1.

Kommissionen och l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires ska anmäla planerade nödvaccineringar till varandra. I mycket akuta situationer får dock anmälan gälla ett redan fattat beslut och formerna för genomförandet av det. I samtliga fall ska samråd ske så snart som möjligt inom gemensamma veterinärkommittén.

2.

I enlighet med artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på webbplatsen för l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires.

3.

Gemensamt referenslaboratorium för diagnos av mul- och klövsjukevirus ska vara The Pirbright Institute, Pirbright Laboratory, Ash Road, Pirbright, Surrey, GU24 0NF, United Kingdom. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i bilaga XVI till direktiv 2003/85/EG.

1.

Kommissionen och l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires ska anmäla planerade nödvaccineringar till varandra. Samråd ska ske så snart som möjligt inom gemensamma veterinärkommittén.

2.

l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires frågor ska när så krävs och med tillämpning av artikel 117.5 i epizootiförordningen utfärda tekniska tillämpningsföreskrifter för märkning och behandling av kött från skydds- och övervakningszoner.

3.

Med tillämpning av artikel 121 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en plan för utrotning av klassisk svinpest hos viltlevande svin enligt artiklarna 15 och 16 i direktiv 2001/89/EG.

4.

Med tillämpning av artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på webbplatsen för l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires.

5.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 21 i direktiv 2001/89/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

6.

Om så krävs ska l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires, med tillämpning av artikel 89.2 i epizootiförordningen, utfärda tekniska tillämpningsföreskrifter för den serologiska kontrollen av svin i skydds- och övervakningszoner i enlighet med kapitel IV i bilagan till kommissionens beslut 2002/106/EG (3).

7.

Det gemensamma referenslaboratoriet för klassisk svinpest ska vara Institut für Virologie der Tierärztlichen Hochschule Hannover, 15 Bünteweg 17, 30559, Hannover, Deutschland. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i bilaga IV till direktiv 2001/89/EG.

1.

Europeiska unionens referenslaboratorium för afrikansk svinpest ska vara Centro de Investigación en Sanidad Animal, 28130 Valdeolmos, Madrid, España. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i bilaga V till direktiv 2002/60/EG.

2.

Med tillämpning av artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på webbplatsen för l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires.

3.

Om så krävs ska l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires, med tillämpning av artikel 89.2 i epizootiförordningen, utfärda tekniska tillämpningsföreskrifter i överensstämmelse med bestämmelserna i kommissionens beslut 2003/422/EG (5) när det gäller diagnostiska metoder för afrikansk svinpest.

4.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 20 i direktiv 2002/60/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Om en synnerligen allvarlig epizooti utvecklas i Schweiz, ska gemensamma veterinärkommittén sammankallas för att undersöka situationen. De behöriga schweiziska myndigheterna förbinder sig att vidta nödvändiga åtgärder mot bakgrund av resultaten av denna undersökning.

2.

Det gemensamma referenslaboratoriet för afrikansk hästpest ska vara Laboratorio de Sanidad y Producción Animal, Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación, 28110 Algete, Madrid, España. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i bilaga III till direktiv 92/35/EEG.

3.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 16 i direktiv 92/35/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

4.

I enlighet med artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på webbplatsen för l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires.

1.

Europeiska unionens referenslaboratorium för fågelinfluensa ska vara Animal Health and Veterinary Laboratory Agency AHVLA Corporate Headquarters (Weybridge), Woodham Lane, New Haw, Addlestone, Surrey, KT15 3NB, United Kingdom. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de funktioner och uppgifter som fastställs i punkt 2 i bilaga VII till direktiv 2005/94/EG.

2.

I enlighet med artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på webbplatsen för l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires.

3.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 60 i direktiv 2005/94/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Europeiska unionens referenslaboratorium för Newcastlesjukan är Animal Health and Veterinary Laboratory Agency AHVLA Corporate Headquarters (Weybridge), Woodham Lane, New Haw, Addlestone, Surrey, KT15 3NB, United Kingdom. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i bilaga V till direktiv 92/66/EEG.

2.

Med tillämpning av artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på webbplatsen för l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires.

3.

Gemensamma veterinärkommittén ska svara för de upplysningar som avses i artiklarna 17 och 19 i direktiv 92/66/EEG.

4.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 22 i direktiv 92/66/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Odling av platta ostron förekommer för närvarande inte i Schweiz. Om bonamiosis eller marteilios. skulle uppträda, förbinder sig l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires att, med stöd av artikel 57 i den schweiziska epizootilagen, vidta de nödåtgärder som krävs enligt unionslagstiftningen.

2.

För att bekämpa sjukdomar hos fiskar och blötdjur tillämpar Schweiz epizootiförordningen, särskilt artiklarna 61 (skyldigheter för innehavare av fiskerättigheter och för fiskerikontrollorganen), 62–76 (allmänna bekämpningsåtgärder), 277–290 (särskilda åtgärder i fråga om sjukdomar hos vattenlevande djur, diagnoslaboratorium) och 291 (epizootier som ska övervakas).

3.

Europeiska unionens referenslaboratorium för kräftdjurssjukdomar ska vara Centre for Environment, Fisheries & Aquaculture Science (CEFAS), Weymouth Laboratory, United Kingdom. Europeiska unionens referenslaboratorium för fisksjukdomar ska vara Veterinærinstituttet, Danmarks Tekniske Universitet, Hangøvej 2, 8200 Århus, Danmark. Europeiska unionens referenslaboratorium för sjukdomar hos blötdjur ska vara Laboratoire IFREMER, BP 133, 17390 La Tremblade, France. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av dessa beslut. Laboratorierna ska ha de funktioner och uppgifter som fastställs i del I i bilaga VI till direktiv 2006/88/EG.

4.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 58 i direktiv 2006/88/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Europeiska unionens referenslaboratorium för transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE) ska vara Animal Health and Veterinary Laboratory Agency AHVLA Corporate Headquarters (Weybridge), Woodham Lane, New Haw, Addlestone, Surrey, KT15 3NB, United Kingdom. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i kapitel B i bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001.

