpningstull infördes hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter) lämnade unionstillverkare, kinesiska exporterande tillverkare, importörer, användare och en intresseorganisation för importörer in skriftliga inlagor med sina synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som så begärde gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Kinesiska exporterande tillverkare och icke-närstående importörer och användare i unionen hördes.

(6)

Kommissionen övervägde de muntliga och skriftliga kommentarer som lämnats av berörda parter och ändrade, där detta ansågs lämpligt, de preliminära slutsatserna i enlighet med detta.

(7)

En berörd part begärde att förhörsombudet skulle kontrollera riktigheten i uppgifterna från det jämförbara landet eftersom uppgifterna på grund av sin konfidentiella natur inte redovisades i det preliminära meddelandet av uppgifter. Förhörsombudet har kontrollerat uppgifterna och inte hittat några fel. Samma berörda part begärde även att bli hörd av förhörsombudet med anledning av sina tvivel beträffande tullarnas beräkningsmetod. Förhörsombudets slutsats från dessa höranden var att kommissionens avdelningar har utfört undersökningen i enlighet med accepterade och sedvanliga metoder.

(8)

Klaganden ansåg att vinstmålet i förordningen om preliminär tull inte fastslagits korrekt och inte lämpar sig för industrin för armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet. Klaganden ifrågasatte metoden som använts för att fastställa lönsamheten och bad kommissionen undersöka denna fråga närmare. Specifika frågeformulär skickades därmed till unionstillverkarna beträffande deras historiska lönsamhetsnivåer innan skadeundersökningsperioden, nämligen från 2005 till 2010. Svar erhölls från alla fyra unionstillverkare som ingick i stickprovet, vilka samtidigt lämnade in reviderade kostnads- och lönsamhetskalkyler för skadeundersökningsperioden.

(9)

Efter att registreringen av import inleddes hade berörda parter en period på 20 dagar på sig att lämna in kommentarer. Kommentarer mottogs från unionstillverkare, kinesiska exporterande tillverkare, importörer, användare och en importorganisation.

(10)

I syfte att undersöka huruvida retroaktiv tillämpning av den slutgiltiga tullen var motiverad skickades frågeformulär till icke-närstående importörer beträffande deras importvolymer, importpriser och lager under perioden efter undersökningsperioden, dvs. från den 1 april 2015 till den 31 januari 2016. Svar erhölls från tre icke-närstående importörer. Frågeformulär skickades även till unionstillverkare beträffande deras försäljningspriser under perioden efter undersökningsperioden, dvs. från den 1 april 2015 till den 31 januari 2016. Svar erhölls från alla fyra unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(11)

I syfte att kontrollera de svar som nämns i skälen 8 och 10 utfördes kontrollbesök på plats hos följande parter:

(12)

Kommissionen informerade alla parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka man avser att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). Alla parter gavs en period inom vilken de kunde kommentera det slutliga meddelandet av uppgifter. De kommentarer som lämnats in av berörda parter övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(13)

I frånvaro av kommentarer om stickprovsmetoden bekräftas de preliminära slutsatser som anges i skälen 6–11 i förordningen om preliminär tull.

(14)

Såsom anges i skäl 16 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden 1 april 2014–31 mars 2015 (nedan kallad undersökningsperioden och i tabeller UP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). På grund av de särskilda omständigheterna på marknaden 2011, vilka beskrivs i skäl 148 i förordningen om preliminär tull, gavs året 2011 mindre vikt i skadeanalysen medan utvecklingen efter den 1 januari 2012 följaktligen gavs större tyngd. Indexen baseras således på 2012, där så är tillämpligt.

(15)

Såsom anges i skälen 17–19 i förordningen om preliminär tull, är den produkt som är föremål för denna undersökning armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet av järn, olegerat stål eller legerat stål (men inte av rostfritt stål, snabb- och kiselmanganstål), inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, även vriden efter valsningen. Dessa armeringsstänger har fördjupningar, räfflor, spår eller andra deformationer som kommit till under valsningsprocessen eller har vridits efter valsningen. Den viktigaste egenskapen hos hög utmattningshållfasthet är förmågan att utsättas för upprepad spänning utan att brista, särskilt förmågan att stå emot över 4,5 miljoner utmattningscykler med ett tryckförhållande (min och max) på 0,2 och en spänningsnivå som överstiger 150 MPa.

(16)

Den berörda produkten är den produkt som beskrivs i skäl 15, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7214 20 00, ex 7228 30 20, ex 7228 30 41, ex 7228 30 49, ex 7228 30 61, ex 7228 30 69, ex 7228 30 70 och ex 7228 30 89.

(17)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en importör att det skulle vara svårt att i praktiken separera den berörda produkten från andra typer av armeringsstänger som omfattas av samma KN-nummer. Importören hävdade att unionens tullmyndigheter därmed i misstag kunde påföra antidumpningstullar på andra produkter som inte berördes av undersökningen och inte påföra tullar på den berörda produkten.

(18)

Såsom förklaras i skäl 18 i förordningen om preliminär tull, uppfyller produktdefinitionen endast kraven i den brittiska standarden BS4449 och framgår vanligtvis av en Carescertifiering eller präglad märkning på armeringsstängerna.

(19)

Importören kunde inte specificera på vilket sätt produktdefinitionen skulle överlappa eller blandas ihop med definitionen av andra typer av armeringsstänger. Kommissionen ansåg därför att det inte fanns några problem med det praktiska genomförandet av åtgärderna och avvisade därmed påståendet. Kommissionen konstaterar att certifiering inte har inkluderats i produktbeskrivningen, i syfte att förhindra risken för kringgående genom import av icke-certifierade varor som sedan certifieras inom unionen.

(20)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade två berörda parter att den berörda produkten faktiskt säljs även i Spanien och Portugal och att kommissionens förbrukningssiffror därmed inte omfattar all förbrukning i unionen. De berörda parterna grundade påståendet på ett uttalande på en unionstillverkares webbplats, där Spanien och Portugal räknas upp som länder där armeringsstänger med hög duktilitet används.

(21)

Kommissionen bekräftar åter att armeringsstänger som motsvarar spanska och portugisiska standarder inte omfattas av den berörda produkten, eftersom de tekniska kraven för armeringsstänger i Spanien och Portugal inte motsvarar produktdefinitionen i den aktuella undersökningen, enligt vad som anges i skäl 15. Påståendet måste därför avvisas.

(22)

I frånvaro av andra kommentarer beträffande den berörda produkten och den likadana produkten bekräftas slutsatserna i skälen 17–19 i förordningen om preliminär tull.

(23)

Närmare uppgifter om dumpningsberäkningen anges i skälen 21–45 i förordningen om preliminär tull.

(24)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter upprepade två berörda parter sina farhågor, som beskrivs i skäl 22 i förordningen om preliminär tull, för att båda företagsgrupperna ansågs vara närstående vid beräkning av dumpnings- och skademarginalerna. Dessa parter upprepade tidigare argument beträffande bristen på operativa kopplingar mellan de två grupperna och frånvaron av inblandning i varandras beslutsprocesser. De berörda parterna påpekade ytterligare att de i antidumpningsförfaranden som inletts av tredjeländer (främst Malaysia, Thailand och Förenta staterna) behandlas som separata enheter. De ifrågavarande berörda parterna upprepade åter samma argument i detta hänseende efter det slutliga meddelandet av uppgifter.

(25)

Kommissionens åsikt är dock fortsättningsvis att typen av och styrkan i relationerna mellan grupperna, främst deras ekonomiska kopplingar och rätten, som tydligt anges i bolagsordningen, att utse befattningshavare i en av grupperna till lagstadgade organ i den andra, inte gör det möjligt att behandla de berörda parterna som separata enheter, i synnerhet som kopplingarna dem emellan gör det möjligt att utan svårighet skapa en närmare strukturell och kommersiell relation dem emellan. Även det faktum att båda berörda parter tar upp frågan om att behandlas separat, trots att ett sådant beslut skulle leda till högre antidumpningsåtgärder för en av dem, kan leda till ovanstående slutsats. Det bör även framhållas att kommissionen inte har någon skyldighet att följa beslut fattade av myndigheter i tredjeländer i samband med deras antidumpningsförfaranden baserade på deras gällande inhemska lagar. Den preliminära slutsats som dras i skäl 23 i förordningen om preliminär tull beträffande gemensam behandling av de två exportörernas företagsgrupper bekräftas härmed.

