5.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/1

(1)

De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) som infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 467/2010 (2) efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 och en partiell interimsöversyn (nedan kallade föregående undersökningar) enligt artikel 11.3 i grundförordningen. Åtgärderna är i kraft i form av tullar på mellan 16,3 och 19 % av de importerade varornas värde.

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de befintliga slutgiltiga antidumpningsåtgärder som nu är i kraft snart skulle upphöra att gälla (3), mottog kommissionen den 27 februari 2015 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran framställdes av Euroalliages såsom företrädare för tillverkare som svarar för 100 % av tillverkningen av kisel i unionen.

(3)

Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(4)

Den 17 juni 2015 mottog kommissionen en begäran om en partiell interimsöversyn av de befintliga åtgärderna och avser endast en undersökning av skada.

(5)

Begäran om översyn framställdes av Eusmet (European Users of Silicon Metal), en sammanslutning av kemiska användare av kisel i unionen som skapades för denna undersökning. Eusmet lade fram bevisning för att när det gäller skada har de omständigheter som låg till grund för införandet av de befintliga åtgärderna varaktigt förändrats.

(6)

Förändringarna har att göra med unionsindustrins sammansättning och struktur, efterfrågan på kisel i unionen, unionstillverkarnas ekonomiska situation och unionens försörjningssituation.

(7)

Den 28 maj 2015 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de åtgärder som är i kraft gällande import av kisel med ursprung i Kina och offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning  (4).

(8)

Den 1 september 2015 inledde kommissionen en partiell interimsöversyn begränsad till skada med avseende på import av kisel med ursprung i Kina och offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning  (5).

(9)

I tillkännagivandet av inledande av översynen vid giltighetstidens utgång inbjöd kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen de kända unionstillverkarna, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta.

(10)

Kommission angav även att den planerade att använda Amerikas förenta stater (nedan kallat Förenta staterna) som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land), enligt den sökandes förslag, i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Därför informerade kommissionen även myndigheter och tillverkare i Förenta staterna om inledandet och uppmanade dem att delta.

(11)

Kommissionen sände också meddelanden till myndigheterna i Australien, Brasilien, Norge, Ryssland, Sydafrika och Thailand för att underrätta dem om inledandet av undersökningen och begärde information om tillverkning och försäljning av kisel i dessa länder. Därefter sändes skrivelser med ett bifogat frågeformulär till alla kända tillverkare av kisel i dessa länder med en förfrågan om samarbete med översynen.

(12)

I tillkännagivandet av inledande av den partiella interimsöversynen uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen de kända unionstillverkarna, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta.

(13)

Berörda parter hade möjlighet att lämna synpunkter om inledandet av dessa undersökningar och att begära att få bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för generaldirektoratet för handel.

(14)

I båda tillkännagivandena om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de exporterande tillverkarna och importörerna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(15)

För att avgöra om ett urval var nödvändigt och i så fall göra ett stickprov bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(16)

En icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(17)

För att avgöra om ett urval var nödvändigt och i så fall göra ett stickprov, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(18)

Elva exporterande tillverkare och två handlare i Kina tillhandahöll de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Kommissionen föreslog ursprungligen ett stickprov med tre exporterande tillverkare, baserat på den största exportvolym som kunde verifieras på den tid som fanns att tillgå.

(19)

Under samråden om detta stickprov avbröt ett av de tre företagen sitt samarbete och måste därför ersättas med två mindre exporterande tillverkare, vilket gav det slutliga stickprovet med fyra exporterande tillverkare av de tio samarbetsvilliga.

(20)

Samma tio exporterande tillverkare trädde fram för stickprovet för den partiella interimsöversynen och därför gjordes samma urval av företag.

(21)

Kommissionen sände frågeformulär till unionsindustrin, importören och de exporterande tillverkarna i urvalet och fick svar från dem alla. Tre svar mottogs på frågeformuläret till jämförbart land från tillverkare i Norge, Ryssland och Förenta staterna.

(22)

Kommissionen införskaffade och kontrollerade all den information den ansåg nödvändig för att fastställa dumpning, skadan därav och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

a)   Unionstillverkare

b)   Importör

c)   Användare

d)   Exporterande tillverkare i Kina

e)   Tillverkare i det jämförbara landet

(23)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2014 till och med den 31 mars 2015 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 till och med slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(24)

Den berörda produkten är kisel, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00, med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten).

(25)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och huvudsakligen används för samma ändamål:

(26)

Kommissionen beslutade att dessa produkter därför är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det för närvarande förekom dumpning och om dumpningen sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna för import från Kina skulle upphöra att gälla.

(28)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade normalvärdet i ett tredjeland med marknadsekonomi. Det var därför nödvändigt att välja ut ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(29)

I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen de berörda parterna om att den planerade att använda Förenta staterna som lämpligt jämförbart land, enligt Euroalliages förslag, och uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter.

(30)

Kommissionen bad tillverkare av den likadana produkten i Förenta staterna, Norge, Brasilien, Ryssland, Thailand, Sydafrika och Australien att lämna information.

(31)

Eusmet kommenterade att Förenta staterna inte var ett lämpligt jämförbart land, avvisade Australien, Brasilien och Ryssland och föreslog Norge som alternativ.

(32)

Norge hade använts som jämförbart land i tidigare undersökningar men avvisades som lämpligt jämförbart land i de tidigare översynerna av de skäl som anges i skäl 35 i genomförandeförordning (EU) nr 467/2010. I samband med att denna undersökning inleddes sändes frågeformulär ut till de två norska tillverkarna, men endast en samarbetade, och den tillverkaren hade ingen försäljning på hemmamarknaden.

(33)

Baserat på svaren på detta frågeformulär, som visade att ingen försäljning på hemmamarknaden förelåg, drog kommissionen slutsatsen att omständigheterna i fråga om den norska inhemska marknaden inte hade ändrats sedan de föregående undersökningarna 2010. Kommissionen anser därför inte att Norge är ett lämpligt jämförbart land.

(34)

Brasilien hade använts som jämförbart land i de föregående undersökningarna men inget brasilianskt företag svarade på det frågeformulär som sändes till dem, inte heller de företag som hade samarbetat i de föregående undersökningarna.

(35)

Eusmet bad kommissionen avvisa Förenta staterna av följande skäl:

(36)

Euroalliages svarade på Eusmets synpunkter när det gällde Förenta staterna som jämförbart land på följande sätt:

(37)

Eusmet sände sedan ytterligare en inlaga som gällde Förenta staterna som jämförbart land där de angav att de ansåg att uppgifterna från den amerikanska tillverkaren varken var objektiva eller korrekta och kan påverka undersökningens utfall på ett otillbörligt sätt. De noterade att en rysk tillverkare hade svarat på frågeformuläret och föreslog därför Ryssland som jämförbart land.

(38)

Dessa påståenden är ogrundade. Uppgifterna från den amerikanska tillverkaren kontrollerades. Det visade sig att dessa var korrekta och att den amerikanska tillverkarens försäljning på den inhemska marknaden skedde till marknadspriser som tillverkaren förhandlade med sina kunder. Eusmet tillhandahöll inga belägg för att priserna på den inhemska amerikanska marknaden under översynsperioden påverkades av sammanslagningen mellan Globe Specialty Metals med FerroAtlantica.

(39)

Eusmet hävdade också att användningen av jämförbara uppgifter från Förenta staterna skulle tillåta FerroAtlantica och Euroalliages att göra retroaktiva beräkningar av exportpriserna för de kinesiska exporterande tillverkarna.

