7.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/27

(1)

I artikel 136.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs möjligheten att besluta om särskilda åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att trygga en väl fungerande ekonomisk och monetär union.

(2)

Grekland har sedan 2010 erhållit ekonomiskt stöd från medlemsstaterna och Internationella valutafonden (IMF). Ett första ekonomiskt anpassningsprogram för Grekland godkändes den 2 maj 2010: euroområdets medlemsstater kom överens om att tillhandahålla bilaterala lån i en pool som sammansatts centralt av Europeiska kommissionen, till ett sammanlagt belopp på 80 000 miljoner EUR som skulle utbetalas under perioden maj 2010–juni 2013; IMF avsatte ytterligare 30 000 miljoner EUR inom ramen för ett stand-by-avtal. Det andra ekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland godkändes den 14 mars 2012. Euroområdets medlemsstater och IMF förband sig att betala de ej utbetalda beloppen i det första programmet samt ytterligare 130 000 miljoner EUR för åren 2012–2014. Finansieringen av det första programmet baserades på bilaterala lån, men man enades om att euroområdets medlemsstaters andel av det andra programmet skulle finansieras av Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), som varit verksam sedan augusti 2010. Totalt omfattade det andra programmet ekonomiskt stöd på 164 500 miljoner EUR fram till slutet av 2014 (perioden förlängdes senare till slutet av juni 2015). Av denna summa uppgår euroområdets åtaganden till 144 700 miljoner EUR genom EFSF, medan IMF bidrar med 19 800 miljoner EUR, som en del av ett fyraårigt avtal om 28 000 miljoner EUR inom ramen för den utvidgade lånefaciliteten för Grekland som IMF godkände i mars 2012.

(3)

Den 8 juli 2015 begärde de grekiska myndigheterna, mot bakgrund av den fortsatta allvarliga ekonomiska och finansiella störningarna, ekonomiskt stöd från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) i syfte att säkerställa ett väl fungerande grekiskt banksystem, fullgöra Greklands skuldförpliktelser, bidra till att Greklands ekonomi åter uppnår en hållbar tillväxt och värna om den finansiella stabiliteten i euroområdet och dess medlemsstater.

(4)

I enlighet med artikel 13.1 i ESM-fördraget och för att skapa en grundval för ett beslut i ESM:s styrelse, i linje med artikel 13.2, om huruvida man i princip bör bevilja stabilitetsstöd till Grekland i form av lån, gav ordföranden för ESM:s styrelse den 8 juli 2015 Europeiska kommissionen i uppdrag att, i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB), bedöma om det föreligger en risk för den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet eller i dess medlemsstater, att tillsammans med IMF bedöma huruvida den offentliga skulden är hållbar och slutligen att uppskatta Greklands faktiska eller potentiella finansieringsbehov.

(5)

I enlighet med artikel 13 i ESM-fördraget, slutförde Europeiska kommissionen, i samarbete med ECB och med bidrag från IMF, bedömningen den 10 juli 2015, och drog slutsatsen att förutsättningarna för finansiellt stöd till Grekland, i form av ESM-lån, föreligger. Finansieringsbehovet beräknades uppgå till 86 000 miljoner EUR.

(6)

Den 17 juli 2015 beviljades Grekland, genom rådets genomförandebeslut (EU) 2016/542 (3), 7 160 miljoner EUR i kortfristigt finansiellt bistånd inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för att uppfylla sina återbetalningsskyldigheter för juli 2015 och reglera sina förfallna skulder till IMF. Stödet betalades ut i en enda betalning den 20 juli 2015 och var förenat med ekonomisk-politiska villkor. ESM-stödet ska bland annat användas för att betala tillbaka den kortfristiga överbryggningskrediten från EFSM.

(7)

Den 16 juli 2015 uppmanade ESM:s styrelse kommissionen att, i samverkan med ECB, ESM, de grekiska myndigheterna och, där så är lämpligt, IMF, enas om ett makroekonomiskt anpassningsprogram för Grekland. Ett sådant program har utarbetats i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 472/2013. Den 11 augusti 2015 nådde dessa institutioner en överenskommelse på teknisk nivå om ett makroekonomiskt anpassningsprogram (nedan kallat programmet) med den grekiska regeringen. Det program som Grekland lagt fram inför kommissionen och rådet syftar till att säkerställa antagandet av ett antal reformer som behövs för att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet, samt för att trygga finansiell stabilitet och främja tillväxt, sysselsättning och social rättvisa.