2.

I enlighet med artikel 57 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan för genomförande av åtgärder för bekämpning av TSE.

3.

I enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 999/2001 ska alla djur i Europeiska unionens medlemsstater som misstänks vara smittade med TSE vara föremål för officiella restriktioner vad avser förflyttning i avvaktan på att resultaten av den behöriga myndighetens kliniska och epidemiologiska undersökning blir tillgängliga, eller avlivas för laboratorieundersökning under officiell kontroll.

I enlighet med artiklarna 179b och 180a i epizootiförordningen ska Schweiz förbjuda slakt av djur som misstänks vara smittade av någon form av TSE. De misstänkta djuren ska avlivas på ett oblodigt sätt och förbrännas, och därefter ska hjärnan undersökas i det schweiziska referenslaboratoriet för TSE.

I enlighet med artikel 10 i epizootiförordningen ska Schweiz identifiera nötkreaturen med hjälp av ett enhetligt, tydligt och permanent identifikationssystem som gör det möjligt att spåra dem tillbaka till deras moderdjur och ursprungsbesättning och att konstatera att de inte är avkommor av hondjur som misstänks vara eller kor som är smittade av bovin spongiform encefalopati (BSE).

I enlighet med artikel 179c i epizootiförordningen ska Schweiz slakta djur som är smittade av BSE, senast i slutet av produktionsfasen, alla nötkreatur som fötts under perioden ett år före och ett år efter det smittade djuret och som under den tiden tillhört besättningen, liksom djur som är avkommor av kor med BSE och som fötts under de två år som föregått diagnosen.

4.

I enlighet med artikel 180b i epizootiförordningen ska Schweiz avliva djur som är smittade av skrapie, deras mödrar, avkommor i rakt nedstigande led från smittade mödrar, liksom alla andra får och alla andra getter i besättningen med undantag för

I undantagsfall, när det rör sig om raser med ett litet antal djur, kan man avstå från att avliva hela besättningen. I sådana fall ska besättningen ställas under officiell veterinärövervakning under två år, och under den tiden ska djuren genomgå en klinisk undersökning två gånger om året. Om några djur skulle avlivas under denna period, ska deras huvuden inklusive tonsillerna undersökas på det schweiziska referenslaboratoriet för TSE.

Dessa åtgärder ska ses över utifrån resultaten av övervakningen av djurens hälsa. Särskilt ska övervakningsperioden förlängas om ett nytt fall av sjukdomen skulle konstateras inom besättningen.

Om BSE bekräftas hos får eller getter förpliktar sig Schweiz att tillämpa de åtgärder som föreskrivs i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001.

5.

I enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 999/2001 förbjuder Europeiska unionens medlemsstater att djur inom animalieproduktionen som hålls, göds eller föds upp för produktion av livsmedel utfodras med bearbetat animaliskt protein. Europeiska unionens medlemsstater tillämpar också ett förbud mot utfodring av idisslare med animaliskt protein.

I enlighet med artikel 27 i förordningen om bortskaffande av animaliska biprodukter (OESPA) har Schweiz infört ett totalförbud mot att lantbruksdjur utfordras med animaliskt protein.

6.

I enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 999/2001 och med kapitel A i bilaga III till den förordningen ska varje medlemsstat i Europeiska unionen genomföra ett årligt övervakningsprogram för BSE. I detta program ska det ingå ett snabbtest för BSE som ska utföras på samtliga nötkreatur som är äldre än 24 månader och som nödslaktats, dött på gården eller befunnits vara sjuka vid kontroll före slakt samt på alla djur som är äldre än 30 månader och som slaktats för att användas som livsmedel.

De snabbtest för BSE som Schweiz använder förtecknas i kapitel C i bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001.

I enlighet med artikel 176 i epizootiförordningen är det obligatoriskt för Schweiz att utföra snabbtest för BSE på samtliga nötkreatur som är äldre än 48 månader som har dött eller som avlivats i andra syften än slakt, förts till slakteriet för att de varit sjuka eller råkat ut för en olycka.

7.

I enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 999/2001 och med kapitel A i bilaga III till den förordningen ska varje medlemsstat i Europeiska unionen genomföra ett årligt övervakningsprogram för skrapie.

I enlighet med artikel 177 i epizootiförordningen har Schweiz infört ett övervakningsprogram för TSE hos får och getter som är äldre än tolv månader. Djur som nödslaktats, dött på gården eller befunnits vara sjuka vid besiktning före slakt samt djur som slaktats för att användas som livsmedel undersöktes under perioden juni 2004–juli 2005. Eftersom alla provsvar har visat sig vara negativa när det gäller BSE fortsätter man övervakningen via stickprov av kliniskt misstänkta djur, nödslaktade djur och djur som dött på gården.

Erkännandet av likheterna mellan lagstiftningarna när det gäller övervakning av TSE hos får och getter kommer att ses över inom gemensamma veterinärkommittén.

8.

De uppgifter som avses i artikel 6 och i kapitel B i bilaga III samt i punkt 3.III i bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 är gemensamma veterinärkommitténs ansvar.

9.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 21 i förordning (EG) nr 999/2001 och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Från och med den 1 januari 2003 och i enlighet med förordningen av den 10 november 2004 om beviljande av bidrag till kostnader för bortskaffande av animaliska biprodukter (RS 916.407) har Schweiz tillämpat ett ekonomiskt incitament för de gårdar där nötkreaturen föds och de slakterier där nötkreaturen slaktas om de respekterar de regler som gäller anmälan om förflyttning av djur i gällande lagstiftning.

2.

I enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 999/2001 och med punkt 1 i bilaga XI till den förordningen ska varje medlemsstat i Europeiska unionen avlägsna och destruera specificerat riskmaterial.

