5.6.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/12

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom rådets förordning (EG) nr 383/2009 (2), senast ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 986/2012 (3) infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av viss tråd och vissa linor av olegerat stål för för- och efterspänning med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 46,2 %, med undantag av Kiswire Qingdao, Ltd (0 %) samt Ossen Innovation Materials Co. Joint Stock Company Ltd och Ossen Jiujiang Steel Wire Cable Co. Ltd (där tullen för bägge sattes till 31,1 %).

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande (4) om att de gällande antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla mottog kommissionen den 7 februari 2014 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Begäran ingavs av European Stress Information Service – ESIS (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av den sammanlagda produktionen i unionen av viss tråd och vissa linor av olegerat stål för för- och efterspänning.

(5)

Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättades genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 8 maj 2014 i Europeiska unionens officiella tidning  (5) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2013–31 mars 2014 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2010 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(8)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, exporterande tillverkare i Kina, importörer och användare i unionen som man visste var berörda och företrädare för Kina om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(9)

Eftersom det verkade finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer i EU, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för dessa parter i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(10)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den preliminärt hade valt ut ett stickprov av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktionen av den likadana produkten. Fem unionstillverkare ingick i stickprovet. De fem unionstillverkare som ingick i urvalet stod för 64 % av unionsindustrins totala produktion under undersökningsperioden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära stickprovet, men har inte mottagit några synpunkter. Det preliminära urvalet bekräftades därför och ansågs representativt för unionsindustrin.

(11)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt för exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer i unionen, ombads de ovannämnda parterna att ge sig till känna och till kommissionen lämna de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande. Eftersom ingen av dessa parter gav sig till känna, ansågs ett stickprovsförfarande inte nödvändigt för exporterande tillverkare och icke-närstående importörer.

(12)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse.

(13)

I detta syfte sände kommissionen ett frågeformulär till alla parter som man visste var berörda och till alla övriga parter som begärde det inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande, det vill säga kända exporterande tillverkare i Kina, kända tillverkare i åtta tredjeländer med marknadsekonomi där det finns tecken på att produktion av den likadana produkten sker, unionstillverkare som ingick i urvalet och kända användare i unionen.

(14)

Svar på frågeformulären inkom från fem EU-tillverkare som ingick i urvalet och tolv andra tillverkare. Svar på frågeformuläret mottogs från en användare. Elva användare och tre leverantörer lämnade skriftliga synpunkter. Ingen kinesisk exporterande tillverkare besvarade frågeformuläret. Tre svar på frågeformuläret mottogs från tillverkare i tredjeländer med marknadsekonomi.

(15)

Kontrollbesök genomfördes i lokalerna tillhörande följande företag:

(16)

Den berörda produkten är olegerat stål utan plätering eller överdrag, tråd av olegerat stål, pläterad eller överdragen med zink, och tvinnad tråd av olegerat stål med eller utan plätering eller överdrag med högst 18 trådar, innehållande minst 0,6 viktprocent kol, med ett största tvärmått av mer än 3 mm, klassificerade enligt KN-nummer ex 7217 10 90, ex 7217 20 90, ex 7312 10 61, ex 7312 10 65 och ex 7312 10 69, med ursprung i Kina. Galvaniserade (men utan ytterligare överdrag) sjutrådiga linor i vilka kärntrådens diameter är högst 3 % större än diametern på någon av de sex andra trådarna ska inte omfattas av gällande åtgärder eller den här översynen.

(17)

Den berörda produkten används oftast som betongarmering av byggindustrin, men återfinns också i upphängningsanordningar och snedkabelbroar. Den tillverkas av valstråd av stål med hög kolhalt som rengörs, dras, värms upp och – när det gäller linor – rullas upp i en spiral för att uppnå specifika egenskaper när det gäller diameter, motståndskraft och stabilitet.

(18)

Översynen bekräftade att tråd och linor för för- och efterspänning som tillverkas och säljs av unionsindustrin i unionen, de som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Sydafrika, som användes som jämförbart land, samt de som tillverkas i Kina och som kan säljas till unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområde.