(26)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter lyfte en berörd part åter fram sina farhågor beträffande valet av Sydafrika som jämförbart land och den efterföljande beräkningen av normalvärdet på grundval av detta land. Den berörda parten framhöll det faktum att ingen av de åtta produkttyperna som tillverkas och säljs av kinesiska exportörer klarade representativitetstestet på 5 % på inhemsk försäljning i Sydafrika, och tre av dem tillverkades inte av den sydafrikanska tillverkaren. Inga produktionskostnader fanns därför tillgängliga för dessa tre typer. Den berörda parten ifrågasatte även den höga vinstnivå (i intervallet 10–20 % (5)) som använts vid beräkning av normalvärdet. Slutligen angav den berörda parten att tillverkningskostnaden i Sydafrika är hög, till och med väsentligt högre än försäljningspriset i unionen, och hävdade att detta motsäger kommissionens preliminära slutsats att Sydafrika är en öppen marknad med intern och extern konkurrens.

(27)

Som svar på ovanstående påståenden bör man först förklara att det faktum att en tillverkare i ett jämförbart land inte har tillräckliga volymer av inhemsk försäljning av vissa produkttyper för att klara representativitetstestet på 5 % inte hindrar att normalvärdet fastställs för sådana produkttyper. Med tanke på att dessa typer tillverkades och såldes av den sydafrikanska tillverkaren, beräknades normalvärdet på faktiska tillverkningskostnader. Beräkningen av normalvärdet för de tre produkttyper som inte tillverkades i Sydafrika baserades på tillverkningskostnaden för de närmaste produkttyper som tillverkas i Sydafrika. I detta fall identifierades den närmaste produkttypen genom att endast ändra en parameter för produkten, nämligen dess längd. Tillverkningskostnaden (per kg) för medellängd användes i stället för korta eller långa. Vad gäller vinsten som använts vid beräkning av normalvärden tillämpades standardmetoden. För de produkttyper där ingen inhemsk försäljning eller inga lönsamma inhemska transaktioner förekom användes den genomsnittliga företagsvinsten på all inhemsk försäljning av den berörda produkten. Undersökningen visade att den inhemska vinsten låg på 10–20 %. Kommissionen tillämpade också Världshandelsorganisationens slutsatser i ärendet om norsk lax (6) vid beräkningen av normalvärden för de produkttyper för vilka det inte fanns tillräckliga lönsamma inhemska transaktioner. I det fallet tillämpades den faktiska vinsten på lönsamma inhemska transaktioner per produkttyp. I detta fall var vinsten vanligen lägre än 10–20 %.

(28)

Undersökningen visade slutligen att tillverkningskostnaden i Sydafrika är högre än unionsindustrins kostnader och priser. Detta är faktiska kostnader, kontrollerade på plats hos tillverkaren, som anses vara korrekt rapporterade av den sydafrikanska tillverkaren. Kommissionen kan inte se hur detta skulle motsäga den preliminära slutsatsen beträffande öppenhet och konkurrens på den sydafrikanska marknaden. Det bör framhållas att emedan unionsindustrins priser är låga på grund av förekomsten av billig dumpad import från Kina, kan den sydafrikanska tillverkaren verka under normala konkurrensförhållanden. Unionsindustrins situation är inte ett riktmärke för valet av ett jämförbart land, som trots allt är ett substitut för Kina.

(29)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter utvecklade den berörda parten ytterligare sina argument beträffande de påstått mycket höga inhemska priserna och tillverkningskostnaderna i det jämförbara landet, och angav att normalvärdet baserat på dessa siffror är nästan 40 % högre än unionens målpris som används vid fastställandet av marginalen för målprisunderskridande. Den berörda parten kopplade dessa påstått höga inhemska priser och tillverkningskostnader i det jämförbara landet med flera handelsskyddsåtgärder som skyddar marknaden, vilket även skulle underminera en av kommissionens övriga slutsatser beträffande öppenheten för konkurrens på den sydafrikanska marknaden.

(30)

Efter mottagandet av ovanstående uppgifter gjordes en ny bedömning av priser och kostnader i det jämförbara landet. För det första är påståendet överdrivet, eftersom den sydafrikanska tillverkarens priser fritt fabrik, vilka kontrollerats på plats av kommissionen och legat till grund för fastställandet av normalvärdet för de kinesiska exporterande tillverkarna, är väsentligt lägre än vad den ifrågavarande berörda parten hävdar. För det andra ledde den nya bedömningen till att vissa produkttyper identifierades som endast tillverkades enligt sydafrikansk standard och därmed inte konkurrerade med de kinesiska exporterade produkttyperna. Med tanke på att kommissionen säkerställde en fullständig överensstämmelse för alla kinesiska exporttransaktioner genom att jämföra dem med produkttyper från Sydafrika som direkt konkurrerade med de exporterade produkttyperna, vilket ledde till en exaktare prisjämförelse, beslutade kommissionen att inte ta dessa icke-konkurrerande produkter i beaktande. Till följd av detta har normalvärden och dumpningsmarginaler justerats nedåt för alla exporterande tillverkare som ingick i stickprovet. Det måste dock framhållas att själva påståendet om det jämförbara landets begränsade öppenhet på marknaden på grund av handelsskyddsåtgärder avvisas. De skyddsåtgärder till vilka de inlämnade kommentarerna hänvisar berör antingen inte den berörda produkten (antidumpningsåtgärder) eller påfördes efter undersökningsperioden (skyddsåtgärder). Oavsett innebär inte handelsskyddsåtgärder som ett land kan ha tillämpat för att återställa likvärdiga handelsvillkor att detta land inte har en marknadsekonomi eller att det inte är lämpligt som ett tredjeland med marknadsekonomi som valts ut för att fastställa normalvärdet för Kina (7).

(31)

Mot denna bakgrund bekräftar kommissionen sin preliminära slutsats i skäl 30 i förordningen om preliminär tull om att Sydafrika är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen. I detta sammanhang noterar kommissionen även att den inte har lyckats få till stånd ett samarbete i ett annat land med marknadsekonomi och att kommissionen enligt rättspraxis från unionens domstolar i en sådan situation ska använda uppgifter för ett land där ett samarbete har etablerats.

(32)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade två berörda parter att kommissionen, eftersom stålpriserna och därmed även tillverkningskostnaderna hade sjunkit under undersökningsperioden, borde ha beräknat dumpnings- och skademarginalerna månadsvis eller åtminstone kvartalsvis. De framhöll särskilt att man annars straffar de tillverkare vars försäljning var hög under de första månaderna. Påståendet framlades på nytt även efter det slutliga meddelandet av uppgifter.

