18.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 299/90

(1)

Den 26 november 2015 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2016 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 17–18 mars 2016. Den 26 november 2015 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen, där det angavs att Slovenien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet. Den rekommendationen godkändes av Europeiska rådet den 18–19 februari 2016 och antogs av rådet den 8 mars 2016 (3). Med tanke på att ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen är tätt sammanvävda bör Slovenien, i egenskap av ett land som har euron som valuta, se till att dessa rekommendationer genomförs fullständigt och i tid.

(2)

Landsrapporten 2016 för Slovenien offentliggjordes den 26 februari 2016. Den innehöll en bedömning av hur väl Slovenien hade lyckats genomföra de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 14 juli 2015 och uppnå sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också den fördjupade granskningen i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Den 8 mars 2016 lade kommissionen fram resultaten av den fördjupade granskningen. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Slovenien har makroekonomiska obalanser. Brister i banksektorn, skuldsättningen i företagssektorn, bristen på investeringar och långsiktiga finanspolitiska risker utgör sårbarheter som måste åtgärdas. Förtroendet har återvänt till Sloveniens banksektor. Kredittillväxten är dock fortfarande negativ och andelen nödlidande lån relativt stor. Det är mycket viktigt att Slovenien tar itu med de hot mot den finanspolitiska hållbarheten som kommer från den ökade belastningen på landets hälso- och sjukvårdssystem och pensionssystem, samt att det minskar den ökade statsskulden. Dessutom krävs det att man ytterligare minskar hindren för investeringar, särskilt inom offentlig förvaltning. Arbetsmarknadens parter behöver bli mer involverade i utformningen av politiken och genomförandet av strukturreformer, särskilt när det gäller pensioner, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt arbetsmarknaden.

(3)

Den 15 april 2016 lade Slovenien fram sitt nationella reformprogram för 2016 och sitt stabilitetsprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes samband ska kunna tas i beaktande.

(4)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. Enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (4) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning.

(5)

I Sloveniens stabilitetsprogram för 2016 konstateras det att den exceptionella flyktingströmmen kommer att få betydande inverkan på budgeten och det ges även tillräckliga belägg för dessa extra budgetkostnaders art och omfattning. Enligt kommissionen uppgick de extra stödberättigande utgifterna till 0,06 % av BNP 2015 och beräknas för närvarande uppgå till 0,07 % av BNP 2016. Bestämmelserna i artiklarna 5.1 och 6.3 i förordning (EG) nr 1466/97 gör det möjligt att ta hänsyn till dessa extra utgifter, eftersom flyktingströmmen är en ovanlig händelse som har stor inverkan på Sloveniens offentliga finanser och eftersom den finanspolitiska hållbarheten inte äventyras av att medlemsstaten tillfälligt tillåts avvika från anpassningsbanan för att nå det medelfristiga budgetmålet. Bestämmelsen var inte tillämplig för 2015 eftersom Slovenien då omfattades av förfarandet vid alltför stora underskott, men under våren 2017 kommer man att göra en slutlig bedömning av år 2016 på grundval av uppgifter som tillhandahålls av de slovenska myndigheterna.

(6)