(19)

De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(20)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(21)

Kina exporterade obetydliga volymer av den berörda produkten under översynsperioden. Det är därför inte sannolikt att dumpningen fortsätter vad gäller Kina. Bedömningen har begränsats till sannolikheten för återkommande dumpning baserat på exportpriserna till andra tredjeländer.

(22)

Såsom anges i skäl 14 erhöll kommissionen inget svar från exporterande tillverkare i Kina. Eftersom ingen kinesisk exporterande tillverkare samarbetade, grundar sig den övergripande analysen, där dumpningsberäkningen ingår, på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. De kinesiska myndigheterna underrättades följaktligen om kommissionens avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och att grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter.

(23)

Bedömningen av risken för återkommande dumpning gjordes därför med utgångspunkt i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och andra informationskällor, till exempel handelsstatistik om import och export (Eurostat, kinesisk statistik samt statistik från andra tredjeländer) och branschrapporter.

(24)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen anses Kina inte vara ett land med marknadsekonomi. I den ursprungliga undersökningen användes Turkiet som tredjeland med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet (nedan kallat jämförbart land).

(25)

I tillkännagivandet om inledande planerade kommissionen att Turkiet skulle användas som jämförbart land vid denna översyn vid giltighetstidens utgång, vilket sökanden har föreslagit. Vidare fastställde kommissionen att andra tredjeländer med marknadsekonomi som exporterade tråd och linor för för- och efterspänning till unionen var Brasilien, Indien, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea och Thailand. Dessa länder hade de högsta nivåerna av importen av tråd och linor för för- och efterspänning till unionen under 2013 (enligt uppgifter från Eurostat).

(26)

Kommissionen undersökte om det finns produktion och försäljning av tråd och linor för för- och efterspänning i de tredjeländer med marknadsekonomi för vilka det finns tecken på sådan tillverkning av tråd och linor för för- och efterspänning. Kommissionen kontaktade tillverkare och deras branschorganisationer i sju stålproducerande länder som det hänvisas till i tillkännagivandet om inledande och i Förenta staterna.

(27)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från tillverkare i Indien, Sydafrika och Turkiet. Sökanden har lämnat in en invändning att använda Indien som jämförbart land och hävdade att dess inhemska marknad är snedvriden genom statliga subventioner som gynnar stålindustrin. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från övriga berörda parter.

(28)

Kommissionen ansåg att Sydafrika var det lämpligaste jämförbara landet i denna översyn av följande skäl:

(29)

Uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet användes som grundval för fastställandet av normalvärdet för Kina, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(30)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet var representativ. Den inhemska försäljningen av den likadana produkten till oberoende kunder utgjorde minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen av tråd och linor för för- och efterspänning till tredjeländer som användes vid beräkningen av dumpningen under översynsperioden. På grundval av detta var den samarbetsvilliga tillverkarens totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden i det jämförbara landet representativ.

(31)

Därefter identifierades de produkttyper som sålts på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till de tredjeländer som användes i beräkningen av dumpningen.

(32)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för beräkningen av normalvärdet enligt artikel 2.4 i grundförordningen.

(33)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(34)

I detta fall är normalvärdet det viktade genomsnittet av priserna för all inhemsk försäljning av produkttypen under översynsperioden.

(35)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för endast den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under översynsperioden, om

(36)

För en produkttyp där ingen inhemsk försäljning på den inhemska marknaden i det jämförbara landet kunde hittas, konstruerades normalvärdet genom att man till de viktade genomsnittliga produktionskostnaderna för den likadana produkten lade ett visst belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(37)

I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen baserades detta belopp på faktiska uppgifter, från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet, om tillverkning och försäljning av den likadana produkten, vid normal handel.

(38)

Eftersom ingen exporterande producent i Kina samarbetade, måste exportpriset i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(39)

Kommissionen analyserade statistiken från Eurostat. Importen från Kina av produkten var mycket begränsad och priserna ansågs därför inte vara representativa.