(40)

Även detta påstående är ogrundat. För att bevara sekretessen både för de kinesiska exporterande tillverkarna och för den amerikanska tillverkaren kan inga uppgifter på denna detaljnivå lämnas ut.

(41)

Eusmet tillhandahöll inga belägg för sitt förslag att kommissionen skulle använda Ryssland som jämförbart land. I en tidigare inlaga avvisade Eusmet Ryssland som jämförbart land på grund av den dominerande positionen en tillverkare har på den inhemska ryska marknaden, snedvridningar av energikostnaderna och tillverkning för företagsintern förbrukning.

(42)

Baserat på den information som lämnats av Eusmet och de uppgifter som har lämnats av den samarbetande ryska tillverkaren anser kommissionen att Ryssland är mindre lämpligt som jämförbart land än Förenta staterna på grund av den ryska tillverkarens dominerande position, begränsad import (40 % av den totala försäljningen), snedvridningar av energikostnaden samt att tillverkningen i Ryssland huvudsakligen är avsedd för företagsintern förbrukning och inte för den öppna marknaden.

(43)

Trots att även Förenta staterna bara har en tillverkare som säljer på den inhemska marknaden sker import från många källor (bland annat Kanada, Sydafrika, Australien och Norge), både med och utan tullar. Den amerikanska tillverkaren uppskattade att importen täckte nästan 60 % av den totala amerikanska marknaden. Därför är den inhemska marknaden öppen för konkurrens och priserna kan anses vara representativa.

(44)

Kommissionen drog i detta skede slutsatsen att Japan är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen.

(45)

De uppgifter som mottogs från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet användes som grundval för att fastställa normalvärdet för den exporterande tillverkaren, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(46)

Kommissionen fastställde exportpriset på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av oberoende kunder vid försäljning av den berörda produkten i unionen.

(47)

För tre av de exporterande tillverkarna i urvalet gjordes dessa försäljningar för export till unionen till ett kinesiskt närstående företag till den oberoende kunden i unionen.

(48)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för avdrag, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt för förpackningskostnader.

(49)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten i det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(50)

På denna grundval har kommissionen fastställt att dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, ligger i intervallet 20 till 30 %.

(51)

Såsom anges ovan fann man vid en jämförelse mellan deras exportpriser och normalvärdet i det jämförbara landet att de kinesiska samarbetande exporterande tillverkarna dumpade sina priser.

(52)

Alla de kinesiska samarbetande exporterande tillverkarna i urvalet sålde dock den berörda produkten till användare i unionen som sedan förädlade den till andra produkter och exporterade dessa produkter till kunder utanför unionen.

(53)

Kunderna i unionen visades använda förfarandet för aktiv förädling, varvid tullar inte tas ut på import av råvaror när slutprodukten exporteras.

(54)

Detta innebar att de konstaterade exportpriserna förhandlades mellan de berörda kinesiska exporterande tillverkarna och unionsanvändare, med kännedom om att den gällande antidumpningstullen inte skulle tas ut på denna import.

(55)

Därför kan kommissionen anse att de exportpriser som bekräftades under översynsperioden är en god indikator på importpriset på kisel från Kina i frånvaro av den gällande antidumpningstullen.

(56)

Därför finns det klara belägg för att importen kommer in till sådana låga priser om inga åtgärder vidtas.

(57)

I begäran om översyn vid giltighetens utgång citerade Euroalliages en rapport från CRU (6) där det beräknas att den totala kiselkapaciteten i Kina 2014 var 5,3 miljoner ton. Detta jämförs med uppskattningarna i begäran om översyn vid giltighetens utgång, även från CRU, att Kina tillverkade 1,4 miljoner ton 2014, varav hälften var avsett för inhemsk förbrukning och hälften för export.

(58)

Enligt den CRU-rapport som citeras i begäran hade Kina en outnyttjad kapacitet på 3,9 miljoner ton 2014, vilket är betydligt mer än den totala förbrukningen i unionen, och även den totala kinesiska förbrukningen.

(59)

Siffran 5,3 miljoner ton för total kapacitet anges utan källa i CRU-rapporten och förefaller inte ha justerats med hänsyn till anläggningar som har lagts ned eller begränsningar av tillverkningen på grund av tillgången på el.

(60)

Kontrollbesöken till de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet bekräftade att den kinesiska regeringen driver en politik som innebär att små, mindre lönsamma smältugnar stängs men även uppmuntrar uppförande av mycket större, lönsammare smältugnar. Kommissionen fann dock inga belägg för någon betydande finansiering från staten, varken för att lägga ned små ugnar eller bygga större.

(61)

Undersökningen visade emellertid att de kinesiska exporterande tillverkarna faktiskt har en avsevärd outnyttjad kapacitet. Kommissionen mottog en inlaga från den kinesiska handelskammaren för internationell handel och kiselenheten av China Nonferrous Metal Industry Association (nedan kallade CCIC och CNMIA). I inlagan ifrågasätts CRU-siffrorna i begäran om översyn och man hävdar att den kinesiska kapaciteten i stället var 2,65 miljoner ton, med en outnyttjad kapacitet på 0,95 miljoner ton. Denna outnyttjade kapacitet är fortfarande större än den totala kinesiska förbrukningen och större än den totala förbrukningen i unionen.

(62)

CCIC och CNMIA hävdar att den outnyttjade kapaciteten kommer att minska med tiden på grund av den stigande kinesiska efterfrågan och efterfrågan på kinesiska exportörer från andra asiatiska länder utan kiseltillverkning. De förväntar sig även att kapaciteten kommer att minska ytterligare med den fortsatta skärpningen av de kinesiska miljö- och energistandarderna.

(63)

Euroalliages lämnade sedan ytterligare en inlaga som svar på inlagan från CCIC och CNMIA med olika prognoser när det gäller den inhemska kinesiska efterfrågan, exporten till Asien och den kinesiska kiselindustrins framtida kapacitet.

(64)

Efter offentliggörandet upprepade CCIC och CNMIA att den outnyttjade kapaciteten i Kina inte var så stor som begäran om översyn vid giltighetsperiodens utgång antydde, och att denna outnyttjade kapacitet, av samma anledningar som anges ovan, med tiden skulle minska.

(65)

Dock har de inte tillhandahållit belägg för att den outnyttjade kapaciteten i Kina kommer att minska i betydande utsträckning inom den närmaste framtiden, till en nivå under unionens totala förbrukning under översynsperioden.

(66)

Alla parter är därmed fortfarande eniga om att det fanns en stor outnyttjad kapacitet i Kina motsvarande den totala volymen av unionens förbrukning flera gånger om under översynsperioden. Ingen av parterna har tillhandahållit belägg för att denna outnyttjade kapacitet kommer att försvinna eller minska betydligt inom en nära framtid. Det är därmed sannolikt, utifrån de tullhinder som tillämpas av Förenta staterna och andra marknader, att en del av denna betydande outnyttjade kapacitet exporteras till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Efter offentliggörandet angav Euroalliages att de två gällande åtgärder mot kringgående som avses i skäl 218 är ytterligare ett belägg för att unionsmarknaden är attraktiv. Kommissionen håller med om att dessa två utökningar av åtgärderna ytterligare bekräftar kommissionens slutsatser i denna fråga.

(67)

De exporterande tillverkarna i urvalet tillhandahöll även belägg för sina priser till andra exportmarknader än unionen under översynsperioden. Detta visade att priset till dessa andra länder var i linje med exportpriset till unionen.