(33)

Undersökningen visade dock att priserna på armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet sjönk under hela undersökningsperioden och i synnerhet när efterfrågan ökade på grund av dumpad import. Denna situation verkar inte kräva eller motivera tillämpning av någon specialmetod. De berörda parterna medger själva att prissänkningen var ett globalt fenomen och inte skedde enbart inom unionen. Prissänkningen bör därmed ha påverkat alla parter lika. Trots att råvarupriserna och slutprodukternas priser fluktuerade var dock inte svängningarna under undersökningsperioden så stora att detta skulle motivera tillämpning av en specialmetod. De uppgifter som lämnats in av berörda parterna och som avser den globala stålmarknaden visar en prissänkning på ungefär 12 %. Vad gäller den snabba prissänkningen för järnmalm på den kinesiska marknaden (över 50 %) noterar kommissionen att inverkan av prissänkningen på armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet var begränsad till 20 % under undersökningsperioden. Prishöjningen var dessutom av tillfällig karaktär eftersom världsmarknadspriserna är volatila, vilket är ett normalt fenomen för denna typ av råvara. Sådana variationer i råvarupriser måste anses vara en normal del av affärsverksamheten. Den prisutveckling för råvaror som observerats under undersökningsperioden tyder därmed inte på att månatliga analyser skulle behövas, och variationerna verkar inte heller ha en omfattning som väsentligt skulle ha påverkat beräkningen av dumpnings- och skademarginaler. Oavsett är det inte möjligt att fastställa normalvärdet månatligen, eftersom lönsamhetstesterna av den inhemska försäljningen och tillverkningskostnaderna för tillverkaren i det jämförbara landet, i enlighet med grundförordningen, fastställts årligen för alla produkttyper som exporterades till unionen av de kinesiska exporterande tillverkarna. Denna brist på uppgifter gör det omöjligt att bestämma normalvärdet exakt för så korta tidsperioder.

(34)

I frånvaro av övriga kommentarer bekräftas de preliminära slutsatser som anges i skälen 21–45 i förordningen om preliminär tull med den justering som beskrivs i skäl 30 ovan. De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, justeras enligt följande:

(35)

I frånvaro av kommentarer beträffande definitionen av unionsindustri och unionstillverkning bekräftas slutsatserna i skälen 46–50 i förordningen om preliminär tull.

(36)

I frånvaro av kommentarer beträffande stickprovsförfarandet för unionstillverkare bekräftas slutsatserna i skäl 51 i förordningen om preliminär tull.

(37)

I frånvaro av kommentarer beträffande den öppna och den företagsinterna marknaden bekräftas slutsatserna i skälen 52–56 i förordningen om preliminär tull.

(38)

Såsom förklaras i skälen 20–21 ovan, hävdade en berörd part efter det slutliga meddelandet av uppgifter att unionens förbrukningssiffror felaktigt inte omfattar förbrukningen i Spanien och Portugal. Påståendet avvisades eftersom de armeringsstänger som används i Spanien och Portugal inte hör till produkten som undersöks.

(39)

I frånvaro av kommentarer beträffande förbrukningen i unionen bekräftas slutsatserna i skäl 57 i förordningen om preliminär tull.

(40)

I frånvaro av kommentarer beträffande volymen, marknadsandelen och priserna på den berörda importen bekräftas resultaten och slutsatserna i skälen 58–61 i förordningen om preliminär tull.

(41)

Såsom förklaras i skäl 62 i förordningen om preliminär tull fastställdes prisunderskridandet genom en jämförelse mellan priser cif på import från Kina och priser på jämförbara produkttyper från unionsindustrin, justerat till en nivå fritt fabrik.

(42)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade unionsindustrin att jämförelsen i det aktuella fallet mellan priser med olika försäljningsvillkor, nämligen cif mot fritt fabrik, leder till att de kinesiska exportörernas faktiska prisunderskridande underskattas. Detta gäller särskilt när priserna på import från Kina jämförs med priserna på produkter som säljs från Kontinentaleuropa till Storbritannien och Irland, vilket är de enda två marknader där uteslutande armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet används. Enligt unionsindustrins åsikt speglar en justering av unionspriserna för de tillverkare som säljer från Kontinentaleuropa till fritt fabrik inte den faktiska konkurrensen med den import från Kina som levereras till brittiska och irländska hamnar, nära kundernas anläggningar. Unionsindustrin hävdade att prisunderskridande men även nivå för undanröjande av skada (nedan kallat målprisunderskridande) bör fastställas vid den lämpligaste jämförelsepunkten, nämligen genom att jämföra kinesiska importpriser med unionspriser vid ankomst till importhamnen i Storbritannien eller Irland, så att kinesiska priser cif jämförs med unionsindustrins priser på samma destination. Unionsindustrin underströk kommissionens breda handlingsfrihet när det kommer till att fastställa den mest lämpliga metoden för att fastställa prisunderskridande och målprisunderskridande.

(43)

Som svar på dessa påståenden noterar kommissionen att undersökningen visade att olika standarder och grader används i byggindustrin i olika medlemsstater. Även om standarden för armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet motsvarar den standard som är lämplig för användning endast i Storbritannien och Irland, sker tillverkningen både i Storbritannien och i flera andra medlemsstater, särskilt i Frankrike, Spanien och Portugal. Kommissionen bekräftar att prisunderskridandet ska fastställas utifrån en rättvis prisjämförelse mellan jämförbara produkttyper. Undersökningen har fastställt att de jämförbara produkttyperna endast tillverkas av unionstillverkare belägna i Kontinentaleuropa som levererar sina produkter sjövägen till hamnar i Storbritannien och Irland. Däremot visade undersökningen också att armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet tillverkade i Storbritannien är av en annan grad än importen från Kina, och kan därmed inte jämföras med importen från Kina.

(44)

Det står klart i detta fall att importen från Kina konkurrerar med unionsindustrins produkter först när de levereras i Storbritannien eller Irland. Kunderna fattar sina köpbeslut på grundval av priser som anges vid samma destination. Kommissionen anser därför att beräkningarna för att på ett rättvist sätt fastställa prisunderskridandet och det efterföljande målprisunderskridandet bör spegla en jämförelse vid importnivå i Storbritannien eller Irland. Unionsindustrins påstående godtas därmed.

(45)

Till skillnad från unionsindustrins krav anser dock kommissionen att den mest korrekta jämförelsepunkten i stället för cif-nivå är när varorna har lossats från fartygen och har nått land i hamnen. Det innebär att jämförelsen av de kinesiska priserna omfattar de kostnader efter import, vanligen burna av importören, som åsamkas utöver cif-kostnaderna. Undersökningen har inte fastslagit någon skillnad för hanteringskostnader i hamnar mellan frakt från Kina och unionen. Däremot bör en rättvis jämförelse även spegla det faktum att frakt från Kina måste genomgå tullklarering i importhamnen, medan frakt från unionen inte behöver det.

(46)

På grundval av ovanstående justerade kommissionen det fastställda prisunderskridandet till prisjämförelsen vid den punkt då varor från både Kina och unionen har anlänt i Storbritannien eller Irland. Effekten av detta blev att unionsindustrins jämförbara pris omfattade transportkostnaden (ungefär 25–35 EUR/ton) och hanteringskostnader (ungefär 5–10 EUR/ton), vilket motsvarade ungefär 8 % av cif-priset. Samma justering gjordes för beräkningen av målprisunderskridande såsom förklaras i skäl 127.

(47)

Skälen 62–63 i förordningen om preliminär tull ersätts därför av följande skäl:

(48)

I syfte att fastställa om det förelåg prisunderskridande under undersökningsperioden, och i så fall i vilken utsträckning, gjordes det en jämförelse mellan de vägda genomsnittliga försäljningspriser per produkttyp till icke-närstående kunder på unionsmarknaden som togs ut av de unionstillverkare som ingick i stickprovet, justerade till nivån inklusive frakt genom tillägg för faktiska leveranskostnader fram till mottagningshamnen och hanteringskostnader i hamnen, och genom avdrag för provisioner och kreditnotor, och de motsvarande vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp för den dumpade importen från de kinesiska tillverkare som ingick i stickprovet till första oberoende kund på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivå, justerade för kostnader efter import motsvarande hanteringskostnader och tullklareringskostnader samt genom avdrag för provisioner och kreditnotor. Såsom förklaras i skäl 103 i förordningen om preliminär tull fastställdes prisunderskridandet i jämförelse med försäljning till endast icke-närstående kunder och endast för jämförbara produkttyper. Unionsindustrins försäljning till närstående parter bestod uteslutande av sådana produkttyper som inte importerades från Kina.

