18.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 299/101

(1)

Den 26 november 2015 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2016 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 17–18 mars 2016. Den 26 november 2015 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, i vilken Luxemburg angavs som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet. Den rekommendationen godkändes av Europeiska rådet den 18–19 februari 2016 och antogs av rådet den 8 mars 2016 (3). Med tanke på att ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen är tätt sammanvävda bör Luxemburg, i egenskap av ett land som har euron som valuta, se till att dessa rekommendationer genomförs fullständigt och i tid.

(2)

Landsrapporten för Luxemburg offentliggjordes den 26 februari 2016. Den innehöll en bedömning av hur väl Luxemburg hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 14 juli 2015 och med sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 29 april 2016 lade Luxemburg fram sitt nationella reformprogram 2016 och sitt stabilitetsprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes samband ska kunna tas i beaktande.

(4)

Relevanta landsspecifika rekommendationer har beaktats i europeiska struktur- och investeringsfondernas planering för perioden 2014–2020. Enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (4) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(5)

Luxemburg omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt 2016 års stabilitetsprogram planerar regeringen att nå en budget i balans 2017 och sedan gå med ett litet överskott som kommer upp i 0,4 % av BNP 2020. Det medelfristiga budgetmålet kommer att fortsätta att vara uppfyllt under hela programperioden. Luxemburg anger dock i stabilitetsprogrammet att det medelfristiga budgetmålet kommer att ändras från ett strukturellt överskott på 0,5 % av BNP fram till 2016 och ersättas med ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP från och med 2017. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten öka successivt till 23,5 % av BNP senast 2020. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är rimligt, utom för 2017 och 2018 då det är optimistiskt. På grundval av kommissionens vårprognos 2016 väntas det strukturella överskottet minska till 1,4 % av BNP under 2016 och till 0,3 % av BNP under 2017, så att det fortsätter att ligga över det medelfristiga budgetmålet. Eventuella ytterligare avvikelser kommer att bedömas mot bakgrund av kravet på att hålla det strukturella saldot i nivå med det medelfristiga budgetmålet, eftersom de offentliga finanserna måste hållas långsiktigt hållbara, framför allt på pensionsområdet. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av stabilitetsprogrammet och kommissionens vårprognos 2016, att Luxemburg kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

(6)

De luxemburgska myndigheterna har tillkännagivit huvudlinjerna i den omfattande skattereform som ska träda i kraft under 2017. Reformen består av ändringar i framför allt den direkta beskattningen, av både privatpersoner och bolag. Detta syftar till en successiv minskning av bolagsskatten (för ökad konkurrenskraft) och mer progressiv inkomstskatt (för större rättvisa). Samtidigt medför ökningen av vissa skatteutgifter, särskilt när det gäller bostäder, en risk för att skatteunderlaget minskar. Viss utveckling internationellt kan komma att påverka utformningen av det luxemburgska skattesystemet och visar att åtminstone en del av skatteintäkterna är osäkra. Det finns utrymme för att bredda skatteunderlaget ytterligare för att få mer förutsägbara intäkter, särskilt genom att se över den för närvarande låga fastighetsskatten på bostäder och i större omfattning utnyttja alternativa källor, till exempel miljöskatter. Att skatteförmåner för inkomster av immateriella tillgångar avskaffas medför att bolagsskatteunderlaget breddas något. Antagandet och genomförandet av skattereformerna kommer att övervakas noggrant inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(7)

De luxemburgska myndigheterna har insett risken med att vara alltför beroende av finanssektorn och försökt diversifiera ekonomin. Eftersom arbetskraftskostnaderna är höga i landet, är det verksamheter med högre förädlingsvärde som kan utgöra alternativa tillväxtkällor. Om Luxemburgs ekonomi ska kunna diversifieras beror således i stor utsträckning på de branscher som är mindre känsliga för kostnadsnivån för arbetskraft. Dessa branscher bygger på forskning och innovation som tenderar vara teknik- och kunskapsintensiv. Om den redan nu framgångsrika delen av tjänstesektorn som ligger utanför finansbranschen byggs ut ytterligare, bidrar även detta till att diversifiera ekonomin. Att minska eller undanröja befintliga hinder för investeringar och innovation som begränsar den ekonomiska utvecklingen kan frigöra innovationspotential och bidra till diversifiering. De offentliga investeringarna ligger över genomsnittet i euroområdet medan de privata investeringarna ligger under. Att hålla en hög investeringsnivå är avgörande för tillväxtutsikterna. Analysen i landsrapporten visar att Luxemburg är det land i unionen som har de strängaste reglerna för företagstjänster och etableringar inom detaljhandeln. De viktigaste restriktionerna rör aktieägarkrav, rösträtt och branschbegränsningar för företagstjänster samt krav för etablering och verksamhet inom detaljhandeln.

