Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32016D0544

    Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/544 av den 15 februari 2016 om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411)

    EUT L 91, 7.4.2016, p. 27–32 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 07/07/2017

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2016/544/oj

    7.4.2016   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 91/27


    RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2016/544

    av den 15 februari 2016

    om godkännande av det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland (2015/1411) (1)

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (2), särskilt artikel 7.2,

    med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

    av följande skäl:

    (1)

    I artikel 136.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs möjligheten att besluta om särskilda åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att trygga en väl fungerande ekonomisk och monetär union.

    (2)

    Grekland har sedan 2010 erhållit ekonomiskt stöd från medlemsstaterna och Internationella valutafonden (IMF). Ett första ekonomiskt anpassningsprogram för Grekland godkändes den 2 maj 2010: euroområdets medlemsstater kom överens om att tillhandahålla bilaterala lån i en pool som sammansatts centralt av Europeiska kommissionen, till ett sammanlagt belopp på 80 000 miljoner EUR som skulle utbetalas under perioden maj 2010–juni 2013; IMF avsatte ytterligare 30 000 miljoner EUR inom ramen för ett stand-by-avtal. Det andra ekonomiska anpassningsprogrammet för Grekland godkändes den 14 mars 2012. Euroområdets medlemsstater och IMF förband sig att betala de ej utbetalda beloppen i det första programmet samt ytterligare 130 000 miljoner EUR för åren 2012–2014. Finansieringen av det första programmet baserades på bilaterala lån, men man enades om att euroområdets medlemsstaters andel av det andra programmet skulle finansieras av Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), som varit verksam sedan augusti 2010. Totalt omfattade det andra programmet ekonomiskt stöd på 164 500 miljoner EUR fram till slutet av 2014 (perioden förlängdes senare till slutet av juni 2015). Av denna summa uppgår euroområdets åtaganden till 144 700 miljoner EUR genom EFSF, medan IMF bidrar med 19 800 miljoner EUR, som en del av ett fyraårigt avtal om 28 000 miljoner EUR inom ramen för den utvidgade lånefaciliteten för Grekland som IMF godkände i mars 2012.

    (3)

    Den 8 juli 2015 begärde de grekiska myndigheterna, mot bakgrund av den fortsatta allvarliga ekonomiska och finansiella störningarna, ekonomiskt stöd från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) i syfte att säkerställa ett väl fungerande grekiskt banksystem, fullgöra Greklands skuldförpliktelser, bidra till att Greklands ekonomi åter uppnår en hållbar tillväxt och värna om den finansiella stabiliteten i euroområdet och dess medlemsstater.

    (4)

    I enlighet med artikel 13.1 i ESM-fördraget och för att skapa en grundval för ett beslut i ESM:s styrelse, i linje med artikel 13.2, om huruvida man i princip bör bevilja stabilitetsstöd till Grekland i form av lån, gav ordföranden för ESM:s styrelse den 8 juli 2015 Europeiska kommissionen i uppdrag att, i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB), bedöma om det föreligger en risk för den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet eller i dess medlemsstater, att tillsammans med IMF bedöma huruvida den offentliga skulden är hållbar och slutligen att uppskatta Greklands faktiska eller potentiella finansieringsbehov.

    (5)

    I enlighet med artikel 13 i ESM-fördraget, slutförde Europeiska kommissionen, i samarbete med ECB och med bidrag från IMF, bedömningen den 10 juli 2015, och drog slutsatsen att förutsättningarna för finansiellt stöd till Grekland, i form av ESM-lån, föreligger. Finansieringsbehovet beräknades uppgå till 86 000 miljoner EUR.

    (6)

    Den 17 juli 2015 beviljades Grekland, genom rådets genomförandebeslut (EU) 2016/542 (3), 7 160 miljoner EUR i kortfristigt finansiellt bistånd inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för att uppfylla sina återbetalningsskyldigheter för juli 2015 och reglera sina förfallna skulder till IMF. Stödet betalades ut i en enda betalning den 20 juli 2015 och var förenat med ekonomisk-politiska villkor. ESM-stödet ska bland annat användas för att betala tillbaka den kortfristiga överbryggningskrediten från EFSM.

