15.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 318/10

(1)

Den 16 februari 2012 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till unionen av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina), Thailand och Indonesien (nedan kallade de berörda länderna).

(2)

Förfarandet inleddes efter ett klagomål som ingavs den 3 januari 2012 av Defence Committee of Tube or Pipe Cast Fittings of Malleable Cast Iron of the European Union (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 50 % av unionens sammanlagda tillverkning av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn (nedan kallade gängade aducerade rördelar). Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat väsentlig skada, och bevisningen ansågs också tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, tillverkare i unionen, exporterande tillverkare, icke-närstående importörer, användare och företrädarna för de exporterande länderna om att undersökningen inleddes. Kommissionen underrättade också tillverkare i Argentina eftersom det ansågs som ett möjligt jämförbart land. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Eftersom det fanns ett stort antal exporterande tillverkare i Kina, unionstillverkare och icke-närstående tillverkare, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande var nödvändigt, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads samtliga exporterande tillverkare i Kina, unionstillverkare och icke-närstående tillverkare att ge sig till känna hos kommissionen och, i enlighet med tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller gängade aducerade rördelar (se definitionen i avsnitt B nedan) under undersökningsperioden (1 januari 2011 till 31 december 2011). Inga stickprov planerades för exporterande tillverkare i de andra två berörda länderna, Thailand och Indonesien.

(6)

För att ge exporterande tillverkare i Kina möjlighet att inlämna en ansökan om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling, skickade kommissionen ansökningsformulär till de exporterande tillverkare i Kina som man visste var berörda och till de kinesiska myndigheterna. Två företag begärde marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och fyra företag begärde individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen.

(7)

Kommissionen underrättade officiellt den berörda gruppen exporterande tillverkare i Kina, de kinesiska myndigheterna och klaganden om resultatet av bedömningen av marknadsekonomisk status. De gavs också tillfälle att skriftligen lämna synpunkter.

(8)

När det gäller unionstillverkarna och såsom mer ingående förklaras i skäl 29 nedan, lämnade sex unionstillverkare de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. På grundval av informationen från de samarbetsvilliga unionstillverkarna valde kommissionen ut tre unionstillverkare utifrån deras försäljningsvolym.

(9)

Såsom anges i skäl 31 nedan lämnade 33 icke-närstående importörer de begärda uppgifterna och samtycke till att ingå i stickprovet. På grundval av informationen från dessa parter valde kommissionen ut de nio importörer som importerade störst volym till unionen och vars geografiska läge var i unionen. Eftersom en importör inte lämnade svar på frågeformuläret, bestod det slutliga stickprovet av de återstående åtta importörerna.

(10)

Såsom anges i skäl 30 nedan lämnade tolv exporterande tillverkare i Kina de begärda uppgifterna och samtycke till att ingå i stickprovet. På grundval av informationen från dessa parter valde kommissionen ut de tre exporterande tillverkare i Kina som exporterade den största volymen till unionen.

(11)

Kommissionen skickade frågeformulär till de tre unionstillverkarna i stickprovet, de tre kinesiska exporterande tillverkarna i stickprovet, tre thailändska exporterande tillverkare, tre indonesiska exporterande tillverkare, nio icke-närstående importörer i stickprovet och sju användare.

(12)

Svar på frågeformuläret inkom från tre unionstillverkare i stickprovet, tre kinesiska exporterande tillverkare, två thailändska exporterande tillverkare, en indonesisk exporterande tillverkare och åtta icke-närstående importörer. Ingen av användarna skickade in svar på frågeformuläret.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning och därav följande skada samt för att fastställa unionens intressen. Kontrollbesök genomfördes på plats hos följande företag:

(14)

Mot bakgrund av behovet av att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkarna i Kina om marknadsekonomisk status inte beviljas dem, genomfördes en kontroll på plats av följande företag för att fastställa ett normalvärde på grundval av uppgifter från Indien som jämförbart land:

(15)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1.1.2011 – 31.12.2011 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser som var av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(16)

Den berörda produkten som anges i tillkännagivandet av inledande är gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 19 10.

(17)

De huvudsakliga råvarorna är metallskrot, koks/elektricitet, sand (för formning) och zink (för galvanisering). Första steget i tillverkningsprocessen är att smälta metallskrot i kupolugnar. Efter detta följer formningsprocessen och gjutning av olika former som sedan separeras till enskilda bitar. Produkterna måste genomgå en utförlig glödningsprocess för att säkerställa att de är tillräckligt aducerade för att användas i tillämpningar där t.ex. stöthållfasthet och motståndskraft mot vibrationer krävs och så att de tål snabba temperaturförändringar. Därefter kan rördelarna galvaniseras om så behövs. Sedan förses produkterna med gängor.

(18)

Gängade aducerade rördelar används för att koppla samman två eller fler rör, koppla ett rör till en apparat, ändra riktningen på en vätskas flöde eller för att försluta ett rör. Gängade aducerade rördelar används främst i gas-, vatten- och värmesystem i bostadshus och andra byggnader. De används också i rörsystem i oljeraffinaderier. Aducerade rördelar finns i många utformningar. De vanligaste är 90-graders krökar, T-stycken, kopplingar, korsningar och anslutningar. De tillverkas både i svart (icke- galvaniserad) och galvaniserad form.

(19)

Den berörda produkten och den produkt som tillverkas och säljs på de inhemska marknaderna i Kina, Thailand och Indonesien och på den inhemska marknaden i Indien, som tjänade som jämförbart land, samt den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin, konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. De anses därför preliminärt vara likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen (nedan kallad likadan produkt).

(20)

Flera invändningar har skickats in gällande produktdefinitionen, främst av importörer men också av myndigheter i en medlemsstat. Invändningarna behandlas var för sig nedan.

(21)

En importör hävdade att ”elektrogalvaniserade rördelar” borde uteslutas från definitionen av gängade aducerade rördelar. Det hävdas att tillverkningen av elektrogalvaniserade rördelar kräver ytterligare tillverkningssteg efter gängning, såsom rengöring och ytterligare elektrogalvanisering. Detta leder möjligtvis till ett antal kvalitetsförbättringar och fördelar gentemot vanliga rördelar. Dock är det uppenbart att elektrogalvaniserade rördelar är fullständigt utbytbara mot vanliga rördelar och att de därför har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. De anses därför vara den berörda produkten.

(22)

Samma importör importerar kroppar av klämringskopplingar, vilka kräver vidare montering med andra delar till färdiga klämringskopplingar. Det har ifrågasatts om kropparna av klämringskopplingar omfattas av definitionen av den berörda produkten. Även om dessa kroppar ser ut som rördelar och är gängade, kan de inte användas direkt för att koppla rör utan måste monteras innan den monterade rördelen kopplar samman rören. Även om de är dyrare, är de utbytbara mot andra gängade rördelar eftersom de också används för att ansluta rör, om än främst vid reparation snarare än vid nya monteringar. Därför konstateras det preliminärt att klämringskopplingar och deras kroppar omfattas av definitionen av den berörda produkten.