(40)

Kommissionen analyserade den kinesiska handelsstatistiken. Denna statistik klassificeras den berörda produkten enligt HS-nummer som omfattade andra produkter av ett betydligt högre värde, såsom produkter av rostfritt stål och linor av stål. Kommissionen ansåg därför att den kinesiska handelsstatistiken inte kunde användas för att fastställa den berörda produktens troliga exportpris.

(41)

Kommissionen valde ut länder som stod för den största importen av den kinesiska exporten enligt HS-numren, inklusive den berörda produkten (Brasilien, Japan, Malaysia, Sydkorea, Förenta staterna och Vietnam). Kommissionen har vidare undersökt om importstatistiken i dessa länder gör det möjligt att identifiera tråd och linor för för- och efterspänning som den berörda produkten och visade att en sådan tråd och linor för för- och efterspänning hade importerats i stora volymer. Eftersom endast handelsstatistiken för vissa av dessa länder uppfyller dessa två kriterier, fastställdes det sannolika exportpriset på grundval av sådan handelsstatistik om import från Kina.

(42)

Normalvärdet och det sannolika exportpriset jämfördes på nivån fritt ombord Kina.

(43)

I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen togs hänsyn till olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet för att en rättvis jämförelse skulle kunna göras. Justeringar för olikheter i transportkostnader, försäkringskostnader, moms som inte återbetalas, exportkostnader, rabatter och avdrag gjordes där detta var nödvändigt.

(44)

På grundval av ovanstående fastställdes den sannolika dumpningsmarginalen i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen till 27,2 %.

(45)

Eftersom ingen exporterande producent i Kina samarbetade har följande källor använts:

(46)

Den kinesiska stålindustrin är känd som den ojämförligt största i världen. Enligt uppgifter från den sökande hade Kina 2013 en årsproduktion på mellan 2,5 och 3 miljoner ton tråd och linor för för- och efterspänning och en beräknad kapacitet på mellan 4 och 5 miljoner ton. Av denna produktion exporterades mellan 1 och 1,5 miljoner ton till tredjeländer och mellan 1 och 2 miljoner ton såldes på den inhemska marknaden. Import av tråd och linor för för- och efterspänning till Kina var försumbar. Den outnyttjade produktionskapaciteten i Kina (dvs. mellan 1,5 och 2 miljoner ton) är minst tre gånger större än unionsmarknadens storlek.

(47)

Sökanden uppskattar att produktionskapaciteten för tråd och linor för för- och efterspänning i Kina uppgår till långt mer än 11 miljoner ton per år. Med en inhemsk försäljning och exportförsäljning på mellan 6 och 7 miljoner ton per år skulle den totala outnyttjade kapaciteten överstiga 4 miljoner ton.

(48)

Innan åtgärderna infördes, ökade importen från Kina sjufaldigt inom tre år och uppgick till närmare 87 000 ton (dvs. 8,2 % av förbrukningen under den ursprungliga undersökningen, men 17 % av förbrukningen på unionsmarknaden under översynsperioden).

(49)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, finns det en överhängande risk för att de exporterande producenterna i Kina kommer att sälja betydande mängder tråd och linor för för- och efterspänning till unionsmarknaden.

(50)

Eftersom ingen exporterande producent i Kina samarbetade, baseras slutsatserna på tillgängliga uppgifter. Bedömningen av risken för omläggning av handeln till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra, baseras således på allmänt tillgängliga källor.

(51)

Unionsmarknaden är betydande och var uppskattningsvis värd 365 miljoner euro under översynsperioden. Dessutom fastställdes i denna undersökning att i förhållande till unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris var den kinesiska exportens underprissättning för de berörda tredjeländer som avses i skäl 41 47 %. Dessa prisskillnader visar tydligt unionsmarknadens attraktionskraft och kinesernas förmåga att konkurrera med priserna om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(52)

Efter meddelandet av uppgifter lämnade de berörda parterna uppgifter som, tillsammans med priserna på unionsmarknaden, belyser unionsmarknadens attraktionskraft. Uppgifterna omfattade följande:

Dessa uppgifter visar att priset inte är den enda faktorn som gör unionsmarknaden attraktiv för kinesiska exportörer.