(8)

Under nuvarande omständigheter bör Grekland anta ett omfattande åtgärdspaket som ska genomföras i ett treårigt makroekonomiskt anpassningsprogram som är tänkt att omfatta perioden från det tredje kvartalet 2015 till det tredje kvartalet 2018.

(9)

Det övergripande åtgärdspaketet, som kommer att fastställas i ett samförståndsavtal från ESM om särskilda ekonomisk-politiska villkor (nedan kallat samförståndsavtalet), bör syfta till att återupprätta finansmarknadens förtroende, återställa sunda makroekonomiska balanser och göra det möjligt för ekonomin att återgå till hållbar tillväxt. Det bör bygga på fyra pelare: återställa finanspolitisk hållbarhet, trygga den finansiella stabiliteten, öka konkurrenskraften och tillväxten samt modernisera den offentliga förvaltningen.

(10)

I augusti 2015 uppdaterade kommissionens avdelningar sin prognos för den nominella BNP-tillväxten, som behövdes för att underbygga förhandlingarna om ESM-programmet. Enligt denna prognos, som bygger på en nominell BNP-tillväxt på – 3,2 % 2015, – 0,7 % 2016, 3,4 % 2017, 4,1 % 2018 och 4,2 % 2019, skulle skuldkvoten i förhållande till BNP uppgå till 196,3 % 2015, 200,9 % 2016, 198,6 % 2017, 190,7 % 2018 och 182,3 % 2019. Skuldkvoten i förhållande till BNP skulle således öka fram till 2016 för att därefter börja sjunka och beräknas uppgå till 174,5 % 2020, varvid skuldutvecklingen påverkas av flera transaktioner utanför balansräkningen. Enligt kommissionens avdelningars uppdaterade prognos för den nominella BNP-tillväxten beräknas det primära saldot för de offentliga finanserna hamna på ett underskott på 7 631 miljoner EUR (4,4 % av BNP) 2015, ett underskott på 6 166 miljoner EUR (3,6 % av BNP) 2016, ett underskott på 4 089 miljoner EUR (2,3 % av BNP) 2017 och ett underskott på 753 miljoner EUR (0,4 % av BNP) 2018.

(11)

Myndigheterna kommer att följa en ny finanspolitisk väg som bygger på primära överskottsmål på – 0,25, 0,5, 1,75 och 3,5 procent av BNP 2015, 2016, 2017 respektive 2018 och därefter. Utvecklingskurvan för de finanspolitiska målen är förenlig med den förväntade tillväxten i den grekiska ekonomin när den återhämtar sig från sin historiskt sett djupaste recession.

(12)

Att öka den grekiska banksektorns långsiktiga motståndskraft är avgörande för att återställa finansiell stabilitet i Grekland och bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet. För att bevara den grekiska banksektorns likviditet har tillfälliga administrativa åtgärder införts, inbegripet kapitalkontroller.

(13)

Genomförandet av omfattande och ambitiösa strukturreformer och reformer på de finansiella, finanspolitiska och strukturella områdena bör säkerställa hållbarheten för Greklands offentliga skuld på medellång sikt.

(14)

Kommissionen bör, i samarbete med ECB och, där så är lämpligt, med IMF, regelbundet kontrollera det strikta genomförandet av det grekiska programmet genom kontrollbesök och genom regelbunden kvartalsvis rapportering från de grekiska myndigheterna.

(15)

Under hela genomförandet av det samlade grekiska åtgärdspaketet bör kommissionen ge ytterligare politiska råd samt tekniskt stöd på särskilda områden.

(16)

De grekiska myndigheterna bör, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, engagera arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer vid utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmet.