(68)

Efter offentliggörandet tillhandahöll en berörd part statistik för export från Kina som visar att exportpriserna till Korea och Japan 2015 var högre än exportpriserna till unionen. Kommissionen anser inte att detta ändrar på dess slutsats, baserad på kontrollerade fakta, att de exportföretag som ingick i stickprovet sålde kisel av kemisk kvalitet till andra länder för priser som överensstämde med deras exportpriser till unionen.

(69)

Den totala produktionskapaciteten (inklusive outnyttjad kapacitet) i Kina jämfört med unionsmarknadens storlek tyder på att exporten till unionen sannolikt skulle öka om åtgärderna upphävs. Så som anges i skälen 56 och 66 skulle denna export sannolikt fortsätta till dumpade priser.

(70)

Den likadana produkten tillverkades av tre unionstillverkare under översynsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(71)

Två av dessa tre tillverkare tillhör samma företagsgrupp. Av sekretesskäl är siffror som är förknippade med unionsindustrin därför indexerade eller anges som ett intervall.

(72)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden med importen från Kina och andra tredjeländer, på grundval av uppgifter från Eurostat och svar på frågeformuläret.

(73)

Unionsförbrukningen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(74)

Unionens förbrukning minskade med ca 5 % mellan 2011 och 2012. Den återhämtade sig 2013 och ökade stadigt till en ca 9 % högre nivå fram till 2014 och översynsperioden jämfört med början av skadeundersökningsperioden.

(75)

Kommissionen fastställde importvolymen från det berörda landet på grundval av uppgifter från Eurostat. Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym från det berörda landet

(76)

Importvolymerna fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Fluktuationen följde i viss utsträckning tendensen för unionens förbrukning. Importen från Kina minskade betydligt 2012 och återhämtade sig helt 2013. I likhet med förbrukningen ökade importen ytterligare 2014 och under översynsperioden, men den totala ökningen med 82 % under skadeundersökningsperioden var mycket högre än ökningen med 9 % av unionens förbrukning under samma period.

(77)

Lejonparten av importen från Kina sker inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, vilket nämns i skäl 53, och förädlas som en råvara huvudsakligen av användare inom den kemiska industrin. Under översynsperioden var ca 75 % av den totala importen från Kina föremål för aktiv förädling, utan några tullar, varken antidumpningstullar eller konventionella.

(78)

Efter den betydande minskningen 2012 steg den förtullade importen såsom anges i tabell 2 snabbare än importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling från det berörda landet. Importen av kisel från Kina inom ramen för förfarandet för aktiv förädling ökade med totalt 72 % medan den förtullade importen ökade med 121 % mellan 2011 och översynsperioden.

(79)

Kommissionen fastställde marknadsandelen för importen på grundval av unionens förbrukning i enlighet med skäl 72.

(80)

Marknadsandelen för importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Marknadsandel

(81)

Marknadsandelen för den totala importen från Kina minskade betydligt 2012 och återhämtade sig helt 2013. Marknadsandelen ökade ytterligare under 2014 och översynsperioden och ökade sammanlagt med 67 % under skadeundersökningsperioden.

(82)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser från det berörda landet (euro/ton)

(83)

De genomsnittliga importpriserna för kisel importerad från Kina fluktuerade under skadeundersökningsperioden. De började på 2 066 euro per ton, minskade 2013 med 18 % och ökade till i genomsnitt 1 868 euro per ton under översynsperioden, vilket är 10 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(84)

Importpriserna för kiselimport inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och förtullad import fluktuerade på ett mycket likartat sätt under skadeundersökningsperioden. Priserna för kisel importerad inom ramen för förfarandet för aktiv förädling var alltid högre än den förtullade importen. Under översynsperioden var det genomsnittliga priset för kisel som importerades inom ramen för förfarandet för aktiv förädling 1 919 euro per ton och 1 714 euro per ton för kisel som importerades med betalda tullar.

(85)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(86)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering för kostnaderna för provisioner där så var nödvändigt.

(87)

Två separata prisjämförelser gjordes. För den ena jämförelsen användes all import från Kina (förtullad och föremål för aktiv förädling) och för den andra användes endast förtullad import.

(88)

Resultatet av båda jämförelserna visade ett betydande prisunderskridande. Vid användning av all import från Kina är den totala viktade genomsnittliga underskridandemarginalen 7,6 % trots dess metodbegränsningar, såsom förklaras i skäl 200. Vid jämförelse endast av priser på förtullade import är den totala viktade genomsnittliga underskridandemarginalen 13,6 %.

(89)

De viktigaste försörjningskällorna till unionen är Norge, Brasilien, Ryssland, Bosnien och Hercegovina samt Australien. De sju länderna med den största importen (förtullad och inom ramen för aktiv förädling) under översynsperioden är följande:

Tabell 5

Importvolymer från andra länder under översynsperioden (ton)

(90)

Norge var den största exportören av kisel till unionen under översynsperioden med 160 633 ton. Importen från Kina som anges i skäl 75 var den näst största under översynsperioden. Importen från Brasilien nådde 47 008 ton.

(91)

Marknadsandelen för de båda övriga viktiga källorna för kiselimport till unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Marknadsandelar för importen från Norge, Brasilien och alla övriga tredjeländer

(92)

Marknadsandelen för importen från Norge ökade stadigt under skadeundersökningsperioden och ökade med runt 26 % under denna period. Ökningen är mindre vid jämförelse med ökningen av marknadsandelen för import från Kina, som enligt skäl 80 ökade med 67 % under denna period.

(93)

Efter den lilla ökningen 2012 minskade marknadsandelen för import från Brasilien och nådde under översynsperioden endast ungefär hälften av sin ursprungliga marknadsandel. Det främsta skälet till denna minskning av importnivån och marknadsandelen var torka i Brasilien som ledde till höga priser på vattenkraftsel.

(94)

Marknadsandelen för import från alla övriga länder ökade 2012 och 2013 och minskade med 25 % under 2014 och översynsperioden. Detta visar att det mellan 2013 och översynsperioden huvudsakligen var importen från Kina som ökade väsentligt.

(95)

Importpriserna (förtullade och inom ramen för aktiv förädling) från de båda övriga viktiga kiselkällorna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Importpriser från Norge och Brasilien

(96)

Prisutvecklingen under skadeundersökningsperioden är likartad för importen från Norge, Brasilien och alla övriga länder jämfört med importpriserna från Kina. Eftersom båda de norska tillverkarna är närstående till större användare i unionen är priserna från Norge i stor utsträckning internpriser mellan närstående parter och därmed inte tillförlitliga för en meningsfull jämförelse.

(97)

Importpriserna från Brasilien var ca 10 % högre än de från Kina.

(98)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens verkningar på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. Skadeindikatorerna byggde på specifika uppgifter från unionsindustrin. Uppgifterna granskades med avseende på följande indikatorer: Unionens förbrukning, tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, försäljningspriser, arbetskraftskostnader, lagerinvesteringar, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet. Såsom förklaras i skäl 71 är värdena indexerade eller ges som ett intervall av sekretesskäl.

(99)

Den sammanlagda unionstillverkningen, tillverkningskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(100)

Under 2012 minskade tillverkningsvolymen med 10 % men ökade under följande period och nådde under översynsperioden en nivå som var 3 % högre än under 2011.

(101)

Under 2012 ökade unionsindustrins tillverkningskapacitet med 6 %, låg kvar på en nästan oförändrad nivå och ökade endast något närmare översynsperioden. Ökningen av produktionskapaciteten är därför något mindre än ökningen av förbrukningen, som ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden, såsom anges i skäl 73.

