28.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 90/22

(1)

Den 16 oktober 2009 anmälde Spanien ett omstruktureringsstöd som den autonoma regionen Andalusien planerade att genomföra till förmån för A NOVO Comlink SL. Genom en skrivelse av den 25 mars 2010 underrättade kommissionen Spanien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget avseende denna stödåtgärd. Spanien svarade på detta beslut genom en skrivelse av den 26 april 2010. Genom en skrivelse av den 22 september 2010 bad kommissionen Spanien om kompletterande upplysningar. De spanska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 20 oktober 2010 i vilken de återkallade sin anmälan eftersom företagets ekonomiska situation hade utvecklats bättre än väntat.

(2)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från tredje parter.

(3)

Den omstruktureringsplan som Spanien anmälde i oktober 2009 föreskrev om omstruktureringsstöd till A NOVO Comlink SL (nedan kallat A NOVO) på grundval av ett dekret av den 5 november 2008 som fastställer den rättsliga grunden för ett stödprogram för sunda företag i Andalusien som befinner sig i svårigheter på grund av konjunkturen, samt lanserar ett ansökningsförfarande för 2008 och 2009 (3). Kommissionen godkände detta dekret i maj 2009 som en stödordning för undsättning och omstrukturering av små och medelstora företag, vilket innebär att det krävs anmälan när det gäller individuella bidrag av denna typ av stöd till stora företag (ärende N 608/08).

(4)

Det stöd som Andalusien planerade att genomföra bestod av en garanti på 80 % för ett tioårigt lån på 4 375 000 euro med ett räntebidrag på 0,89 %, och ett tioårigt statligt lån på 2 000 000 euro från Andalusiens byrå för innovation och utveckling (nedan kallad Idea).

(5)

När det gäller behovet av likvida medel angav Spanien i sin anmälan att de skulder som var utestående vid tidpunkten för utarbetandet av omstruktureringsåtgärden bestod av följande:

Totalt uppgick detta behov av likvida medel till omkring 5 miljoner euro.

(6)

Bortsett från ovan nämnda nya kapitaltillskott omfattade omstruktureringsplanen ingen omstrukturering av företagets verksamhet, organisation, ledning eller arbetsstyrka. När det gäller företagets struktur beskrev planen endast de aktuella verksamhetsområdena och möjligheterna och utsikterna för att expandera dessa.

(7)

Planen omfattade inte heller något bidrag från stödmottagaren eller dess moderbolag. När det gäller kompenserande åtgärder förutsåg planen inte någon kapacitetsminskning eller försäljning av tillgångar. När det gäller framtidsutsikterna gjordes ingen åtskillnad mellan utfallen av bästa, mellan- och värsta scenarier.

(8)

Vid bedömningen av omstruktureringsplanen framkom att A NOVO hade beviljats undsättningsstöd i maj 2009 i form av en 80-procentig garanti under sex månader på ett lån på 1 825 000 euro, mot en årlig avgift på 1,5 % och med en ränta på 2,86 %. Spanien anmälde inte denna lånegaranti.

(9)

Efter det att undsättningsstödet hade beviljats den 21 maj 2009 lämnade A NOVO in en omstruktureringsplan till myndigheterna i Andalusien den 10 september 2009.

(10)

A NOVO är ett stort företag som är verksamt inom eftermarknadsservice för datorer, mobiltelefoner och andra elektroniska apparater. Det är ett 100-procentigt dotterbolag till det franska företaget A NOVO SA. Från början tillverkade A NOVO telefoner. Mellan 2004 och 2006 upphörde A NOVO med tillverkningsverksamheten och koncentrerade sig på eftermarknadsservice. A NOVO ligger i Malaga (Andalusien), i ett område som är berättigat till regionalstöd enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget.