(23)

Vissa parter hävdade att de aducerade rördelarna som tillverkas och säljs av unionstillverkare inte kan anses vara jämförbara med dem som tillverkas och exporteras till unionen av de berörda exporterande länderna på grund av att kvaliteten på materialet som används i unionstillverkade rördelar i allmänhet är vitt aducergods, medan kvaliteten på materialet i exporterade rördelar är svart aducerat gjutjärn.

(24)

Såsom man redan kommit fram till i rådets förordning (EG) nr 1784/2000 (3) om samma produkt, har undersökningen preliminärt visat att det inte finns några skillnader i hur marknaden uppfattar rördelar tillverkade av vitt och sådana tillverkade av svart aducergods eftersom de har mycket likartade egenskaper, samma slutliga användning och endast skiljer sig åt när det gäller kolhalten, vilket gör dem utbytbara. Detta bekräftas av att de importörer/handlare som både köper rördelar tillverkade av svart aducergods från de berörda länderna och rördelar tillverkade av vitt aducergods från unionsindustrin säljer dem till användarna utan att skilja på de bägge olika kvaliteterna. När det gäller användarna av den berörda produkten bekräftade undersökningen att de inte skiljer på rördelar tillverkade av vitt aducergods och rördelar tillverkade av svart aducergods i någon nämnvärd utsträckning.

(25)

Detta stöds även av det faktum att både rördelar tillverkade av vitt aducergods och rördelar tillverkade av svart aducergods omfattas av EN 10242 (europeisk standard) och ISO 49 (internationell standard), i vilka anges kraven på utförande och funktionsstandard för aducerade rördelar.

(26)

När det gäller kvaliteten på använt material godtas både rördelar tillverkade av vitt aducergods och rördelar tillverkade av svart aducergods. Mot denna bakgrund bekräftas det preliminärt att rördelar tillverkade av vitt aducergods som tillverkas och säljs av vissa unionstillverkare ska anses vara en likadan produkt som rördelar tillverkade av svart aducergods som tillverkas och exporteras till unionen av de berörda exporterande länderna.

(27)

En importör importerar en begränsad mängd ofärdiga rördelar som är ogängade. Gängningen utförs senare av importören. Eftersom de importerade varorna är ogängade anses de inte vara den berörda produkten.

(28)

Myndigheterna i en av medlemsstaterna påpekade att uttrycket ”aducerat”, enligt de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen (4), inbegriper segjärn (identiskt med duktilt gjutjärn). Även om det inte rapporterats om någon försäljning av gängade rördelar tillverkade av duktilt gjutjärn av någon berörd part under undersökningsperioden finns det bevis som styrker att detta är möjligt. Eftersom dessa rördelar har samma grundläggande fysiska egenskaper som de undersökta gängade aducerade rördelarna, anses det vara lämpligt att klargöra att duktila järnprodukter omfattas av förfarandet och åtgärderna.

(29)

I enlighet med artikel 17 i grundförordningen valde kommissionen ut ett stickprov på grundval av den största representativa försäljningsvolymen av gängade aducerade rördelar till icke-närstående kunder i unionen som skäligen kan undersökas inom den tillgängliga tiden. Det utvalda stickprovet bestod av tre tillverkare som tillhör två företagsgrupper, vilka står för 81 % av försäljningen av gängade aducerade rördelar till icke-närstående kunder i unionen, av de sex unionstillverkare som var kända som tillverkare av den likadana produkten. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hördes alla unionstillverkare och klaganden, och alla berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på det föreslagna stickprovet. Inga synpunkter på valet av stickprov lämnades.

(30)

I enlighet med artikel 17 i grundförordningen valde kommissionen ut ett stickprov på grundval av den största representativa exportvolym som skäligen kan undersökas inom den tillgängliga tiden. Tolv exporterande tillverkare som svarar för 51 % av Kinas export till unionen under undersökningstiden inlämnade de uppgifter för stickprovsförfarandet som begärdes i bilaga A till tillkännagivandet av inledande. Det utvalda stickprovet bestod av tre företag som står för 88 % av exportvolymen för de samarbetsvilliga parterna från Kina till unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hördes alla berörda exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna. Inga synpunkter på valet av stickprov lämnades.

(31)

I enlighet med artikel 17 i grundförordningen valde kommissionen ut ett urval på grundval av den största representativa importvolym till unionen som skäligen kunde undersökas inom den tillgängliga tiden samt på grundval av företagens geografiska läge. Totalt inlämnade 33 icke-närstående importörer de uppgifter för stickprovsförfarandet som begärdes i bilaga B till tillkännagivandet av inledande. Det inledande stickprovet bestod av sex importörer i fem medlemsstater som står för 59 % av de samarbetsvilliga importörernas import av gängade aducerade rördelar till unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hördes alla importörer. Efter att synpunkter inlämnats lades ytterligare tre företag till stickprovet vilket resulterade i ett slutligt stickprov av nio importörer i sex medlemsstater som står för 67 % av de samarbetsvilliga importörernas import av gängade aducerade rördelar till unionen. Inga ytterligare synpunkter inkom gällande det utökade stickprovet. Eftersom en importör inte lämnade svar på frågeformuläret, bestod det slutliga stickprovet av de återstående åtta importörerna.

(32)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import från Kina ska normalvärdet, enligt artikel 2.7 b i grundförordningen, bestämmas i enlighet med artikel 2.1–2.6 för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(33)

Dessa kriterier anges endast som referens och är i korthet följande:

(34)

Två exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och svarade på ansökningsformuläret om marknadsekonomisk status inom de givna tidsfristerna.

(35)

Kommissionen inhämtade alla uppgifter som ansågs nödvändiga och kontrollerade alla uppgifter som inlämnats i ansökningar om marknadsekonomisk status på plats hos företagen i fråga.

(36)

Vid kontrollen fastställdes att ingen av de exporterande tillverkarna som ansökte om marknadsekonomisk status uppfyllde kraven i kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(37)

De reviderade räkenskaperna var inte i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer för någon av exportörerna, och de reviderade räkenskaperna för en exportör var till och med ofullständiga då de inte inbegrep någon rapport över kassaflöden. Det är därför uppenbart att de inte uppfyller kriterium 2.

(38)

En exportör kunde inte uppvisa att kapitalet som tillskjutits under dess privatisering utvärderats ordentligt, medan den andra exportören erhöll statliga bidrag, främst i form av en förmånlig inkomstskattesats. Därmed uppfyller de inte kriterium 3.