I förteckningen över specificerat riskmaterial som ska avlägsnas från nötkreatur ingår skalle utom underkäke men med hjärna och ögon, ryggmärg från nötkreatur som är äldre än tolv månader, ryggrad utom svanskotor, hals-, bröst- och ländkotornas tagg- och tvärutskott, den mediala korsbenskammen och korsbenets "vingar", men inklusive dorsalrotsganglier och ryggmärg från nötkreatur som är äldre än 24 månader, samt tonsiller, tarmar från tolvfingertarmen till rektum och tarmkäx från nötkreatur i alla åldrar.

I förteckningen över specificerat riskmaterial som ska avlägsnas från får och getter ingår skalle med hjärna och ögon, tonsiller och ryggmärg från djur som är äldre än tolv månader eller som har en permanent framtand som kommit fram genom tandköttet, samt mjälte och ileum från djur i alla åldrar.

I enlighet med artikel 179d i epizootiförordningen och artikel 4 i förordningen om livsmedel av animaliskt ursprung ska Schweiz se till att specificerat riskmaterial avlägsnas ur livsmedels- och foderkedjan. I förteckningen över specificerat riskmaterial som ska avlägsnas från nötkreatur anges särskilt ryggrad från djur som är äldre än 30 månader, tonsiller, tarmarna från tolvfingertarm till ändtarm och tarmkäx från djur i alla åldrar.

I enlighet med artikel 180c i epizootiförordningen och artikel 4 i förordningen om livsmedel av animaliskt ursprung ska Schweiz se till att specificerat riskmaterial avlägsnas ur livsmedels- och foderkedjan. I förteckningen över specificerat riskmaterial som ska avlägsnas från får och getter anges särskilt hjärnan, som lämnas kvar i skallen, ryggmärgen med hårda hjärnhinnan (dura mater), tonsillerna från djur som är äldre än tolv månader eller som har en permanent framtand som kommit fram genom tandköttet, samt mjälte och ileum från djur i alla åldrar.

3.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (11) och kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (12) fastställs hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel i medlemsstaterna i Europeiska unionen.

I enlighet med artikel 22 i förordningen om bortskaffande av animaliska biprodukter ska Schweiz bränna alla animaliska biprodukter av kategori 1, även specificerat riskmaterial och djur som dött på gården.

1.

Europeiska unionens referenslaboratorium för blåtunga ska vara The Pirbright Institute, Pirbright Laboratory, Ash Road, Pirbright, Surrey, GU24 0NF, United Kingdom. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i kapitel B i bilaga II till direktiv 2000/75/EG.

2.

I enlighet med artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på webbplatsen för l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires.

3.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 17 i direktiv 2000/75/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Följande laboratorier ska vara Europeiska unionens referenslaboratorier:

2.

Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av dessa beslut. Laboratorierna ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (15).

3.

Schweiz ska varje år i slutet av maj till kommissionen lämna en rapport över utvecklingen för och källorna till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens, som omfattar de uppgifter som samlats in enligt artiklarna 4, 7 och 8 i direktiv 2003/99/EG under föregående år. Denna rapport ska också innehålla de uppgifter som avses i artikel 3.2 b i förordning (EG) nr 2160/2003. Rapporten ska lämnas av kommissionen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för offentliggörande av den sammanfattande rapporten över utvecklingen för och källorna till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens i europeiska unionen.

1.

I de fall som avses i artikel 6 i direktiv 92/119/EEG ska informationen lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

2.

Det gemensamma referenslaboratoriet för vesikulär svinsjuka ska vara The Pirbright Institute, Pirbright Laboratory, Ash Road, Pirbright, Surrey, GU24 0NF, United Kingdom. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i bilaga III till direktiv 92/119/EEG.

3.

I enlighet med artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan. L’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires har utfärdat tekniska föreskrifter, nr 95/65, för genomförandet av denna plan.

4.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 22 i direktiv 92/119/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Med tillämpning av artikel 301.1led i i epizootiförordningen ska de schweiziska veterinärmyndigheterna godkänna de enheter för uppfödning, marknader och andra anläggningar eller arrangemang av liknande karaktär som definieras i artikel 2 i direktiv 64/432/EEG. Med avseende på tillämpningen av denna bilaga, i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 11, 12 och 13 i direktiv 64/432/EEG, ska Schweiz upprätta en förteckning över sina uppsamlingsplatser, transportörer och grossister.

2.

Den information som avses i artikel 11.3 i direktiv 64/432/EEG ska lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

3.

Med avseende på tillämpningen av denna bilaga är parterna eniga om att Schweiz uppfyller villkoren i del II punkt 7 i bilaga A till direktiv 64/432/EEG i fråga om bovin brucellos. I syfte att bevara nötkreatursbesättningarnas officiellt brucellosfria status förbinder sig Schweiz att uppfylla följande villkor:

Detaljerade upplysningar om de positiva besättningarna och en epidemiologisk rapport ska lämnas till gemensamma veterinärkommittén. Om Schweiz inte längre uppfyller något av villkoren i del II punkt 7 i bilaga A till direktiv 64/432/EEG ska l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires omedelbart underrätta kommissionen om detta. Den uppkomna situationen ska granskas inom gemensamma veterinärkommittén för en översyn av bestämmelserna i denna punkt.

4.

Parterna är eniga om att Schweiz uppfyller villkoren i del I punkt 4 i bilaga A till direktiv 64/432/EEG i fråga om bovin tuberkulos. I syfte att bevara nötkreatursbesättningarnas officiellt tuberkulosfria status förbinder sig Schweiz att uppfylla följande villkor:

Detaljerade upplysningar om de smittade besättningarna och en epidemiologisk rapport ska lämnas till gemensamma veterinärkommittén. Om Schweiz inte längre uppfyller något av villkoren i del II punkt 4 första stycket i bilaga A till direktiv 64/432/EEG ska l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires omedelbart underrätta kommissionen om detta. Den uppkomna situationen ska granskas inom gemensamma veterinärkommittén för en översyn av bestämmelserna i denna punkt.

5.