(102)

Till skillnad från tillverkningen eller produktionskapaciteten var kapacitetsutnyttjandet högst 2011. Den ökade produktionskapaciteten och den minskade tillverkningen 2012 ledde till en minskning av kapacitetsutnyttjandet på 15 %. Eftersom produktionskapaciteten förblev närmast oförändrad under 2012, dvs. översynsperioden, återspeglade utnyttjandet utvecklingen av produktionsvolymen och ökade under översynsperioden till en nivå som var 4 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(103)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningsvolym och marknadsandel

(104)

Unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder minskade 2012 med 8 %. Därefter ökade den stadigt och nådde en nivå som var 5 % högre under översynsperioden jämfört med 2011.

(105)

Unionsindustrins marknadsandel utvecklades på ett annat sätt. Även den minskade 2012 men fortsatte att minska 2013 och 2014. Marknadsandelen ökade under översynsperioden men nådde inte samma nivå som 2011 utan låg kvar på 3 % under nivån från skadeundersökningsperiodens början.

(106)

Unionsindustrin lyckades öka sin försäljningsvolym med 5 % men dess marknadsandel minskade med 3 %. Samtidigt ökade produktionsvolymerna med endast 3 % på en marknad som växte med 9 %. Unionsindustrin kunde därför inte dra fördel av tillväxtmöjligheterna utan minskade sin marknadsandel på en växande marknad.

(107)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Sysselsättning och produktivitet

(108)

Sysselsättningen utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden, och ökade med 4 %. Samtidigt förblev produktiviteten per anställd relativt stabil under skadeundersökningsperioden.

(109)

De dumpningsmarginaler som fastställdes översteg väsentligt miniminivån. Inverkan av dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin, som är grunden för befintliga åtgärder, motverkades dock av de befintliga åtgärdernas inverkan.

(110)

Unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspriser till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Försäljningspriser i unionen

(111)

Unionsindustrins försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen sjönk 2012 med 10 % och 2013 med ytterligare 6 %. Det ökade därefter långsamt men nådde inte nivån från 2011 utan förblev 12 % lägre under översynsperioden.

(112)

Till skillnad från försäljningspriset per enhet ökade unionsindustrins produktionskostnad per enhet 2012 och minskade 2013 ner till nästan samma nivå som i början av skadeundersökningsperioden. Produktionskostnaden per enhet var 4 % högre under översynsperioden än 2011.

(113)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(114)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd minskade med sammanlagt 6 %, vilket främst berodde på en betydande minskning på 10 procentenheter mellan 2012 och 2013.

(115)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Lager

(116)

Unionsindustrins utgående lager ökade med 6 % mellan 2011 och 2014. De betydligt lägre lagernivåerna i slutet av översynsperioden är påverkade av säsongsmässiga faktorer. För de andra perioderna mäts utgående lager i slutet av december, men för slutet av översynsperioden mäts de i slutet av mars, strax efter en period med relativt låg tillverkning till följd av höga energipriser under vintern. Det är därför normalt att ha något mindre lager vid den tidpunkten på året.

(117)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(118)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Den minskade betydligt med 67 % mellan 2011 och 2012 men ökade därefter med 17 procentenheter och nådde en tillfredsställande nivå under översynsperioden.

(119)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att själva finansiera sina verksamheter. Dess utveckling återspeglade lönsamheten och låg kvar på tillfredsställande nivåer under skadeundersökningsperioden.

(120)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda värde. Dess utveckling återspeglade i stort sett lönsamhetens utveckling och låg kvar på tillfredsställande nivåer under nästan hela skadeundersökningsperioden.

(121)

Ingen av unionstillverkarna rapporterade svårigheter med kapitalanskaffning under skadeundersökningsperioden.

(122)

Många skadeindikatorer, bland annat tillverkning, kapacitet och försäljningsvolym, visar en blandad bild. De visar en positiv trend i absoluta termer, men ökningen är så låg att de inte tillåter unionsindustrin att dra nytta av marknadstillväxten. Detta framgår av den negativa trenden för kapacitetsutnyttjande, marknadsandel och tillväxt.

(123)

Sysselsättningen ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden medan produktiviteten låg kvar på samma nivå. Nettoinvesteringar och genomsnittslön per anställd visade en negativ trend.

(124)

Trenderna för de ekonomiska indikatorerna, såsom lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet är negativa, men de totala nivåerna visar inga tecken på skada.

(125)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(126)

Trenderna ovanför importpriser och importvolymer för den berörda produkten visar att de kinesiska exporterande tillverkarna ökade sin exportvolym till unionen väsentligt med 82 % trots de gällande antidumpningsåtgärderna, och de hade en marknadsandel på [17–22 %] under översynsperioden. Den förtullade importen från Kina ökade ännu snabbare med 121 % trots de gällande åtgärderna. Under samma period ökade unionsindustrins tillverkning med 3 % och försäljning med 5 %. Det var huvudsakligen import från Kina och Norge, inte från unionsindustrin, som ersatte den minskande importen från Brasilien och tillgodosåg ökningen av förbrukningen med 9 % i unionen mellan 2011 och översynsperioden.

(127)

Såsom anges i skäl 61 har de exporterande tillverkarna i Kina betydande outnyttjad kapacitet för att mycket snabbt öka sin export. Dessutom är priserna på den inhemska marknaden i Kina och på andra tredjelandsmarknader, t.ex. Japan, lägre än priserna på unionsmarknaden. Enligt CRU-data var de inhemska priserna i Kina och Japan mer än 25 % lägre än i unionen under översynsperioden. Med tanke på de attraktiva priserna på unionsmarknaden jämfört med på den inhemska marknaden i Kina och andra tredjeländer är det dessutom troligt att betydande mängder som i dagsläget säljs till dessa marknader kan styras över till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(128)

Dessutom har stora internationella marknader som Australien, Kanada och Förenta staterna infört antidumpningstullar för kinesisk kisel. Det kommer därför att bli svårare för de kinesiska exporterande tillverkarna att sälja på dessa marknader än på en oskyddad unionsmarknad om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(129)

Dessutom underskrider priserna för den kinesiska import som inte omfattas av antidumpningstullen betydligt unionsindustrins priser med 13,6 %. Detta visar de prisnivåer vid vilka kinesiska exporterande tillverkare sannolikt skulle gå in på unionsmarknaden i avsaknad av åtgärder.

(130)

Sannolikheten för kinesisk lågprisexport i avsaknad av åtgärder bekräftas av ett stort antal antidumpningsundersökningar om kinesisk kisel i de andra länder som nämns i skäl 128.

(131)

De kinesiska exporterande tillverkarna har förmåga att betydligt öka sin redan stora marknadsandel till priser som avsevärt underskrider unionsindustrins priser till nackdel för unionsindustrin.

(132)

Berörda parter hävdar att vissa användare i unionen har krav på kvalitet och försörjningstrygghet, särskilt när det gäller kisel av kemisk kvalitet, som de kinesiska tillverkarna har svårt att uppfylla.

(133)

Kommissionen fastställde att unionsindustrin faktiskt har en betydande tillverkning av kisel av hög kvalitet. Det stora antalet källor i Kina innebär dock att alla kvaliteter av kisel, även hög, kan importeras och också importeras därifrån i praktiken.

(134)

Unionsindustrin säljer trots detta betydande mängder kisel av standardkvalitet, t.ex. till aluminiumindustrin. Dessa betydande mängder konkurrerar direkt med den kinesiska importen. Huvuddelen av denna import av kisel av standardkvalitet är förtullad och denna typ av import är det mest dynamiska segmentet på unionsmarknaden. Det ökade med 121 % under skadeundersökningsperioden, såsom anges i skäl 75.

