7.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 155/3

(1)

Genomförandekoden för IMO-instrument har nu blivit godkänd av IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön (MEPC) vid kommitténs 64:e session i oktober 2012 och av IMO:s sjösäkerhetskommitté vid kommitténs 91:a session i november 2012. IMO förväntas anta III-koden vid sin 28:e församling i december 2013.

(2)

En IMO-kod för erkända organisationer (RO-kod) godkändes av MEPC vid dess 64:e session och även av IMO:s sjösäkerhetskommitté vid dess 91:a session. MEPC förväntas anta den koden vid dess 65:e session i maj 2013 och IMO:s sjösäkerhetskommitté vid dess 92:a session i juni 2013.

(3)

I syfte att göra III-koden obligatorisk godkände IMO:s sjösäkerhetskommitté vid dess 91:a session ändringarna av den internationella lastlinjekonventionen, 1966 (nedan kallad lastlinjekonventionen), av konventionen om internationella regler till förhindrande av kollisioner till sjöss, 1972, och av den internationella konventionen om skeppsmätning, 1969, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna, för övervägande och antagande av IMO:s 28:e församling.

(4)

I syfte att göra III-koden obligatorisk godkände MEPC vid kommitténs 64:e session ändringar av protokollen från 1978 och 1997 rörande den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg, 1973 (nedan kallad Marpol-konventionen), tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna. MEPC förväntas anta dessa ändringar vid sin 66:e session 2014.

(5)

I syfte att göra III-koden obligatorisk godkände IMO:s sjösäkerhetskommitté vid dess 91:a session ändringar av den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss, 1974 (nedan kallad Solas-konventionen) och 1988 års protokoll till Solas-konventionen samt protokollet från 1988 rörande lastlinjekonventionen, 1966, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna. Vid sitt 92:a sammanträde, som ska äga rum i juni 2013, förväntas IMO:s sjösäkerhetskommitté godkänna ändringar av den internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning, 1978 (nedan kallad STCW-konventionen), med samma syfte. IMO:s sjösäkerhetskommitté förväntas anta de ändringarna till Solas-konventionen och till STCW-konventionen vid sin 93:e session 2014.

(6)

MEPC godkände vid dess 64:e session ändringar av 1978 års protokoll till Marpol-konventionen i syfte att göra RO-koden obligatorisk. MEPC förväntas anta dessa ändringar vid sin 65:e session.

(7)

I syfte att göra RO-koden obligatorisk godkände IMO:s sjösäkerhetskommitté ändringar av Solas-konventionen och protokollet från 1988 rörande lastlinjekonventionen vid dess 91:a session. IMO:s sjösäkerhetskommitté förväntas anta dessa ändringar vid sin 92:a session.

(8)

Så snart de har antagits kommer ändringarna av dessa konventioner och protokoll att lämnas in av IMO:s generalsekreterare till respektive avtalsslutande parter så att de kan uttrycka sitt samtycke till att bli bundna av dessa ändringar antingen underförstått eller uttryckligen, i enlighet med relevanta bestämmelser i varje konvention eller protokoll.

(9)

Inga av konventionerna och protokollen innehåller klausuler som undantar formuleringen av reservationer vad gäller ändringar.

(10)

Utkastet till III-koden är tänkt att ersätta IMO-församlingens resolution A.1054 (27) som omfattar den befintliga koden för genomförande av bindande IMO-instrument, som i sin tur ersatte, efter flera ändringar, IMO-församlingens resolution A.847 (20) som medlemsstaterna, när det gäller deras ansvar som flaggstater, är skyldiga att tillämpa enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (1).

(11)

Frågan om RO-koden är uttömmande reglerad genom direktiv 2009/15/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg (2), antingen direkt eller genom hänvisning till flera av IMO:s resolutioner.

(12)

Dessutom, enligt direktiv 2009/15/EG, efter antagandet av nya instrument eller protokoll till de internationella konventioner som avses däri ska rådet, på förslag av kommissionen samt med hänsyn till medlemsstaternas parlamentariska förfaranden och relevanta förfaranden inom IMO, besluta om närmare arrangemang för ratificering av dessa nya instrument eller protokoll, och samtidigt säkerställa att de tillämpas enhetligt och samtidigt i medlemsstaterna. Termen ”internationella konventioner” definieras både i direktiv 2009/15/EG och i förordning (EG) nr 391/2009 så att den omfattar Solas-, Marpol- och lastlinjekonventionerna med tillhörande protokoll och ändringar till dessa konventioner och därmed förknippade koder med obligatorisk tillämpning, i uppdaterad version.