(39)

Ett företag som ansökte om marknadsekonomisk status gav synpunkter på underrättelsen om uppgifter. Företaget bestred inte de uppgifter som förekom i underrättelsen men tog upp tre huvudsakliga frågor i synpunkterna.

(40)

Först och främst hävdade företaget att fastställandet av marknadsmässig status är olagligt eftersom det utfördes nästan två månader efter den föreskrivna tidsfristen. I detta sammanhang måste det nämnas att denna försening skedde främst på grund av att en tidigare kontroll av marknadsekonomisk status inte kunde utföras då de kinesiska exportörerna inte fanns tillgängliga vid den tidpunkten. Det ska understrykas att tidpunkten för fastställandet inte inverkade på resultatet.

(41)

För det andra hävdade företaget att det inte uppfyllde kraven för de reviderade räkenskaperna enbart på formella grunder. Dessutom hävdade företaget att ”en redovisningspraxis som inte helt och hållet överensstämmer med IAS inte utgör en överträdelse av det andra kriteriet för marknadsekonomisk status så länge den inte har påverkat företagets finansiella resultat.” I detta avseende är det värt att nämna att kriterium 2 inte gör någon hänvisning till företagets finansiella resultat. Påståendet är därför ogrundat. Det relevanta kriteriet ”räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer”, är faktiskt ett formellt krav. Det är icke desto mindre värt att nämna att alla överträdelser var betydande, antingen på grund av storleken på de berörda beloppen eller på grund av överträdelsens betydelse (dvs. en obligatorisk analys utfördes helt enkelt inte).

(42)

Till sist hävdade företaget att de förmåner det erhållit i form av förmånlig inkomstskattesats inte har använts tidigare för att avslå ansökningar om marknadsekonomisk status. I detta avseende konstateras det att varje fall bedöms utifrån sina egna förutsättningar. Enligt kriterium 3 för marknadsekonomisk status bedöms det om kinesiska exportörer är föremål för betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Detta är fallet här, med hänvisning till de statliga förmåner som erhållits, huvudsakligen i form av en förmånlig skattesats. Allmänna synpunkter av den typ som lämnades av den kinesiska exportören är därför inte tillräckligt underbyggda.

(43)

Sammanfattningsvis har inte någon av de exporterande tillverkarna uppvisat att kriterierna 2 och 3 för marknadsekonomisk status är uppfyllda. Därför kan inte marknadsekonomisk status tilldelas dessa företag.

(44)

Enligt 2.7 a i grundförordningen ska en eventuell landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den bestämmelsen, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen.

(45)

Dessa kriterier anges som referens och är i korthet följande:

(46)

De exporterande tillverkare som inte uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status och den tredje tillverkaren i stickprovet ansökte alla om individuell behandling. På grundval av den tillgängliga informationen fastställdes preliminärt att alla exporterande tillverkare i stickprovet uppfyllde de krav som anges i artikel 9.5 i grundförordningen och att de därmed kan ges individuell behandling.

(47)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljas marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredje land med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land).

(48)

I tillkännagivandet av inledande angav kommissionen att den övervägde att använda Argentina som lämpligt jämförbart land för att fastställa normalvärdet för Kina och uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter på detta.

(49)

Ett antal exportörer och importörer har lämnat in synpunkter på valet av jämförbart land och menar att Argentina inte är ett lämpligt jämförbart land, främst på grund av låg inhemsk konkurrens och den därav följande höga prisnivån på den inhemska marknaden i Argentina. Det finns förvisso tecken på att den argentinska marknaden i stort är uppdelad mellan tre inhemska tillverkare. Enligt argentinsk statistik är importen till den argentinska marknaden försumbar, eftersom de traditionellt största utländska leverantörerna Brasilien och Kina är föremål för höga antidumpningstullar.

(50)

Samma exportörer och importörer föreslog Thailand, Indien och Indonesien som mer lämpliga jämförbara länder. Efter beaktande av synpunkterna från de berörda parterna söktes samarbete från argentinska och indiska tillverkare och slutligen accepterade en argentinsk och en indisk tillverkare samarbetet.

(51)

En analys av dessa svar visade att de inhemska priserna som rapporterades av den enda samarbetsvilliga argentinska tillverkaren faktiskt var mycket höga, både väsentligt högre än försäljningspriserna från unionstillverkarna i stickprovet och deras icke-skadevållande pris.

(52)

Å andra sidan visade det sig att det råder stor konkurrens på den indiska marknaden med uppskattningsvis 300 tillverkare. Till följd av detta kan de inhemska priserna som rapporterats av den samarbetsvilliga indiska exportören anses vara skäliga.

(53)

Thailand och Indonesien deltar i samma undersökning men endast ett mycket begränsat antal tillverkare verkar i båda länderna, vilket gör deras inhemska marknader mindre konkurrensutsatta jämfört med Indien. Det fastställs därför preliminärt att Indien är ett lämpligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(54)

Eftersom ingen kinesisk exportör i stickprovet beviljades marknadsekonomisk status, fastställdes normalvärdet enligt bestämmelsen i artikel 2.7 a i grundförordningen, med hjälp av Indien som jämförbart tredje land med marknadsekonomi.

(55)

Först fastställdes det för varje berörd exporterande tillverkare huruvida den totala inhemska försäljningen av gängade aducerade rördelar i det jämförbara landet var representativ, dvs. om den totala volymen av sådan försäljning stod för minst 5 % av varje exporterande tillverkares totala volym av exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. Detta var fallet för två av de tre exporterande tillverkarna i urvalet.

(56)

Därefter fastställdes vilka produkttyper som säljs på den inhemska marknaden av företagen, där tillverkaren i det jämförbara landet överlag hade representativ försäljning som var identisk eller direkt jämförbar med de typer som säljs för export till unionen.

(57)

För varje typ som säljs av tillverkaren i det jämförbara landet på dess inhemska marknad och som konstateras vara direkt jämförbar med den typ av gängade aducerade rördelar som säljs för export till unionen av de exporterande tillverkarna, fastställdes det huruvida den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ. Inhemsk försäljning av en särskild produkttyp anses vara tillräckligt representativ när volymen av den produkt som säljs på den inhemska marknaden till oberoende kunder under undersökningsperioden står för minst 5 % av den totala volymen av den jämförbara produkten som säljs på export till unionen av den exporterande tillverkaren.

(58)

Kommissionen undersökte senare huruvida varje typ av den likadana produkten som säljs på den inhemska marknaden i representativa kvantiteter kan anses ha blivit såld vid normal handel av tillverkaren i det jämförbara landet. Detta gjordes genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på den inhemska marknaden under undersökningsperioden.

(59)

Om försäljningsvolymen för en produkttyp som såldes till ett nettopris motsvarande minst den beräknade tillverkningskostnaden stod för mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den typen och om det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lika med eller högre än tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på de faktiska försäljningspriserna på den inhemska marknaden. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning av den typen under undersökningsperioden.

