Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32013H0730(20)

    Rådets rekommendation av den 9 juli 2013 om Spaniens nationella reformprogram 2013, med avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram för 2012–2016

    EUT C 217, 30.7.2013, p. 81–85 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    30.7.2013   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 217/81


    RÅDETS REKOMMENDATION

    av den 9 juli 2013

    om Spaniens nationella reformprogram 2013, med avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram för 2012–2016

    2013/C 217/20

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

    med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 5.2,

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (2), särskilt artikel 6.1,

    med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

    med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

    med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

    med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

    med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

    med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

    av följande skäl:

    (1)

    Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för sysselsättning och tillväxt, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i Europa.

    (2)

    Den 13 juli 2010 antog rådet en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (3), vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

    (3)

    Den 29 juni 2012 beslutade medlemsstaternas stats- och regeringschefer om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som ger ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska åtgärder. De beslutade om insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och uttryckte i synnerhet sitt fulla åtagande att uppnå målen i Europa 2020-strategin och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

    (4)

    Den 10 juli 2012 antog rådet en rekommendation (4) om Spaniens nationella reformprogram för 2012 och avgav ett yttrande om Spaniens stabilitetsprogram för 2012–2015.

    (5)

    Den 28 november 2012 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som markerar inledningen av 2013 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Den 28 november 2012 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om varningsmekanismen, i vilken Spanien identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

    (6)

    Europaparlamentet har vederbörligen involverats i den europeiska planeringsterminen, i enlighet med förordning (EG) nr 1466/97, och antog den 7 februari 2013 en resolution om sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2013 och en resolution om bidraget till den årliga tillväxtöversikten 2013.

    (7)

    Den 14 mars 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtvänlig budgetkonsolidering, återställa normala villkor för utlåning till näringslivet, främja tillväxt och konkurrenskraft, ta itu med arbetslösheten och krisens sociala följdverkningar samt modernisera den offentliga förvaltningen.

    (8)

    Den 10 april 2013 offentliggjorde kommissionen resultaten av sin fördjupade granskning av Spanien, i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Av sin analys drog kommissionen slutsatsen att Spanien har alltför stora makroekonomiska obalanser. I synnerhet fortsätter den mycket stora inhemska och externa skuldsättningen att medföra risker för tillväxten och den finansiella stabiliteten, banksektorn genomgår en rekapitaliserings- och omstruktureringsprocess, bland annat med offentliga medel, stelheter på produkt- och arbetsmarknaderna bidrar till hög och stigande arbetslöshet och hindrar rent allmänt anpassningen av ekonomin. Trots att anpassningen är på gång, kräver själva storleken på de nödvändiga korrigeringarna fortsatt kraftfulla politiska åtgärder när det gäller varu- och tjänstemarknaderna, arbetsmarknaden, finanssektorn och de offentliga finanserna.

    (9)

    Den 30 april 2013 lade Spanien fram sitt nationella reformprogram för 2013 och sitt stabilitetsprogram för perioden 2012–2016. I syfte att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

    (10)

    Baserat på bedömningen av stabilitetsprogrammet enligt artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för de finanspolitiska beräkningarna i programmet i stora drag är trovärdigt för 2013 och att det finns risker för försämring från och med 2014 jämfört med kommissionens avdelningars vårprognos 2013. Även om tillväxten enligt prognoserna i stabilitetsprogrammet kommer att bli lägre under perioden 2014–2016 än vad som sägs i kommissionens avdelningars vårprognos 2013, bygger den senare på ett antagande om oförändrad politik och beaktar därför inte den budgetkonsolidering som krävs för att uppnå de finanspolitiska målen i stabilitetsprogrammet. Målet för den finanspolitiska strategin i stabilitetsprogrammet är att få ner det offentliga underskottet under referensvärdet på 3 % av BNP till 2016. Konsolideringen bygger i första hand på utgiftsbegränsningar så att utgiftskvoten sjunker med 3,7 procentenheter mellan 2012 och 2016, men också på några intäktshöjande åtgärder. Baserat på det (omräknade) strukturella saldot (5) är den årliga förbättringen i det strukturella underskottet enligt programmet 1,2 %, 0,4 %, 0,9 % respektive 0,9 % av BNP mellan 2013 och 2016. Efter korrigeringen av det alltför stora underskottet bekräftar stabilitetsprogrammet det medelfristiga budgetmålet med ett saldo i balans i strukturella termer, vilket skulle kunna nås 2018. Det medelfristiga budgetmålet är mer ambitiöst än vad stabilitets- och tillväxtpakten kräver. Den planerade anpassningstakten i strukturella termer för 2017–2018 innebär tillräckliga framsteg på väg mot det medelfristiga budgetmålet. Enligt stabilitetsprogrammet kommer skuldkvoten att nå sitt högsta värde 2016 för att därefter börja sjunka.