Efter upphävandet av förfarandet vid alltför stora underskott omfattas Slovenien av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av övergångsreglerna för skuldkriteriet. I stabilitetsprogrammet för 2016 planerar regeringen en successiv förbättring av det totala saldot från 2,2 % år 2016 till 0,4 % av BNP år 2019. Det medelfristiga budgetmålet – en balanserad budget i strukturella termer, vilket inte uppfyller kraven i stabilitets- och tillväxtpakten – beräknas uppnås 2020, efter programperiodens slut. Det omberäknade strukturella saldot (5) tyder dock på ett strukturellt underskott på 1,2 % av BNP under 2019. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten minska till 80,2 % av BNP under 2016 och sedan fortsätta att falla till 73,8 % 2019. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt. Men de åtgärder som ska stödja de planerade underskottsmålen från 2017 och framåt har inte beskrivits tillräckligt. Enligt kommissionens vårprognos 2016 beräknas Sloveniens produktionsgap 2017 till 1,8 % av BNP, medan den potentiella tillväxten beräknas till 1,1 % och den faktiska BNP-tillväxten till 2,3 % av BNP. På denna grund bedöms Slovenien ha ”goda tider” 2017, vilket kräver en strukturell anpassning på 1 % av BNP. Det finns dock en betydande osäkerhet kring beräkningen av den potentiella tillväxten och produktionsgapet i just Sloveniens fall, på grund av den speciella situationen på arbetsmarknaden, den särskilt stora ekonomiska nedgången 2008–2013 och de strukturreformer som genomförs. Alternativa beräkningar av produktionsgapet som täcker en längre tidsperiod och som avspeglar den pågående översynen av beräkningsmetoden tyder på en jämnare utveckling av produktionsgapet i Slovenien, vilket skulle betyda att det är förhastat att dra slutsatsen om goda tider för Sloveniens ekonomi 2017. I det nuvarande läget verkar det därför lämpligare att kräva en strukturanpassning 2017 som i normala tider. Det verkar finnas risk för en viss avvikelse från den rekommenderade anpassningen mot det medelfristiga målet under 2016 och, om politiken förblir oförändrad, en risk för stor avvikelse under 2017. Slutsatsen för 2016 skulle inte ändras om den exceptionella flyktingströmmens inverkan på budgeten räknas bort. Enligt prognoserna kommer Slovenien att följa övergångsreglerna för skuldkriteriet 2016 och i stort uppfylla dem 2017. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av stabilitetsprogrammet och med beaktande av kommissionens vårprognos 2016, att det finns en risk för att Slovenien inte kommer att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Det kommer därför att krävas ytterligare åtgärder för att säkerställa efterlevnad 2016 och 2017.

(7)

Det slovenska parlamentet antog lagen om finanspolitiska regler i juli 2015. Det oberoende finanspolitiska råd som ska övervaka lagens genomförande har dock ännu inte inrättats. Man har inte heller gjort den översyn av lagen om offentliga finanser som behövs för att lagen om finanspolitiska regler ska kunna tillämpas fullt ut och som syftar till införandet av regler om flerårig budgetering.

(8)

Den stora offentliga skulden, som ligger gott och väl över 60 % av BNP, gör Slovenien sårbart vid negativa effekter på den nominella tillväxten och på räntenivåerna. Samtidigt åldras Sloveniens befolkning snabbare än befolkningen i de flesta andra medlemsstaterna. Slovenien står inför stora risker när det gäller den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna eftersom landet har den högsta indikatorn av alla medlemsstater för det långsiktiga hållbarhetsgapet, vilket beror på den förväntade ökningen av offentliga utgifter för pensioner samt utgifter för hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. De förväntade offentliga utgifterna för pensioner är högst bland medlemsstaterna och kommer enligt beräkningarna att öka från 11,8 % år 2013 till 15,3 % av BNP år 2060. Försörjningskvoten för äldre förväntas mer än fördubblas mellan 2013 och 2060, vilket innebär stora belastningar på pensionssystemen. Förväntade implicita skuldåtaganden i samband med kostnaderna för den åldrande befolkningen avspeglar de långsiktiga utmaningarna med åldrandet. Dessutom kan man förvänta sig problem i framtiden när pensionen inte räcker till för arbetstagare med otillräcklig tid i arbetslivet, eftersom allt fler människor har ett ofullständigt eller kort yrkesliv beroende på att de gjort ett sent inträde på arbetsmarknaden, att de haft oregelbundna anställningar och att de har betalat låga avgifter. En vitbok om pensioner offentliggjordes i april 2016 och kommer att ligga till grund för ett omfattande offentligt samråd. Resultaten från samrådet ska användas vid en ny pensionsreform som ska antas under innevarande mandatperiod, och arbetet ska inledas skyndsamt med ett avtal med arbetsmarknadens parter om viktiga delar av reformen, nämligen pensionsålder, pensionernas storlek, indexreglering samt optimering av den andra pensionspelaren.