(60)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av en produkttyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av endast denna typ.

(61)

När alla produkttyper såldes med förlust, ansågs de inte ha blivit sålda vid normal handel.

(62)

Ett konstruerat normalvärde används dels för försäljningen av produkttyper som inte såldes vid normal handel, dels för produkttyper som inte såldes i representativa mängder på den inhemska marknaden.

(63)

För att konstruera normalvärdet adderades det jämförbara landets enda samarbetsvilliga tillverkares vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vägda genomsnittliga vinsten för den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden med dess egna genomsnittliga tillverkningskostnad under undersökningsperioden. För produkttyper som såldes i kvantiteter som inte var representativa på den inhemska marknaden jämfördes den vägda genomsnittliga vinsten samt försäljnings- och administrationskostnader och andra kostnader vid normal handel för denna icke-representativa försäljning för att konstruera normalvärdet. Vid behov justerades tillverkningskostnader samt försäljnings- och administrationskostnader och andra kostnader innan de användes för att undersöka om försäljningen skett vid normal handel och för att konstruera normalvärden.

(64)

Eftersom tillverkarna i urvalet beviljades individuell behandling och genomförde exportförsäljning av den berörda produkten till unionen direkt till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, det vill säga på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(65)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik.

(66)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten.

(67)

Lämpliga justeringar gjordes för kostnader för fysiska egenskaper, indirekta skatter, transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader, provisioner samt bankkostnader i de fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och kunde beläggas.

(68)

För företagen i urvalet jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten som fastställdes för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset för den motsvarande berörda produkttypen, i enlighet med artiklarna 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(69)

På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, följande:

(70)

Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna som inte ingick i urvalet beräknades i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes på grundval av marginalerna som fastställts för de exporterande tillverkarna i stickprovet.

(71)

På grundval av detta fastställdes preliminärt den beräknade dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga företagen som inte ingick i urvalet till 42,3 %.

(72)

Med avseende på övriga exporterande tillverkare i Kina, fastställdes dumpningsmarginalerna på grundval av de tillgängliga uppgifterna i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställdes graden av samarbetsvilja genom att man jämförde den exportvolym till unionen som rapporterats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna med den motsvarande importstatistiken från Eurostat.

(73)

Graden av samarbetsvilja kan anses vara hög, eftersom samarbetet stod för mer än 50 % av den totala kinesiska exporten till unionen och industrin kan anses vara fragmenterad på grund av det stora antalet exporterande tillverkare i Kina. Eftersom det inte fanns någon anledning att tro att någon exporterande tillverkare avsiktligen avstod från att samarbeta, fastställdes den övriga dumpningsmarginalen på nivån för företaget i stickprovet med den högsta dumpningsmarginalen. Detta ansågs vara lämpligt eftersom det inte fanns något som tydde på att företagen med bristande samarbetsvilja bedrev dumping på en lägre nivå, och för att säkerställa effektiviteten av eventuella åtgärder.

(74)

På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, följande:

(75)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen fastställde kommissionen först för varje samarbetsvilligt exporterande företag huruvida dess totala försäljning av den likadana produkten på den inhemska marknaden var representativ, dvs. huruvida den totala volymen av sådan försäljning minst representerade 5 % av dess totala volym av exportförsäljning av den berörda produkten till unionen. Undersökningen fastställde att försäljningen av den likadana produkten på den inhemska marknaden var representativ för alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Thailand och Indonesien.

(76)

Kommissionen fastställde senare vilka produkttyper som säljs på den inhemska marknaden av företag med överlag representativ försäljning på den inhemska marknaden och som var identiska eller i hög grad överensstämde med de typer som säljs på export till unionen.

(77)

För varje typ av den likadana produkten som säljs av den exporterande tillverkaren på dennes inhemska marknad och som konstateras vara jämförbar med den berörda produkttypen som säljs på export till unionen, fastställdes det om försäljningen på den inhemska marknaden var tillräckligt representativ för syftena i artikel 2.2 i grundförordningen. Inhemsk försäljning av en särskild produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när volymen av den produkt som säljs på den inhemska marknaden till oberoende kunder under undersökningsperioden stod för minst 5 % av den totala volymen av den jämförbara produkten som säljs på export till unionen.

(78)

Kommissionen undersökte senare huruvida varje typ av den likadana produkten som säljs på den inhemska marknaden i representativa mängder kan anses ha blivit såld vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta genomfördes genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på den inhemska marknaden under undersökningsperioden.

(79)

Om försäljningsvolymen för en produkttyp som såldes till ett nettopris motsvarande minst den beräknade tillverkningskostnaden stod för mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den typen, och om det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lika med eller högre än kostnaden per enhet, beräknades normalvärdet per produkttyp som det vägda genomsnittet för alla försäljningspriser på den inhemska marknaden för den aktuella typen.

(80)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av en produkttyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den produkttypen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än enhetskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset på den inhemska marknaden, vilket beräknades som ett vägt genomsnittspris av endast den lönsamma försäljningen på den inhemska marknaden av den aktuella typen.

(81)

När alla produkttyperna såldes med förlust ansågs de inte ha blivit sålda vid normal handel.

(82)

Ett konstruerat normalvärde användes dels för försäljningen av produkttyper som inte såldes vid normal handel, dels för produkttyper som inte såldes i representativa mängder på den inhemska marknaden.

(83)

För att konstruera normalvärdet adderades de berörda samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vägda genomsnittliga vinsten för den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden med deras egna genomsnittliga tillverkningskostnad under undersökningsperioden. För produkttyper som såldes i kvantiteter som inte var representativa på den inhemska marknaden jämfördes den vägda genomsnittliga vinsten samt försäljnings- och administrationskostnader och andra kostnader vid normal handel för denna icke representativa försäljning för att konstruera normalvärdet.

(84)

Eftersom all export av den berörda produkten för de samarbetsvilliga thailändska och indonesiska exportörerna gjordes till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(85)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik.

(86)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för att beakta olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten.

(87)

Lämpliga justeringar gjordes för handelsled, transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader, provisioner samt bankkostnader i de fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och kunde beläggas.

(88)

För de två samarbetsvilliga företagen i Thailand jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den motsvarande berörda produkttypen, i enlighet med artiklarna 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(89)

Med hänsyn till att graden av samarbetsvilja betraktades som hög (exportvolymen för de två samarbetsvilliga thailändska företagen stod för mer än 80 % av den totala thailändska exporten till unionen under undersökningsperioden), fastställdes dumpningsmarginalen för all övriga thailändska exporterande tillverkare på nivån för den högsta dumpningsmarginalen för de två samarbetsvilliga företagen.