    Det finns risker som hotar justeringen av underskottet och skulden. Åtgärderna för att stödja underskottsmålen är inte tillräckligt beskrivna, i synnerhet inte på regional nivå. Stabilitetsprogrammet innehåller inga åtgärder för 2016, och tidigare tillfälliga åtgärder har bara förlängts till 2014. Planerade besparingar från reformen av den lokala förvaltningen medför stora risker i samband med genomförandet. Det råder osäkerhet kring det ekonomiska läget, arbetsmarknadsläget och det finansiella läget och även kring utvecklingen av intäkterna mot bakgrund av kvarstående makroekonomiska obalanser. Om den antagna reformen av förtida pensioner genomförs helt och man når enighet om hållbarhetsfaktorn, skulle riskerna i systemet för social trygghet minska. Ytterligare en risk gäller ansvarsförbindelserna med koppling till system/garantier för skydd av tillgångar. Stora framsteg har gjorts när det gäller rapporteringen av budgetens genomförande, men det finns utrymme för ett öppnare och snabbare genomförande av de förebyggande och korrigerande mekanismerna i lagen om budgetstabilitet. Det saknas systematisk och snabb rapportering om den offentliga sektorns förfallna skulder, vars omfattning har krävt ett särskilt återbetalningsprogram. Det oberoende finanspolitiska rådet har inte inrättats enligt tidtabellen. En föreslagen revidering av indexeringsreglerna för alla offentliga intäkter och utgifter skulle medföra budgetbesparingar och priserna skulle bättre spegla de ekonomiska förhållandena. I det nationella reformprogrammet konstateras att man måste göra hälso- och sjukvården mer kostnadseffektiv och sänka läkemedelsutgifterna, till exempel genom att revidera referenspriserna och centralisera inköpen av läkemedel, eller öka egenavgifterna.

    (11)

    Betydande omfördelningar av den relativa skattebördan mot konsumtion och miljöskatter gjordes under 2012, men skatternas andel av BNP i Spanien är ändå en av de lägsta i unionen. Skattesystemet kan effektiviseras ytterligare genom att öka andelen mer tillväxtvänliga indirekta skatter och ta itu med skattebedrägerier och skatteflykt, i linje med insatserna för budgetkonsolideringen. Spanien har vidtagit några åtgärder mot den skevhet i företagsbeskattningen som gynnar lånefinansiering, men det krävs ytterligare åtgärder mot bakgrund av den höga privata skuldsättningen.

    (12)

    Anpassningsprogrammet för finanssektorn är på rätt spår. I synnerhet har nödvändiga rekapitaliseringar genomförts, och kapitalförvaltningsbolaget Sareb har bildats. Omstruktureringen av bankerna, med stöd i besluten enligt statsstödsreglerna, kommer att kräva fortsatt uppmärksamhet de kommande åren. För att mildra finansierings- och likviditetsrestriktionerna för företagen införde Spanien 2012 en omfattande betalningsplan för regionala och lokala myndigheters kommersiella skulder till företagen (27,3 miljarder EUR) och drog igång olika initiativ för att bredda finansieringsalternativen för företagen. En utökning av den planen planeras för 2013.

    (13)

    Arbetsmarknadsläget är fortfarande kritiskt. Ekonomin bygger inte längre i samma grad på inhemsk efterfrågan och byggnation, bland annat mot bakgrund av stelheter på marknaden och bristande matchning på arbetsmarknaden, och det har lett till en ökad arbetslöshet på 27 % i början av 2013. Särskilt oroväckande är den markanta ökningen av ungdomsarbetslösheten till 56 % och ökningen av långtidsarbetslösheten till 44,4 % av den totala arbetslösheten i slutet av 2012. Tillgängliga data tyder på att arbetsmarknadsreformen från 2012 har börjat ge resultat i form av högre intern flexibilitet (inom företagen), viss sänkning av uppsägningskostnader och mer återhållsamma löneökningar. En officiell utvärdering av reformen i förhållande till uppsatta mål, i syfte att vid behov komplettera den, är enligt det nationella reformprogrammet planerad till juli 2013. Reformerna av de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna släpar efter, insatser för att modernisera och stärka den offentliga arbetsmarknadsmyndigheten krävs fortfarande och det nyligen beslutade tillståndet att öppna privata arbetsförmedlingar är ännu inte helt genomfört, vilket också gäller för samarbetet mellan nationella och regionala offentliga arbetsförmedlingar (jobbportalen).