(9)

De offentliga utgifterna för långvarig vård och omsorg förväntas mer än fördubblas till 2060 på grund av den åldrande befolkningen. Det utgör en betydande finanspolitisk utmaning för Slovenien. Andelen av befolkningen som är 80 år och äldre förväntas tredubblas, från 4,6 % 2013 till 12,4 % 2060. Mellan 2003 och 2013 ökade de sammanlagda utgifterna för långvarig vård och omsorg med 85 %, och de privata utgifterna ökade snabbare än de offentliga utgifterna. Det finns inte något integrerat system för långvarig vård och omsorg i Slovenien. Sloveniens utgifter fokuseras främst på formella vårdförmåner, och största delen går till institutionsvård snarare än vård i hemmet, även om båda vårdformerna ligger under EU-genomsnittet. Det finns stora möjligheter att öka kostnadseffektiviteten i vårdsystemet genom bättre prövning av vårdbehovet i primärvården, en övergång från sjukhusvård till öppenvård, ökad effektivitet och bättre förvaltning vid sjukhusen, bättre kontrakts- och betalningsprocesser för hälso- och sjukvårdstjänster, bättre kostnadsuppgifter för anpassning av importerade diagnosrelaterade grupper samt ytterligare utveckling av ett kvalitetsövervakningssystem. Andelen gemensam upphandling är låg och det viktigaste tilldelningskriteriet är låg kostnad. En omfattande översyn av hälso- och sjukvårdssystemet har gjorts och resolutionen om den nationella hälso- och sjukvårdsplanen 2016–2025 antogs av regeringen i slutet av 2015 och av parlamentet i mars 2016. Resolutionen utgör en strategisk plan för utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemet. Vissa åtgärder genomförs redan, medan förslag till andra centrala bindande genomförandeåtgärder håller på att utarbetas och har ännu inte lagts fram. Det är inte heller klart om reformen kommer att omfatta centrala frågor som system för inbyggda automatiska stabilisatorer som skulle dämpa inkomstfluktuationer över konjunkturcykeln eller tillgång till och kvaliteten hos de tjänster som tillhandahålls. Antagandet av lagen om långvarig vård och omsorg och sjukförsäkringslagen har skjutits upp gång på gång, och enligt de nuvarande planerna verkar det optimistiskt att lagarna ska antas under andra hälften av 2016.

(10)

Arbetsmarknaden förbättras undan för undan och de sociala förhållandena har stabiliserats. Betydligt fler arbetstillfällen skapas och arbetslösheten sjunker. Äldre och lågutbildade arbetstagares deltagande på arbetsmarknaden är dock fortfarande en utmaning. Långtidsarbetslösheten utgör fortfarande mer än hälften av all arbetslöshet, och de flesta långtidsarbetslösa är lågutbildade eller äldre än 50 år. Riktlinjerna för aktiva arbetsmarknadsåtgärder 2016–2020 utgör en fortsättning på den strategi som använts hittills, medan utgifterna på området fortfarande är låga. Tillfälliga undantag från arbetsgivaravgifterna för nyanställda äldre än 55 år antogs i november 2015. Ytterligare åtgärder för att förlänga arbetslivet, inklusive för att anpassa arbetsmiljön, vilket är relevant också för pensionssystemets hållbarhet, ska enligt planerna läggas fram 2016. Löneökningarna höll jämn takt med produktivitetsökningarna och fortsatte att gynna den externa konkurrenskraften. I november 2015 antog parlamentet ett lagförslag som lagts fram av fackföreningarna som innebar att vissa typer av bonusar inte längre ingår när man beräknar minimilönen. Detta ledde till att arbetsgivarorganisationerna drog sig ur överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, vilket försvagade den sociala dialogen betydligt.