(49)

Resultatet av jämförelsen, uttryckt i procent av omsättningen under undersökningsperioden för de unionstillverkare som ingick i stickprovet, visade att underskridandemarginalen varierade mellan 8,3 % och 11,8 %. De lägre priserna på den dumpade importen jämfört med unionspriserna under skadeundersökningsperioden förklarar den markanta ökningen av importvolymen från Kina och av marknadsandelen för importen från Kina från och med 2013.

(50)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter ifrågasatte flera berörda parter prisjämförelsen på grundval av kostnader inklusive frakt. Två berörda parter meddelade sin invändning utan att underbygga varför det inte var lämpligt i det aktuella fallet. Påståendet kunde därför inte beaktas.

(51)

En annan berörd part hävdade att jämförelsen borde röra hela unionsindustrin och att det därför inte var korrekt att endast beakta priset i ett medlemsland eller några medlemsländer. Parten uttryckte farhågor för att grundprincipen om fastställande av unionspriser skulle ändras på grund av detta.

(52)

Kommissionen bekräftar åter att prisjämförelsen baserad på kostnader inklusive frakt är ett undantag. I situationer där förbrukningen i unionen kan ske i flera medlemsstater, såsom vanligen är fallet, är jämförelsen mellan unionens priser fritt fabrik och importpriser cif motiverad. I detta fall kan dock en annan jämförelse undantagsvis motiveras på grund av de särskilda omständigheterna på marknaden, såsom förklaras ovan.

(53)

Samma berörda part begärde även att uppgifter rörande transportkostnader, hanteringskostnader och lönsamhet skulle meddelas, vilka hade en inverkan på fastställandet i jämförelse med de provisoriska åtgärderna.

(54)

Kommissionen noterar att det slutliga meddelandet av uppgifter innehöll detaljerade uppgifter om de omständigheter och överväganden som tillämpats vid beräkningen. I skäl 41 i det allmänna meddelandet av uppgifter redovisade kommissionen intervallen för transportkostnaderna och hanteringskostnaderna. Dessa kostnader uttrycktes i intervall för att skydda konfidentialiteten i affärsuppgifter från samarbetande unionstillverkare. Intervallen gjorde det möjligt för berörda parter att kontrollera de fakta som använts vid fastställandet. Kommissionen noterar att ingen av de berörda parterna har ifrågasatt nivån på dessa kostnader. Skäl 46–49 i det allmänna meddelandet av uppgifter innehöll detaljerade uppgifter om lönsamhetsberäkningarna, vilket möjliggjorde en jämförelse med de uppgifter som redovisats i det preliminära skedet i skälen 81–83 i förordningen om preliminär tull. Kommissionen drar därför slutsatsen att berörda parter har tagit del av de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka man avser att införa slutgiltiga åtgärder.

(55)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter argumenterade flera berörda parter att unionstillverkare som endast tillverkar icke-jämförbara produkttyper (”grad C”) inte kan ha vållats skada av importen från Kina (”grad B”) eftersom de två produkttyperna inte konkurrerar med varandra. De berörda parterna hävdade att kommissionen, för att vara konsekvent, borde ha begränsat produktdefinitionen och definitionen av unionsindustrin till endast grad B. Alternativt hävdade de berörda parterna att det inte är korrekt att beräkna prisunderskridande och målprisunderskridande utifrån endast jämförbara produkttyper om produktomfånget omfattar både grad C och B. De hävdade att skillnaden i tillverkningskostnad för grad B och C är liten. De berörda parterna hävdade att kommissionen i detta fall i stället borde ha bortsett från skillnaden mellan produkttyper och därmed tagit med alla produkttyper vid beräkningen av prisunderskridande och målprisunderskridande.

(56)

Kommissionen förtydligar att standardmetoden har tillämpats beträffande produktdefinitionen och produkttyperna. Den produkt som är föremål för undersökning omfattar flera produkttyper, varav vissa importeras från Kina medan andra inte gör det. Kommissionen har dragit slutsatsen att de olika produkttyperna konkurrerar med varandra, eftersom grad C kan användas i alla tillämpningar där grad B krävs. Även inlämnade kommentarer från berörda parter understryker detta faktum. Kommissionen bekräftar att produktdefinitionen och definitionen av unionsindustrin omfattar både grad B och C. Skadeindikatorerna har fastställts baserat på hela unionsindustrin, i enlighet med standardpraxis. Såsom förklaras i skäl 69 i förordningen om preliminär tull, skulle de utvecklingstendenser som observerats inte ha sett annorlunda ut även om de återstående skadeindikatorerna skulle ha fastställts endast på grundval av de jämförbara produkttyperna.

(57)

Vad gäller beräkningen av marginaler för prisunderskridande och målprisunderskridande har kommissionen jämfört priserna baserat på produktkontrollnummer, dvs. jämfört likadan med likadan, enligt standardpraxis. Kommissionen understryker även att representativiteten hos jämförbara produkttyper mellan de produkttyper som exporteras från Kina och de produkttyper som säljs av EU-industrin på den fria marknaden är hög. Produkternas kontrollnummer speglar bland annat även grad B eller C. Det är motiverat att inkludera graden som en av egenskaperna i produktkontrollnumret eftersom de två graderna har olika fysiska egenskaper: grad C har högre duktilitet än grad B, vilket gör den nödvändig i vissa tillämpningar där grad B inte kan användas. Undersökningen har också visat att grad C säljs till ett högre pris än grad B och att dess tillverkningskostnader i genomsnitt är högre. Av dessa anledningar har kommissionen tagit denna produktegenskap i beaktande vid beräkningen av prisunderskridande och målprisunderskridande. Till följd av detta kunde en prisjämförelse mellan grad B och grad C inte göras, eftersom de produkttyper som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna inte var jämförbara med grad C som säljs av unionsindustrin. Det fanns heller ingen motivering till att ändra produktkontrollnumret eftersom de importerade produkttypernas representativitet var hög. Samtidigt förhindrar inte det faktum att en produkttyp som säljs av unionsindustrin inte helt motsvarar produkttyper som importeras till EU från det berörda landet att sådana produkttyper konkurrerar med varandra och faller inom ramen för produktdefinitionen. De berörda parternas påstående måste därför avvisas.

(58)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade två berörda parter att priserna på de icke-jämförbara produkttyperna inte underskreds av importen från Kina och att en väsentlig andel av unionsmarknaden därför inte har påverkats av importen från Kina.

(59)

Kommissionen noterar att priserna på de icke-jämförbara produkttyperna (grad C) var högre än för de jämförbara produkttyperna (grad B) och att importen från Kina därför underskred priserna på grad C med mer än priserna på grad B. Importen från Kina ansågs även konkurrera med försäljningen av grad C, såsom förklaras i skäl 56. Tvärtemot vad den berörda parten hävdade underskreds därmed unionspriserna för alla produkttyper av importen från Kina. Såsom förklaras i skäl 57 har dock marginaler för prisunderskridande och målprisunderskridande fastställts på grundval av jämförbara produktkontrollnummer för att få till stånd ett objektivt och rättvist resultat. Detta är till de kinesiska tillverkarnas fördel, eftersom kinesiska importer inte jämfördes mot dyrare typer av unionsprodukter. Oavsett representerade de icke-jämförbara produkttyperna endast en liten del av den fria marknaden, eftersom den stora majoriteten av grad C-försäljningen skedde på den företagsinterna marknaden. Påståendet måste därför avvisas.

(60)

I frånvaro av kommentarer beträffande de inledande anmärkningarna och makroekonomiska indikatorerna bekräftas slutsatserna i skälen 64–80 i förordningen om preliminär tull.

(61)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter, såsom förklaras i skäl 8, lämnade unionsindustrin in reviderade kostnadsuppgifter i synnerhet för skadeundersökningsperioden. De reviderade uppgifterna kontrollerades på plats hos dem och rör även kassaflöden och investeringar. Till följd av detta omarbetades indikatorerna för kostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för att spegla de kontrollerade uppgifterna. Ändringarna påverkar vissa indikatorers exakta nivå en aning, men de ändrar inte de övergripande slutsatserna om skada i förordningen om preliminär tull. Skälen 66–68 nedan ersätter skälen 81–83 i förordningen om preliminär tull.