(17)

Varje form av ekonomiskt stöd som mottas av Grekland för att hjälpa landet att genomföra programmets policy bör överensstämma med unionens rättsliga krav och policykrav, särskilt unionens ram för ekonomisk styrning. Alla interventioner till stöd för finansinstitut bör genomföras i enlighet med unionens konkurrensregler. Kommissionen bör se till att alla åtgärder som föreskrivs i ett samförståndsavtal inom ramen för begärt ekonomiskt stöd från ESM är fullt förenliga med detta beslut.

i)

Vidta åtgärder på kort sikt för att öka inkomsterna och för att målinrikta och begränsa utgifterna. Bland åtgärderna för att öka intäkterna ska Grekland gradvis avskaffa återbetalning av punktskatten på dieselolja för jordbrukare och öka tonnageskatten. Myndigheterna ska vidta åtgärder för att inleda fastighetsskatteperioden för 2015 (Enfia), så att de kan skicka ut skattebesked i oktober 2015, där den slutliga skatteinbetalningen ska göras i februari 2016. De ska också rätta till konstaterade brister i de åtgärder på inkomstsidan som nyligen genomförts. Myndigheterna åtog sig även att identifiera och begränsa utgifterna genom att minska kostnaderna för hälsovården och inleda en heltäckande översyn av socialförsäkringssystemet. Paketet innehåller ytterligare åtgärder med budgetkonsekvenser, såsom reformer av den offentliga förvaltningen, reformer för att åtgärda brister i skatteuppbörden och andra parametriska åtgärder.

ii)

För att visa sitt åtagande att föra en trovärdig finanspolitik, i oktober 2015 anta en tilläggsbudget för 2015 om så behövs, samt budgetförslaget för 2016 och en finanspolitisk strategi på medellång sikt för 2016–2019, kompletterat av en omfattande och trovärdig uppsättning parametriska åtgärder och finanspolitiska strukturreformer.

iii)

Anta reformer av både direkt och indirekt beskattning för att öka effektiviteten, förbättra skatteuppbörden och främja arbetskraftsutbudet. För att bryta med tidigare praxis och förbättra betalningskulturen för skatter och socialavgifter ska regeringen vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra skatteuppbörden och varken införa nya avbetalnings- eller andra amnesti- eller tvistlösningssystem eller utvidga befintliga system.

iv)

Fortsätta reformer som syftar till att förbättra budgetprocessen och utgiftskontrollerna, reglera förfallna skulder och förstärka budgetrapporteringen och likviditetsförvaltningen. Regeringen är fast besluten att göra det finanspolitiska rådet operativt.

v)

Vidta ytterligare åtgärder på området för offentlig upphandling för att öka effektiviteten och insynen i det grekiska systemet för offentlig upphandling, förhindra oegentligheter och införa ökad redovisningsskyldighet och kontroll. Policyer ska överenskommas med Europeiska kommissionen, som ska bistå vid genomförandet av en handlingsplan.

vi)

I full utsträckning genomföra de föreliggande reformerna samt även fullfölja ytterligare reformer för att stärka den långsiktiga hållbarheten, med målet att göra besparingar på omkring 0,25 % av BNP 2015 och omkring 1 % av BNP 2016. Paketet syftar bland annat till att skapa starka negativa incitament för att motverka förtida pensionering genom ökade pensionsavdrag vid förtidspensionering och gradvis avskaffa hävdvunna rättigheter att gå i pension före den lagstadgade pensionsåldern.

vii)

Fortsätta reformen av hälso- och sjukvårdssektorn, tygla de offentliga utgifterna, styra upp priserna på läkemedel, förbättra sjukhusförvaltning, öka centraliserad upphandling av sjukhusinköp, hantera efterfrågan på läkemedel och hälso- och sjukvård genom evidensbaserade protokoll för e-recept, upphandla vårdgivare från den privata sektorn på ett kostnadseffektivt sätt, modernisera it-systemen och utveckla ett nytt elektroniskt system för remittering av patienter till primär- och sekundärvård som gör det möjligt att utforma behandlingsvägar för patienterna.

viii)

Senast i mars 2016 anta en ny omgång stödsystem för garanterad sysselsättning med individanpassade aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder för deltagarna; härvid ska man ta hjälp av lokala partnerskap, involvera den privata och den sociala sektorn och säkerställa en effektiv och rationell användning av tillgängliga resurser.

Förverkligandet av ett rättvisare samhälle kommer att kräva att Grekland förbättrar sina sociala system så att det finns ett verkligt socialt skyddsnät som styr de knappa resurserna till de mest behövande. Myndigheterna planerar att utnyttja tillgänglig teknisk hjälp från internationella organisationer för översynen av de sociala stöden och för införandet av den garanterade minimiinkomsten.