Parterna är eniga om att Schweiz uppfyller villkoren i kapitel I avsnitt F i bilaga D till direktiv 64/432/EEG i fråga om enzootisk bovin leukos. I syfte att bevara nötkreatursbesättningarnas officiella status som fria från enzootisk bovin leukos förbinder sig Schweiz att uppfylla följande villkor:

Om enzootisk bovin leukos konstaterats hos 0,2 procent eller mer av besättningarna, ska l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires omedelbart underrätta kommissionen om detta. Den uppkomna situationen ska granskas inom gemensamma veterinärkommittén för en översyn av bestämmelserna i denna punkt.

6.

Parterna är eniga om att Schweiz är officiellt fritt från infektiös bovin rinotrakeit (IBR). För att bevara denna status förbinder sig Schweiz att uppfylla följande villkor:

Då Schweiz status i detta avseende är erkänd ska kommissionens beslut 2004/558/EG (2) gälla i tillämpliga delar.

L'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires ska omedelbart underrätta kommissionen om varje förändring i de förhållanden som rådde då denna status erkändes. Den uppkomna situationen ska granskas inom gemensamma veterinärkommittén för en översyn av bestämmelserna i denna punkt.

7.

Parterna är eniga om att Schweiz är officiellt fritt från Aujeszkys sjukdom. För att bevara denna status förbinder sig Schweiz att uppfylla följande villkor:

Då Schweiz status i detta avseende är erkänd ska bestämmelserna i kommissionens beslut 2008/185/EG (3) gälla i tillämpliga delar.

L'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires ska omedelbart underrätta kommissionen om varje förändring i de förhållanden som rådde då denna status erkändes. Den uppkomna situationen ska granskas inom gemensamma veterinärkommittén för en översyn av bestämmelserna i detta stycke.

8.

Vad gäller TGE (smittsam gastroenterit) och PRRS (porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom) ska frågan om eventuella ytterligare garantier granskas snarast möjligt inom gemensamma veterinärkommittén. Kommissionen ska underrätta l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires om utvecklingen i denna fråga.

9.

I Schweiz ska Institut für Veterinärbakteriologie vid universitetet i Zürich ansvara för den officiella tuberkulinkontrollen enligt punkt 4 i bilaga B till direktiv 64/432/EEG.

10.

I Schweiz ska Zentrum für Zoonosen, bakterielle Tierkrankheiten und Antibiotikaresistenz (ZOBA) ansvara för den officiella antigenkontrollen (brucellos) enligt punkt 4 i bilaga C till direktiv 64/432/EEG.

11.

Vid handel med nötkreatur och svin mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av hälsointyg enligt förlagorna i bilaga F till direktiv 64/432/EEG. Följande ändringar av intygen ska göras:

12.

Med avseende på tillämpningen av denna bilaga ska nötkreatur vid handel mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz åtföljas av kompletterande hälsointyg som innehåller följande deklaration:

1.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 11 i direktiv 91/68/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

Om nya fall eller återfall av brucellos hos får och get konstateras, ska Schweiz underrätta gemensamma veterinärkommittén så att beslut kan fattas om de åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till situationens utveckling.

2.

Parterna är eniga om att Schweiz är officiellt fritt från brucellos hos får och get. För att bevara denna status förbinder sig Schweiz att genomföra de åtgärder som avses i kapitel I avsnitt II punkt 2 i bilaga A till direktiv 91/68/EEG.

3.

Vid handel med får och getter mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av hälsointyg enligt modellerna i bilaga E till direktiv 91/68/EEG.

1.

Vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/156/EG ska informationen lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

2.

Vid tillämpningen av artikel 6 i direktiv 2009/156/EG ska informationen lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

3.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 10 i direktiv 2009/156/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

4.

Bestämmelserna i bilagorna II och III till direktiv 2009/156/EG ska i tillämpliga delar även gälla Schweiz.

1.

Vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/158/EG är parterna eniga om att Schweiz har en plan med uppgifter om de åtgärder som landet planerar att vidta för godkännandet av inrättningarna.

2.

Vid tillämpningen av artikel 4 i direktiv 2009/158/EG ska det nationella referenslaboratoriet för Schweiz vara Institut für Veterinärbakteriologie vid universitetet i Bern.

3.

Det villkor om hur lång tid djuren ska ha hållits i anläggningar som anges i artikel 8.1 a i i direktiv 2009/158/EG ska i tillämpliga delar även gälla Schweiz.

4.

De schweiziska myndigheterna förbinder sig att tillämpa bestämmelserna om märkning i kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 (7) på sändningar av kläckägg till Europeiska unionen.

5.

Det villkor om hur lång tid djuren ska ha hållits i anläggningar som anges i artikel 10 a i direktiv 2009/158/EG ska i tillämpliga delar även gälla Schweiz.

6.

Det villkor om hur lång tid djuren ska ha hållits i anläggningar som anges i artikel 11 a i direktiv 2009/158/EG ska i tillämpliga delar även gälla Schweiz.

7.

Det villkor om hur lång tid djuren ska ha hållits i anläggningar som anges i artikel 14.2 a i direktiv 2009/158/EG ska i tillämpliga delar även gälla Schweiz.

8.

Parterna är eniga om att Schweiz uppfyller villkoren i artikel 15.2 i direktiv 2009/158/EG i fråga om Newcastlesjukan och därför ska ha status som icke-vaccinerande land beträffande denna sjukdom. L'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires ska omedelbart underrätta kommissionen om varje förändring i de förhållanden som rådde då denna status erkändes. Den uppkomna situationen ska granskas inom gemensamma veterinärkommittén för en översyn av bestämmelserna i detta stycke.

9.

Bestämmelsen om uppgift om namn på medlemsstat i Europeiska unionen i artikel 18 i direktiv 2009/158/EG ska i tillämpliga delar även gälla Schweiz.

10.

Vid handel med fjäderfä och kläckägg mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av veterinärintyg enligt förlagorna i bilaga IV till direktiv 2009/158/EG.

11.

De schweiziska myndigheterna förbinder sig att vid sändningar till Finland och Sverige lämna de garantier i fråga om salmonellainfektioner som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning.

1.