    (7)

    Den 16 juli 2015 uppmanade ESM:s styrelse kommissionen att, i samverkan med ECB, ESM, de grekiska myndigheterna och, där så är lämpligt, IMF, enas om ett makroekonomiskt anpassningsprogram för Grekland. Ett sådant program har utarbetats i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 472/2013. Den 11 augusti 2015 nådde dessa institutioner en överenskommelse på teknisk nivå om ett makroekonomiskt anpassningsprogram (nedan kallat programmet) med den grekiska regeringen. Det program som Grekland lagt fram inför kommissionen och rådet syftar till att säkerställa antagandet av ett antal reformer som behövs för att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet, samt för att trygga finansiell stabilitet och främja tillväxt, sysselsättning och social rättvisa.

    (8)

    Under nuvarande omständigheter bör Grekland anta ett omfattande åtgärdspaket som ska genomföras i ett treårigt makroekonomiskt anpassningsprogram som är tänkt att omfatta perioden från det tredje kvartalet 2015 till det tredje kvartalet 2018.

    (9)

    Det övergripande åtgärdspaketet, som kommer att fastställas i ett samförståndsavtal från ESM om särskilda ekonomisk-politiska villkor (nedan kallat samförståndsavtalet), bör syfta till att återupprätta finansmarknadens förtroende, återställa sunda makroekonomiska balanser och göra det möjligt för ekonomin att återgå till hållbar tillväxt. Det bör bygga på fyra pelare: återställa finanspolitisk hållbarhet, trygga den finansiella stabiliteten, öka konkurrenskraften och tillväxten samt modernisera den offentliga förvaltningen.

    (10)

    I augusti 2015 uppdaterade kommissionens avdelningar sin prognos för den nominella BNP-tillväxten, som behövdes för att underbygga förhandlingarna om ESM-programmet. Enligt denna prognos, som bygger på en nominell BNP-tillväxt på – 3,2 % 2015, – 0,7 % 2016, 3,4 % 2017, 4,1 % 2018 och 4,2 % 2019, skulle skuldkvoten i förhållande till BNP uppgå till 196,3 % 2015, 200,9 % 2016, 198,6 % 2017, 190,7 % 2018 och 182,3 % 2019. Skuldkvoten i förhållande till BNP skulle således öka fram till 2016 för att därefter börja sjunka och beräknas uppgå till 174,5 % 2020, varvid skuldutvecklingen påverkas av flera transaktioner utanför balansräkningen. Enligt kommissionens avdelningars uppdaterade prognos för den nominella BNP-tillväxten beräknas det primära saldot för de offentliga finanserna hamna på ett underskott på 7 631 miljoner EUR (4,4 % av BNP) 2015, ett underskott på 6 166 miljoner EUR (3,6 % av BNP) 2016, ett underskott på 4 089 miljoner EUR (2,3 % av BNP) 2017 och ett underskott på 753 miljoner EUR (0,4 % av BNP) 2018.

    (11)

    Myndigheterna kommer att följa en ny finanspolitisk väg som bygger på primära överskottsmål på – 0,25, 0,5, 1,75 och 3,5 procent av BNP 2015, 2016, 2017 respektive 2018 och därefter. Utvecklingskurvan för de finanspolitiska målen är förenlig med den förväntade tillväxten i den grekiska ekonomin när den återhämtar sig från sin historiskt sett djupaste recession.

    (12)

    Att öka den grekiska banksektorns långsiktiga motståndskraft är avgörande för att återställa finansiell stabilitet i Grekland och bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet. För att bevara den grekiska banksektorns likviditet har tillfälliga administrativa åtgärder införts, inbegripet kapitalkontroller.

    (13)

    Genomförandet av omfattande och ambitiösa strukturreformer och reformer på de finansiella, finanspolitiska och strukturella områdena bör säkerställa hållbarheten för Greklands offentliga skuld på medellång sikt.

    (14)

    Kommissionen bör, i samarbete med ECB och, där så är lämpligt, med IMF, regelbundet kontrollera det strikta genomförandet av det grekiska programmet genom kontrollbesök och genom regelbunden kvartalsvis rapportering från de grekiska myndigheterna.

    (15)

    Under hela genomförandet av det samlade grekiska åtgärdspaketet bör kommissionen ge ytterligare politiska råd samt tekniskt stöd på särskilda områden.

    (16)

    De grekiska myndigheterna bör, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, engagera arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer vid utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmet.