(8)

De kommande åren väntas befolkningen och sysselsättningen öka kraftigt. Dock har bostadspriserna fortsatt att öka de senaste årtiondena, vilket kan bli ett hinder för den väntade befolknings- och arbetskraftsökningen. Sannolikheten för detta är särskilt stor då ekonomin i hög grad är beroende av högkvalificerade arbetstagare från grannländerna, som utgör ungefär en tredjedel av den totala arbetskraften. De stigande bostadspriserna drivs på av obalansen mellan utbud och efterfrågan, särskilt bristen på bostäder till rimliga priser. Bristen på tillgängliga tomter för nybyggnad och mindre välfungerande administrativa förfaranden för beviljande av bygglov hindrar ett flexibelt bostadsutbud. På grund av det begränsade utbudet kommer troligen en stor del av de skattesubventioner som finns för närvarande att kapitaliseras i bostadspriserna. Större insatser skulle kunna göras för att tillhandahålla subventionerade bostäder till rimliga priser. Dagens bostadsmarknad avskräcker inte bara hushållen från att bosätta sig i Luxemburg utan förvärrar även problemen med trafikstockningar och föroreningar. Den nya befolkningsprognosen i 2015 års rapport om åldrande understryker behovet av att få bort de flaskhalsar som hindrar investeringar på transport- och bostadsområdet, och bör beaktas i de fyra kommande planerna för bostäder, transporter, industriområden och grönområden.

(9)

Löneutvecklingen i vissa branscher följer inte alltid produktivitetsutvecklingen, vilket kan utgöra ett hinder för diversifieringen av ekonomin. Detta begränsar ytterligare branschurvalet, huvudsakligen till branscher med högt förädlingsvärde. Det senaste årtiondet har enhetsarbetskostnaderna i Luxemburg ökat snabbare än i de flesta andra länder i euroområdet. Den automatiska löneindexeringen, som omfattar hela ekonomin, bidrar till att begränsa lönevariationen mellan branscher och kan hindra en anpassning till skillnader i arbetsproduktivitet. Emellertid har den låga inflationen länge fördröjt den automatiska lönejusteringen och bidragit till en återhållsam löneutveckling. Den svaga löneutvecklingen har tillsammans med ökad produktion dämpat förlusterna i konkurrenskraft. I det sammanhanget är det viktigt att övervaka löneutvecklingen.

(10)

De åldersrelaterade utgifterna utgör fortfarande en risk på lång sikt, vilket särskilt gäller pensionskostnaderna. Luxemburg har gjort begränsade framsteg när det gäller att minska skillnaden mellan lagstadgad och faktisk pensionsålder genom att begränsa förtida pensionering. I juli 2015 lades ett lagförslag fram i parlamentet om att ändra reglerna för förtida pensionering. Visserligen kommer ett av systemen för förtida pensionering att avskaffas, men villkoren för förtida pensionering i de andra systemen kommer delvis att mjukas upp. Vidare antogs i juli 2015 en lag om återgång i arbete för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga, som trädde i kraft den 1 januari 2016. Lagen gör ökade möjligheter för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga att stanna kvar på arbetsmarknaden, vilket följaktligen medför en minskning av antalet förtida pensioneringar. Förtida pensionering fortsätter att vara vanligt och incitamenten att arbeta längre är få. Det saknas fortfarande en fullständig åldersstrategi för att få människor att stanna kvar längre på arbetsmarknaden och erbjuda incitament och kompetens för att få dem tillbaka i arbete. Förslaget om att gynna företag med över 150 anställda som behåller äldre arbetstagare (pacte de l'âge) diskuteras fortfarande i parlamentet.

(11)

Enligt 2012 års pensionsreform ska pensionssystemets hållbarhet bevakas och utvärderas vart femte år efter det att reformen antagits. Regeringen har bekräftat att den avser att tidigarelägga utvärderingen till 2016, i stället för 2017 som ursprungligen planerats, och inrättat en pensionsarbetsgrupp som fått i uppgift att göra utvärderingen. Inga framsteg har gjorts när det gäller att koppla den lagstadgade pensionsåldern till förväntad livslängd, enligt rådets tidigare rekommendation. Luxemburg är det enda EU-land som inte har beslutat att höja den lagstadgade pensionsåldern under perioden 2013–2060. I 2015 års åldersrapport skrivs den väntade ökningen av åldersrelaterade utgifter ned, men detta beror nästan enbart på mer fördelaktiga befolkningsprognoser eftersom man inte fattat beslut om några nya reformer. Även efter detta är den väntade ökningen av pensionskostnader den högsta i unionen. Dessutom står Luxemburg inför risker kopplade till den väntade ökningen av kostnader för långvarig vård och omsorg som är en av den högsta i unionen räknat som andel av BNP. Detta verkar i sin tur bero på att Luxemburg 2060 väntas vara det land i unionen som har den största andelen invånare som inte är i arbetsför ålder. Man har förberett en reform som ska säkerställa att försäkringarna för långvarig vård och omsorg är hållbara.

(12)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Luxemburgs ekonomiska politik och offentliggjort den i 2016 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen till de rekommendationer Luxemburg fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Luxemburg utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1 och 2 nedan.

(13)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet, och anser i ett yttrande (5) att Luxemburg kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

1.

Säkerställa att det offentliga pensionssystemet är långsiktigt hållbart genom att höja den faktiska pensionsåldern genom att begränsa förtida pensionering och öka incitamenten till att arbeta längre, och genom att anpassa den lagstadgade pensionsåldern till förändringarna i förväntad livslängd.

2.

Undanröja hinder för investeringar och innovation som begränsar den ekonomiska utvecklingen inom branschen för företagstjänster. Ta itu med flaskhalsar som hindrar investeringar i bostäder.