(11)

När omstruktureringsplanen anmäldes uppfyllde A NOVO villkoren för att vara föremål för ett insolvensförfarande. Det hade svårt att anskaffa kapital på kapitalmarknaderna. Av det ursprungliga tecknade kapitalet på 15 miljoner euro 2001 hade över 10 miljoner euro förlorats, och mer än en fjärdedel hade förlorats bara under 2008:

A NOVO hade också stora förluster och en sjunkande omsättning:

(12)

I början av 2009 var A NOVO följaktligen ett företag i svårigheter enligt punkterna 10 och 11 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (nedan kallade riktlinjerna) (4). Över hälften av företagets tecknade kapital hade förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital hade förlorats under de senaste tolv månaderna (punkt 10 a i riktlinjerna). Företaget uppfyllde därför villkoren i spansk lagstiftning för att vara föremål för ett insolvensförfarande (punkt 10 c i riktlinjerna). Under alla omständigheter hade det en sjunkande total omsättning och ett värde på nettotillgångarna på nästan noll (se punkt 11 i riktlinjerna).

(13)

Omstruktureringen av A NOVO hade inletts redan i juli 2005 i syfte att lägga om verksamheten från tillverkning av telefoner till eftermarknadsservice. Enligt 2005 års avtal om grunderna för och åtagandena i A NOVO:s lönsamhetsplan skulle företaget bidra till att finansiera sin lönsamhetsplan genom att genomföra en s.k. sale- and lease back-transaktion (dvs. där man säljer ett objekt och sedan leasar tillbaka det) som omfattade dess fastigheter vid Andalusiens teknikpark (till ett beräknat belopp av 14,9 miljoner euro), omvandla 94 tidsbegränsade anställningsavtal till tillsvidareavtal före den 31 december 2007, ingå 88 nya anställningsavtal före den 31 december 2009, och behålla den befintliga arbetsstyrkan fram till 2015. Avtalet föreskrev också om ett system med delpension för arbetstagare från 60 års ålder.

(14)

I gengäld gav Junta de Andalucías sysselsättningsministerium A NOVO tillstånd att tillfälligt upphäva 224 anställningsavtal för anställda över 54 år fram till den 31 augusti 2008. Detta tillstånd ger dessa anställda rätt till arbetslöshetsförmåner trots att anställningen rent teoretiskt kvarstår. Under den period då anställningsavtalen är tillfälligt upphävda är de anställda fortfarande en del av företaget. Åtgärden syftade till att komplettera inkomsten för de anställda som berörs tills de uppnår pensionsålder.

(15)

Företagets rättsliga skyldigheter är begränsade till att betala arbetsgivaravgifter till socialförsäkringssystemet för de tillfälligt permitterade, samt löne- och socialförsäkringskostnader under den period då arbetstagarna uppbär deltidspension (mellan 60 och 65 år).

(16)

Efter en undersökning av dessa statliga stödåtgärder mot bakgrund av artikel 107.3 c i EUF-fördraget och riktlinjerna beslutade kommissionen att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget, eftersom den hyste tvivel om huruvida villkoren för godkännande av undsättnings- och omstruktureringsstödet var uppfyllda.

(17)

Kommissionen drog slutsatsen att båda dessa åtgärder kunde utgöra stöd. Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget utgör allt finansiellt stöd som beviljas av en medlemsstat, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag och som påverkar handeln mellan medlemsstaterna stöd. De ifrågavarande åtgärderna, dvs. garantierna, räntebidraget, lånet från regionen Andalusien och de direkta betalningarna till anställda vid A NOVO inbegriper statliga medel. De beviljades av den autonoma regionen Andalusien och kan tillskrivas staten.

(18)

Åtgärderna måste ge stödmottagaren en förmån som den inte skulle ha erhållit under normala marknadsvillkor. En garanti utgör inte en sådan fördel om låntagaren är i ekonomiska svårigheter (punkt 3.2 a i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier) (5). Lånet från Andalusien skulle kunna utgöra en fördel. Kommissionen hyser tvivel om att det beviljades till marknadsräntor som fastställts i enlighet med kommissionens regler för fastställande av marknadsräntor, enligt vad som fastställs i meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (6). Åtgärderna kan följaktligen utgöra stöd som snedvrider konkurrensen.

