a)

Ett tydligt budskap som förmedlades under samrådet var att intressenterna stödde kommissionens fokuserade strategi för att prioritera arbetet med att ta fram centrala element som krävs för att fullborda den inre energimarknaden. Intressenterna anser att kommissionen i samrådet har framhållit de viktigaste uppgifterna som måste lösas för en vidare integrering av den inre energimarknaden, och att inga fler uppgifter bör läggas till i den årliga prioritetslistan för 2014.

b)

Flera intressenter betonar vikten av ett korrekt genomförande av redan antagna nätföreskrifter, och vissa av dem efterlyser en mer aktiv roll för kommissionen och Acer för att säkerställa ett enhetligt genomförande. Dessutom vill aktörerna ha klarhet om framtida ändringar av antagna nätföreskrifter och vilken styrning som planeras. En intressent framhåller det trängande behovet av en global och unik definitionsförteckning som gäller för alla nätföreskrifter.

c)

Flera intressenter framhöll betydelsen av ett transparent, effektivt och sammanhängande förfarande som garanterar att intressenter engageras tidigt och på ett aktivt sätt. Det nämndes också att de nödvändiga tidsfristerna för utarbetande av solida nätföreskrifter måste anges, där det ges tillräckligt med tid för samråd med berörda aktörer. I detta sammanhang begärde intressenter att preliminära förslag till ramriktlinjer och nätföreskrifter skulle åtföljas av den tillhörande konsekvensbedömningen som varit föremål för samråd med berörda parter.

a)

Flera intressenter uttryckte farhågor om att nätföreskrifterna under utveckling inte ger tillräcklig harmonisering på europeisk nivå, och pekade på att många beslut (t.ex. om värden & metoder) inte tas i kodexen utan lämnas öppna för senare beslutsfattande/godkännandeförfaranden hos de systemansvariga och de nationella tillsynsmyndigheterna. Intressenterna fruktar att detta skulle kunna leda till ett ytterligare tillsynssteg på europeisk nivå, vilket snarare ökar än löser problemet med mångfalden i fråga om näthantering och regler om marknadsutformning.

b)

Några intressenter uttryckte farhågor för eventuella inkonsekvenser mellan nätföreskrifter och uppgav att utveckling av flera nätföreskrifter enligt samma ramriktlinje inte har visat sig vara det effektivaste sättet att fastställa europeiska regler; de föreslog därför att endast utveckla en enda nätföreskrift i linje med respektive ramriktlinje. Vissa betonade att åtminstone vissa nätföreskrifter måste utvecklas tillsammans för att säkerställa samstämmighet, till exempel bestämmelser om krav för producenter, regler för tilldelning av kapacitet på längre sikt eller balanseringsregler och beredskapsregler.

c)

Flera intressenter stöder utarbetandet av regler för harmoniserade avgiftsstrukturer för överföring, eftersom den nuvarande mångfalden av avgiftsstrukturer skapar ojämlikhet för elproducenter inom EU, där vissa exempelvis måste betala nättaxor, och andra inte.

d)

ENTSO-E uttryckte sin oro över att den årliga prioriteringslistan för 2014 inte innehåller bestämmelser om investeringsincitament, trots att sådana fanns med i förteckningen för 2013. ENTSO-E anser att det äventyrar hela TEN-E-förordningens syfte om man förlitar sig på den process som inrättats genom den nya förordningen om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (4) (TEN-E-förordningen), enligt vilken kommissionen kan utfärda riktlinjer om den anser att den metod som de nationella regleringsmyndigheterna ska offentliggöra senast den 31 mars 2014 på grundval av rekommendationer om bästa praxis från Acer inte är tillräcklig för att säkerställa ett snabbt genomförande av projekt av gemensamt intresse.

a)