(53)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det finns en betydande risk för omläggning av handeln från mindre attraktiva tredjeländer till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(54)

Mot bakgrund av den outnyttjade kapaciteten i Kina och den attraktiva unionsmarknaden kan man dra slutsatsen att det finns en betydande risk för att den kinesiska exporten av den berörda produkten till dumpade priser skulle öka om de gällande åtgärderna skulle upphöra.

(55)

Den likadana produkten tillverkades av 21 unionstillverkare under skadeundersökningsperioden. Dessa 21 företag utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(56)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden och importen från Kina och andra tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat på Taricnivå (EU:s integrerade tulltaxa).

(57)

På denna grundval utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukningen i unionen

(58)

Unionsförbrukningen sjönk med 12 % under skadeundersökningsperioden. Denna efterfrågeminskning inträffade huvudsakligen under 2011–2012 och avspeglar en allmän trend i byggnadssektorn i efterdyningarna av finanskrisen.

(59)

Volymen och marknadsandelen för importen från Kina fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(60)

Importvolymen till unionen från det berörda landet och marknadsandelen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel i fråga om Kina

(61)

Införandet av antidumpningsåtgärder stoppade nästan helt och hållet den kinesiska importen. Under skadeundersökningsperioden var importen från Kina mycket låg med en minskning från 676 ton 2010 (0,1 % av unionsmarknaden) till 99 ton under översynsperioden.

(62)

Den mycket begränsade försäljningen av den berörda produkten från Kina till unionen under översynsperioden kunde inte användas som underlag för en meningsfull slutsats.

(63)

Eftersom det inte var möjligt att använda den kinesiska handelsstatistiken över den kinesiska exporten till andra marknader (se skäl 40 ovan), fastställdes det troliga exportpriset på grundval av vissa tredjeländers handelsstatistik om import från Kina av tråd och linor för för- och efterspänning (se skäl 41 ovan).

(64)

En jämförelse gjordes mellan de priser för den likadana produkten som tillverkades och såldes av unionsindustrin och priserna på tråd och linor för för- och efterspänning som tillverkas i Kina och som såldes till vissa tredjeländer, justerat till cif-priset vid unionens gräns.

(65)

Prisjämförelsen visade en betydande sannolik prisunderskridandemarginal på 47 %.

(66)

Volymen, marknadsandelen och priserna på importen från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel från andra tredjeländer

(67)

Importen från andra tredjeländer än Kina var relativt stabil med en marknadsandel på mellan 4,6 % och 5,9 % under skadeundersökningsperioden. Mer än hälften av denna import kom från Thailand och Sydafrika. Andra exporterande länder var bland andra Indien, Ryssland och Ukraina.

(68)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrin.

(69)

Den totala produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70)

Unionsproduktionen sjönk med 12 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom unionsindustrins marknadsandel låg på en stabil nivå, följde produktionen nära utvecklingen av förbrukningen av den berörda produkten på unionsmarknaden.

(71)

Unionsindustrin reagerade på denna minskning av produktionsvolymen genom betydande omstruktureringsåtgärder. Omstruktureringen ledde till en minskning av produktionskapaciteten med 18 % under skadeundersökningsperioden, vilket översteg efterfrågeminskningen.

(72)

Som en följd av detta förbättrades kapacitetsutnyttjandet från 66 % till 70 % under skadeundersökningsperioden. Det var dock fortfarande lägre än optimala nivåer, vilket tyder på en ihållande överkapacitet i unionsindustrin.

(73)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(74)

Unionsindustrins försäljningsvolym av den likadana produkten minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden, vilket är i linje med utvecklingen av förbrukningen i unionen.