(19)

Trots att A NOVO befann sig i ekonomiska svårigheter i början av 2009 förelåg tvivel huruvida företaget var berättigat till undsättnings- eller omstruktureringsstöd eftersom det är ett 100-procentigt dotterbolag till det franska företaget A NOVO SA som hade en omsättning på omkring 350 miljoner euro och en nettovinst på 12 miljoner euro 2009. Enligt punkt 11 i riktlinjerna är ett företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter inte stödberättigat förrän det har visat sig att det inte är i stånd att genomföra en sanering med medel från sina ägare. Enligt punkt 13 i riktlinjerna måste dessutom, när det gäller ett företag som ingår i en koncern, medlemsstaten visa upp att det endast är det berörda företaget som är i svårigheter och att företagets svårigheter är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen. Spanien har inte lämnat uppgifter som visar huruvida dessa villkor är uppfyllda.

(20)

När det gäller omstruktureringsplanen hyser kommissionen tvivel på att den kommer att leda till en långfristig lönsamhet, vilket föreskrivs i punkterna 35 och 36 i riktlinjerna. Omstruktureringsplanen innehöll inte någon beskrivning av interna åtgärder för att förbättra företagets lönsamhet och struktur. Planen innehöll inte heller några kompenserande åtgärder för att minimera de negativa följderna av stödet för konkurrenter, t.ex. en kapacitetsminskning (punkterna 38 och 39 i riktlinjerna). Det gick inte heller att säkerställa att stödbeloppet och stödnivån begränsades till vad som var absolut nödvändigt för att möjliggöra den nödvändiga omstruktureringen (punkterna 43 och 45 i riktlinjerna). I synnerhet innehöll planen ingen hänvisning till ett bidrag från stödmottagaren.

(21)

När det gäller omstruktureringen 2005 hyser kommissionen tvivel om att engångsprincipen iakttogs. Enligt punkt 72 och följande punkter i riktlinjerna bör statliga interventioner inte tillåtas om det är mindre än tio år sedan det sista undsättnings- eller omstruktureringsstödet genomfördes. Kommissionen har inte tillräckliga upplysningar för att bedöma om den autonoma regionen Andalusiens direkta betalningar till anställda utgör stöd. Om betalningarna gjordes inom ramen för ett allmänt socialförsäkringssystem skulle de inte betraktas som statligt stöd. Om företaget hade behövt stå för dem självt – enlig arbetslagstiftning eller kollektivavtal – skulle dessa betalningar vara en del av de normala kostnaderna för företaget. Om däremot staten gör dessa betalningar ska de anses utgöra stöd (7).

(22)

Det var därför tveksamt om undsättnings- och omstruktureringsstödet skulle kunna anses vara förenligt med de relevanta riktlinjerna.

(23)

Genom en skrivelse av den 22 oktober 2010 underrättade Spanien kommissionen om att den anmälda omstruktureringsåtgärden inte hade genomförts och att man återkallade sin anmälan.

(24)

När det gäller undsättningsstödet från maj 2009 uppgav Spanien att Idea den 19 januari 2009 hade godkänt en riskoperation som omfattade en undsättningsgaranti på 1,5 miljoner euro för en sexmånadersperiod som gjorde det möjligt för företaget att erhålla ett lån på kapitalmarknaden på 1 875 000 euro. Detta lån utfärdades den 21 maj 2009. Det avhjälpte företagets likviditetsproblem, som skulle ha försatt det i konkurs, och gav företaget det manöverutrymme som var nödvändigt för att utarbeta en ny omstruktureringsplan med de åtgärder och insatser som var nödvändiga för att garantera företagets lönsamhet under den oväntade situationen med finansinstitutens överlag ökade kreditrestriktioner.