    (17)

    Varje form av ekonomiskt stöd som mottas av Grekland för att hjälpa landet att genomföra programmets policy bör överensstämma med unionens rättsliga krav och policykrav, särskilt unionens ram för ekonomisk styrning. Alla interventioner till stöd för finansinstitut bör genomföras i enlighet med unionens konkurrensregler. Kommissionen bör se till att alla åtgärder som föreskrivs i ett samförståndsavtal inom ramen för begärt ekonomiskt stöd från ESM är fullt förenliga med detta beslut.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    1.   För att underlätta den grekiska ekonomins återgång till hållbar tillväxt och till finanspolitisk och finansiell stabilitet ska Grekland strikt genomföra programmet, vars viktigaste aspekter fastställs i artikel 2 i detta beslut. Programmet ska hantera de specifika risker för euroområdets finansiella stabilitet som har sitt ursprung i Grekland och ska syfta till att snabbt återupprätta en sund och hållbar ekonomisk och finansiell situation i Grekland och återställa landets förmåga att fullt ut finansiera sig självt på de internationella finansmarknaderna. I programmet ska vederbörlig hänsyn tas till de rådsrekommendationer som riktas till Grekland i enlighet med artiklarna 121, 126, 136 och 148 i EUF-fördraget och Greklands åtgärder för att följa dessa, men samtidigt sträva efter att bredda, förstärka och fördjupa de nödvändiga politiska åtgärderna.

    2.   Kommissionen ska, i samarbete med ECB och, där så är lämpligt, med IMF, övervaka Greklands framsteg i genomförandet av dess program. Grekland ska samarbeta helt och fullt med kommissionen och ECB. Medlemsstaten ska i synnerhet förse dem med all information som dessa anser sig behöva för att kunna övervaka programmet.

    3.   Kommissionen ska, i samarbete med ECB och, i tillämpliga fall med IMF, tillsammans med de grekiska myndigheterna granska eventuella ändringar och uppdateringar av programmet som kan behövas för att ta vederbörlig hänsyn till bland annat eventuella betydande avvikelser mellan makroekonomiska och finanspolitiska prognoser och sifferutfallet, negativa spridningseffekter samt makroekonomiska och finansiella chocker.

    För att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet och korrigering av obalanserna på ett hållbart sätt, ska kommissionen ge fortsatt vägledning och rådgivning om finanspolitiska reformer, reformer av finansmarknaden och strukturreformer.

    Kommissionen ska med jämna mellanrum bedöma programmets ekonomiska inverkan och rekommendera nödvändiga korrigeringar för att öka tillväxten och sysselsättningen, säkerställa nödvändig finanspolitisk konsolidering och minimera negativa sociala konsekvenser.

    Artikel 2

    1.   Programmets viktigaste mål ska vara att återställa finanspolitisk hållbarhet, trygga den finansiella stabiliteten, öka konkurrenskraften och tillväxten, samt modernisera den offentliga förvaltningen.

    2.   Grekland ska fullfölja konsolideringen av de offentliga finanserna genom bestående åtgärder av hög kvalitet och samtidigt minimera konsekvenserna för missgynnade personer. De grekiska myndigheterna åtar sig att säkerställa hållbara offentliga finanser och uppnå betydande och varaktiga primära överskott på medellång sikt, som kommer att stadigt minska skuldkvoten. Myndigheterna ska således tillämpa en ny finanspolitisk strategi som bygger på primära överskottsmål på – 0,25, 0,5, 1,75 och 3,5 procent av BNP 2015, 2016, 2017 respektive 2018 och därefter. Grekland ska inrikta sig på ett primärt överskott på medellång sikt på 3,5 % av BNP, som ska uppnås genom en kombination av initiala parametriska finanspolitiska reformer av bland annat landets moms- och pensionssystem, kompletterade av ett ambitiöst program för att stärka skattedisciplinen och förvaltningen av de offentliga finanserna, och bekämpa skatteflykt, samtidigt som man sörjer för adekvat skydd av utsatta grupper. Utöver ovanstående åtgärder åtar sig myndigheterna att i oktober 2015 lagstifta om trovärdiga strukturella åtgärder som ska ge intäkter på minst 0,75 % av BNP och träda i kraft år 2017, och på minst 0,25 % av BNP som ska träda i kraft år 2018; detta för att stödja uppnåendet av målet för det primära saldot på medellång sikt på 3,5 % av BNP. Myndigheterna åtar sig att, om så behövs, vidta ytterligare strukturella åtgärder i oktober 2016 för att säkerställa målen för 2017 och 2018. Dessa skulle omfatta begränsningar av försvarsutgifterna, den planerade reformen av inkomstskatten och en frysning av lagstadgade utgifter. Parametriska finanspolitiska åtgärder ska kompletteras med ett brett sortiment av administrativa insatser för att styra upp bristerna i skatteuppbörden och kontrollen av efterlevnaden av skattelagstiftningen. Den grekiska regeringen ska övervaka de finanspolitiska riskerna, inklusive till följd av domstolsbeslut, och vidta korrigerande åtgärder som behövs för att uppnå de finanspolitiska målen. Där resultaten blir bättre än planerat har myndigheterna för avsikt att överföra minst 30 % av överskotten till de separata konton som öronmärkts för skuldminskning. Dessutom kommer ytterligare 30 % av överskottsresultaten att användas för reglering av tidigare obetalda offentliga skuldförpliktelser.