(62)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter ifrågasatte flera berörda parter de formella grunderna för inlämnandet av de reviderade uppgifterna och kommissionens kontroll av dem. De berörda parterna begärde ytterligare extra information om de reviderade uppgifterna, och hävdade att revideringarna gav orsak att ifrågasätta den övergripande slutsatsen om en existerande skada.

(63)

Vad gäller förfarandet noterar kommissionen att de nya inlämnade uppgifterna rörde frågor eller utelämnanden som upptäckts i det preliminära skedet och därmed syftade till att förbättra slutsatsernas riktighet. Kommissionen godtog endast revideringar som kunde kontrolleras, vilket begränsade effekten av de reviderade uppgifter som lämnats in i jämförelse med unionsindustrins inledande påståenden.

(64)

Vad gäller konsekvenserna av ändringarna i slutsatserna om vållad skada noterar kommissionen att ändringarnas inverkan, i motsats till vad de berörda parterna hävdade, var liten. Kommissionen konstaterar att justeringarna i skrotpriserna och kostnaden för sålda varor låg på 1–2 %. Ändringarna ändrar därför inte den övergripande slutsatsen om en existerande skada.

(65)

Beträffande kassaflöde från icke-närstående försäljning beaktade kommissionen reviderade uppgifter som inte var tillgängliga i det preliminära skedet. Korrigeringen påverkade inte kassaflödet för försäljning till närstående och ändrade inte heller slutsatsen att kassaflödessituationen försämrades efter att importen från Kina inleddes. Vad gäller räntabilitet och anställningskostnader korrigerade kommissionen skrivfel i formlerna i tabellerna i skälen 83 och 91 i förordningen om preliminär tull. Dessa korrigeringar bekräftade slutsatserna om den sjunkande räntabiliteten och effekten av arbetskraftskostnader.

(66)

De genomsnittliga försäljningspriserna för de unionstillverkare som ingick i stickprovet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 16 % under perioden från och med 2012 till undersökningsperioden. Denna prisminskning är att hänföra till den allmänna utvecklingen mot lägre råvarukostnader på världsmarknaden, både när det gäller fragmenterat skrot som används i unionen och järnmalm som används i Kina och i det jämförbara landet (se tabellen nedan).

(67)

Under perioden från och med 2012 till undersökningsperioden minskade dock unionsindustrins försäljningspriser snabbare än råvarupriserna för fragmenterat skrot, både i absoluta och relativa tal. Såsom framgår av tabellen nedan har detta resulterat i förluster från och med 2013.

(68)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionstillverkarnas kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga på följande sätt:

(69)

I frånvaro av ändringar som rör lönsamheten för försäljning till närstående bekräftas slutsatserna i skälen 84–85 i förordningen om preliminär tull.

(70)

Till följd av de reviderade uppgifterna ersätts skälen 86–87 i förordningen om preliminär tull av skälen 71–72 nedan:

(71)

Försäljningen till icke-närstående uppvisade ungefär samma utveckling som försäljningen till närstående. Försäljningen till icke-närstående gick med förlust före 2012, gick nästan jämt upp 2013 och återgick därefter till att gå med förlust från och med 2014.

(72)

Kassaflödet, som är industrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet, var först i stort sett positivt för försäljningen till icke-närstående, men minskade från och med 2013 på grund av den fortsatt sjunkande vinsten. Kassaflödet för försäljningen till närstående var negativt 2011 men positivt under resten av skadeundersökningsperioden. Eftersom försäljningspriserna till närstående inte nödvändigtvis återspeglar marknadspriserna kan emellertid kassaflödet från försäljningen till närstående inte anses återspegla unionsindustrins kassaflödessituation.

(73)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande de indikatorer som anges i skäl 68 ovan bekräftas slutsatserna i skälen 88–89 i förordningen om preliminär tull.

(74)

I frånvaro av kommentarer beträffande lager bekräftas slutsatserna i skäl 90 i förordningen om preliminär tull.

(75)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter uppmärksammades kommissionen på ett fel i tabellen i skäl 91 i förordningen om preliminär tull. Skrivfelet rörde formeln för genomsnittskostnad per anställd i tabellen i skäl 91 i förordningen om preliminär tull. Uttrycket ”13 % av den totala tillverkningskostnaden” ersätts av ”4 % av den totala tillverkningskostnaden”. Tabellen i skäl 91 i förordningen om preliminär tull ersätts av nedanstående tabell:

(76)

En berörd part kommenterade, med beaktande av skäl 91 i förordningen om preliminär tull, att unionsindustrins arbetskraftskostnader har ökat väsentligt från 2012 till undersökningsperioden.

(77)

Kommissionen noterar att den korrigerade tabellen ovan visar en måttlig ökning på 5 % av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden från 2012 till undersökningsperioden. Den berörda partens kommentar anses motiverad och har beaktats i den korrigerade tabellen. Korrigeringen ändrar inte den övergripande slutsatsen beträffande skada.

(78)

I skäl 93 i förordningen om preliminär tull ersätts uttrycket ”4 procentenheter” med ”över 5 procentenheter”.

(79)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande slutsatsen om skada bekräftas slutsatserna i skälen 92–94 i förordningen om preliminär tull om att unionsindustrin vållats väsentlig skada enligt meningen i artikel 3.5 i grundförordningen.

(80)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att unionsindustrin själv hade skiftat fokus bort från den berörda produkten till andra produkter. Den observerade minskningen i försäljningen av den berörda produkten skulle därmed vara resultatet av beslut som fattats av unionsindustrin och inte bero på den kinesiska importen. Den berörda parten hävdade att unionsindustrin därmed inte vållats skada, eftersom andra produkter har kompenserat för den minskade tillverkningen av den berörda produkten och några negativa nettoeffekter för unionsindustrins situation således inte har uppstått. Detta påstående upprepades av två berörda parter efter det slutliga meddelandet av uppgifter.

(81)

Kommissionen noterar att samma maskiner kan användas för att tillverka både armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet och andra produkter, såsom förklaras i skäl 72 i förordningen om preliminär tull. Detta faktum leder dock inte till slutsatsen att den ökade tillverkningen av andra produkter är orsaken till den minskade tillverkningen av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet. Ett sådant orsakssamband skulle endast finnas om maskinerna drevs med i princip full kapacitet. Med mindre än full kapacitet, vilket är fallet här, kan tillverkningen av andra produkter öka utan att orsaka en minskad tillverkning av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet. Den ökade tillverkningen av andra produkter påverkar inte den bedömning beträffande vållad skada för armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet som fastställs i avsnitt D ovan. Kommissionen hittade ingen bevisning som tydde på att unionstillverkarna hade fattat ett aktivt beslut att minska tillverkningen av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet i syfte att fokusera på andra produkter. Påståendet måste därför avvisas.

(82)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande inledningen och verkan av den dumpade importen bekräftas slutsatserna i skälen 95–99 i förordningen om preliminär tull.

(83)

En berörd part hävdade att unionsindustrins ineffektivitet, i stället för importen från Kina, var orsaken till den väsentliga skadan. Den berörda parten menade att frånvaron av export till marknader i tredjeländer och den befintliga importen från Turkiet till unionen, trots deras höga priser, är tecken på en ineffektiv unionsindustri. Den berörda parten hävdade att införandet av åtgärder mot importen från Kina till av denna orsak inte skulle hjälpa unionsindustrin, eftersom importen från Kina kommer att ersättas av import från andra länder. Detta påstående upprepades av två berörda parter efter det slutliga meddelandet av uppgifter.