Vid tillämpningen av denna bilaga är parterna eniga om att Schweiz är officiellt fritt från infektiös laxanemi och infektioner med Marteilia refringens och Bonamia ostreae.

2.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för eventuell tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 29, 40, 41, 43, 44 och 50 i direktiv 2006/88/EG.

3.

Djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av vattenlevande prydnadsdjur, vattenbruksdjur som är avsedda för odling, inklusive återutläggningsområden, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur och utsättning, vattenbruksdjur samt animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel fastställs i artiklarna 4–9 i kommissionens förordning (EG) nr 1251/2008 (9).

4.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 58 i direktiv 2006/88/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 15 i direktiv 89/556/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

2.

Vid handel med embryon av nötkreatur mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av djurhälsointyg enligt förlagan i bilaga C till direktiv 89/556/EEG.

1.

Med avseende på tillämpningen av artikel 4.2 i direktiv 88/407/EEG noterar parterna att samtliga stationer i Schweiz uteslutande innehåller djur hos vilka serumneutralisations- eller Elisa-testet utfallit negativt.

2.

Den information som avses i artikel 5.2 i direktiv 88/407/EEG ska lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

3.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 16 i direktiv 88/407/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

4.

Vid handel med sperma från nötkreatur mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av djurhälsointyg enligt förlagan i bilaga D till direktiv 88/407/EEG.

1.

Den information som avses i artikel 5.2 i direktiv 90/429/EEG ska lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

2.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 16 i direktiv 90/429/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

3.

Vid handel med sperma från svin mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av djurhälsointyg enligt förlagan i bilaga D till direktiv 90/429/EEG.

1.

Vid tillämpningen av denna bilaga gäller denna punkt handel med levande djur som inte omfattas av bestämmelserna i delarna I–V i detta tillägg samt med sperma, ägg och embryon som inte omfattas av bestämmelserna i delarna VI–VIII i detta tillägg.

2.

Europeiska unionen och Schweiz förbinder sig att inte förbjuda eller begränsa handeln med levande djur, sperma, ägg och embryon som omfattas av punkt 1 av andra djurhälsoskäl än sådana som följer av tillämpningen av denna bilaga, bland annat de säkerhetsåtgärder som kan komma att införas i enlighet med artikel 20.

3.

Vid handel med hov- och klövdjur av arter, som inte omfattas av delarna I, II eller III i detta tillägg, mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av hälsointyg enligt förlagan i del 1 i bilaga E till direktiv 92/65/EEG, kompletterade med intyget i artikel 6.A 1 e i direktiv 92/65/EEG.

4.

Vid handel med hardjur mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av hälsointyg enligt förlagan i del 1 i bilaga E till direktiv 92/65/EEG, eventuellt kompletterat med det intyg som avses i artikel 9.2 andra stycket i samma direktiv.

De schweiziska myndigheterna får ändra intyget så att kraven i artikel 9 i direktiv 92/65/EEG återges i sin helhet.

5.

Den information som avses i artikel 9.2 tredje stycket i direktiv 92/65/EEG ska lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

6.

Sändningar av hundar och katter från Europeiska unionen till Schweiz ska omfattas av bestämmelserna i artikel 10.2 i direktiv 92/65/EEG.

Identifikationssystemet är det som avses i förordning (EU) nr 576/2013. Det pass som ska användas är det som föreskrivs i del 3 i bilaga II till genomförandeförordning (EU) nr 577/2013 (14).

Giltighetstiden för vaccineringen mot rabies, och i förekommande fall för omvaccineringen, anges i bilaga III till förordning (EU) nr 576/2013.

7.

Vid handel med sperma, ägg och embryon från får och getter mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska dessa åtföljas av hälsointyg enligt kommissionens beslut 2010/470/EU (15).

8.

Vid handel med sperma från hästdjur mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska dessa åtföljas av ett hälsointyg enligt beslut 2010/470/EU.

9.

Vid handel med ägg och embryon från hästdjur mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska dessa åtföljas av hälsointyg enligt beslut 2010/470/EU.

10.

Vid handel med ägg och embryon från svin mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska dessa åtföljas av hälsointyg enligt beslut 2010/470/EU.

11.

Vid handel med bibestånd (kupor eller drottningar med arbetsbin) mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av hälsointyg enligt förlagan i bilaga E del II i direktiv 92/65/EEG.

12.

Vid handel mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz med djur, sperma, embryon och ägg från organ, institut eller centra som godkänts enligt bilaga C till direktiv 92/65/EEG ska dessa åtföljas av hälsointyg enligt förlagan i bilaga E del III till direktiv 92/65/EEG.

13.

Vid tillämpning av artikel 24 i direktiv 92/65/EEG ska den information som avses i punkt 2 i den artikeln lämnas inom gemensamma veterinärkommittén.

1.

Märkningssystemet är det som avses i förordning (EU) nr 576/2013.

2.

Giltighetstiden för vaccineringen mot rabies, och i förekommande fall för omvaccineringen, anges i bilaga III till förordning (EU) nr 576/2013.

3.

Den förlaga till passet som ska användas är den som föreskrivs i bilaga III del 3 till förordning (EU) nr 577/2013. Ytterligare krav för passet anges i bilaga III del 4 till förordning (EU) nr 577/2013.

4.

Vid tillämpningen av detta tillägg ska bestämmelserna i kapitel II i förordning (EU) nr 576/2013 gälla i tillämpliga delar för transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz. Dokument- och identitetskontroller ska genomföras av sällskapsdjur som är föremål för förflyttning utan kommersiellt syfte till Schweiz från en av Europeiska unionens medlemsstater enligt artikel 33 i förordning (EU) nr 576/2013."

1.

Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).

2.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

1.

Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

2.

Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).

1.

Epizootilagen av den 1 juli 1966 (LFE; RS 916.40).

2.

Epizootiförordningen av den 27 juni 1995 (OFE; RS 916.401).

3.

Förordning av den 18 april 2007 om import, transitering och export av djur och av animalieprodukter (OITE; RS 916.443.10).

4.

Förordning av den 18 april 2007 om import och transitering av djur med flyg från tredjeland (OITA; RS 916.443.12).