    3.   Grekland ska anta de åtgärder som anges nedan:

    i)

    Vidta åtgärder på kort sikt för att öka inkomsterna och för att målinrikta och begränsa utgifterna. Bland åtgärderna för att öka intäkterna ska Grekland gradvis avskaffa återbetalning av punktskatten på dieselolja för jordbrukare och öka tonnageskatten. Myndigheterna ska vidta åtgärder för att inleda fastighetsskatteperioden för 2015 (Enfia), så att de kan skicka ut skattebesked i oktober 2015, där den slutliga skatteinbetalningen ska göras i februari 2016. De ska också rätta till konstaterade brister i de åtgärder på inkomstsidan som nyligen genomförts. Myndigheterna åtog sig även att identifiera och begränsa utgifterna genom att minska kostnaderna för hälsovården och inleda en heltäckande översyn av socialförsäkringssystemet. Paketet innehåller ytterligare åtgärder med budgetkonsekvenser, såsom reformer av den offentliga förvaltningen, reformer för att åtgärda brister i skatteuppbörden och andra parametriska åtgärder.

    ii)

    För att visa sitt åtagande att föra en trovärdig finanspolitik, i oktober 2015 anta en tilläggsbudget för 2015 om så behövs, samt budgetförslaget för 2016 och en finanspolitisk strategi på medellång sikt för 2016–2019, kompletterat av en omfattande och trovärdig uppsättning parametriska åtgärder och finanspolitiska strukturreformer.

    iii)

    Anta reformer av både direkt och indirekt beskattning för att öka effektiviteten, förbättra skatteuppbörden och främja arbetskraftsutbudet. För att bryta med tidigare praxis och förbättra betalningskulturen för skatter och socialavgifter ska regeringen vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra skatteuppbörden och varken införa nya avbetalnings- eller andra amnesti- eller tvistlösningssystem eller utvidga befintliga system.

    iv)

    Fortsätta reformer som syftar till att förbättra budgetprocessen och utgiftskontrollerna, reglera förfallna skulder och förstärka budgetrapporteringen och likviditetsförvaltningen. Regeringen är fast besluten att göra det finanspolitiska rådet operativt.

    v)

    Vidta ytterligare åtgärder på området för offentlig upphandling för att öka effektiviteten och insynen i det grekiska systemet för offentlig upphandling, förhindra oegentligheter och införa ökad redovisningsskyldighet och kontroll. Policyer ska överenskommas med Europeiska kommissionen, som ska bistå vid genomförandet av en handlingsplan.

    vi)

    I full utsträckning genomföra de föreliggande reformerna samt även fullfölja ytterligare reformer för att stärka den långsiktiga hållbarheten, med målet att göra besparingar på omkring 0,25 % av BNP 2015 och omkring 1 % av BNP 2016. Paketet syftar bland annat till att skapa starka negativa incitament för att motverka förtida pensionering genom ökade pensionsavdrag vid förtidspensionering och gradvis avskaffa hävdvunna rättigheter att gå i pension före den lagstadgade pensionsåldern.

    vii)

    Fortsätta reformen av hälso- och sjukvårdssektorn, tygla de offentliga utgifterna, styra upp priserna på läkemedel, förbättra sjukhusförvaltning, öka centraliserad upphandling av sjukhusinköp, hantera efterfrågan på läkemedel och hälso- och sjukvård genom evidensbaserade protokoll för e-recept, upphandla vårdgivare från den privata sektorn på ett kostnadseffektivt sätt, modernisera it-systemen och utveckla ett nytt elektroniskt system för remittering av patienter till primär- och sekundärvård som gör det möjligt att utforma behandlingsvägar för patienterna.

    viii)

    Senast i mars 2016 anta en ny omgång stödsystem för garanterad sysselsättning med individanpassade aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder för deltagarna; härvid ska man ta hjälp av lokala partnerskap, involvera den privata och den sociala sektorn och säkerställa en effektiv och rationell användning av tillgängliga resurser.