(11)

Framsteg har gjorts för att sanera nödlidande lån, även om de fortfarande ligger på en hög nivå jämfört med före krisen. Slovenien har genomfört flera åtgärder för att förbättra banksektorns hållbarhet. Där ingår att stärka bankernas kapacitet att sanera lån och att införa specifika mål för minskningen av nödlidande lån. Slovenien har också vidtagit flera åtgärder för att hantera kreditrisker. Positiva resultat förväntas till mitten av 2016. Avveckling av nödlidande lån och hantering av kreditrisker är dock fortfarande prioriterat på kort sikt. Den driftsmässiga och finansiella omstruktureringen av större företag har avslutats och övergripande omstruktureringsavtal övervakas kontinuerligt. Verksamheten i förvaltningsbolaget för banktillgångar (Bank Asset Management Company, BAMC) är i full gång och dess strategi för 2017–2022 har fastställts. BAMC har gjort framsteg när det gäller att sanera sin låneportfölj, men en betydande risk kvarstår för de offentliga finansernas hållbarhet. År 2015 var dess bidrag till BNP en procentenhet av det offentliga underskottet på 2,9 %. Tillsynen över BAMC:s verksamhet verkar vara otillräcklig eftersom myndigheterna gjorde en grov underskattning av BAMC:s underskott 2015 med 0,7 % av BNP, och dessutom inte verkade medvetna om omfattningen av BAMC:s avskrivningar. Det finns också ytterligare skuldsaneringsverktyg. Efter att ha gjort betydande framsteg med omstruktureringen av storföretagen har Slovenien inlett en omstrukturering av flera små och medelstora företag. Bankerna håller för närvarande på att genomföra riktlinjerna för omstrukturering av små och medelstora företag. Framsteg har gjorts för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag och mikroföretag. Tillgången till alternativa finansieringskällor, t.ex. riskkapital, är dock fortfarande begränsad. Småföretagen är fortfarande alltför beroende av bankernas utlåning trots den ökade tillgången till skuld- och aktieinstrument på marknaden. Det segmentet är därför väldigt sårbart för utvecklingen på kreditmarknaden.

(12)

Investeringstillväxten har dämpats på senare år, vilket begränsar Sloveniens ekonomiska resultat och framtida tillväxt. De privata investeringarna minskade kraftigt under den ekonomiska krisen och sedan dess har deras andel av BNP fortsatt att minska. De offentliga investeringarna är starkt beroende av dynamiken i EU-fonderna, och det behövs därför mer produktiva investeringar för att stimulera och främja den ekonomiska tillväxten. De utländska direktinvesteringarna i Slovenien har ökat betydligt det två senaste åren, huvudsakligen beroende på ökade privatiseringssträvanden. Sloveniens företagsklimat påverkas dock fortfarande negativt av den pågående skuldminskningen och en stor administrativ börda, särskilt när det gäller byggande, fysisk planering och efterlevnad av skattelagstiftningen, men också av stränga bestämmelser när det gäller tillträde till och utövande av reglerade yrken, vilket hindrar inflödet av investeringar. För att det ska bli lättare att göra affärer i Slovenien behöver man öka företagens förtroende och ytterligare effektivisera den offentliga förvaltningen och minska den byråkrati som kommer från ett stort antal lagar och föreskrifter, och många ändringar av lagarna. Ungefär hälften av de åtgärder för att minska byråkratin som anges i regeringens samlade dokument har redan genomförts, men några viktiga åtgärder, särskilt vad gäller bygglov och fysisk planering, har blivit försenade.

(13)