(90)

På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna för thailändska företag, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, följande:

(91)

För det enda samarbetsvilliga företaget jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den motsvarande berörda produkttypen, i enlighet med artiklarna 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(92)

Med hänsyn till att graden av samarbetsvilja betraktades som hög (exportvolymen för det enda samarbetsvilliga indonesiska företaget stod för mer än 80 % av den totala indonesiska exporten till unionen under undersökningsperioden), fastställdes dumpningsmarginalen för alla övriga indonesiska exporterande tillverkare på samma nivå av dumpningsmarginal som för det samarbetsvilliga företaget.

(93)

På grundval av detta är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, följande:

(94)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av sex tillverkare i unionen. Såsom framgår av skäl 29 ovan, valdes till urvalet två grupper unionstillverkare som vardera består av tre unionstillverkare, vilka står för 81 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

(95)

I den mening som avses i artikel 4.1 och artikel 5.4 i grundförordningen kommer alla sex befintliga unionstillverkare som tillverkar den likadana produkten under undersökningsperioden att utgöra unionsindustrin och de kommer därför hädanefter att kallas ”unionsindustrin”.

(96)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av försäljningsvolymen för unionsindustrin på unionsmarknaden samt på grundval av den importvolym som rapporterats av Eurostat, justerad genom resultaten av undersökningen.

(97)

Förbrukningen i unionen minskade betydligt, med 21 %, mellan 2008 och 2009 och ökade senare med 12 procentenheter till en nivå på 9 % under förbrukningen vid början av skadeundersökningsperioden.

(98)

Kommissionen undersökte om importen av gängade aducerade rördelar med ursprung i de berörda länderna skulle bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(99)

Dumpningsmarginalen som fastställdes i förhållande till importen från varje berört land var högre än den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen (se skälen 74, 90 och 93).

(100)

När det gäller volymen av dumpad import från Indonesien konstaterades det att den endast utgjorde ca 2,5 % av all import av den likadana produkten till unionen under undersökningsperioden. Därför kan den inte anses utgöra en orsak till väsentlig skada för unionsindustrin i den mening som avses i artikel 9.3 i grundförordningen eller bestämmelserna i WTO:s antidumpningsavtal. (5)

(101)

Samtidigt fastställde undersökningen i detta preliminära skede att majoriteten av importen från Indonesien mycket väl kan ha deklarerats felaktigt med ett annat KN-nummer, dvs. 7307 99 10 istället för 7307 19 10 som vanligen är relevant för gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn. Dock är hela eller en stor del av den möjligen felaktigt deklarerade importen redan inbegripen i siffran 2,5 % som nämndes i föregående skäl.

(102)

Mot denna bakgrund beslöts det preliminärt att inte lägga samman denna import med den dumpade importen från Thailand och Kina.

(103)

Med avseende på volymen dumpad import från Thailand och Kina kan den inte betraktas som försumbar, eftersom dess marknadsandel uppgår till 5,4 % respektive 47,3 % under undersökningsperioden.

(104)

Den sammantagna bedömningen var preliminärt betraktad som lämplig med tanke på de jämförbara konkurrensförhållandena mellan importen från dessa två länder och den likadana produkten från unionen, dvs. genom samma försäljningskanaler och till samma kundkategorier. I ett antal fall har det faktiskt visat sig att importerade produkter från Kina och Thailand såldes av samma distributörer.

(105)

Mot denna bakgrund betraktades det preliminärt att alla kriterier som fastställs i artikel 3.4 i grundförordningen har uppfyllts. Importen från Thailand och Kina undersöktes därför sammantaget. Denna kallas härmed för ”import från de två berörda länderna”.

(106)

Importvolymen av den berörda produkten från de två berörda länderna till unionsmarknaden ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Medan importen inledningsvis minskade med 16 % mellan 2008 och 2009 på grund av minskad förbrukning vilket nämns i skäl 97 ovan, ökade den därefter väsentligt, med 31 procentenheter, fram till undersökningsperioden.

(107)

Marknadsandelen av dumpad import från de två berörda länderna har ökat med 11 procentenheter, från 41,7 % till 52,7 %, under skadeundersökningsperioden. Tillväxten av denna marknadsandel skedde främst mellan 2010 och undersökningsperioden, under en återhämtningsperiod av efterfrågan.

(108)

Tabellen nedan visar det genomsnittliga priset på den dumpade importen från de två berörda länderna, vid unionens gräns, före tull, enligt uppgifter från Eurostat. Under skadeundersökningsperioden ökade det genomsnittliga priset på importen från de två berörda länderna kontinuerligt med totalt 14 %.

(109)

En jämförelse per produkttyp utfördes mellan de exporterande tillverkarnas försäljningspriser och de utvalda unionstillverkarnas försäljningspriser i unionen. I detta syfte hade de utvalda unionstillverkarnas priser till icke-närstående kunder jämförts med de utvalda exporterande tillverkarnas priser från de två berörda länderna. Justeringar gjordes vid behov för att beakta de skillnader av handelsled (i synnerhet OEM-försäljning) och kostnader som uppstår efter import.

(110)

Jämförelsen visade att under undersökningsperioden såldes importen av den berörda produkten med ursprung i Thailand och Kina, i unionen till priser som underskrider priserna för unionsindustrin, uttryckt i procent av den senare med 25 % till 55 %.

(111)

I enlighet med artikel 3.5 omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. Uppgifterna som presenteras nedan avser alla unionstillverkare när det gäller tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljnings- och marknadsandel, samt de utvalda unionstillverkarna när det gäller alla återstående indikatorer. När det gäller indikatorerna som grundas på de utvalda tillverkarna, kan inte de faktiska sammanställda uppgifterna i de sammanhängande tabellerna nedan lämnas ut på grund av sekretesskäl, eftersom det endast finns två tillverkargrupper i stickprovet. Istället visas endast index för att visa på tendensen för dessa indikatorer.

(112)

Unionens tillverkningsvolym sjönk kraftigt mellan 2008 och 2009 med 39 %, och därefter minskade den något från den redan låga nivån trots en förbrukningsökning på 12 procentenheter de följande åren, vilket framgår av skäl 97 ovan.

(113)

Unionstillverkarnas produktionskapacitet minskade med 21 % under skadeundersökningsperioden, främst mellan 2008 och 2009. Huvudskälet till minskningen av produktionskapaciteten var att tre unionstillverkares verksamhet lades ned under skadeundersökningsperioden.

(114)

Trots minskningen av produktionskapaciteten minskade unionsindustrins kapacitetsutnyttjande med 26 %, främst mellan 2008 och 2009.

(115)

Mängden i lager minskade med 23 % under skadeundersökningsperioden i takt med unionsindustrins minskade försäljnings- och tillverkningsvolym.

(116)

Försäljningsvolymen för alla unionstillverkare på unionsmarknaden minskade markant mellan 2008 och 2009, med 25 %, på grund av minskad efterfrågan. Efter 2009 ökade dock efterfrågan avsevärt i unionen, som framgår i skäl 97 ovan, men unionsförsäljningen förblev på 2009 års låga nivå fram tills slutet på skadeundersökningsperioden.