    Förverkligandet av ett rättvisare samhälle kommer att kräva att Grekland förbättrar sina sociala system så att det finns ett verkligt socialt skyddsnät som styr de knappa resurserna till de mest behövande. Myndigheterna planerar att utnyttja tillgänglig teknisk hjälp från internationella organisationer för översynen av de sociala stöden och för införandet av den garanterade minimiinkomsten.

    4.   För att bevara den finansiella stabiliteten ska Grekland omgående vidta åtgärder för att hantera nödlidande lån och återställa likviditet och kapital i banksystemet. En rekapitalisering av bankerna bör vara slutförd före utgången av 2015, och ska åtföljas av motsvarande åtgärder för att stärka styrningen av den grekiska finansiella stabilitetsfonden (Hellenic Financial Stability Fund – HFSF) och av bankerna. Ytterligare åtgärder innefattar avvecklingen av nödlidande lån och förvaltningen av HFSF och bankerna.

    5.   För att främja tillväxt, konkurrenskraft och investeringar ska Grekland utarbeta och genomföra en rad reformer på arbetsmarknaden och produktmarknaderna (inklusive energi), som inte bara säkerställer full överensstämmelse med Europeiska unionens krav, utan också syftar till att uppnå bästa europeiska praxis. Öppnare marknader är viktiga för att skapa ekonomiska möjligheter och öka den sociala rättvisan, genom att minska spekulation och monopolbeteenden som har lett till högre priser och lägre levnadsstandard. Myndigheterna ska, i linje med sin tillväxtstrategi, öka sina insatser för att få viktiga initiativ och reformförslag att bära frukt samt utöka agendan med ytterligare ambitiösa reformer för att stödja landets återgång till hållbar tillväxt, locka till sig investeringar och skapa arbetstillfällen.

    6.   Det krävs omfattande reformer av de grekiska energimarknaderna för att bringa dem i överensstämmelse med unionens lagstiftning och politik, göra dem mer moderna och konkurrenskraftiga, minska monopolistiska avgifter och ineffektivitet, främja innovation, uppmuntra till en ökad användning av förnybara energikällor och gas och säkerställa att frukterna av dessa förändringar överförs till konsumenterna. Myndigheterna ska anta den reform av gasmarknaden och dess specifika färdplan, som bland annat ska ge alla kunder full möjlighet att byta leverantör senast 2018; myndigheterna ska till kommissionen anmäla det reformerade systemet för kapacitetsbetalningar (inbegripet en tillfällig och en permanent mekanism) och den nya marknadsordningen för elprodukter. Under alla omständigheter ska inget företag efter 2020 direkt eller indirekt tillåtas producera eller importera mer än 50 % av all el som produceras i eller importeras till Grekland.

    7.   Det ska finnas ett ambitiöst privatiseringsprogram och en investeringsfrämjande politik. Regeringen åtar sig att underlätta privatiseringsprocessen och slutföra alla nödvändiga regeringsåtgärder för att anbudsförfaranden ska kunna verkställas med framgång. I detta avseende ska regeringen slutföra alla nödvändiga åtgärder, så som överenskommits på kvartalsbasis mellan Hellenic Republic Asset Development Fund (HRADF), institutionerna och regeringen. Förteckningen över regeringens pågående åtgärder har godkänts av styrelsen för HRADF. I linje med uttalandet från eurotoppmötet den 12 juli 2015 ska en ny självständig fond (nedan kallad fonden) inrättas. Den ska inneha värdefulla grekiska tillgångar. Det övergripande målet för fonden är att förvalta värdefulla grekiska tillgångar, och att skydda, skapa och på längre sikt maximera deras värde, som ska omvandlas till pengar genom privatiseringar och på annat sätt.

    8.   En av huvudprioriteringarna i programmet ska vara att skapa en modern stat och en modern offentlig förvaltning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att göra den offentliga sektorn effektivare i att tillhandahålla grundläggande allmänna nyttigheter och offentliga tjänster. Åtgärder ska vidtas för att effektivisera rättsväsendet och öka kampen mot korruption. Reformerna ska stärka det institutionella och operativa oberoendet hos viktiga institutioner, såsom skatteförvaltningen och det statistiska institutet (Elstat).

    Artikel 3

    Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

    Utfärdat i Bryssel den 15 februari 2016.

    På rådets vägnar

    M.H.P. VAN DAM

    Ordförande


    (1)  Denna akt har ursprungligen antagits endast på engelska och har offentliggjorts i EUT L 219, 20.8.2015, s. 12.

    (2)  EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

    (3)  Se sidan 22 i detta nummer av EUT.


    Top