(84)

Kommissionen noterar att unionsindustrin var lönsam år 2012, innan importen från Kina inleddes. Exportvolymerna var redan små, utan att detta hindrade industrin från att göra vinst. Den försämrade situationen för unionsindustrin kan därför inte ha orsakats av frånvaron av export till tredjeländer. Kommissionen konstaterar att unionsindustrins försämrade situation började i samband med att den dumpade importen från Kina uppträdde.

(85)

Kommissionens noterar dessutom att, såsom förklaras i skäl 105 i förordningen om preliminär tull, importen från Turkiet endast representerade en marknadsandel på 2 % under undersökningsperioden och att inverkan av importen från Turkiet därför inte var sådan att den skulle bryta orsakssambandet mellan den kinesiska importen och den väsentliga skada som unionsindustrin vållats.

(86)

Kommissionen har inte hittat någon bevisning som underbygger den påstådda ineffektiviteten i unionsindustrin. Tvärtom befanns unionsindustrins tillverkningskostnader vara lägre än tillverkningskostnaderna i det jämförbara landet. Påståendet måste därför avvisas.

(87)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande unionsindustrins exportresultat bekräftas slutsatserna i skäl 100 i förordningen om preliminär tull.

(88)

En berörd part kommenterade att den övergripande minskningen i försäljning till icke-närstående parter kan förklaras genom en unionstillverkares ökade försäljning till sina närstående parter på icke-närstående parters bekostnad. Den berörda parten hävdade att den minskade försäljningen till icke-närstående parter därför inte orsakats av importen från Kina utan av att en unionstillverkare riktat om sin försäljning mot närstående kunder.

(89)

För det första konstaterar kommissionen att unionsindustrins minskade försäljning till närstående parter ägde rum i samband med en ökad förbrukning i unionen, såsom förklaras i skälen 74–76 i förordningen om preliminär tull. Försäljning till närstående kan inte förklara varför unionstillverkarna inte kunde öka sin försäljning i linje med den ökade förbrukningen. För det andra motsägs ovanstående påstående rörande unionsindustrins försäljning till närstående parter av tabellen i skäl 74 i förordningen om preliminär tull, som visar att försäljningen till närstående inte ökade, utan i stort förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Argumentet om en påstådd ökning av försäljning till närstående på bekostnad av försäljningen till icke-närstående är ogrundat och kan därför inte bryta orsakssambandet mellan den kinesiska importen och den väsentliga skada som unionsindustrin vållats.

(90)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande försäljningen till närstående parter bekräftas slutsatserna i skälen 101–103 i förordningen om preliminär tull.

(91)

I frånvaro av kommentarer beträffande importen från tredjeländer bekräftas slutsatserna i skälen 104–106 i förordningen om preliminär tull.

(92)

I frånvaro av kommentarer beträffande den ekonomiska krisen bekräftas slutsatserna i skälen 107–108 i förordningen om preliminär tull.

(93)

En berörd part upprepade det påstående som diskuteras i skälen 109–110 i förordningen om preliminär tull om att grundorsaken till skadan skulle vara dyrare tillverkningsmetoder och råvaror för EU-industrin (skrot och elektriska ugnar) jämfört med Kina (järnmalm och kål). Parten hävdar att resonemanget i skälen 109–110 i förordningen om preliminär tull inte beaktade den olika förbrukningen av järnmalm och skrot.

(94)

Kommissionen upprepar, såsom anges i skäl 110 i förordningen om preliminär tull, att de två tillverkningsmetoderna är olika och att de använder olika kombinationer av råvaror och energi. Den berörda parten har inte framlagt underbyggda uppgifter om tillverkningsmetodens påstådda inverkan. Baserat på tillgänglig information konstaterar kommissionen att råvarornas vikt är ungefär 60 % av unionsindustrins tillverkningskostnad, medan energikostnaden står för runt 8–10 %. Eventuella besparingar från råvarupriset tack vare en alternativ tillverkningsmetod skulle åtminstone delvis jämnas ut av högre energiförbrukning. Kommissionens slutsats är därför att priserna på de två olika råvarorna inte är direkt jämförbara. Oavsett konstaterar kommissionen att dumpningsmarginalen fastställdes baserat på normalvärdet i Sydafrika, inte baserat på kinesiska råvaror och energipriser. De argument som framläggs av den berörda parten visar inte att den skada som unionsindustrin vållats beror på tillverkningsmetoden. Kommissionens slutsats är därför att, trots att det sjunkande järnmalmspriset i Kina kan ha haft en positiv inverkan på de kinesiska exporterande tillverkarna, produktionsmetoden inte i sig självt kan vara orsaken till den skada som unionsindustrin vållats och bryta orsakssambandet mellan skadan och den dumpade importen från Kina. Påståendet måste därför avvisas.

(95)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande kostnaden för den huvudsakliga råvaran bekräftas slutsatserna i skälen 109–110 i förordningen om preliminär tull.

(96)

En berörd part hävdade att det sjunkande priset och den skada som unionsindustrin vållats inte orsakats av import från Kina utan av hård konkurrens mellan unionstillverkarna. Parten hävdade att detta visas av den fortsatta prissänkningen under perioden efter undersökningsperiodens slut, även i frånvaro av import från Kina.

(97)

Kommissionen noterar att den dumpade importen från Kina har befunnits underskrida EU-priserna under undersökningsperioden, och därigenom fastslå ett orsakssamband mellan skadan och den dumpade importen från Kina. Vad gäller utvecklingen efter undersökningsperioden, noterar kommissionen en väsentlig ökning av lager med ursprung i Kina, vilket sannolikt sänker priset över tid även i frånvaro av omedelbar import. Argumentet måste därför avvisas.

(98)

En berörd part hävdade att importen från Kina orsakades av växelkursfluktuationer mellan GBP och USD. Värdeökningen av GBP jämfört med USD skulle ha gjort att den brittiska tillverkarens konkurrenskraft minskade och öppnat upp för efterfrågan på import från Kina, vars prisuppgifter anges i USD.

(99)

Kommissionen noterar att fastställandet av prisunderskridande och målprisunderskridande baseras på försäljningen hos unionstillverkare belägna i Frankrike, Portugal och Spanien, medan fastställandet av dumpning baseras på normalvärdet i Sydafrika. Dessa slutsatser påverkas inte av fluktuationer i växelkursen mellan USD och GBP. USD ökade dessutom i värde jämfört med GBP från 2012 fram till undersökningsperioden. Argumentet måste därför avvisas.

(100)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade flera berörda parter att importen från Kina inte kan ha orsakat skada för den unionstillverkare vars produkttyper inte motsvarade de produkttyper som importerats från Kina. Detta anses påvisas av den lägre vinsten hos denna tillverkare jämfört med övriga unionstillverkares genomsnittliga vinst. De berörda parterna hävdade att det måste finnas någon annan faktor som orsakar skada för denna tillverkare och som kommissionen inte har tagit hänsyn till, men de angav inte en möjlig alternativ orsak. De berörda parterna hävdade att unionstillverkaren inte borde ha tagits med i skadeanalysen.

(101)

För det första hänvisar kommissionen till skäl 69 i förordningen om preliminär tull, där det förtydligas att även om skadan hade fastställts endast på grundval av de jämförbara produkttyperna, skulle detta inte ha ändrat de observerade utvecklingstendenserna. För det andra, såsom förklaras i skälen 55–57, kan de produkttyper som importeras från Kina ersättas med den icke-jämförbara produkten och kan därför orsaka skada även för den unionstillverkare vars produkttyper inte motsvarade de produkttyper som importeras från Kina. För det tredje kan olika tillverkares vinst skilja sig åt beroende på varje tillverkares specifika kostnads- och prisstrukturer. Slutligen har den berörda parten inte föreslagit någon alternativ orsak till skadan som kan bryta orsakssambandet. Av ovanstående skäl måste påståendet avvisas.

(102)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att inget av de argument som framlagts av de berörda parterna efter det preliminära meddelandet av uppgifter kan ändra de preliminära slutsatser som fastställde ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin vållats under undersökningsperioden. Slutsatserna i skälen 111–114 i förordningen om preliminär tull bekräftas därmed.