(135)

Berörda parter hävdar att geografisk närhet, som i sin tur ger kortare leveranstider, är ett annat skäl till att det skulle vara mindre troligt att unionsanvändare byter till kinesiska källor om antidumpningsåtgärderna upphävs.

(136)

Det är sant att geografisk närhet ger en fördel och att kisel är ett tungt utgångsmaterial med ett relativt lågt kilopris. Den befintliga importen från avlägsna länder (Australien, Brasilien och Kina) som nämns i skäl 89 visar att även långt bort belägna leverantörer kan konkurrera effektivt på unionsmarknaden.

(137)

Efter offentliggörandet upprepade några berörda parter sina kommentarer om kvalitetsskillnader mellan kisel av kemisk kvalitet och kisel av aluminiumkvalitet, samt mellan primära och sekundära användningsområden för kisel av aluminiumkvalitet.

(138)

Såsom förklaras i skäl 134 noterar kommissionen dessa skillnader och framhåller att unionsindustrins försäljning och importen från Kina inkluderar betydande mängder kisel av standardkvalitet som säljs till t.ex. aluminiumindustrin.

(139)

Vad gäller primära och sekundära användningsområden för kisel av aluminiumkvalitet, har kommissionen analyserat de detaljerade uppgifterna och kvantifierat prisskillnaderna mellan samtliga kiselkvaliteter som säljs till aluminiumanvändare av unionsindustrin. Denna analys visade att samtliga kvaliteter som vanligen säljs till aluminiumindustrin uppvisar en liten prisvariation och att de kvaliteter som har ett särskilt högt eller lågt pris säljs i obetydliga kvantiteter och påverkar därmed inte genomsnittspriset märkbart.

(140)

Därför kan slutsatsen dras att en ytterligare betydande ökning av kinesisk import till dumpade och skadliga priser som skulle leda till återkommande skada är sannolik om åtgärderna tillåts upphöra.

(141)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett införande av antidumpningsåtgärder för import av kisel med ursprung i Kina efter resultaten i denna översyn vid giltighetstidens utgång inte skulle ligga i unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(142)

De tre unionstillverkare som tillsammans står för 100 % av unionens produktion samarbetade i denna undersökning. Såsom anges i skäl 125 lider unionsindustrin inte väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen tack vare de gällande antidumpningsåtgärderna.

(143)

Samtidigt har unionsindustrin visat att dess verksamhet är lönsam när den inte utsätts för illojal konkurrens i form av dumpad import.

(144)

Det är också mycket sannolikt att ett upphörande av åtgärderna skulle leda till ökad dumpad kinesisk lågprisimport, vilket skulle hota de återstående tillverkarnas fortsatta verksamhet inom en i övrigt lönsam industri. Det bör återigen betonas att de två tillverkarna i unionen har lagt ned sin verksamhet sedan de ursprungliga åtgärderna infördes.

(145)

Därför dras slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att de gällande åtgärderna fortsätter.

(146)

Såsom anges i skäl 16 lämnade endast en icke-närstående importör in svar på frågeformuläret för stickprovsförfarandet. Handeln med kisel utgjorde ca 10 % av den totala omsättningen för denna importör. Importören varken motsatte sig eller stödde åtgärderna.

(147)

Därför dras slutsatsen att det inte strider mot icke-närstående importörers intresse att de gällande åtgärderna fortsätter.

(148)

Kommissionen har mottagit sju fullständiga svar från användare, främst från kemi- och aluminiumindustrin.

(149)

Aluminiumindustrin har endast ett marginellt behov av kisel för sina produkter för att förbättra egenskaperna hos aluminium. Enligt deras åsikt är det inte lätt att ersätta kisel, och därför är försörjningstryggheten ofta viktigare än priset. För dessa användare är den ekonomiska effekten av åtgärderna låg, eftersom kisel har relativt liten betydelse för deras kostnadsstruktur. En stor aluminiumanvändare förespråkar att antidumpningstullen upprätthålls och hävdar att det är viktigt för unionsindustrin att kunna ha kvar sin tillverkning i unionen medan en aluminiumanvändare som förbrukar mindre mängder kisel anser att de gällande åtgärderna bör upphävas.

(150)

För användare som tillverkar kemiska produkter, som står för omkring 60 % av den totala förbrukningen i unionen, är kisel av stor vikt och utgör en stor andel av råvarukostnaderna. Enligt tre av de användare som tillverkar kemiska produkter bör antidumpningsåtgärderna inte upprätthållas. Två varken motsatte sig eller stödde åtgärderna.

(151)

Vissa användare lyfte också fram den goda ekonomiska situationen för unionstillverkarna. Effekten av åtgärderna på dessa användare är potentiellt större än inom aluminiumindustrin. Den information som lämnats av de samarbetande användare som tillverkar kemiska produkter visar dock att dessa nästan uteslutande importerar kisel inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, vilket innebär undantag från antidumpningstullen. Åtgärderna anses därför ha en begränsad effekt på dessa användare.

(152)

Användarna var oroliga över försörjningstryggheten. Ett problem är att unionsindustrin inte helt kan försörja unionsmarknaden. De gällande åtgärderna har dock inte hindrat kinesisk import från att komma in på unionsmarknaden i betydande kvantiteter. Såsom anges i skäl 89 tillåter även import från Norge, Brasilien, Ryssland, Bosnien och Hercegovina samt ett antal andra länder försörjning av den del av marknaden som inte kan försörjas av unionsindustrin.

(153)

I detta avseende hävdade Eusmet att unionsindustrins höga kapacitetsutnyttjande och ökade tillverkning visar att unionsindustrin inte har skadats. Kommissionen bekräftade att unionsindustrin har ett relativt högt kapacitetsutnyttjande på ca 70–90 %. Såsom anges i skäl 99 ökade tillverkningen något under skadeundersökningsperioden, baserat på bekräftad information från unionstillverkare. Såsom anges i skäl 122 är ökningen dock så låg att den inte tillåter unionsindustrin att dra nytta av marknadstillväxten. Detta framgår av den negativa trenden för kapacitetsutnyttjande.

(154)

Efter offentliggörandet ansåg European aluminium, en sammanslutning av aluminiumanvändare inom unionen, att antidumpningstullen skulle behållas, med argumentet att Kinas outnyttjade kapacitet och eventuell dumpning från Kina kan hota kiselförsörjningen för aluminiumindustrin på unionsmarknaden.

(155)

På det hela taget uppväger den positiva effekten av åtgärderna för unionsindustrin långt den begränsade eller obetydliga negativa effekt som de gällande åtgärderna har på användarna.

(156)

De berörda parterna klagade över en påstådd brist på konkurrens på unionsmarknaden. Unionen har mycket riktigt endast tre tillverkare som tillhör två företagsgrupper. Unionsindustrin hade en marknadsandel på ca 30 %, såsom anges i skäl 103. Därför krävs import för att tillgodose efterfrågan från unionsanvändare. Trots de gällande åtgärderna fortsatte kinesisk import att komma in på unionsmarknaden i betydande kvantiteter, och hade en marknadsandel på ca [17–22 %] under översynsperioden, vilket förklaras i skäl 75.

(157)

Såsom anges i skäl 89 är de övriga huvudsakliga försörjningskällorna Norge, Brasilien och ett antal andra länder som är alternativa källor till kiselimport.