(75)

Unionsindustrins marknadsandel var dessutom i stort sett oförändrad under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins genomsnittspris låg 10 % under det genomsnittliga priset på import från tredjeland under de senaste tre åren av skadeundersökningsperioden och var i princip på den nivån före skadeundersökningsperioden.

(76)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade i samma takt som förbrukningen i unionen, vilket ledde till en stabil marknadsandel på 95,2 %.

(77)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(78)

Som en följd av omstruktureringen av industrin, minskade sysselsättningen i unionsindustrin kraftigt under skadeundersökningsperioden, från 1 580 anställda under 2010 till 1 267 anställda under översynsperioden.

(79)

Produktiviteten ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde på att nedgången i sysselsättningen var kraftigare än minskningen av unionstillverkningen.

(80)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser för icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Genomsnittliga försäljningspriser i unionen

(81)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen mellan 2010 och 2011 och den därpå följande prisnedgången under det följande året berodde främst på ökade råvarukostnader. Den nedgång som följde är mer kopplad till prispress på grund av den kombinerade effekten av lägre unionsförbrukning och överkapacitet i unionsindustrin.

(82)

Totalt sett minskade produktionskostnaden per enhet med 7 % under skadeundersökningsperioden. Som nämns ovan låg ökade råvarukostnader bakom ökningen under de första två åren. Tack vare betydande insatser i fråga om omstrukturering, förbättring av kapacitetsutnyttjandet och produktiviteten, lyckades industrin balansera kostnaderna för produktionen och det genomsnittliga försäljningspriset under översynsperioden.

(83)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(84)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 6 %. Förutom påverkan från inflationen är detta främst ett tecken på att förlusten av arbetstillfällen främst sker i länder med låga lönekostnader och de ansträngningar som gjorts för att förbättra produktiviteten.

(85)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

(86)

Totalt sett ökade det utgående lagret med 8 % under skadeundersökningsperioden. Utgående lager som andel av produktionen låg dock kvar på en stabil och låg procentandel av unionens produktion.

(87)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(88)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Den totala lönsamheten för tillverkarna i urvalet förbättrades under skadeundersökningsperioden från en mycket låg nivå på – 3,2 % för att nå break-even under översynsperioden.

(89)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att finansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet uppvisade samma tendens som lönsamheten, dvs. en kontinuerlig förbättring under skadeundersökningsperioden, med en tydlig förbättring under de senaste tre perioderna fram till översynsperioden.

(90)

Investeringarna minskade med 48 % under skadeundersökningsperioden. De utgjordes huvudsakligen av investeringar som var nödvändiga för underhåll.

(91)

Liksom för de övriga finansiella indikatorerna var räntabiliteten för produktionen och försäljningen av den likadana produkten negativ, men hade förbättrats sedan 2011. Skillnaden i procent för de andra finansiella indikatorerna avslöjar unionsindustrins låga kapitalintensitet och minskningen av nettotillgångarna som beror på låga investeringar.

(92)

I ett ekonomiskt sammanhang som präglas av en begränsad tillgång till finansiering, särskilt för industrier med anknytning till byggsektorn, och med beaktande av unionsindustrins ekonomiska situation, var dess förmåga att anskaffa nytt kapital extremt begränsad.

(93)

Undersökningen visade att det var sannolikt för återkommande dumpning med betydande marginaler. Dumpningsmarginalens storlek kan därför inte anses vara försumbar.

(94)

De makroekonomiska indikatorer som granskas ovan visar att unionsindustrins situation fortfarande är mycket sårbar och utsatt, även om antidumpningsåtgärderna delvis har fått avsett resultat genom att den skada som unionstillverkarna lidit har kunnat undanröjas. Under skadeundersökningsperioden minskade produktionsvolymen med 12 %, försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i EU med 12 % och sysselsättningen med 20 %. Under skadeundersökningsperioden gick unionsindustrin med förlust. Någon egentlig återhämtning från tidigare dumpning kunde således inte konstateras och kommissionen anser att unionsindustrin fortfarande är mycket sårbar för de skadliga effekterna av dumpad import på unionsmarknaden.