(103)

På grundval av ovanstående analys, i vilken man har särskiljt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan, dras slutsatsen att den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(104)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade flera berörda parter att införandet av åtgärderna skulle motverka unionens intressen.

(105)

I frånvaro av kommentarer beträffande allmänna överväganden bekräftas slutsatserna i skälen 115–117 i förordningen om preliminär tull.

(106)

I frånvaro av kommentarer beträffande unionsindustrins intresse bekräftas slutsatserna i skälen 118–124 i förordningen om preliminär tull.

(107)

Flera berörda parter uttryckte farhågor beträffande tillgången på utbud för oberoende användare. De påpekade att import är nödvändig för att tillfredsställa efterfrågan eftersom den inhemska kapaciteten ligger långt under förbrukningen. Enligt dessa berörda parter kommer oberoende användare att stöta på svårigheter att få tag på den berörda produkten om importen från Kina till följd av åtgärderna tappar sin konkurrenskraft. De hävdade att alternativa källor inte finns tillgängliga eftersom unionstillverkaren belägen i Storbritannien ger förtur till närstående användare, vilket begränsar tillgången på utbud för oberoende användare och riskerar att tvinga bort dem från marknaden. Detta kommer i sin tur att leda till förvrängningar i marknaden nedströms och riskera en stor andel av de arbetsplatser som för närvarande finns hos de oberoende användarna. De framhävde att fler arbetsplatser är i riskzonen i industrin nedströms än i den unionsindustri som arbetar med den berörda produkten.

(108)

Kommissionen noterar att syftet med antidumpningsåtgärder inte är att stänga marknaden för exportörer som dumpar priser, utan att eliminera snedvridande effekter av skadevållande dumpning och återställa effektiv konkurrens på marknaden. Användare kan fortsätta att köpa armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet från Kina när prisdiskrimineringen har åtgärdats. Dessutom, såsom förklaras i skäl 132 i förordningen om preliminär tull, finns det en väsentlig ledig kapacitet i unionen, i synnerhet hos tillverkare belägna utanför Storbritannien som inte har några närstående användare. Kommissionen anser att inga argument har framlagts som visar att oberoende användare kommer att stöta på svårigheter att köpa från dessa unionstillverkare. Därmed kan oberoende användare fortsätta att konkurrera på marknaden. Argumentet måste därför avfärdas.

(109)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade två berörda parter att åtgärderna inte är i unionens intresse eftersom användarna kommer att gå med förlust om åtgärderna mot importen från Kina införs. De berörda parterna framlade dock inga argument för varför användarna inte skulle kunna vända sig till de alternativa försörjningskällor som beskrivs ovan. Påståendet avfärdades därför.

(110)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande användarnas intresse bekräftas slutsatserna i skälen 125–136 i förordningen om preliminär tull.

(111)

Vissa berörda parter hävdade att införandet av åtgärder skulle påverka importörerna negativt. Importörerna skulle inte kunna ta ut prisökningen från kunderna, vilket skulle leda till förluster för dem. Med tanke på deras små vinstmarginaler riskerar de konkurs.

(112)

Kommissionen påpekar dock att den inhemska tillverkningen i Storbritannien inte är tillräcklig för att motsvara hela förbrukningen, vilket leder till ett fortsatt importbehov. Importörerna kommer att kunna fortsätta sin verksamhet genom att importera från andra försörjningskällor, men även från Kina till icke-skadliga priser efter införandet av tullarna. Importörerna kommer därför sannolikt inte att utsättas för väsentliga negativa effekter till följd av åtgärderna.

(113)

I frånvaro av övriga kommentarer beträffande importörernas intresse bekräftas slutsatserna i skälen 137–139 i förordningen om preliminär tull.

(114)

Sammanfattningsvis påvisar inget av de argument som framlagts av de berörda parterna att det finns övertygande skäl mot att införa åtgärder på import av den berörda produkten från Kina. De eventuella negativa verkningarna för de icke-närstående användarna mildras av att det finns alternativa försörjningskällor att tillgå. Vid en bedömning av antidumpningsåtgärdernas totala inverkan på unionsmarknaden, kommer de positiva verkningarna, särskilt för unionsindustrin, av allt att döma att uppväga de eventuella negativa verkningarna för andra intressegrupper. Slutsatserna i skälen 140–142 i förordningen om preliminär tull bekräftas därmed.

(115)

Såsom nämns i skäl 3 gjorde kommissionen import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet till föremål för registrering från och med den 19 december 2015 till följd av en begäran från klaganden.

(116)

Registreringen gäller import som gjorts mellan den 19 december 2015 och införandet av den preliminära antidumpningstullen, dvs. den 29 januari 2016.

(117)

Såsom nämns i skäl 10 samarbetade alla unionstillverkare som ingick i stickprovet samt tre icke-närstående importörer. Deras import utgjorde 70 % av all import från Kina under undersökningsperioden och 79 % av all import från Kina under tiden efter undersökningsperioden, dvs. från april 2015 till januari 2016.

(118)

Flera berörda parter lämnade kommentarer och motsatte sig ett retroaktivt uttag av tullarna. Unionsindustrin däremot begärde att tullarna skulle tas ut retroaktivt.

(119)

Enligt artikel 10.4 b i grundförordningen kan tullar tas ut retroaktivt, om ”utöver den importnivå som vållat skada under undersökningsperioden ytterligare en betydande ökning av import äger rum vilken med hänsyn till tidpunkten, omfattningen och övriga omständigheter sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av den slutgiltiga antidumpningstull som ska tillämpas”.

(120)

Kommissionen konstaterar att importen från Kina upphörde efter registreringen, med undantag för en sändning på ca 10 000 ton som fördes in i unionen efter registrering. Kontroller som utförts av nationella tullmyndigheter på grundval av ett anmodande enligt artikel 6.4 i grundförordningen har inte visat några andra deklarationen inom ramen för det relevanta Taric-numret, varför den importstatistik som kommissionen förfogar över förefaller vara tillförlitlig. Kommissionen konstaterar därför att registreringen har varit tillräcklig för att nästen helt stoppa importen och därmed undvika ytterligare skada för unionsindustrin. Kommissionen drar slutsatsen att sändningen sannolikt inte kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av tullarna.

(121)

På denna grundval anser kommissionen att ett av de rättsliga villkoren i artikel 10.4 i grundförordningen inte är uppfyllt och att tullarna inte bör tas ut retroaktivt på den registrerade importen.

(122)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasatte unionsindustrin det vinstmål som använts för att fastställa nivån för undanröjande av skada enligt beskrivningen i skäl 147 i förordningen om preliminär tull och hävdade att nivån (+ 1,65 %) var otillräcklig och inte representativ för den typen av industri i frånvaro av dumpad import. Unionsindustrin argumenterade att kommissionen borde välja en högre vinstnivå och föreslog en rad alternativa metoder för att fastställa relevant vinstnivå. Såsom nämns i skäl 8 lämnade unionsindustrin också in uppgifter om tidigare vinster från perioden före skadeundersökningsperioden och föreslog som ett möjligt alternativ att 2008 skulle användas som det mest lämpliga referensåret. Slutligen, såsom även beskrivs i skäl 61 ovan, ledde kontrollen av unionsindustrins reviderade kostnadsuppgifter för skadeundersökningsperioden även till förändringar i dess lönsamhet.

(123)

Kommissionen konstaterar att de uppgifter om lönsamhet som specifikt gäller den berörda produkten utgör ett exaktare riktvärde än uppgifter om lönsamhet för övriga stålprodukter eller stålsektorn i allmänhet, vilka utgjorde grunden i några av de metoder som unionsindustrin föreslog. Dessa metoder avvisades därför.