(117)

Unionsindustrins marknadsandel minskade kontinuerligt med 9 procentenheter eller 18 % under skadeundersökningsperioden, medan den dumpade importen ökade med 11 procentenheter av marknadsandelen under samma period, vilket framgår av skäl 107 ovan.

(118)

De utvalda unionstillverkarna kunde endast öka sina försäljningspriser måttligt med 4 % under skadeundersökningsperioden. På grund av ökade kvantitet av dumpad import som kom in på unionsmarknaden, var denna prisökning mindre än kostnadsökningen.

(119)

Unionsindustrins lönsamhet fastställdes genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden till icke-närstående kunder uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Trots att unionsindustrins lönsamhet var tillfredsställande i början av skadeundersökningsperioden, var den nästan helt borta 2009. Även om den återhämtade sig något därefter, förblev den långt under den icke-skadevållande nivån under hela den resterande skadeundersökningsperioden.

(120)

Beträffande räntabiliteten som uttrycks som vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar, följde denna indikator samma tendens som lönsamheten.

(121)

Nettokassaflödet från den löpande verksamheten minskade kontinuerligt med totalt 64 % under skadeundersökningsperioden och nådde en mycket låg nivå under undersökningsperioden.

(122)

Såsom framgår av skäl 97 ovan växte förbrukningen i unionen markant med 8 000 ton mellan 2009 och undersökningsperioden, medan volymen av dumpad import ökade med 9 000 ton under samma period, vilket framgår av skäl 106 ovan. Unionsmarknadens hela tillväxt mellan 2009 och undersökningsperioden absorberades därför av dumpad import samtidigt som unionsindustrins unionsförsäljning förblev på 2009 års mycket låga nivå. Det konstateras därför att unionsindustrin inte kunde dra nytta av att förbrukningen i unionen ökat den senaste tiden på grund av den ökade marknadsandelen dumpad import från de två berörda länderna.

(123)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades investeringarna för de utvalda unionstillverkarna enligt följande:

(124)

Som tabellen ovan visar har unionstillverkarna kraftigt minskat sina investeringar mellan 2008 och 2010. Denna tendens omvändes under undersökningsperioden när investeringarna återhämtade sig betydligt, dock utan att nå den nivå som de befann sig på i början av skadeundersökningsperioden.

(125)

På grund av den otillräckliga lönsamheten som beskrivs i skäl 119 ovan, har några av unionstillverkarna stött på svårigheter att anskaffa kapital för framtida investeringar under rådande omständigheter. Den otillfredsställande räntabiliteten bidrar också till problemen med att anskaffa kapital.

(126)

Sysselsättningen mätt i heltidsekvivalenter följde i stort sätt utvecklingen för tillverkningsvolymen (se skäl 112 ovan), vilket tyder på att unionsindustrin har försökt rationalisera tillverkningskostnader vid behov. Unionsindustrin försökte anpassa arbetskraften till den försämrade marknadssituationen, vilket ledde till en stadig generell minskning av sysselsättningen på 36 % under skadeundersökningsperioden.

(127)

Trots de ovan nämnda försöken från unionsindustrin att anpassa sysselsättningen till den försämrade marknadssituationen, försämrades resultatet per fulltidsekvivalent för unionstillverkarna markant med 19 % mellan 2008 och 2009. Situationen förbättrades kontinuerligt efteråt, men stannade på 9 % under den nivå den befann sig på i början av skadeundersökningsperioden.

(128)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin kontinuerligt med sammanlagt 12 %.

(129)

Dumpningsmarginalerna för import från de två berörda länderna är höga, vilket framgår av skälen 74 och 90. Med tanke på volym, marknadsandel och priser på den dumpade importen kan dumpningsmarginalernas inverkan anses som betydande.

(130)

Gängade aducerade rördelar med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Republiken Korea, Thailand och Tjeckien omfattades redan av åtgärder (6) mellan 2000 och 2005 (7) (nedan kallade de tidigare åtgärderna). Unionsindustrins tillfredsställande lönsamhet i början av skadeundersökningsperioden (se skäl 119 ovan) tyder på att dessa åtgärder medförde tillfällig lättnad på unionsindustrin. De ökade volymerna av dumpad import har dock satt stopp för den här ganska positiva perioden. Det konstateras också att den kombinerade marknadsandelen för de sex länder som berördes av de tidigare åtgärderna aldrig var över 29 % (8), medan de två länderna som berörs av den aktuella undersökningen innehade en marknadsandel på 52,7 % under undersökningsperioden, vilket framgår av skäl 107 ovan.

(131)

Skadeindikatorerna utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden. Detta framgår tydligt av bland annat indikatorerna för lönsamhet, tillverkningsvolym, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym och marknadsandel som alla har visat på en klart försämrad trend.

(132)

Samtidigt underskred importen av gängade aducerade rördelar från de två berörda länderna unionsindustrins priser med upp till 55 % under undersökningsperioden (se skäl 110), och samtidigt ökade de sin marknadsandel väsentligt (se skäl 107).

(133)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(134)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det ifall den dumpade importen med ursprung i Kina och Thailand hade vållat unionsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kunde betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen vilka samtidigt med denna kunde ha vållat unionsindustrin skada granskades också för att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(135)

Mellan 2008 och undersökningsperioden ökade volymen av dumpad import från de två berörda länderna med 15 % på en marknad som krympte med 9 %, vilket resulterade i att de ökade sin marknadsandel på unionsmarknaden från 41,7 % till 52,7 %.

(136)

Ökningen av den dumpade importen av den berörda produkten från de två berörda länderna under skadeundersökningsperioden sammanföll med en nedåtgående trend för de flesta skadeindikatorerna för unionsindustrin. Unionsindustrin tappade 8,7 procentenheter av sin marknadsandel och var tvungen att minska sin tillverkning med 41 %. Det betydande prisunderskridandet hindrade unionsindustrin från att i tillräcklig utsträckning överföra de ökande tillverkningskostnaderna till försäljningspriserna, vilket ledde till mycket låga lönsamhetsnivåer under skadeundersökningsperioden.

(137)

Utifrån detta dras preliminärt slutsatsen att den dumpade lågprisimporten från de två berörda länderna som kom in på unionsmarknaden i stora och totalt sett ökande volymer, till priser som avsevärt underskred unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, har vållat unionsindustrin väsentlig skada.

(138)

Även om Eurostat rapporterar om betydande import från Indien till mycket låga priser under hela skadeundersökningsperioden, finns det indikationer på att denna import inte är av den berörda produkten utan andra produkter som redovisats under samma KN-nummer.