(25)

När det gäller klassificeringen av garantin som stöd, hävdade Spanien att den inte skulle påverka handeln. Eftermarknadsservicen – stödmottagarens verksamhetsområde – skulle tillhandahållas lokalt och vara begränsad till spanskt territorium. Stödet skulle inte påverka gränsöverskridande handel eller märkbart hindra icke-spanska konkurrenter från att etablera verksamheter på den spanska marknaden. Det skulle inte heller finnas någon grund för att tillhandahålla eftermarknadsservice till spanska slutanvändare utanför spanskt territorium. Även om A NOVO ingick i den franska koncernen A NOVO SA, som är en viktig aktör inom eftermarknadsservice i Europa, skulle den eventuella indirekta påverkan på handeln vara en teoretisk, och som mest obetydlig, möjlighet och skulle med tanke på att stödbeloppet är så litet inte märkbart påverka konkurrensförhållandena mellan en koncern som A NOVO SA och dess konkurrenter eftersom A NOVO SA är en så stor koncern vars omsättning uppgick till 366 miljoner euro 2009.

(26)

De spanska myndigheterna ansåg att räntan på banklånet från den 21 maj 2009 på 1,875 miljoner euro, som till 80 % garanterades av Junta de Andalucía mot en årlig avgift på 1,5 %, motsvarade de räntor som gällde för lån till sunda företag. Räntan uppgick till 2,88 % och den referensränta som kommissionen offentliggjorde för maj 2009 uppgick till 2,22 % (8). I meddelandet om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (9) fastställs den marginal som ska tillämpas på lån med högt säkerställda säkerheter till sunda företag (kreditbetyg AAA–A) till 60 räntepunkter. Detta skulle ge en gräns på 2,82 %. Enligt beslutet om beviljandet av garantin upphörde garantin senast sex månader efter det att lånet beviljats.

(27)

De spanska myndigheterna hävdade vidare att garantin var motiverad till följd av allvarliga sociala återverkningar och skapade inte allvarliga negativa så kallade sidoeffekter i andra medlemsstater i den mening som avses i punkt 25 b i riktlinjerna. Företaget hade 527 officiellt anställda. En konkurs eller nedläggning av företaget skulle ha påverkat dessa anställda och, dessutom, hundratals indirekta arbetstillfällen. Med tanke på åldersstrukturen bland de anställda skulle en stor del av dem ha fått det svårt att hitta nya arbeten. Till följd av den höga arbetslösheten i Andalusien (30 % i Malaga) skulle en nedläggning ha skapat en mycket allvarlig social situation. Spanien anser dessutom att det, till följd av eftermarknadsservicens regionala fokus, var osannolikt att allvarliga negativa så kallade sidoeffekter skapades i andra medlemsstater.

(28)

De spanska myndigheterna hävdade vidare att stödet var förenligt med de villkor i punkt 25 c i riktlinjerna som är tillämpliga på icke-anmält undsättningsstöd, enligt vilka en medlemsstat inom sex månader från och med det första beviljandet av ett undsättningsstöd måste överlämna en omstruktureringsplan eller ett bevis på att garantin inte längre gäller. Efter det att undsättningsstödet hade beviljats den 21 maj 2009 anmälde Spanien omstruktureringsplanen och det planerade stödet den 16 oktober 2009. Följaktligen gjordes detta inom sex månader från och med beviljandet av undsättningsstödet. Vidare bekräftade Spanien att den statliga garantin var begränsad till sex månader.

(29)

Slutligen ansåg de spanska myndigheterna att stödbeloppet var begränsat till vad som var nödvändigt för att upprätthålla driften av företaget under sexmånadersperioden för godkännandets giltighet, i enlighet med punkt 25 d i riktlinjerna. Beloppet beräknades på grundval av sex månaders likviditetsbehov och kassaunderskott enligt uppgifter från företaget, som tillhandahöll följande tabell för kassaflöden under sex månader i ansökan om omstruktureringsstödet:

(30)

På grundval av dessa uppgifter drog de spanska myndigheterna slutsatsen att det belopp som behövdes uppgick till 1 875 000 euro, trots det kraftigt negativa kassaflödet (– 5 367 002 euro). Vid fastställandet av stödbeloppet beaktade Spanien resultatet av tillämpningen av formeln i bilagan till riktlinjerna. Beräkningen gjordes på följande sätt:

Följaktligen uppgick hälften av företagets negativa operativa kassaflöde för det år som föregick stödet till 3 662 424 euro. Spaniens lånegaranti skulle ligga långt under detta och är därmed begränsad till det belopp som är nödvändigt.