5.

Förordning av den 27 augusti 2008 om import och transitering av animalieprodukter med flyg från tredje land (OITPA; RS 916.443.13).

6.

Det federala inrikesministeriets förordning av den 16 maj 2007 om kontroll av import och transitering av djur och animalieprodukter (förordning om OITE-kontroller; RS 916.443.106).

7.

Förordning av den 28 november 2014 om import, transitering och export av sällskapsdjur (OITE-AC; RS 916.443.14).

8.

Förordning av den 18 augusti 2004 om veterinärmedicinska läkemedel (OMédV; RS 812.212.27).

9.

Förordning av den 30 oktober 1985 om de arvoden som uppbärs av l'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires (OSAV) (förordning om OSAV:s arvoden; RS 916.472).

—

Hänvisningen till perioden mellan den 1 maj och den 15 oktober ska ersättas med "kalenderåret".

—

För Schweiz ska de områden som avses i artikel 1 i beslut 2001/672/EG och som räknas upp i motsvarande bilaga vara följande:

a)

den dag då intyget utfärdas, och senast under de 24 timmarna före den dag då djuren beräknas anlända, med hjälp av det datoriserade system som länkar samman veterinärmyndigheterna och som föreskrivs i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG, informera den behöriga myndigheten på den mottagande platsen (den lokala veterinärenheten) om att djuren sänds iväg,

b)

undersöka djuren under de sista 48 timmarna innan de sänds iväg; dessa djur måste ha identifierats ordentligt,

c)

utfärda ett intyg enligt förlagan i punkt 9.

a)

skriftligen försäkra att han eller hon rättar sig efter samtliga åtgärder som det beslutas om i denna bilaga och efter alla övriga åtgärder som det beslutas om på lokal nivå, på samma sätt som alla djurägare med ursprung i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i Schweiz,

b)

betala kostnaderna för de kontroller som tillämpningen av denna bilaga ger upphov till,

c)

fullt ut samarbeta vid genomförandet av de tull- och veterinärkontroller som krävs av de officiella myndigheterna i det utsändande och det mottagande landet.

a)

den dag då intyget utfärdas, och senast under de 24 timmarna före den dag då djuren beräknas anlända, med hjälp av det datoriserade system som länkar samman veterinärmyndigheterna och som föreskrivs i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG, informera den behöriga myndigheten på bestämmelseorten (den lokala veterinärenheten) om att djuren sänds iväg,

b)

undersöka djuren under de sista 48 timmarna innan de sänds iväg; dessa djur måste ha identifierats ordentligt,

c)

utfärda ett intyg enligt förlagan i punkt 9.

a)

Djuren får inte komma i kontakt med djur från en annan anläggning.

b)

Djurens ägare åtar sig att underrätta den behöriga veterinärmyndigheten om alla kontakter mellan djuren och djur från en annan anläggning.

c)

Det hälsointyg som fastställs i punkt 9 nedan ska visas upp för de behöriga veterinärmyndigheterna varje kalenderår då djuren för första gången förs in i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i Schweiz. Hälsointyget ska på begäran kunna visas upp för de behöriga veterinärmyndigheterna.

d)

Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 ska endast tillämpas den första gången under kalenderåret då djuren sänds iväg till en medlemsstat i Europeiska unionen eller till Schweiz.

e)

Bestämmelserna i punkt 6 ska inte tillämpas.

f)

Djurens ägare åtar sig att underrätta den behöriga veterinärmyndigheten om betesperiodens slut.

1.

För tillämpningen av artikel 6 i direktiv 91/496/EEG ska Europeiska unionens medlemsstaters gränskontrollstationer för veterinärkontroller av levande djur anges i bilaga I till kommissionens beslut 2009/821/EG (6).

2.

För tillämpningen av artikel 6 i direktiv 91/496/EEG ska följande gränskontrollstationer användas för Schweiz del:

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för senare ändringar av förteckningen över gränskontrollstationer, kontrollcentrum och typ av godkännande.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 19 i direktiv 91/496/EEG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

3.

L'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires ska samtidigt med Europeiska unionens medlemsstater tillämpa de importvillkor som avses i tillägg 3 till denna bilaga samt tillämpningsföreskrifterna.

L'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires kan besluta om restriktivare åtgärder och kräva ytterligare garantier. Samråd ska ske inom gemensamma veterinärkommittén i syfte att finna lämpliga lösningar.

L'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires och Europeiska unionens medlemsstater ska underrätta varandra om särskilda importvillkor som fastställs bilateralt och som inte harmoniseras på unionsnivå.

4.

De gränskontrollstationer i Europeiska unionens medlemsstater som avses i punkt 1 i denna del ska ansvara för kontrollerna vid import från tredjeländer till Schweiz, enligt bestämmelserna i del A i kapitel IV i detta tillägg.

5.

De gränskontrollstationer i Schweiz som nämns i punkt 2 ska ansvara för kontrollerna vid import från tredjeländer till Europeiska unionens medlemsstater, enligt bestämmelserna i del A i detta kapitel.

a.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för tillämpningen av artikel 4.2 i direktiv 2008/71/EG.

b.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för genomförandet av inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 22 i förordning (EG) nr 1760/2000, artikel 57 i den schweiziska epizootilagen och artikel 1 i förordningen av den 23 oktober 2013 om samordning av inspektioner på jordbruksföretag (OCCEA; RS 910.15).

a)

De schweiziska myndigheterna ska förbinda sig att följa bestämmelserna i förordning (EG) nr 1/2005 vid handel mellan Schweiz och Europeiska unionen och vid import från tredje land.

b)

I de fall som avses i artikel 26 i förordning (EG) nr 1/2005 ska de behöriga myndigheterna på bestämmelseorten utan dröjsmål kontakta de behöriga myndigheterna på avsändningsorten.

c)

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för genomförandet av bestämmelserna i artiklarna 10, 11 och 16 i rådets direktiv 89/608/EEG.

d)

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för genomförandet av inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 28 i förordning (EG) nr 1/2005 och artikel 208 i djurskyddsförordningen av den 23 april 2008 (OPAn; RS 455.1).

e)

Enligt bestämmelserna i artikel 15a tredje stycket i den federala lagen om djurskydd av den 16 december 2005 (LPA; RS 455) ska transitering genom Schweiz av nötboskap, får, getter, svin, slakthästar och slaktfjäderfä endast ske per tåg eller per flyg. Frågan ska behandlas av gemensamma veterinärkommittén.