(158)

Det påstådda duopolet har därför en marknadsandel på endast 30 %, medan importen från ett antal tredjeländer har en marknadsandel på 70 %. Därför kan användarna välja mellan kiselmetall tillverkad av unionsindustrin och kiselmetall från ett antal olika tredjeländer. Argumentet gällande en påstådd duopolsituation på unionsmarknaden kan därför inte godtas.

(159)

Eusmet påpekade att kiselmetall 2014 lades till i unionens förteckning över råvaror av avgörande betydelse. Kommissionen angav i sitt meddelande att de 20 råvarorna i förteckningen ”bedöms vara av avgörande betydelse dels på grund av risken för brist, dels på grund av att deras betydelse för ekonomin är större än för de flesta andra råvaror” (7).

(160)

I samma ärende om att kisel lagts till i unionens förteckning över råvaror av särskild betydelse hävdar Euroalliages att det skulle utgöra ett hot mot en hållbar försörjning av kisel inom unionen att tillåta åtgärderna att upphöra.

(161)

Att kisel har lagts till i denna förteckning påverkar inte i sig resultaten av kommissionens antidumpningsförfarande.

(162)

Efter offentliggörandet framhöll CCIC och CNMIA att det finns en motsägelse mellan WTO:s tvistlösningsförfarande i fråga om gällande exporttull för olika råvaror, bl.a. kisel (8), och slutsatserna i detta ärende. De anger att inledandet av WTO:s tvistlösningsförfarande, som eventuellt kommer att sänka priserna för kisel importerad från Kina, bekräftar att unionens kiselanvändares intresse av att ha tillgång till kiselförsörjning väger tyngre än unionstillverkarnas intresse av att bibehålla antidumpningsåtgärderna.

(163)

Kommissionen bedömde att detta var ogrundat. Det faktum att kisel tillhör de råvaror som omfattades av WTO:s tvistlösningsförfarande innebär inte att det inte finns ett behov av att undanröja snedvridningen av handeln orsakad av skadevållande dumpning och återställa en effektiv konkurrens.

(164)

Berörda parter hävdar att sammanslagningen FerroAtlantica-Globe med Speciality Metals (nedan kallade FerroGlobe) kommer att begränsa tillgången på kisel på unionsmarknaden och leda till en dominerande position för den sammanslagna enheten FerroGlobe på unionsmarknaden.

(165)

Globe Speciality Metals tillverkar dock kisel i Kanada och Förenta staterna. Under skadeundersökningsperioden importerades endast obetydliga mängder kisel till unionen från Kanada och Förenta staterna. Den kombinerade marknadsandelen från Kanada och Förenta staterna höll sig väl under 1 % under skadeundersökningsperioden. Det står därför klart att FerroGlobe inte kan begränsa tillgången på kisel på unionsmarknaden.

(166)

Eusmet hävdade att kiselanvändare inom unionens kemiska industri inte kommer att kunna förlita sig på aktiv förädling i framtiden med unionens nya tullkodex. Eusmets tolkning är att artikel 169.2 i den delegerade akten till unionens tullkodex (9) kommer att innebära att användningen av likvärdiga varor från och med maj 2016 inte längre kommer att vara tillåten inom ramen för förfarandet för aktiv förädling för produkter som är föremål för handelspolitiska skyddsåtgärder, som kisel.

(167)

Enligt artikel 169.2 skulle varor som importeras inom ramen för aktiv förädling vara föremål för antidumpningstull endast om de förädlas och senare övergår till fri omsättning. Om de förädlade varorna återexporteras ska ingen antidumpningstull betalas. Detta innebär ingen förändring jämfört med aktuella bestämmelser.

(168)

Det argument som tas upp av Eusmet när det gäller unionens nya tullkodex förefaller därför bygga på en feltolkning av artikel 169.2 i den delegerade akten till tullkodexen och saknar därför grund.

(169)

Berörda parter angav att antidumpningsåtgärderna för den berörda produkten som är i kraft sedan 1990 inte är tidsbegränsade och därmed bör upphöra att gälla.

(170)

Kommissionen ansåg att detta argument var ogrundat. I enlighet med de villkor som anges i grundförordningen måste åtgärderna förlängas om de specifika rättsliga villkoren uppfylls.

(171)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl eftersom det inte låg i unionens intresse att upprätthålla åtgärderna beträffande import av kisel med ursprung i Kina.

(172)

Såsom anges i skäl 5 behövde kommissionen efter begäran om en partiell interimsöversyn från Eusmet granska och fatta beslut om de förändrade omständigheternas bestående karaktär.

(173)

Förändringarna hade huvudsakligen att göra med unionsindustrins sammansättning och struktur, efterfrågan på kisel i unionen och unionens försörjningssituation.

(174)

Euroalliages svarade på de argument som togs upp i begäran och hade en avvikande åsikt bland annat när det gällde att referensperioden för de förändringar som observerats var längre än de föregående fem åren.

(175)

Kommissionen drog slutsatsen att ett antal omständigheter hade förändrats sedan den föregående granskningen av skadenivån som kommissionen fattade beslut om i förordning (EG) nr 2496/97 (10) (nedan kallad den föregående granskningen av skada) och att dessa förändringar är av bestående karaktär.

(176)

Dessa förändringar redovisas i skäl 173 och gäller huvudsakligen unionsindustrins sammansättning och struktur. I detta avseende har antalet tillverkare som utgör unionsindustrin minskat och utgörs i dagsläget av en grupp tillverkare och en enskild tillverkare, jämfört med fyra tillverkare under den föregående granskningen av skada. En av de tillverkare som var verksam under den föregående granskningen av skada har lagt ned sin verksamhet medan två andra tidigare oberoende tillverkare har gått samman. Det finns inga indikationer på att dessa förändringar inte är bestående.

(177)

Efterfrågan på kisel i unionen har såsom anges i skäl 73 mer än fördubblats jämfört med översynsperioden vid den föregående granskningen av skada. Eusmet har lämnat belägg för att efterfrågan på kisel troligen kommer att öka ytterligare under de kommande åren. Den ökade efterfrågan anses därför vara av bestående karaktär.

(178)

När det gäller unionens försörjningssituation har undersökningen visat att unionen i allt högre grad blir beroende av import av kiselmetall. Under undersökningsperioden i samband med den föregående granskningen av skada översteg förbrukningen i unionen unionsindustrins tillverkning med 134 000 ton. Sedan dess har diskrepansen ökat till [350 000–400 000 ton]. På grund av den ökande efterfrågan och unionsindustrins höga kapacitetsutnyttjande betraktas denna förändring av försörjningssituation som bestående.

(179)

På denna grundval har kommissionen dragit slutsatsen att de förändrade omständigheterna är av bestående karaktär och att begäran om en partiell interimsöversyn begränsad till skada därför är motiverad.

(180)

För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undvika att den skada som unionsindustrin lidit återkommer.

(181)

Under översynsperioden har kommissionen fastställt att unionsindustrins försäljning har varit lönsam. Nivån för undanröjande av skada fastställdes därför till unionsindustrins försäljningspris under översynsperioden.

(182)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga priset för förtullad import från Kina, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet enligt skäl 88, och det vägda priset för den likadana produkt som sålts av unionstillverkarna på unionsmarknaden under översynsperioden.

(183)

När det gäller importpriset har de fyra exporterande tillverkarna i urvalet endast sålt kisel importerad inom ramen för aktiv förädling och är därför inte föremål för antidumpningstull. Därför kunde dessa priser inte användas för att fastställa nivån för undanröjande av skada.