Majoriteten av de berörda parterna välkomnar att ytterligare kapacitet har lagts till i den årliga prioriteringslistan för 2014, och betonar att det krävs omfattande samråd med berörda parter om reglerna under deras förberedelse, och att reglerna måste överensstämma med nätföreskriften om kapacitetstilldelningsmekanismer. Flera intressenter, inklusive Entsog påpekar att det finns en stark samverkan mellan avgiftsbestämmelser och bestämmelser om ytterligare kapacitet, och att man måste ägna uppmärksamhet åt samstämmigheten mellan dessa båda områden.

b)

Flera intressenter, inklusive Entsog, stöder en förundersökning om regler för handel under 2014 för att identifiera om det behövs harmoniserade europeiska regler för utveckling av kapacitetsprodukter och kapacitetsavtal vad beträffar stabilitet, tilldelningsbegränsningar och sekundärmarknader. Förundersökningen ska ta hänsyn till erfarenheterna från arbetet med att genomföra nätföreskrifterna om mekanismerna för kapacitetstilldelning och balansering samt de eventuella effekterna av att öka andelen förnybar energi på elmarknaderna. En intressent förslår att genomföra en stegvis analys av skillnaderna i avtalsvillkor och förfarandena för systemansvariga vid varje sammanlänkningspunkt. Entsog begär att det beaktas att obalanser mellan kapacitet och olika nivåer av stabilitet är en oundviklig konsekvens av genomförandet av inmatnings- och uttagssystem. En intressent väckte kraftiga invändningar mot ytterligare harmonisering av utformningen av kapacitetsprodukter och avtal eftersom detta inte behövs och skulle leda till ett otillräckligt anbud på fast kapacitet och slutligen till ineffektiva investeringar. Vidare angavs att reglerna för handel inte bör göra genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 (5) om integritet och öppenhet på energimarknaderna mer komplicerad.

c)

En intressent efterlyser en nätföreskrift för gaskvalitet och en nätverkskod för riktmärkesrelaterade effektivitetsvinster inbegripet tariffer, för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt uppnå en inre marknad; detta talar för att man som ett första steg skull ge Acer mandat att göra en jämförelse av alla europeiska systemansvariga, med alla tjänster som tillhandahålls.

d)

En intressent föreslår att man i prioritetsförteckningen tar med utvecklingen av riktlinjer för att lösa problemet med historiska avtal, i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EG) nr 715/2009.

a)

Vissa intressenter välkomna bestämmelser om fastställande av principer för att bedöma huruvida överföringsnät är tillräckliga, och därmed också kravet gentemot tredje man. Andra berörda parter anser att det inte ingår några regler om reserver, ändamålsenlighet och kapacitetsmekanismer i artikel 8.6 i el- och gasförordningen, och att sådana därför inte förefaller rättsligt rimliga, utan i stället bör ligga hos de nationella förvaltningarna.

b)

Flera intressenter begär klargörande av vad som kommer att tas med i reglerna om driftsamordning.

c)

En intressent föreslår att utveckla regler för upphandling, handel och styrning av kompletterande tjänster samt alla typer av flexibilitets- och kapacitetstjänster, med som övergripande mål att utveckla en europeisk marknad för nätstödtjänster, bland annat balansering och alla typer av flexibilitetstjänster.

a)

Flera intressenter ansåg att reglerna om nätanslutning och beredskapsförfaranden måste överensstämma med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 (6) om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen.

b)

Flera intressenter ifrågasatte omfattningen av reglerna för nätanslutning när det gäller tillhandahållande av lokaliseringssignaler, och ville inte stödja utvecklingen av sådana regler.

—

Regler för producentkrav (kommissionens antagandefas).

—

Regler om de systemansvariga för distributionssystemen och anslutning av industriell belastning ((kommissionens antagandefas).

—

Regler för anslutning till överföringssystem för högspänd likström (färdigställa nätföreskriften och inleda kommissionens antagandefas).

—

Regler om driftsäkerhet (kommissionens antagandefas).

—

Regler för driftsplanering och -schemaläggning (kommissionens antagandefas).

—

Regler om belastningsfrekvens och reserver (kommissionens antagandefas).

—

Bestämmelser beredskapskrav och -förfaranden (färdigställa nätföreskrift och inleda kommissionens antagandefas).