    (14)

    Den höga andelen arbetslösa utan formella kvalifikationer (35 %) och otillräcklig utbildning för arbetsmarknadens behov bidrar till den höga ungdomsarbetslösheten och till långtidsarbetslösheten. Den nationella sysselsättnings- och entreprenörskapsstrategin för ungdomar för 2013–2016, som lades fram i mars 2013, samlar en rad kort- och långsiktiga åtgärder för att förbättra de ungas arbetsutsikter. Samtidigt har varvad yrkesutbildning införts och pilotprojekt startades redan 2012. I det nationella reformprogrammet för 2013 lyfter man också fram att det är viktigt att reformen av utbildningssystemet snabbt genomförs och att den övergripande kvaliteten på utbildningen förbättras.

    (15)

    Främst på grund av arbetsmarknadsläget, men också på grund av det sociala skyddets begränsade förmåga att minska fattigdomen, ligger Spanien under EU-genomsnittet för de viktigaste indikatorerna för fattigdom och social utestängning, och barnen är särskilt utsatta. I stort noterades inga större förbättringar när det gäller nya politiska åtgärder. Det nationella reformprogrammet innehåller inga uppgifter om innehållet i den nationella handlingsplanen för social integration för 2013–2016 eller om tidtabellen för antagandet. De viktigaste utmaningarna är att rationalisera målen och resurserna inom en lämplig politisk ram, förbättra styrningen och den interinstitutionella samordningen på nationell, regional och lokal nivå, förenkla förfarandena för dem som söker socialt bistånd och granska hindren för rörligheten. Vissa framsteg noterades i fråga om åtgärder mot barnfattigdom och effektivare stödtjänster för familjer.

    (16)

    Svagheter i näringslivsklimatet, till exempel den segmenterade hemmamarknaden och inträdeshinder inom tjänstesektorn, hämmar skapandet av nya arbetstillfällen och gör att det tar längre tid för reformerna att få genomslag än vad som förutsågs i reformplanen från september 2012. Regeringen antog det första utkastet till en lag om en enhetlig marknad i januari 2013 och parlamentet väntas anta förslaget i slutet av 2013. I det nationella reformprogrammet för 2013 upprepas vissa åtaganden och ett första utkast till lagen om tjänster inom fria yrken planeras till slutet av juni 2013 och det slutliga antagandet av lagen om entreprenörskap och företagsinternationalisering före utgången av 2013. Trots de förväntade effekterna av dessa reformer finns det fortfarande utrymme för att förenkla villkoren för att starta och lägga ner företag, särskilt genom att förkorta tiden för tillstånd att starta företag och se över insolvensreglerna. Dessutom bör lagstiftningshinder och andra hinder för företagens tillväxt åtgärdas. De senaste reformerna till trots fortsätter hindren för stora detaljhandelsplatser att begränsa konkurrensen i detaljhandeln. I september 2012 antog regeringen ett lagförslag om en sammanslagning av den nationella konkurrensmyndigheten och tillsyns- och regleringsmyndigheterna inom sex sektorer för att skapa ett enda organ – den nationella marknads- och konkurrenskommissionen. Denna reform ska ge en enhetlig tillämpning av konkurrensprinciper i de olika ekonomiska sektorerna. Avdragsrätten för boräntor och återbetalningar togs bort 2012 och det var viktigt för att minska incitamenten för bostadsägande, men satsningar på att skapa en större och effektivare hyresmarknad, som också skulle främja rörligheten på arbetsmarknaden, är ännu i sin linda.

    (17)

    Underskottet när det gäller eltaxorna, som innebär en potentiellt ansenlig latent skuld i budgeten och makroekonomiska risker som inte kan förbises, har ännu inte slutgiltigt åtgärdats, eftersom de insatser som presenterades under 2012 och tidigt under 2013 är otillräckliga. I det nationella reformprogrammet för 2013 meddelar regeringen att ett lagförslag om ytterligare reformer av elsektorn kommer att läggas fram i slutet av juni 2013. Det är möjligt att ytterligare förbättra konkurrensen på detaljistmarknaden för el. Investeringarna i transportinfrastrukturen är talrika, men det går att göra urvalet av investeringar mer logiskt och prioritera ett ändamålsenligt underhåll av befintliga nät. Ett nytt självständigt observationsorgan är planerat och det skulle hjälpa i detta avseende. Samtidigt hämmas konkurrensen inom gods- och passagerartrafik på järnväg av tekniska hinder och lagstiftningshinder.