(184)

Eusmet, den sökande i interimsöversynen, hävdade att nivån för undanröjande av skada borde beräknas på grundval av all import oberoende av tullbehandling. Eusmet och vissa parter hävdade vidare att den konventionella tullen borde läggas till priset på all import för att få fram ett ”pris vid fri omsättning”, även för försäljning inom ramen för aktiv förädling där ingen tull betalas. De stödde detta argument med hänvisning till föregående översyner.

(185)

De föregående översynerna gällde dock en interimsöversyn begränsad till dumpning samt en översyn vid giltighetstidens utgång. Därför beräknades ingen nivå vid interimsöversynen och vid den parallella översynen vid giltighetstidens utgång granskades endast sannolikheten för att skadan skulle återkomma. Därför hade de föregående översynerna en annan omfattning.

(186)

Eusmet hävdade att importen när det gäller produkter av kemisk kvalitet nästan helt sker inom ramen för aktiv förädling medan importen för fri omsättning huvudsakligen utgörs av kisel av aluminiumkvalitet. Dessutom ligger priset på kisel som importeras inom ramen för aktiv förädling 12 % högre på grund av de större kraven på produkter av kemisk kvalitet. Därför skulle det inte gå att fastställa en korrekt nivå för undanröjande av skada om man bortser från denna försäljning till ett högre pris.

(187)

Antidumpningstullen tas dock endast ut på import till unionen som är föremål för tull. Import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling är inte föremål för tull eftersom denna import inte övergår till fri omsättning. Därför är det inte lämpligt att använda dessa priser för att fastställa nivån för undanröjande av skada. Som en följd av detta fastställs nivån för undanröjande av skada på grundval av import som är föremål för tull.

(188)

Eftersom all försäljning för export till unionen från de fyra samarbetande exporterande tillverkare som ingick i stickprovet inte har kommit in i unionen, utan har använts inom ramen för förfarandet för aktiv förädling för produkter som exporteras från unionen, fastställs nivån för undanröjande av skada endast utifrån den förtullade importen på landsbasis med hjälp av statistisk information från Eurostat.

(189)

Vidare bekräftas det av en stor andel av de berörda parterna att import som är föremål för tull huvudsakligen utgörs av försäljning till aluminiumindustrin och att den kemiska industrin huvudsakligen importerar kinesisk kisel inom ramen för förfarandet för aktiv förädling. Därför jämfördes unionsindustrins försäljning till användare inom aluminiumindustrin med all import från Kina som var föremål för tullar.

(190)

Eusmet begärde att en justering skulle göras för skillnaden i kvalitet mellan kisel av kemisk kvalitet och av aluminiumkvalitet, mellan olika typer av kisel av kemisk kvalitet och för de speciella typer av kisel som tillverkas av unionsindustrin men inte importeras från Kina.

(191)

Vissa parter lämnade information som tyder på en skillnad i pris mellan utvalt kisel för aluminium och kisel av kemisk kvalitet på upp till 23 %.

(192)

Euroalliages svarade på Eusmets synpunkter gällande olika typer av kisel genom att ange att den kemiska kvaliteten och aluminiumkvaliteten är utbytbara när det gäller pris och produktionskostnad. Översynen har visat att unionsindustrins pris för försäljning i unionen till användare inom den kemiska industrin inte var högre än priserna för försäljning till aluminiumindustrin. Inte heller försäljningspriserna i det jämförbara landet Förenta staterna visade någon sådan tydlig skillnad mellan försäljningspriserna till användare inom den kemiska industrin och aluminiumindustrin. Det huvudsakliga skälet till prisskillnaden mellan försäljning inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och av förtullad import är därför tullbehandlingen snarare än skillnaden mellan produkterna.

(193)

Såsom anges i skäl 189 användes försäljningen till aluminiumindustrin, både för kisel importerad från Kina och för försäljning av kisel inom unionsindustrin. Frågan om en justering för skillnader mellan aluminiumkvalitet och kemisk kvalitet är inte relevant för en sådan jämförelse.

(194)

Efter offentliggörandet angav Eusmet att kommissionen genom att godta begäran om interimsöversyn, som bland annat hänvisade till den växande importen av kisel inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, skapade berättigade förväntningar. Eusmet hävdade vidare att kommissionen senare inte infriade dessa berättigade förväntningar genom att utesluta importerad metall innehållande kisel av kemisk kvalitet vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada.

(195)

Påståendet om berättigade förväntningar är ogrundat. För det första styrs inledandet av en översyn av särskilda rättsregler och kan inte ge upphov till berättigade förväntningar när det gäller resultatet av undersökningen. För det andra ingår alla kiselkvaliteter i den aktuella undersökningen. Av de anledningar som anges i skälen 183–188 har import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling inte tagits med i beräkningen av nivån för undanröjande av skada.

(196)

Efter offentliggörandet påstod vissa berörda parter att kommissionen felaktigt hade uteslutit kiselimport inom ramen för förfarandet för aktiv förädling från beräkningen av nivån för undanröjande av skada. Dessutom påstod parterna att kommissionen på så vis hade uteslutit över 75 % av kiselimporten till unionen från Kina under översynsperioden och varken hade beräknat individuella nivåer för undanröjande av skada för de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i stickprovet eller beräknat en representativ nivå för undanröjande av skada och i själva verket hade använt tillgängliga uppgifter.

(197)

Kommissionen hade inte uteslutit kiselimport inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, från Kina eller något annat land, i sin analys för översynen vid giltighetstidens utgång av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada, eftersom import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling konkurrerar med unionsindustrins försäljning av kiselmetall.

(198)

Vad gäller den partiella interimsöversynen, som begränsades till att omfatta undersökning av skada, fastställde dock kommissionen, såsom anges i skäl 187, nivån för undanröjande av skada utifrån förtullad import. Kiselimporten inom ramen för förfarandet för aktiv förädling har inte tagits med i beräkningen av nivån för undanröjande av skada, eftersom sådan import inte övergår till fri omsättning och därmed varken omfattas av antidumpningstullar eller konventionella tullar.

(199)

Såsom anges i skäl 189 består den förtullade importen framför allt av kisel som har sålts till aluminiumindustrin, medan import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling framför allt består av kisel till den kemiska industrin. Kommissionen har noga analyserat prisskillnaden mellan dessa typer av import. Såsom förklaras i skäl 192 måste prisskillnaden bero på tullreglerna, eftersom det inte var någon stor skillnad mellan de olika försäljningspriserna i unionen eller mellan tillverkarens försäljningspriser på hemmamarknaden i det jämförbara landet.

(200)

Priset för kiselimport inom ramen för förfarandet för aktiv förädling verkar utgå från en annan prissättningsmetod som används av de kinesiska exporterande tillverkarna. Detta bekräftas även av påståenden om prisskillnader från samma berörda parter i de kommentarer som de har lämnat efter offentliggörandet. Kommissionen beslutade därför att fastställa nivån för undanröjande av skada utifrån betydande mängder importerad kisel för fri omsättning.

(201)

Efter offentliggörandet påstod några berörda parter att det högre priset på kisel av kemisk kvalitet inte beror på den annorlunda prissättningsmetoden som de kinesiska exporterande tillverkarna tillämpar.

(202)

Såsom förklaras i skäl 189 har kommissionen jämfört unionsindustrins försäljning till användare i aluminiumindustrin med all förtullad import från Kina. Försäljningen till aluminiumindustrin används på båda sidor om jämförelsen. Endast kisel av aluminiumkvalitet som tillverkas av unionsindustrin och omfattas av importtullar användes för att beräkna nivån för undanröjande av skada. I den här typen av jämförelse är det därför inte relevant huruvida importpriserna inom ramen för förfarandet för aktiv förädling hänger ihop med olika prissättningsmetoder som används av kinesiska exporterande tillverkare.