(13)

De skyldigheter som åligger flaggstater enligt STCW-konventionen omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG av den 19 november 2008 om minimikrav på utbildning för sjöfolk (3).

(14)

Det har på vissa områden konstaterats möjliga avvikelser mellan III-koden och RO-koden å ena sidan och EU:s unionsrättsakter å andra sidan. Det är nödvändigt att säkerställa samstämmigheten med unionsrätten för medlemsstaternas skyldigheter som följer av tillämpningen av III-koden och RO-koden enligt STCW-, Solas-, Marpol och lastlinjekonventionerna, deras protokoll och andra konventioner och protokoll som medför att III-koden och RO-koden blir obligatoriska för de avtalsslutande parterna.

(15)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/21/EG av den 23 april 2009 om fullgörande av flaggstatsförpliktelser (4) fastställs ett antal förpliktelser för medlemsstaterna i egenskap av flaggstater. Dessa omfattar i synnerhet en skyldighet för medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för en IMO-revision av deras administration som ska genomföras minst vart sjunde år. Den relevanta bestämmelsen ska dock upphöra att gälla senast den 17 juni 2017 eller vid en tidigare tidpunkt som ska fastställas av kommissionen, om IMO:s obligatoriska revisionsprogram har trätt i kraft.

(16)

Med undantag för de områden som avviker från unionsrätten, måste de två utkasten till riktlinjer på det hela taget betraktas som en positiv utveckling eftersom de kommer att införa höga globala standarder både för flaggstaternas verksamhet och för erkända organisationer. Av dessa skäl planerades utvecklingen av en IMO RO-kod uttryckligen i skäl 4 i förordning (EG) nr 391/2009. Unionen bör därför stödja antagandet av båda koder som obligatoriska instrument för IMO.

(17)

Unionen är varken medlem i IMO eller en avtalsslutande part i de relevanta konventionerna och protokollen. Det är därför nödvändigt för rådet att bemyndiga medlemsstaterna att ge sitt samtycke till att, i unionens intresse, vara bundna av ändringarna av dessa konventioner och protokoll som kommer att göra III-koden och RO-koden obligatorisk, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna.

a)

Ändringar av regel 3 i kapitel 1 i bilaga I och införandet av en ny bilaga IV till internationella lastlinjekonventionen, 1966, i syfte att göra genomförandekoden för IMO-instrument obligatorisk, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna, som godkänts av IMO:s sjösäkerhetskommitté vid organisationens 91:a sammanträde, och enligt bilaga 10 till IMO dokument MSC 91/22.

b)

Ändringar av regel 2 i bilaga I och införandet av en ny bilaga III till den internationella konventionen om skeppsmätning, 1969, i syfte att göra genomförandekoden för IMO-instrument obligatorisk, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna, som godkändes av IMO:s sjösäkerhetskommitté vid organisationens 91:a sammanträde, och enligt bilaga 12 till IMO dokument MSC 91/22.

c)

Ändringar av konventionen om internationella regler till förhindrande av kollisioner till sjöss, 1972, genom införandet av en ny del F i syfte att göra genomförandekoden för IMO-instrument obligatorisk, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna, som godkänts av IMO:s sjösäkerhetskommitté vid organisationens 91:a sammanträde, och enligt bilaga 11 till IMO-dokument MSC 91/22.

a)

Ändringar av regel 1 i kapitel XI-1 till den internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, 1974, i dess ändrade lydelse (Solas 1974), i syfte att göra IMO-koden för erkända organisationer obligatorisk, som godkänts av den kommittén vid dess 91:a session, och enligt bilaga 20 till IMO dokument MSC 91/22.

b)

Ändringar av regel 2-1 i kapitel I i bilaga I till 1988 års protokoll till internationella lastlinjekonventionen, 1966, i syfte att göra IMO-koden för erkända organisationer obligatorisk, som godkänts av den kommittén vid dess 91:a session, och enligt bilaga 21 till IMO dokument MSC 91/22.

a)

Ändringar av den internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, 1974, i dess ändrade lydelse (Solas 1974) genom införandet av ett nytt kapitel XIII, i syfte att göra genomförandekoden för IMO-instrument obligatorisk, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna som godkänts av den kommittén vid dess 91:a session, och enligt bilaga 17 till IMO dokument MSC 91/22.

b)

Ändringar av regel 3 i kapitel 1 i bilaga I och införandet av en ny bilaga IV i bilaga B till 1988 års protokoll till internationella lastlinjekonventionen, 1966, i syfte att göra genomförandekoden för IMO-instrument obligatorisk, tillsammans med ett åtföljande system för kontroll av flaggstaterna, som godkänts av den kommitté vid dess 91:a session, och enligt bilaga 18 till IMO dokument MSC 91/22.