(31)

I fråga om huruvida A NOVO, i egenskap av ett 100-procentigt dotterbolag till det franska företaget A NOVO SA vars omsättning uppgår till omkring 350 miljoner euro, kan betraktas som ett företag i svårigheter som är berättigat till undsättnings- och omstruktureringsstöd, hävdade Spanien att det endast är företaget som är i svårigheter och att svårigheterna är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen. Svårigheterna rörde endast A NOVO eftersom de uteslutande var kopplade till företagets verksamhet och särskilt till omläggningen av verksamheten från tillverkning till eftermarknadsservice. De var inte en följd av någon kostnadsfördelning inom koncernen. Dessutom var företagets svårigheter så allvarliga att de inte kunde åtgärdas inom koncernen. Vinst- och kassaflödesresultaten för A NOVO Group SA och A NOVO Comlink Spain under 2008 och 2009 visar att mot slutet av 2008, när svårigheterna för A NOVO började peka på behovet av en undsättningsinsats, var själva moderbolaget utsatt för ekonomiskt tryck:

Koncernens förluster på 17 miljoner euro under 2008 orsakades dessutom av en rad åtaganden gentemot A NOVO Spain. A NOVO-koncernen lämnade mycket betydande bidrag till sitt spanska dotterbolag: 2,123 miljoner euro under 2006 och 2,060 miljoner euro under 2009. Ytterligare tryck uppstod under 2009 till följd av behovet att lägga om den franska koncernens skulder.

(32)

När det gäller omstruktureringen 2005 och engångsvillkoret omfattades enligt de spanska myndigheterna 224 anställda av systemet för deltidspension sedan deras anställningsavtal tillfälligt upphört att gälla i enlighet med en plan för tillfällig anpassning av arbetskraften (ERTE). Inom ramen för denna plan permitterades 224 anställda tillfälligt i enlighet med den allmänna arbetslagstiftningen, särskilt artikel 45 i lagen om arbetstagare, antagen genom kungligt lagdekret nr 1/1995 av den 24 mars 1995 (10).

(33)

I enlighet med artikel 45.1 i lagen om arbetstagare kan arbetsgivare av ekonomiska, tekniska, organisatoriska och produktionsmässiga grunder tillfälligt säga upp ett anställningsavtal. I artikel 45.2 anges att när ett anställningsavtal tillfälligt sägs upp bortfaller parternas skyldighet att arbeta respektive avlöna arbete. De anställda erhåller arbetslöshetsförmåner på grundval av artikel 208.1 a i den allmänna lagen om social trygghet (kungligt lagdekret nr 1/1994 av den 20 juni 1994 (11)). Enligt artikel 214.2 i detta kungliga lagdekret om godkännande av den reviderade texten till den allmänna lagen om social trygghet ska arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter till socialförsäkringssystemet medan den anställdes avgifter till socialförsäkringssystemet betalas av det nationella socialförsäkringsinstitutet (INSS).

(34)