Den strategi för att utveckla den offentliga förvaltningen 2015–2020, som antogs som en del av Sloveniens åtgärder för att uppfylla förhandskraven för att få tillgång till EU:s struktur- och investeringsfonder 2014–2020, omfattar flera olika politikområden vilket gör det viktigt med samordning mellan olika ministerier om strategin ska kunna genomföras korrekt och i tid. I februari 2016 antog regeringen sin andra interimsrapport om genomförandet av programmet för nolltolerans mot korruption. Vissa framsteg har gjorts i genomförandet, men vissa av åtgärderna inom programmet (gemensam offentlig upphandling inom hälso- och sjukvård, granskning av brottslighet inom banksektorn och antagandet av lagen om integritet och förebyggande av korruption) har försenats. Den planerade ändringen av lagen om integritet och förebyggande av korruption kommer att ge tillfälle att förbättra verksamheten i kommissionen för förebyggande av korruption, genom att man åtgärdar vissa problem vad gäller trovärdigheten och effektiviteten i dess arbete. I rättssystemet har man lyckats minska rättegångarnas längd ytterligare och antalet pågående mål har kunnat minskas från en mycket hög nivå, delvis beroende på att färre nya mål har tillkommit. Minskningen beror också till viss del på ändringar i förfaranden och statistik i fråga om verkställighetsärenden. Den högsta domstolen fortsätter att förnya domstolarnas processmodeller och att reformera ärendehanteringssystemen. Trots att insolvensreglerna förbättrats, vilket gett företag ökade möjligheter till omorganisation, är likvidationsförfarandet fortfarande tidskrävande och omständligt.

(14)

Staten är fortfarande i hög grad involverad i ekonomin. Staten är den största arbetsgivaren, kapitalförvaltaren och innehavaren av företagsskulder i Slovenien. Som en reaktion på rekommendationerna till Slovenien mellan 2012 och 2015 i den frågan har landet tagit fram ett nytt regelverk för Slovenian Sovereign Holding. Där ingår en strategi för att hantera statligt ägande, en uppsättning kriterier för tillgångsförvaltningen och en förvaltningsplan för 2016. Systemet kompletterar det nya regelverket för styrning av statsägda företag som antogs i slutet av 2014. Strategin bekräftar omfattningen av statens nuvarande involvering i ekonomin och riktar fokus mot förbättrade resultat vid de statsägda företagen. Det är därför än viktigare att Slovenian Sovereign Holding genomför det nya regelverket, för att man ska kunna skilja statens ägande och tillsynsfunktion från den professionella förvaltningen av statsägda företag. Detta, tillsammans med ytterligare privatiseringar av utvalda tillgångar, borde minska åtagandena för budgeten på området. Privatiseringen av Nova Ljubljanska Banka (NLB) ska inledas under 2016 i enlighet med förvaltningsplanen för Slovenian Sovereign Holding.

(15)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Sloveniens ekonomiska politik och offentliggjort den i 2016 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen av de rekommendationer Slovenien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Slovenien utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka EU:s övergripande ekonomiska styrning genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–4 nedan.

(16)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet, och dess yttrande (6) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

(17)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och stabilitetsprogrammet. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1, 3 och 4 nedan.

1.

Efter korrigeringen av det alltför höga underskottet, uppnå en årlig finanspolitisk korrigering på 0,6 % av BNP i riktning mot det medelfristiga budgetmålet både 2016 och 2017. Fastställa ett medelfristigt budgetmål som uppfyller kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Stärka det finanspolitiska regelverket genom att utnämna ett oberoende finanspolitiskt råd och ändra lagen om offentliga finanser. Slutföra och genomföra reformen av systemet för långvarig vård och omsorg samt hälso- och sjukvårdssystemet för att göra dem mer kostnadseffektiva och på så sätt uppnå en långsiktigt hållbar tillgång till vård av hög kvalitet. Anta de åtgärder som krävs för att säkerställa långsiktig hållbarhet och tillräcklighet i pensionssystemet till slutet av 2017.

2.

I samråd med arbetsmarknadens parter, öka anställbarheten hos lågutbildade och äldre arbetstagare, även genom riktat livslångt lärande och aktiveringsåtgärder.

3.

Förbättra finansieringsvillkoren för kreditvärdiga företag, även genom att underlätta en hållbar avveckling av nödlidande lån och tillgång till alternativa finansieringskällor. Säkerställa att strategin för förvaltningsbolaget för banktillgångar (Bank Asset Management Company) genomförs korrekt.

4.

Vidta åtgärder för att modernisera den offentliga förvaltningen och minska den administrativa bördan för företagen. Förbättra styrningen och resultaten för de statsägda företagen.