(95)

De viktigaste skadeindikatorerna uppvisade en negativ trend när det gäller konsekvenserna av krisen inom byggsektorn. Förbrukningen, produktionsvolymen och försäljningen minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden.

(96)

Åtgärderna har dock gett resultat i fråga om unionsindustrins förmåga att klara krisen och göra en betydande insats för omstrukturering, vilket visat sig genom en minskning av produktionskapaciteten och antalet anställda.

(97)

Tecken på förbättring har blivit allt tydligare under de sista åren av skadeundersökningsperioden, då en ökning av produktivitet och kapacitetsutnyttjande kan konstateras. Dessutom har produktionskostnaderna kunnat fås att ligga nära det genomsnittliga försäljningspriset.

(98)

Unionsindustrins situation är dock fortfarande bräcklig. Även om de flesta ekonomiska indikatorer förbättrades har de inte nått en hållbar nivå. Konsumtionen och priserna är fortfarande låga och det finns tecken på ihållande överkapacitet i unionen.

(99)

Syftet med antidumpningsåtgärderna har delvis uppnåtts genom att en del av den skada som uppstod till följd av den dumpade importen från Kina har undanröjts. Även om ekonomiska indikatorer som lönsamhet och räntabilitet har förbättrats under skadeundersökningsperioden, förblev de negativa. Även kassaflödet förbättrades och blev svagt positivt. Det står därför klart att unionsindustrin fortfarande inte återhämtat sig fullständigt från effekterna av den tidigare dumpningen och fortfarande befinner sig i en bräcklig situation, vilket innebär att den är mycket sårbar för en eventuellt återkommande dumpad import.

(100)

Även om unionsindustrins bräckliga situation betraktades som en väsentlig skada, kan den inte tillskrivas importen från Kina som representerar en marknadsandel på mindre än 1 % på unionsmarknaden. I avsaknad av prispressen från Kina har unionsindustrin kunnat bibehålla sin marknadsandel och minska sina förluster.

(101)

Unionsindustrins situation har förbättrats men är fortfarande bräcklig. Under hela skadeundersökningsperioden var den kinesiska importen försumbar. Som beskrivs i skälen 20–54 har undersökningen visat att det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(102)

För att bedöma sannolikheten för att skadan återkommer om de gällande åtgärderna upphör, analyserade kommissionen den kinesiska exportens eventuella inverkan på unionsmarknaden och på unionsindustrin i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(103)

Analysen inriktades på de kinesiska exporterande tillverkarnas outnyttjade kapacitet och deras prissättning vid export till andra länder.

(104)

Som sägs i skäl 46 uppskattades den totala outnyttjade kapaciteten för tillverkning av tråd och linor för för- och efterspänning i Kina till ca 1,7 miljoner ton 2013. Kapaciteten var långt högre än unionens totala förbrukning under samma period.

(105)

En rimlig slutsats är att om åtgärderna skulle upphävas, skulle åtminstone en del av denna outnyttjade kapacitet med största sannolikhet riktas till unionsmarknaden.

(106)

Såsom sägs i skäl 48 ökade importen från Kina, innan de gällande åtgärderna infördes, sjufaldigt inom tre år och uppgick till närmare 87 000 ton, dvs. 8,2 % av förbrukningen under den ursprungliga undersökningen eller 17 % av den nuvarande förbrukningen på unionsmarknaden. Detta visar den kinesiska importens förmåga att snabbt komma in på unionsmarknaden om inga åtgärder finns.

(107)

Såsom nämns i skäl 65 är det troligt att de kinesiska importpriserna utan antidumpningstullar kommer att underskrida unionsindustrins försäljningspriser med hög marginal (47 %). Denna mycket höga sannolika prisunderskridandemarginal, som grundas på en jämförelse mellan de kinesiska exportpriserna till tredjeländer och unionsindustrins priser, innebär att unionsmarknaden är attraktivare än andra tredjeländers marknader för kinesisk export. Faktum är att om åtgärderna upphör att gälla, skulle de kinesiska exporterande tillverkarna kunna exportera till unionen till priser som ligger över priserna till tredjeländer samtidigt som man fortfarande underskred unionsindustrins priser.