(139)

Det har förekommit begränsad import från andra tredjeländer under hela skadeundersökningsperioden. Den totala marknadsandelen av import från andra länder än de två berörda länderna har minskat med 2,1 procentenheter, från 10,5 % till 8,4 %.

(140)

De nästa största importkällorna under undersökningsperioden var Indonesien, Brasilien och Turkiet, vilka innehade marknadsandelar på mellan 1,3 % och 1,6 % och samtliga av dessa länder tappade marknadsandelar under skadeundersökningsperioden.

(141)

På grund av den begränsade volymen och de nedåtgående tendenserna kan det konstateras att importen från tredjeländer andra än de berörda länderna inte verkar ha bidragit till skadan som vållats unionsindustrin under undersökningsperioden.

(142)

När det gäller utvecklingen av unionsindustrins exportförsäljning, minskade exporten kontinuerligt med totalt 34 % under skadeundersökningsperioden.

(143)

Dock stod exportförsäljningen endast för 13–15 % av unionsindustrins tillverkning under hela skadeundersökningsperioden. Därför kan de inte anses i någon utsträckning ha bidragit till den skada som vållats unionsindustrin under undersökningsperioden.

(144)

Som framgår av skäl 97 ovan minskade förbrukningen i unionen med 21 % mellan 2008 och 2009, vilket resulterade i en minskning av unionsförsäljning till unionsindustrin med 25 % under samma period. Efter 2009 växte dock förbrukningen i unionen betydligt med ca 8 000 ton, medan volymen dumpad import ökade till ca 9 000 ton under samma period, vilket framgår av skäl 106 ovan. Unionsmarknadens hela tillväxt mellan 2009 och undersökningsperioden absorberades därför av dumpad import samtidigt som unionsindustrins unionsförsäljning förblev på 2009 års mycket låga nivå.

(145)

De berörda parterna hävdade att en viktig orsak till skadan var krisen på den spanska byggmarknaden som påstås ha stark påverkan på ATUSA, ett spanskt företag och en av de viktigaste klagandena. Dock har ATUSA försäljning i de flesta medlemsstater i EU och den faktiska verkningen av den spanska byggkrisen var begränsad till deras försäljning i Spanien, som aldrig svarat för huvuddelen av deras försäljning. Dessutom är skadebilden tydlig gällande de båda utvalda företagsgrupperna, klagandena i sin helhet samt hela unionsindustrin. Under alla omständigheter begränsades inte skadeanalysen till resultatet för en unionstillverkare eller en nationell marknad, utan tog hänsyn till hela unionsindustrin.

(146)

Berörda parter hävdade också att skadan som vållats av förbrukningen i unionens negativa utveckling inte orsakats av dumpad import utan av ersättningseffekter. I detta avseende konstateras det att förbrukningen i unionens negativa utveckling kan ha orsakat unionstillverkarna skada. Denna skada har dock förvärrats av den stadiga ökningen av dumpad import på en minskande marknad. Såsom anges ovan har förbrukningen i unionens återhämtning på senare tid enbart gynnat dumpad import, medan unionstillverkarna inte har kunnat öka sin försäljningsvolym.

(147)

Berörda parter hävdade att Georg Fischer (nedan kallad GF) har fortsatt att vara lönsam trots sina högre priser, medan de andra unionstillverkarna inte klarat av att prestera tillfredsställande, vilket tyder på att det var strukturella problem som orsakade den skada som vållats unionsindustrin snarare än dumpad import. Dock har även GF påverkats negativt genom att ha förlorat marknadsandelar och delar av sin vinstmarginal. Sysselsättningen för företaget minskade och likaså dess resultat. Därför kan argumentet att GF inte skadades, inte godkännas.

(148)

Dessutom var alla unionstillverkare, inbegripet GF, föremål för det pristryck som utövades av den dumpade importen.

(149)

På liknande sätt hävdade berörda parter att Berg Montana, det bulgariska dotterbolaget i ATUSA-gruppen, också har fortsatt att vara lönsamt, vilket tyder på att det var andra orsaker än dumpad import som skulle ha orsakat skadan. Dock påverkades också Berg Montana negativt av kinesisk import: Tillverkningen och kapacitetsutnyttjandet minskade betydligt och likaså sysselsättningen. Eftersom huvuddelen av Berg Montanas försäljning sker till företag som är närstående till ATUSA-gruppen, är det inte lämpligt att endast se på Berg Montanas lönsamhet, utan man måste också se på de finansiella resultaten för hela gruppen, eftersom Berg Montanas lönsamhet påverkas av internprissättning, och totalt sett går faktiskt ATUSA-gruppen med förlust. Därför kan argumentet att Berg Montana inte lidit skada, inte heller godkännas.

(150)

Det skulle kunna hävdas att nedgången på 9 % i arbetskraftsproduktivitet mellan 2008 och undersökningsperioden är ett tecken på ett strukturellt problem, vilket framgår av skäl 127 ovan. Dock skedde denna nedgång under en period då unionsindustrin skar ner på sin sammanlagda arbetskraft med 36 % och minskade sitt resultat med 41 %. Dessa minskningar tyder på att unionstillverkarna kontinuerligt tvingades att anpassa sin verksamhet till marknadstrycket till följd av dumpad import och den tillfälligt minskade efterfrågan. Till följd av detta dystra ekonomiska läge kan minskningen på 9 % i arbetskraftsproduktivitet anses vara rätt så lindrigt.

(151)

Sammanfattningsvis har analysen ovan visat att importen från de två berörda länderna har ökat när det gäller kvantiteter och har vunnit stora marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Dessa ökande kvantiteter som kom in på unionsmarknaden till dumpade priser underskred dessutom avsevärt unionsindustrins priser.

(152)

Andra faktorer som kan ha vållat unionsindustrin skada har också analyserats. Man konstaterade då att importen från andra tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och förbrukningen i unionens utveckling inte verkar vara sådana att de kan bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin vållats under undersökningsperioden.

(153)

På grundval av ovanstående analys, där man lokaliserat och avskilt verkningarna av alla kända faktorer som påverkat unionsindustrins situation från de skadliga verkningarna av den dumpade importen, drar kommissionen preliminärt slutsatsen att importen från Kina och Thailand har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(154)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Kommissionen övervägde därför på grundval av den bevisning som lagts fram och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla parter i förfarandet samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(155)

Alla unionstillverkare som gett sig till känna gav sitt stöd till införandet av antidumpningsåtgärder. Det erinras om att skadeindikatorerna uppvisade en negativ trend och att särskilt de skadeindikatorer som rör tillverknings- och försäljningsvolymer, marknadsandelar samt unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom lönsamhet och räntabilitet, påverkades allvarligt.

(156)

Om åtgärder införs, förväntas prisnedgången och förlusten av marknadsandelar att mildras och unionsindustrins försäljningspriser börja återhämta sig, vilket borde leda till att unionsindustrins ekonomiska situation påtagligt förbättras.