När de tillfälliga individuella permitteringar som godkänts enligt planen för tillfällig anpassning av arbetskraften (ERTE) upphörde, återgick arbetstagarna till företaget men omfattades då av systemet för deltidspension och arbetade endast 15 % av den tid som föreskrevs i deras ursprungliga avtal. Företaget betalade 15 % av lönen och socialförsäkringsavgifter. Enligt de spanska myndigheterna är denna åtgärd – samt de åtföljande finansiella bestämmelser som antogs av Junta de Andalucías sysselsättningsministerium enligt 2005 års plan för tillfällig anpassning av arbetskraften (ERTE) och baserades på avtalet av den 18 juli 2005 om grunderna för och åtagandena i A NOVO:s lönsamhetsplan – förenliga med den tillämpliga allmänna arbetslagstiftningen. Detta rör bland annat artikel 51 och följande artiklar i lagen om arbetstagare, kungligt dekret nr 43/1996 av den 19 januari från ministeriet för arbetsmarknad och socialförsäkring om godkännande av tillämpningsbestämmelser för förordningen om arbetstidsförkortning och uppsägningar och om administrativa åtgärder om kollektiva överföringar (12), kungligt dekret nr 2064/1995 av den 22 december om godkännande av den allmänna förordningen angående sociala avgifter och fastställandet av andra socialförsäkringsrättigheter (13), och kollektiva livförsäkringsavtal, som är en specifik åtgärd för att stödja anställda direkt och nominellt för att hantera följderna av deras övergång till deltidspension, enligt vad som fastställs i lag nr 50/1980 av den 8 oktober om försäkringsavtal (14).

(35)

Sedan anmälan återkallats har förfarandet avseende den anmälda omstruktureringsplanen blivit överflödigt. Återkallandet av anmälan påverkar emellertid inte det icke-anmälda undsättningsstödet som redan hade beviljats före anmälan om omstruktureringsstödet.

(36)

Efter svaren från de spanska myndigheterna måste det säkerställas att undsättningsstödet är förenligt med artikel 107.3 c eftersom det uppfyller alla relevanta villkor i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

(37)

Åtgärden utgör stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. För att räknas som statligt stöd måste åtgärden ge stödmottagaren en förmån som den inte skulle ha erhållit under normala marknadsvillkor och som skulle påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. En garanti måste betraktas som statligt stöd om låntagaren är i ekonomiska svårigheter enligt villkoren i punkt 3.2 a i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier. I detta fall anser kommissionen att garantin ger låntagaren en fördel. Det stödmottagande företagets ställning stärktes i förhållande till andra konkurrerande företag. Följaktligen skulle åtgärden kunna snedvrida konkurrensen.

(38)

De spanska myndigheterna hävdade att åtgärden inte skulle påverka handeln mellan medlemsstaterna. Domstolen har emellertid bekräftat att påverkan på handeln inte är avhängig av huruvida de tjänster som tillhandahålls är lokala eller regionala, eller av storleken av det berörda verksamhetsområdet (15). Dessutom saluförs den eftermarknadsservice som tillhandahålls av A NOVO fritt inom unionen. Ägarförhållandet för företagen som tillhandahåller sådan service sträcker sig över fler än en medlemsstat. Detta gäller särskilt stödmottagaren, som ingår i den franska A NOVO-koncernen, en viktig aktör inom eftermarknadsservice både i och utanför Europa. Den service som tillhandahålls av NOVO skulle lika gärna kunna tillhandahållas av andra europeiska företag med ett dotterbolag i Spanien. Företag från andra medlemsstater skulle också kunna överväga att etablera sig i Spanien för att erbjuda sådan service, men skulle kanske avstå på grund av den service som A NOVO kan tillhandahålla tack var det stöd det erhållit. Det låga stödbeloppet kan också påverka handeln mellan medlemsstaterna, särskilt om det är avgörande för huruvida A NOVO kan fortsätta att bedriva sin verksamhet. Stödet skulle vidare kunna stärka det franska moderbolaget. Det villkor som avser en påverkan på handeln mellan medlemsstaterna är därför uppfyllt och undsättningsstödet utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Stödet beviljades av Junta de Andalucía och kan tillskrivas staten.

(39)

A NOVO är ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkt 13 i riktlinjerna, trots att det ingår i en större koncern. Spanien kunde visa att det endast var det berörda företaget som var i svårigheter och att svårigheterna inte var en följd av en godtycklig kostnadsfördelning. De var egentligen en följd av den industriella omstrukturering som påverkat företaget åren innan. Svårigheterna var alltför allvarliga för att moderbolaget ensamt skulle kunna åtgärda dem eftersom detta företag själv var under finansiellt tryck vid den tidpunkt undsättningsstödet beviljades. Under 2006 hade det investerat 2,123 miljoner euro i A NOVO och under 2008 redovisade man själv en förlust. Under 2009 sköt man till ett eget kapitaltillskott på 2,060 miljoner euro.