(108)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna, i avsaknad av åtgärder, sannolikt kommer att öka prispressen och sin marknadsandel på unionsmarknaden, och därmed förvärra den skada som unionsindustrin lidit.

(109)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten, dvs. uppskattningen av de kinesiska exporterande tillverkarnas outnyttjade kapacitet, och de förväntade prisnivåerna på kinesisk import, dras slutsatsen att ett upphörande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till att skadan återkommer, och ytterligare skulle förvärra unionsindustrins bräckliga situation på grund av en sannolik ökning av kinesisk import till dumpade priser som underskrider unionsindustrins försäljningspriser.

(110)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla berörda parters olika intressen, bland annat unionsindustrins, importörernas, leverantörernas och användarnas.

(111)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter enligt artikel 21.2 i grundförordningen.

(112)

Mot denna bakgrund undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(113)

Undersökningen visade att det var sannolikt att den väsentliga skadan skulle återkomma om åtgärderna mot kinesisk import skulle upphöra.

(114)

Om åtgärderna bibehålls kan man förvänta sig att unionsindustrin kommer att kunna fortsätta sin omstrukturering fullt ut och slutligen förbättra sin lönsamhet.

(115)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina.

(116)

Ingen importör/handlare gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande.

(117)

Även om det inte kan uteslutas att införandet av åtgärderna har haft en negativ inverkan på deras verksamhet, är importörer inte beroende av Kina och kan handla tråd och linor för för- och efterspänning från andra leverantörsländer, t.ex. Thailand eller Sydafrika.

(118)

Tre leverantörer uttryckte sitt stöd för åtgärderna. Två av dem var valstrådtillverkare och hade kopplingar till den sökande. Det tredje företaget tillhandahåller dragsmörjmedel och kemikalier till unionsindustrin.

(119)

Den valstråd som säljs till unionsindustrin utgör en liten del av omsättningen i sektorn och ett upphävande av åtgärderna förväntas därför inte ha någon betydande inverkan på leverantörerna. Det ligger därför i valstrådtillverkarnas intresse att bibehålla åtgärderna.

(120)

Tolv användare gav sig till känna i denna undersökning för att visa sitt stöd för åtgärderna, bland dem ett företag som står för stora inköp av den likadana produkten.

(121)

Ingen användare svarade fullständigt på vårt frågeformulär. Den inledande undersökningen visade dock att tråd och linor för för- och efterspänning utgjorde 5 % av deras produktionskostnader och mindre än 1 % slutkundernas av produktionskostnader.

(122)

I avsaknad av åtgärder mot andra länder än Kina, har användare tillgång till alternativa försörjningskällor. Dessutom har de största unionstillverkarna inbördes nästan lika stora marknadsandelar, vilket upprätthåller en hög nivå av intern konkurrens.

(123)

De användare som gav sig till känna oroade sig för att ett upphävande av åtgärderna skulle destabilisera unionsindustrin och därför påverka leveranskedjans tillförlitlighet. De fäste större vikt vid försörjningstrygghet än eventuella kostnadsbesparingar.

(124)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen det inte finns några tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina.

(125)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder, som infördes genom förordning (EG) nr 383/2009 och som tillämpas på import av viss tråd och vissa linor av olegerat stål för för- och efterspänning med ursprung i Folkrepubliken Kina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(126)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i den här förordningen gäller endast import av den berörda produkten som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten som producerats av något annat företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i den här förordningens normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, ska inte omfattas av dessa satser utan i stället av den tullsats som gäller för ”Alla övriga företag”.

(127)

Ett företag kan begära tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser om den senare ändrar namn. Denna begäran ska riktas till kommissionen (6). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(128)

Denna förordning överensstämmer med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.