(157)

Om antidumpningsåtgärder å andra sidan inte införs, är det sannolikt att försämringen av unionsindustrins marknadssituation och ekonomiska situation kommer att fortsätta. I ett sådant scenario skulle unionsindustrin tappa ytterligare marknadsandelar, eftersom den inte kommer att kunna följa de marknadspriser som fastställs av den dumpade importen från de två berörda länderna. Detta kommer sannolikt att leda till ytterligare nedskärningar i tillverkningen och nedläggning av produktionsanläggningar i unionen, vilket medför en omfattande förlust av arbetstillfällen.

(158)

Mot bakgrund av alla dessa faktorer dras därför preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(159)

Såsom framgår av skäl 31 ovan samarbetade 32 icke-närstående importörer i undersökningen och deras import svarade för runt 45 % av den totala importen från de två berörda länderna. I allmänhet motsätter sig importörer införandet av antidumpningsåtgärder. Dock verkar effekten av åtgärderna vara begränsad i de flesta fall. I många fall svarar den berörda produkten för en smärre del av importörens sammanlagda verksamhet. Dessutom köper vissa importörer gängade aducerade rördelar från andra källor och importörer som för tillfället endast köper från de två berörda länderna kan också byta till andra källor, inbegripet unionsindustrin. Mot denna bakgrund dras därför preliminärt slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder inte kommer att ha några betydande negativa verkningar på importörernas intresse.

(160)

Såsom framgår av skäl 18 ovan används gängade aducerade rördelar främst i gas-, vatten- och värmesystem i bostadshus och andra byggnader. Det är därför rörmokare som är användare av gängade aducerade rördelar. Inga användar- eller konsumentorganisationer var samarbetsvilliga i denna undersökning. Dessutom svarar värdet på de gängade aducerade rördelarna endast för en smärre del av den totala kostnaden för en gas-, vatten- eller värmeanläggning. Mot denna bakgrund dras därför preliminärt slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder inte kommer att ha några betydande negativa verkningar på användarnas intresse.

(161)

Sammantaget, och vid en bedömning av antidumpningsåtgärdernas totala inverkan, kommer av allt att döma de positiva verkningarna för unionsindustrin att tydligt uppväga de eventuella negativa verkningarna för andra intressegrupper. Den preliminära slutsatsen är därför att antidumpningstullarna inte strider mot unionens intresse.

(162)

Berörda parter har hävdat att om antidumpningsåtgärderna införs, kan ett duopol komma att utvecklas på unionsmarknaden vilket skulle domineras av de två viktigaste klagandena ATUSA och GF. I detta sammanhang ska det först konstateras att den nuvarande marknadsandelen för dessa två grupper är jämförelsevis låg, vilket ger det påstådda ”duopolet” en rätt så måttlig andel på runt 30 %. Detta ska jämföras med marknadsandelen för de två berörda länderna som uppgår till 52,7 %, medan importen från andra tredjeländer står för en marknadsandel på 8,4 %. De andra unionstillverkarna har en marknadsandel på 7,5 %.

(163)

Syftet med antidumpningstullarna är dessutom inte att förbjuda all import utan att återupprätta lika konkurrensvillkor. Det bör påpekas att de föregående åtgärderna, som var gällande mellan 2000 och 2005, inte stoppade importen. Tvärtom exporterade Kina högre kvantiteter 2002, 2003 och 2004 än före införandet av åtgärderna med en antidumpningstull på 49,4 %. Sammantaget tyder förekomsten av ett sådant stort antal aktörer på unionsmarknaden på att risken för att ett konkurrenshämmande duopol skulle dominera unionsmarknaden är låg.

(164)

Följaktligen dras den preliminära slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder på import av gängade aducerade rördelar med ursprung i Kina och Thailand.

(165)

Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import från de två berörda länderna.

(166)

Vid fastställandet av nivån på tullen togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som unionstillverkarna lidit.

(167)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undandröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionstillverkarna att täcka sina produktionskostnader och uppnå en vinst före skatt som en tillverkare av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import.

(168)

I den föregående undersökningen gällande samma produkt, fastställdes nivån för den rimliga vinsten till 7 % (9). Eftersom unionstillverkarna i stickprovet kunde uppnå samma vinst i början på skadeundersökningsperioden, fanns det inga indikationer på att vinstmarginalen nu skulle vara orimlig.

(169)

På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionstillverkarna för den likadana produkten. Detta pris erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 7 % adderades till produktionskostnaden.

(170)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes på grundval av jämförelser mellan det vägda genomsnittliga importpriset och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten vid försäljning från unionsindustrin på unionsmarknaden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan som procentandel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(171)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen anser kommissionen att en preliminär antidumpningstull bör införas på import med ursprung i Kina och Thailand och att denna bör fastställas till en nivå som motsvarar den lägre av de konstaterade dumpnings- och skademarginalerna, i enlighet med regeln om lägsta tull.

(172)

Mot bakgrund av de kinesiska och thailändska tillverkarnas höga grad av samarbetsvilja fastställs tullsatsen för övriga företag för respektive land till nivån för den högsta tullsatsen som ska införas på respektive utvalt företag, eller företagen som är samarbetsvilliga i undersökningen från landet i fråga. Tullsatsen för övriga företag kommer att tillämpas på de företag som inte var samarbetsvilliga i undersökningen.

(173)

För de samarbetsvilliga kinesiska företag som förtecknas i bilagan och som inte ingick i urvalet fastställs den preliminära tullsatsen till den vägda genomsnittliga tullsats som gäller för företagen i urvalet.

(174)

De föreslagna antidumpningstullsatserna är följande:

Folkrepubliken Kina

Thailand

(175)

De ovanstående antidumpningstullarna fastställs provisoriskt i form av värdetull.

(176)

Storleken på de individuella företagsspecifika antidumpningstullar som fastställs i denna förordning har beräknats på grundval av resultaten i den aktuella undersökningen. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”alla övriga företag”) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina eller Thailand och som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett företag som inte uttryckligen anges i denna förordnings normativa del med namn, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan ska omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(177)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullar (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (10) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(178)

För att säkra en korrekt tillämpning av antidumpningstullen ska tullsatsen för övriga företag tillämpas inte bara på de exporterande tillverkarna med bristande samarbetsvilja, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till EU under undersökningsperioden.

(179)

För Thailand var dock de senare företagen inbjudna, när de uppfyller kraven i artikel 11.4 i grundförordningen, andra stycket, att begära en översyn enligt den nämnda artikeln för att få sin situation individuellt undersökt.

(180)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en period inom vilken berörda parter som gett sig till känna inom den tidsfrist som anges i förordningen skriftligen får meddela sina synpunkter samt begära att bli hörda. Det bör dessutom påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att omprövas inför eventuella slutgiltiga tullar.