    (18)

    Den mycket decentraliserade förvaltningsstrukturen kräver bättre samordning mellan olika offentliga förvaltningar, både för att sänka kostnaderna och begränsa den administrativa bördan för företag och hushåll. Flera initiativ har tagits och pågår på det här området. I februari 2013 lade regeringen till exempel fram ett lagförslag om en reform av den lokala förvaltningen (som parlamentet kommer att anta före utgången av 2013) och en kommitté för reformer av den offentliga förvaltningen tillsattes. Den kommer att lägga fram reformförslag för den spanska offentliga förvaltningen i slutet av juni 2013. Reformer för att förbättra rättsväsendet håller på att genomföras, även om vissa åtgärder är försenade, och det finns dessutom ytterligare möjligheter till förbättringar.

    (19)

    Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Spaniens ekonomiska politik. Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Den har inte bara beaktat programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Spanien utan också i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–9 nedan.

    (20)

    Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet och dess yttrande (6) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

    (21)

    Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och stabilitetsprogrammet. Bedömningen ger vid handen att den föreslagna reformagendan är omfattande och går i rätt riktning. Det framgår emellertid också att det är brådskande att anta och effektivt genomföra de reformer som saknas så att de kan börja ge de förväntade positiva effekterna. Rådets rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8 och 9 nedan.

    (22)

    I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På dessa grunder har rådet utfärdat särskilda rekommendationer till de medlemsstater som har euron som valuta (7). I egenskap av ett land som har euron som valuta bör Spanien även säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande av dessa rekommendationer.

    HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Spanien att vidta följande åtgärder under perioden 2013–2014:

    1.

    Genomföra den strukturella finanspolitiska insats som krävs enligt rådets rekommendation inom förfarandet vid alltför stora underskott för att korrigera det alltför stora underskottet till 2016. Av den anledningen genomföra de åtgärder som antagits i budgetplanerna för 2013 på alla förvaltningsnivåer och stärka den medelfristiga finanspolitiska strategin med tillräckligt noggrant beskrivna strukturåtgärder för 2014–2016. En varaktig korrigering av de finanspolitiska obalanserna bygger på ett trovärdigt genomförande av ambitiösa strukturreformer som skulle stärka anpassningsförmågan och ge en skjuts åt potentiell tillväxt och sysselsättning. Fortsätta med strukturanpassningar i lagom takt efter korrigeringen av det alltför stora underskottet så att det medelfristiga budgetmålet kan nås till 2018. Se till att de förebyggande och korrigerande åtgärderna i lagen om budgetstabilitet tillämpas noggrant och öppet. Inrätta ett självständigt finanspolitiskt råd före utgången av 2013 som ska analysera, ge råd och övervaka att finanspolitiken följer landets och EU:s finanspolitiska regler. Förbättra effektiviteten och kvaliteten på de offentliga utgifterna på alla förvaltningsnivåer och göra en systematisk översyn av alla stora utgiftsposter till mars 2014. Öka hälso- och sjukvårdens kostnadseffektivitet, samtidigt som vårdtillgången för utsatta grupper behålls, till exempel genom att minska sjukhusens läkemedelsutgifter, förbättra samordningen mellan olika typer av vård och öka incitamenten för en effektivare resursanvändning. Vidta åtgärder för att minska den offentliga sektorns utestående skulder, undvika att nya skulder tillkommer och regelbundet offentliggöra uppgifter om utestående belopp. Anta lagen om indexering för att minska graden av prisstelhet i de offentliga utgifterna och inkomsterna, i så god tid att lagen kan träda i kraft i början av 2014, och överväga ytterligare insatser för att begränsa tillämpningen av indexeringsklausuler. Före utgången av 2013 slutföra arbetet med att skriva in hållbarhetsfaktorn i lagstiftningen för att säkerställa pensionssystemets långsiktiga finansiella stabilitet, inklusive att höja den verkliga pensionsåldern genom att anpassa den eller pensionsförmånerna till förändringar i den förväntade livslängden.

    2.

    Genomföra en systematisk översyn av skattesystemet senast i mars 2014. Överväga att ytterligare begränsa skatteutgifter i den direkta beskattningen, utreda möjligheten att ytterligare begränsa tillämpningen av reducerade momssatser och vidta fler åtgärder för miljöbeskattning, särskilt acciser och bränsleskatter. Vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med den skevhet i företagsbeskattningen som gynnar skuldfinansiering. Trappa upp kampen mot den svarta ekonomin och odeklarerat arbete.