(40)

Garantin uppfyller villkoren i punkt 25 a i riktlinjerna Undsättningslånet på 1,875 miljoner euro, som till 80 % garanterades av Junta de Andalucía, beviljades till en ränta motsvarande den för lån till sunda företag, enligt meddelandet om en översyn av metoderna för att fastställa referens- och diskonteringsräntor. Dessutom betalade låntagaren en årlig garantiavgift på 1,5 %. Garantin upphörde inom sex månader från den dag lånet beviljades.

(41)

Garantin var motiverad till följd av allvarliga sociala problem och skapade inte allvarliga negativa så kallade sidoeffekter i andra medlemsstater i den mening som avses i punkt 25 b i riktlinjerna. Som kommissionen medgav i sitt beslut om att inleda ett förfarande blev den ekonomiska situationen för A NOVO (som hade 527 anställda) svår under 2008 (se skälen 11 och 12). En konkurs eller nedläggning skulle ha skapat en mycket allvarlig social situation i Andalusien, som redan lider av en hög arbetslöshet. Eftersom reparationsservice på eftermarknaden har en regional fokus, är det inte sannolikt att det skapas allvarliga negativa så kallade sidoeffekter i andra medlemsstater.

(42)

Villkoren i punkt 25 c i riktlinjerna för icke-anmält undsättningsstöd är också uppfyllda. Enligt dessa måste en medlemsstat inom sex månader från och med det första beviljandet av ett undsättningsstöd överlämna en omstruktureringsplan eller ett bevis på att garantin inte längre gäller. Efter det att undsättningsstödet hade beviljats den 21 maj 2009 lämnade A NOVO in en omstruktureringsplan den 10 september 2009 tillsammans med en ansökan om omstruktureringsstöd. Den 16 oktober 2009 överlämnade Spanien omstruktureringsplanen. Dessutom var den statliga garantin begränsad till sex månader och upphörde den 21 november 2009.

(43)

Stödbeloppet var vidare begränsat till vad som var nödvändigt för att upprätthålla driften av företaget under sexmånadersperioden för godkännandets giltighet, i enlighet med punkt 25 d i riktlinjerna. Beloppet beräknades på grundval av sex månaders likviditetsbehov och kassaunderskott enligt uppgifter från företaget, och låg långt under det tak som fastställts genom tillämpningen av formeln i bilagan till riktlinjerna. Det kan anses vara begränsat till vad som är nödvändigt enligt punkt 25 d i riktlinjerna.

(44)

När det gäller engångsvillkoret var uppgifterna från Spanien tillräckliga för att kommissionen skulle kunna fastställa att de statliga medel som användes i samband med omstruktureringen 2005 i fråga om sociala åtgärder för en del av A NOVO:s anställda, ägde rum inom ramen för ett allmänt socialförsäkringssystem och kan inte betraktas som statligt stöd, i enlighet med punkterna 61 och 63 i riktlinjerna.

(45)

Följaktligen skingrar uppgifterna från de spanska myndigheterna eventuella tvivel om förenligheten av det tillfälliga stöd som beviljats till A NOVO med artikel 107.3 c i fördraget, som kommissionen uttryckt i sitt beslut om att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget.

(46)

Kommissionen har därför beslutat att avsluta det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget. När det gäller det icke-anmälda undsättningsstödet konstaterar kommissionen att Spanien olagligen har genomfört stödet i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget. Kommissionen måste emellertid fatta ett positivt beslut eftersom det är förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i EUF-fördraget. Förfarandet avseende det anmälda omstruktureringsstödet avslutas eftersom det inte längre har något syfte, då Spanien har dragit tillbaka åtgärden.