(203)

Såsom redan anges i skäl 196 ansåg berörda parter att kommissionen varken hade kunnat beräkna de individuella nivåerna för undanröjande av skada för de kinesiska samarbetande exporterande tillverkare som ingick i stickprovet eller beräkna en representativ nivå för undanröjande av skada. Påståendet hänger ihop med det faktum att samtliga dessa tillverkare sålde den berörda produkten till användare i unionen, som förädlade kiseln och därefter exporterade produkter innehållande denna kisel till kunder utanför unionen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling.

(204)

Såsom anges i skäl 188 skötte de fyra exporterande tillverkare som samarbetade i undersökningen och ingick i stickprovet all sin försäljning på export till unionen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling. Det var därmed endast möjligt att beräkna nivån för undanröjande av skada på landsbasis, med hjälp av statistiska uppgifter från Eurostat för förtullad import till unionen. Kommissionen ansåg det varken praktiskt eller möjligt att simulera priset på kisel importerad från Kina för var och en av de tillverkare som ingick i stickprovet när den såldes till kemiska användare inom unionen, om denna import skulle ha övergått till fri omsättning. Kommissionen fann att en sådan simulering i alla händelser skulle leda till mindre pålitliga resultat än resultat som baseras på faktiska priser på kisel som säljs till aluminiumindustrin. Kommissionen fann att det inte gick att fastställa vad det skulle ha gett för effekt på priserna om importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling inte skulle ha omfattats av de specifika marknadsvillkoren som gäller för detta förfarande, utöver ett enkelt tillägg av sedvanliga tullar och antidumpningstullar.

(205)

Av samma anledningar, och på grund av den utbytbarhet som nämns i skäl 192, var det därmed endast möjligt att beräkna nivån för undanröjande av skada på landsbasis med hjälp av statistiska uppgifter om förtullad import från Eurostat. Alla andra typer av beräkningar skulle vara ogenomförbara.

(206)

Samma berörda parter hade hänvisat till tidigare antidumpningsundersökningar där import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling ingick i kommissionens analys.

(207)

Såsom understryks i skäl 196 ingick import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling i kommissionens analys för översynen vid giltighetstidens utgång. Kommissionen noterade några berörda parters hänvisningar till tidigare undersökningar i enlighet med artikel 11.3, men hittade inga gemensamma nämnare mellan dessa fall och den aktuella partiella interimsöversynen.

(208)

I förfarandet beträffande kalciummetall togs det i 1999 års förordning (11) upp en fråga om import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, men detta rörde även den import som ingick i beräkningen av marknadsandelar för bedömningen av skada. I detta förfarande om kisel inkluderade kommissionen för fastställandet av marknadsandelen i händelse av återkommande skada även import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling från Kina, Brasilien och Australien.

(209)

I förfarandet beträffande furfuraldehyd avslutades genom 2012 års förordning (12) interimsöversynen av antidumpningsåtgärderna och dessa åtgärder upphävdes. Där fastställdes ingen nivå för undanröjande av skada.

(210)

I förfarandet beträffande glyfosat visade undersökningen att över 90 % av den senaste importen från Kina skedde inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, men att det var nödvändigt att inkludera all försäljning från den enda samarbetande exportören (13) i beräkningen. I själva verket var det inte möjligt att separat identifiera försäljning inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och annan försäljning, eftersom endast en importör och inga användare samarbetade. Dessutom kunde kommissionen inte använda sig av statistisk information, eftersom olika produkttyper (syra med en koncentration på 95 % och salt med en koncentration på 62 %) rapporterades under samma tullkod. Slutligen användes inte den beräknade nivån för undanröjande av skada, eftersom den var högre än dumpningsmarginalen.

(211)

Samma berörda parter angav att beräkningen av nivån för undanröjande av skada är inkorrekt även på grund av prisskillnaderna mellan de primära och sekundära användningsområdena för kisel av aluminiumkvalitet.

(212)

Såsom anges i skäl 138 fann kommissionen, med grund i detaljerade uppgifter om samtliga kiselkvaliteter som har sålts av unionsindustrin till aluminiumanvändare, inte att skillnader i kvaliteten har någon betydande effekt på genomsnittspriset. Eftersom all försäljning för export som gjordes av de fyra samarbetande exporterande tillverkarna gjordes inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, var det i fråga om kisel importerad från Kina inte möjligt att göra samma detaljerade analys för kiselkvaliteter som säljs till aluminiumanvändare på grundval av statistiska uppgifter om förtullad import från Eurostat.

(213)

För att bedöma påståendet om primära och sekundära användningsområden för kisel har kommissionen, utöver den analys som nämns i skäl 139, analyserat uppgifter för en betydande del av försäljningen på unionsmarknaden, där uppdelningen mellan försäljning för primär respektive sekundär användning har gjorts. Utifrån den analysen drog kommissionen slutsatsen att till och med om det skulle stämma att all förtullad import säljs till endast sekundära aluminiumanvändare, vilket de berörda parterna påstod, gör det ingen märkbar inverkan på resultatet av beräkningen av nivån för undanröjande av skada.

(214)

Efter offentliggörandet hänvisade Euroalliages till uppgifter från Eurostat som indikerade en minskning av det genomsnittliga importpriset sju och åtta månader efter översynsperioden, och de hävdade att eftersom kommissionen inte hade tagit hänsyn till dessa minskade priser hade kommissionen inte kunnat utvärdera förändringarnas bestående karaktär för nivån för undanröjande av skada.

(215)

Enligt artikel 6.1 i grundförordningen ska resultatet från en undersökning grundas på en undersökningsperiod, och uppgifter avseende en period efter undersökningsperioden ska normalt inte beaktas. Begäran avslogs därför.

(216)

Den skillnad som jämförelsen i skäl 189 resulterade i uttrycktes sedan som procentandel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. Den resulterande nivån för undanröjande av skada är 16,8 %.

(217)

Med tanke på resultaten av översynen vid giltighetstidens utgång drar kommissionen slutsatsen att de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import av kisel med ursprung i Kina bör bibehållas.

(218)

Som en följd av detta bör förlängningen av åtgärderna för den berörda produkten med ursprung i Kina, utvidgad till import som avsänts från Republiken Korea, oavsett om importen deklarerats ha sitt ursprung i Republiken Korea eller ej, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 42/2007 (14), och till import som avsänts från Taiwan, oavsett om importen deklarerats ha sitt ursprung i Taiwan eller inte, i enlighet med rådets genomförandeförordning (EU) nr 311/2013 (15), bibehållas.

(219)

Med tanke på resultaten av den partiella interimsöversynen begränsad till skada drar kommissionen slutsatsen att de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import av kisel med ursprung i Kina bör ändras. Antidumpningsåtgärder bör införas för import av kisel med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde den nivå för undanröjande av skada som fastställs i skäl 211 och den dumpningsmarginal som tidigare fastställts i genomförandeförordning (EU) nr 467/2010. Tullbeloppet bör fastställas till nivån för dumpning eller nivån för undanröjande av skada beroende på vilken nivå som är lägst.

(220)

På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

(221)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet som är producerad av de rättssubjekt som nämns. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(222)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (16). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om företagets namn- eller adressändring inte påverkar rätten att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namn- eller adressändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(223)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1225/2009 har inte avgivit något yttrande.