    3.

    Genomföra anpassningsprogrammet för finanssektorn om rekapitalisering av finansinstituten, inklusive de åtgärder för att främja finansförmedling som inte utförs av banker som antogs i november 2012.

    4.

    Slutföra utvärderingen av arbetsmarknadsreformen från 2012 med avseende på alla dess mål och åtgärder senast i juli 2013, och om nödvändigt lägga fram ändringsförslag senast i september 2013. Anta den nationella sysselsättningsplanen för 2013 senast i juli 2013 och snabbt anta en resultatinriktad reform av de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna, bland annat genom effektivare och mer målinriktad rådgivning. Stärka och modernisera den offentliga arbetsförmedlingen för att effektivisera den individuella hjälpen till de arbetslösa efter deras profil och utbildningsbehov. Effektivisera omskolningsprogram för äldre eller lågutbildade arbetstagare. Se till att den gemensamma jobbportalen tas i drift fullt ut och påskynda genomförandet av det offentlig–privata samarbetet om arbetsförmedling för att säkerställa en effektiv tillämpning redan under 2013.

    5.

    Genomföra och noggrant övervaka effektiviteten i åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten i sysselsättnings- och entreprenörskapsstrategin för ungdomar för 2013–2016, till exempel en ungdomsgaranti. Fortsätta arbetet med att öka utbildningens relevans för arbetsmarknaden, minska förtida avhopp från skolan och främja livslångt lärande, bland annat genom att utöka utbudet av varvad yrkesutbildning efter den nuvarande pilotfasen och genom att införa ett omfattande övervakningssystem för elevernas resultat före utgången av 2013.

    6.

    Anta och genomföra nödvändiga åtgärder för att minska antalet personer som riskerar fattigdom och/eller social utestängning genom att stärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna för att förbättra anställbarheten för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden och genom att göra stödåtgärderna effektivare och mer ändamålsenliga, inbegripet familjestödtjänster av god kvalitet.

    7.

    I brådskande ordning anta och genomföra lagförslaget om en enhetlig marknad och påskynda alla kompletterande insatser som krävs för ett snabbt genomförande. Garantera den nyligen inrättade tillsynsmyndighetens effektivitet, självständighet och oberoende. Senast vid utgången av 2013 anta och genomföra lagen om yrkesorganisationer och tjänster inom de fria yrkena, för att avlägsna alla omotiverade begränsningar av tillgång till och utövande av yrkesverksamhet, samt lagen om entreprenörskap. Omstrukturera och rationalisera stödsystemen vid företagsinternationaliseringar. Minska antalet tillståndsförfaranden och förkorta handläggningstiden, inklusive för industriverksamhet, och sprida användningen av systemet med ”påskyndad tillståndshandläggning” till annan verksamhet än detaljhandeln. Se över insolvensreglerna för företag och enskilda, inklusive genom att begränsa företagares personliga betalningsansvar och underlätta för företagare som misslyckats att få en andra chans. Undanröja omotiverade restriktioner för etableringen av stora detaljhandelslokaler. Senast i mars 2014 granska hur effektivt regelverket för att stödja hyresmarknaden för bostäder är.

    8.

    Ta itu med underskottet när det gäller eltaxorna och genomföra en strukturreform av elsektorn före utgången av 2013. Intensifiera arbetet med att koppla samman el- och gasnäten med grannländernas. Minska eventuella förpliktelser i de offentliga finanserna för olönsam transportinfrastruktur. Inrätta ett oberoende nationellt observationsorgan för att vägleda bedömningen av framtida stora infrastrukturprojekt. Vidta åtgärder för att säkra effektiv konkurrens inom gods- och passagerartrafik på järnväg.

    9.

    Anta reformen av den lokala förvaltningen enligt den presenterade tidtabellen och till oktober 2013 utarbeta en plan för att effektivisera hela den offentliga förvaltningen. Anta och genomföra de pågående reformerna för att effektivisera rättsväsendet.

    Utfärdad i Bryssel den 9 juli 2013.

    På rådets vägnar

    R. ŠADŽIUS

    Ordförande


    (1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

    (2)  EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

    (3)  Upprätthålls för 2013 genom rådets beslut 2013/208/EU av den 22 april 2013 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 118, 30.4.2013, s. 21).

    (4)  EUT C 219, 24.7.2012, s. 81.

    (5)  Det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, omräknat av kommissionens avdelningar enligt den allmänt vedertagna metoden och baserat på uppgifterna i programmet.

    (6)  Enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1466/97.

    (7)  Se sidan 97 i detta nummer av EUT.


    Top