1.

Inga avgifter ska utkrävas för veterinära kontroller i handeln mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz.

2.

För veterinärkontroller vid import från tredje land ska de schweiziska myndigheterna åta sig att utkräva de avgifter som är förbundna med de offentliga kontroller som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004."

1)

Handel mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz med animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel får endast ske på samma villkor som för handeln mellan Europeiska unionens medlemsstater, även när det gäller skyddet av djur vid avlivning. Dessa produkter åtföljs i förekommande fall av de hälsointyg som föreskrivs för handel mellan Europeiska unionens medlemsstater, eller som omfattas av denna bilaga och är tillgängliga i Traces-systemet.

2)

Schweiz ska upprätta en förteckning över godkända anläggningar i enlighet med bestämmelserna i artikel 31 (om registrering/godkännande av foder- och livsmedelsanläggningar) i förordning (EG) nr 882/2004.

3)

När det gäller import tillämpar Schweiz samma bestämmelser som dem som används på unionsnivå.

4)

De behöriga schweiziska myndigheterna använder sig inte av undantaget från den trikinundersökning som avses i artikel 3.2, i förordning (EG) nr 2075/2005. Om de behöriga schweiziska myndigheterna skulle använda sig av detta undantag förbinder de sig att genom ett skriftligt förfarande till kommissionen sända in en förteckning över de regioner där trikinrisken hos tamsvin officiellt erkänns som obetydlig. Europeiska unionens medlemsstater ska ha tre månader på sig från det att anmälan mottagits för att översända skriftliga kommentarer till kommissionen. Om kommissionen eller en medlemsstat i Europeiska unionen inte framför några invändningar erkänns regionen som en region med en obetydlig risk för trikininfektion, och tamsvin därifrån ska undantas från trikinundersökning vid slakt. Bestämmelserna i artikel 3.3 i förordning (EG) nr 2075/2005 ska gälla i tillämpliga delar.

5)

De detektionsmetoder som beskrivs i kapitlen I och II i bilaga I till förordning (EG) nr 2075/2005 tillämpas i Schweiz vid undersökningar som har till syfte att påvisa förekomsten av trikiner. Däremot används inte den trikinoskopiska undersökning som beskrivs i kapitel III i bilaga I till förordning (EG) nr 2075/2005.

6)

De behöriga schweiziska myndigheterna kan tillämpa undantaget från trikinundersökningen när det gäller slaktkroppar och kött av tamsvin som är avsedda för gödning och för slakt på småskaliga slakterier.

Denna bestämmelse ska tillämpas till och med den 31 december 2016.

Enligt bestämmelserna i artikel 8 stycke 3 i det federala inrikesministeriets förordning av den 23 november 2005 om hygien vid djurslakt (OHyAb; RS 817.190.1) och artikel 9 stycke 8 i det federala inrikesministeriets förordning av den 23 november 2005 om animaliska livsmedel (RS 817.022.108) ska dessa slaktkroppar och kött av tamsvin som är avsedda för gödning och för slakt samt köttberedningar, köttprodukter och förarbetade köttprodukter av sådant kött förses med ett särskilt hälsomärke som överensstämmer med den förlaga som fastställs i sista stycket i bilaga 9 till det federala inrikesministeriets förordning av den 23 november 2005 om hygien vid djurslakt. Schweiz får enligt bestämmelserna i artikel 9a i det federala inrikesministeriets förordning av den 23 november 2005 om animaliska livsmedel inte bedriva handel med Europeiska unionens medlemsstater med dessa produkter.

7)

Handel mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz med slaktkroppar och kött av tamsvin som är avsedda för gödning och för slakt, från

och som inte har trikinundersökts enligt bestämmelserna i artikel 3 i förordning (EG) nr 2075/2005, får endast ske på samma villkor som för handeln mellan Europeiska unionens medlemsstater.

8)

Enligt bestämmelserna i artikel 2 i hygienförordningen (OHyg; RS 817.024.1) kan de behöriga schweiziska myndigheterna i särskilda fall företa ändringar i artiklarna 8, 10 och 14 i förordningen om följande villkor uppfylls:

9)

Kommissionen ska informera Schweiz om de undantag och ändringar som tillämpas i Europeiska unionens medlemsstater enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 852/2004, artikel 10 i förordning (EG) nr 853/2004, artikel 13 i förordning (EG) nr 854/2003 och artikel 7 i förordning (EG) nr 2074/2005.

10)

I enlighet med artikel 179d i epizootiförordningen och artikel 4 i förordningen om livsmedel av animaliskt ursprung ska Schweiz se till att specificerat riskmaterial avlägsnas ur livsmedels- och foderkedjan. I förteckningen över specificerat riskmaterial som ska avlägsnas från nötkreatur anges särskilt ryggrad från djur som är äldre än 30 månader, tonsiller, tarmarna från tolvfingertarm till ändtarm och tarmkäx från djur i alla åldrar.

11)

Följande laboratorier är Europeiska unionens referenslaboratorier för restsubstanser av veterinärmedicinska läkemedel och främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung:

Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av dessa beslut. Laboratorierna ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i avdelning III och i bilaga VII till förordning (EG) nr 882/2004.

12)

I väntan på en tillnärmning mellan unionslagstiftningen och den schweiziska lagstiftningen när det gäller export till Europeiska unionen ska Schweiz se till att följande rättsakter och deras tillämpningsföreskrifter beaktas:

—

När det gäller export till Europeiska unionen ska kantonerna ansvara för kontroll av produktionsförhållanden och produktionskrav, inklusive lagstadgade inspektioner, och utfärdande av hälsointyg om att de fastställda veterinärmedicinska normerna och kraven är uppfyllda.