(124)

Kommissionen konstaterar dessutom att uppgifterna om lönsamhet från skadeundersökningsperioden, om ett år med normala konkurrensförhållanden finns tillgängligt, utgör ett exaktare riktvärde än uppgifter om lönsamhet från perioden före skadeundersökningsperioden, vilka utgjorde grunden i några av de metoder som unionsindustrin föreslog. Av de orsaker som beskrivs i skälen 147–148 i förordningen om preliminär tull fann kommissionen att året 2012 speglade den vinst som unionsindustrin kunde uppnå under normala konkurrensförhållanden i frånvaro av dumpad import. De metoder som grundades på uppgifter från åren före skadeundersökningsperioden avvisades därför.

(125)

Kommissionen noterar att den vinstnivå som preliminärt fastställs i skäl 147 i förordningen om preliminär tull var i linje med de intäkter och kostnader för år 2012 som unionsindustrin lämnat in och kommissionen verifierat i det preliminära skedet.

(126)

Såsom förklaras i skäl 61 ledde de reviderade uppgifter som lämnades in och kontrollerades efter det preliminära meddelandet av uppgifter till förändringar i nivån för vissa indikatorer som rör lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet. De reviderade uppgifterna tillämpades konsekvent på hela skadeundersökningsperioden. Såsom tabellerna i skälen 66–68 visar ändrades kostnader och vinster något under alla år till följd av detta. I synnerhet ändrades lönsamheten i försäljningen till icke-närstående kunder under 2012 till + 4,8 %, medan lönsamheten i det preliminära skedet var + 1,65 %. Ändringen i lönsamhet berodde på att de reviderade kostnaderna var lägre, vilket därmed ledde till en högre vinst.

(127)

Kommissionen fann att den vinst som nåddes år 2012 speglade den vinst som unionsindustrin kunde uppnå under normala konkurrensförhållanden i frånvaro av dumpad import. Den reviderade vinstnivå som nåddes 2012 tillämpades därför som vinstmål i det slutgiltiga skedet i syfte att fastställa skademarginalerna. Till följd av detta ska uttrycket ”1,65 %” i skäl 147 i förordningen om preliminär tull ersättas av ”4,8 %”.

(128)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter kommenterade unionsindustrin att vinstmarginalerna för andra produkter och perioder inte bör uteslutas som möjliga sätt att fastställa den normala vinsten. Unionsindustrin betonade kommissionens roll att göra en faktabaserad bedömning för att fastställa den mest korrekta vinstmarginalen i varje situation. Vad gäller det ifrågavarande ärendet argumenterade unionsindustrin att 2012 inte var ett år med normala konkurrensförhållanden på grund av höga priser på skrot, svag efterfrågan och likvidation av en brittisk tillverkare, vilket ledde till ökat utbud på marknaden. Av denna orsak borde vinstmarginaler för andra produkter och/eller perioder ha använts i stället.

(129)

Kommissionen noterar att man specifikt har analyserat situationen på marknaden under skadeundersökningsperioden med tanke på de argument om skrotpriser, efterfrågan och likvidation av en unionstillverkare som framlades av unionsindustrin i det preliminära skedet. Såsom förklaras i skäl 148 i förordningen om preliminär tull ledde dessa omständigheter till att kommissionen ansåg att år 2011 inte var en period med normala marknadsförhållanden. I motsats till detta anser kommissionen inte att dessa faktorer motiverar ett uteslutande av år 2012. Vad gäller priserna på skrot, inföll pristoppen i början av 2011, och priserna fortsatte att sjunka under 2012 såsom visas i skäl 81 i förordningen om preliminär tull. Vad gäller den påstått svaga efterfrågan, ökade förbrukningen med 9 % från 2011 till 2012, såsom visas i skäl 57 i förordningen om preliminär tull. Vad gäller likvidationen av tillverkaren, påverkade avbrotten marknaden särskilt under år 2011, medan likvidationen slutfördes i början av 2012.

(130)

Av dessa orsaker avvisar kommissionen klagandens argument och bekräftar åter slutsatsen att år 2012 utgjorde en period med normala marknadsförhållanden. Eftersom det finns ett år med normala förhållanden under undersökningsperioden, är det inte nödvändigt att basera fastställandet av normal vinst på andra perioder eller andra produkter.

(131)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasatte en berörd part huruvida unionsindustrins målpriser hade beräknats korrekt och i synnerhet huruvida kommissionen hade beräknat den faktiska vinsten och vinstmålet separat för varje produktkontrollnummer eller om kommissionen hade använt samma vinstmarginal för alla produktkontrollnummer.

(132)

Som svar på frågan bekräftar kommissionen att standardmetoden har använts: målpriset per enhet har beräknats genom att lägga till det vinstmål som fastställs ovan till den enskilda tillverkningskostnaden för varje separat produktkontrollnummer. Därmed var den faktiska uppnådda vinsten olika för varje produktkontrollnummer och motsvarade skillnaden mellan det genomsnittliga försäljningspriset och genomsnittskostnaden för varje enskild produktkontrollnummer. Den berörda partens fråga anses därmed ha besvarats.

(133)

Slutligen, såsom förklaras i skälen 40–49, justerades prisjämförelsen mellan import från Kina och unionstillverkare till en nivå inklusive frakt till Storbritannien eller Irland. Till följd av detta ändrades även beräkningen av nivån för undanröjande av skada för att spegla en jämförelse av priserna på en nivå inklusive frakt där produkterna lossats i hamnen i Storbritannien eller Irland. Detta orsakade en ökad skademarginal.

(134)

En berörd part lyfte fram att nivån på skademarginaler och dumpningsmarginaler hos de kinesiska exporterande tillverkarna verkar motsägelsefulla eftersom tillverkare med högre dumpningsmarginaler har lägre skademarginaler.

(135)

Kommissionen noterar att normalvärdet baseras på det jämförbara landet och är därmed samma för alla kinesiska exporterande tillverkare. Det kan därför förväntas att en högre dumpningsmarginal skulle vara en konsekvens av lägre exportpriser cif och även leda till en högre underskridandemarginal. Exporten till unionen från en kinesisk exporterande tillverkare (Xicheng Group) gjordes dock via oberoende handelsföretag belägna i Kina. De exportpriser som använts vid beräkning av dumpningsmarginalen fastställdes baserat på de priser som fakturerats till de oberoende handelsföretagen, medan de cif-priser som använts för beräkning av skademarginalen fastställdes baserat på priser som betalats av den första oberoende köparen i unionen. Cif-priserna överskred exportpriserna med minst 20 %. Effekten av denna skillnad i säljkanaler var en ökning av skillnaden mellan dumpningsmarginalen och skademarginalen hos denna exporterande tillverkare.

(136)

Med beaktande av den ändring i vinstmålet som anges i skäl 121 och i frånvaro av andra kommentarer beträffande nivån för undanröjande av skada bekräftas slutsatserna i skälen 144–151 i förordningen om preliminär tull.

(137)

Med tanke på de slutsatser som nåtts beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse samt i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas på import av den berörda produkten på skademarginalens nivå i enlighet med regeln om lägsta tull. Kommissionen noterar att de berörda parternas påståenden beträffande dumpningsmarginalen, även om de godtogs, därmed inte skulle ha ändrat åtgärdernas nivå.

(138)

På grundval av ovanstående fastställs de satser till vilka sådana tullar påförs enligt följande:

(139)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nu aktuella undersökningen. De avspeglar därför företagens situation såsom den konstaterats inom ramen för denna undersökning. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”alla övriga företag”) är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i Kina och som tillverkats av företagen i fråga och därmed av de specifika rättsliga enheter som anges. Import av den berörda produkten som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns i artikeldelen av denna förordning med namn och adress, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, omfattas inte av dessa tullsatser utan av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(140)

Alla ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (8) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter om så är nödvändigt att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(141)

För att minimera risken för att åtgärderna kringgås på grund av skillnaden i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. De företag som har individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(142)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

(143)

Med tanke på de dumpningsmarginaler som konstaterats och den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt.

(144)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1225/2009.