18.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 272/39

(1)

Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på ökad samordning av den ekonomiska politiken. Strategin fokuserar på de nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i Europa.

(2)

Den 14 juli 2015 antog rådet, på grundval av kommissionens förslag, en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2). Tillsammans utgör dessa de integrerade riktlinjer som medlemsstaterna uppmanades att beakta i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)

Den 8 juli 2014 antog rådet en rekommendation (3) om Estlands nationella reformprogram för 2014 och avgav ett yttrande om Estlands uppdaterade stabilitetsprogram för 2014. Den 28 november 2014 avgav kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 (4) ett yttrande om Estlands utkast till budgetplan för 2015.

(4)

Den 28 november 2014 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som markerar inledningen av 2015 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen även på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (5) rapporten om varningsmekanismen, i vilken Estland inte identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(5)

Den 18 december 2014 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att främja investeringar, intensifiera strukturreformerna och fortsätta med en ansvarsfull, tillväxtfrämjande konsolidering av de offentliga finanserna.

(6)

Den 26 februari 2015 offentliggjorde kommissionen 2015 års landsrapport för Estland. Den innehöll en bedömning av hur väl Estland har lyckats med de landspecifika rekommendationer som antogs den 8 juli 2014.

(7)

Estland lade inte fram något nationellt reformprogram innan tidsfristens utgång.

(8)

Estland omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Den tillträdande regeringen lade inte fram något stabilitetsprogram innan tidsfristens utgång. På grundval av kommissionens vårprognos 2015 förväntas det nominella överskottet som noterades 2014 vändas till ett underskott på 0,2 % av BNP 2015 och 0,1 % av BNP 2016. Den offentliga skuldkvoten antas gradvis minska från 10,6 % av BNP 2014 till under 10 % av BNP 2016. På grundval av kommissionens vårprognos 2015 finns det en risk för en viss avvikelse från det medelfristiga målet 2015 eftersom det strukturella saldot antas avvika från det medelfristiga målet med 0,4 % av BNP. Avvikelsen förefaller bli betydande 2016 då en förbättring med 0,4 % av BNP skulle vara nödvändig men det strukturella saldot antas försämras med 0,3 % av BNP. Det kommer därför att krävas ytterligare åtgärder under 2015 och 2016. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av stabilitetsprogrammet och med beaktande av kommissionens vårprognos 2015, att det finns en risk för att Estland inte kommer att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

(9)

Estlands sysselsättningsgrad uppgick till 74,5 % av befolkningen i arbetsför ålder under det tredje kvartalet 2014 och arbetslösheten sjönk till 7,6 %, vilket är den lägsta nivån sedan 2009. Andelen långtidsarbetslösa ligger långt under genomsnittet för EU. Den minskande arbetskraften, i kombination med den låga arbetsproduktiviteten, blir dock en utmaning på medellång till lång sikt. Genomförandet av den omfattande arbetskapacitetsreformen inleddes först nyligen. Ett antal skatterelaterade åtgärder har vidtagits för att öka deltagandet på arbetsmarknaden, men dessa är inte specifikt inriktade på låginkomsttagare. Löneskillnaderna mellan könen hör till de största i unionen. Bristen på barnomsorg gör det svårare för unga föräldrar, särskilt mödrar, att återvända till arbetsmarknaden. Andelen studenter i lärlingsutbildning på arbetsplatser är också låg. Det råder brist på personer med examen i naturvetenskap och teknik. Kvaliteten på de lokala socialtjänsterna är ojämn.

(10)

Regeringen antog en strategi för livslångt lärande i början av 2014 och program för att genomföra denna strategi lades fram i mars 2015. En reform av läroplanerna för yrkesutbildningen pågår och deltagandet i livslångt lärande har ökat. Lagar om vuxenutbildning och om reglerade yrken antogs av parlamentet i början av 2015. Att höja yrkesutbildningens och lärlingsprogrammens attraktionskraft fortsätter att vara en utmaning. System för forskning och innovation och samarbetet mellan näringslivet, den högre utbildningen och forskningsinstitutioner har förbättrats. Emellertid tycks det offentliga stödet för forskning och innovation, inom ramen för forsknings-, utvecklings- och innovationsstrategin samt tillväxtstrategin för entreprenörskap, sakna samordning och bör inriktas på ett begränsat antal områden för smart specialisering. Systemet för högre utbildning, särskilt när det gäller vetenskap och teknik, måste fortfarande anpassas bättre till behoven hos företag och forskningsinstitut. Investeringar i immateriella rättigheter är låg och få företag samarbetar med forskningsinstitutioner.

(11)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Estlands ekonomiska politik och offentliggjort den i 2015 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt uppföljningen av de rekommendationer Estland har fått tidigare år. Kommissionen har inte bara beaktat programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Estland, utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–3 nedan.

(12)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet och dess yttrande (6) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

(13)

I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På dessa grunder har rådet utfärdat särskilda rekommendationer som riktar sig till de medlemsstater som har euron som valuta (7). I egenskap av ett land som har euron som valuta bör Estland också se till att de rekommendationerna genomförs fullständigt och i tid.

1.

Undvika att avvika från det finanspolitiska medelfristiga budgetmålet under 2015 och 2016.

2.

Öka deltagandet på arbetsmarknaden, bland annat genom att genomföra arbetskapacitetsreformen. Öka incitamenten för att arbeta genom åtgärder riktade mot låginkomsttagare. Vidta åtgärder för att minska löneskillnaderna mellan könen. Säkerställa socialtjänster av hög kvalitet och tillgänglig barnomsorg på lokal nivå.

3.

Öka deltagandet i yrkesutbildning, och dess relevans för arbetsmarknaden, särskilt genom att förbättra tillgången på lärlingsplatser. Fokusera det offentliga stödet till forskning och innovation på ett samordnat genomförande av ett begränsat antal områden för smart specialisering.