—

L'Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires ska ansvara för den övergripande samordningen, revision av inspektionssystemen och den lagstiftning som behövs för att säkerställa en enhetlig tillämpning av veterinärmedicinska normer och krav inom den schweiziska marknaden. Myndigheten ska även ansvara för importen av livsmedel av animaliskt ursprung och andra animaliska produkter från tredjeländer. Slutligen upprättar myndigheten exportillstånd för animaliska biprodukter i kategorierna 1 och 2 till Europeiska unionen.

—

När det gäller export till Schweiz ansvarar Europeiska unionens medlemsstater för kontroll av produktionsförhållanden och produktionskrav, inklusive lagstadgade inspektioner, och utfärdande av hälsointyg om att de fastställda veterinärmedicinska normerna och kraven är uppfyllda.

—

Europeiska kommissionen ska ansvara för den övergripande samordningen, revision av inspektionssystemen och den lagstiftning som behövs för att säkerställa en enhetlig tillämpning av veterinärmedicinska normer och krav inom den inre marknaden."

1.

Kommissionen ska i samarbete med l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires integrera Schweiz i Traces-systemet enligt kommissionens beslut 2004/292/EG.

2.

Kommissionen ska i samarbete med l’Office fédéral de la sécurité alimentaire et des affaires vétérinaires integrera Schweiz i det system för snabb varning som föreskrivs i artikel 50 i förordning (EG) nr 178/2002, när det gäller bestämmelserna om avvisning av animaliska produkter vid gränsen.

Om ett parti, en container eller en last avvisas av en behörig myndighet vid en schweizisk gränskontrollstation inom Europeiska unionen ska kommissionen omedelbart underrätta Schweiz.

Schweiz ska omedelbart underrätta kommissionen om varje avvisning, i samband med en direkt eller indirekt risk för människors hälsa, av ett parti, en container eller en last av livsmedel eller foder som görs av en behörig myndighet vid en schweizisk gränskontrollstation, och ska också respektera de regler om konfidentialitet som föreskrivs i artikel 52 i förordning (EG) nr 178/2002.

De särskilda åtgärderna i samband med Schweiz deltagande ska fastställas inom gemensamma veterinärkommittén.

1.

För tillämpningen av artikel 6 i direktiv 97/78/EG ska Europeiska unionens medlemsstaters gränskontrollstationer för veterinärkontroller av animalieprodukter vara dem som anges i bilaga I till det ändrade beslutet 2009/821/EG.

2.

För tillämpningen av artikel 6 i direktiv 97/78/EG ska följande gränskontrollstationer användas för Schweiz:

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för senare ändringar av förteckningen över gränskontrollstationer, kontrollcentrum och typ av godkännande.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004 och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

1.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/32/EG av den 23 april 2009 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser (EUT L 141, 6.6.2009, s. 3).

2.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 av den 16 december 2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, förordningarna (EG) nr 2232/96 och (EG) nr 110/2008 samt direktiv 2000/13/EG (EUT L 354, 31.12.2008, s. 34).

3.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).

4.

Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (EGT L 37, 13.2.1993, s. 1).

5.

Kommissionens direktiv 95/45/EG av den 26 juli 1995 om särskilda renhetskriterier för färgämnen som används i livsmedel (EUT L 226, 22.9.1995, s. 1).

6.

Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

7.

Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).

8.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 872/2012 av den 1 oktober 2012 om antagande av den förteckning över aromämnen som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2232/96, om dess införande i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 1565/2000 och kommissionens beslut 1999/217/EG (EUT L 267, 2.10.2012, s. 1).

9.

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/2/EG av den 22 februari 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlats med joniserande strålning (EGT L 66, 13.3.1999, s. 16).

10.

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/3/EG av den 22 februari 1999 om upprättande av en gemenskapsförteckning över livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlas med joniserande strålning (EGT L 66, 13.3.1999, s. 24)

11.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

12.

Kommissionens beslut 2002/840/EG av den 23 oktober 2002 om antagande av förteckningen över godkända anläggningar för bestrålning av livsmedel i tredje land (EGT L 287, 25.10.2002, s. 40).

13.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1).

14.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2065/2003 av den 10 november 2003 om rökaromer som används eller är avsedda att användas i eller på livsmedel (EUT L 309, 26.11.2003, s. 1).

15.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG av den 21 april 2004 om upphävande av vissa direktiv om livsmedelshygien och hygienkrav för tillverkning och utsläppande på marknaden av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel och om ändring av rådets direktiv 89/662/EEG och 92/118/EEG samt rådets beslut 95/408/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33).

16.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

17.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

18.

Kommissionens beslut 2005/34/EG av den 11 januari 2005 om fastställande av harmoniserade standarder för bestämning av vissa restsubstanser i produkter av animaliskt ursprung som importerats från tredjeländer (EUT L 16, 20.1.2005, s. 61).

19.

Kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 av den 23 februari 2006 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av mykotoxiner i livsmedel (EUT L 70, 9.3.2006, s. 12).

20.

Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EGT L 364, 20.12.2006, s. 5)

21.

Kommissionens förordning (EU) nr 252/2012 av den 21 mars 2012 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1883/2006 (EUT L 84, 23.3.2012, s. 1).

22.

Kommissionens förordning (EG) nr 333/2007 av den 28 mars 2007 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av bly, kadmium, kvicksilver, oorganiskt tenn, 3-MCPD och polycykliska aromatiska kolväten i livsmedel (EUT L 88, 29.3.2007, s. 29).

1.

Rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 om djurhälso- och hygienkrav för handel inom gemenskapen med produkter, som inte omfattas av sådana krav i de särskilda gemenskapsbestämmelser som avses i bilaga A.I till direktiv 89/662/EEG och, i fråga om patogener, i direktiv 90/425/EEG, samt för import till gemenskapen av sådana produkter (EGT L 62, 15.3.1993, s. 49).

2.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

3.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.).

4.

Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).