9.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 204/11

(1)

Genom förordning (EU) nr 118/2011 (2) (förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand.

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 april 2010 av Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del – i detta fall mer än 50 % – av unionens produktion av vissa ringpärmsmekanismer. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Såsom anges i skäl 7 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden 1 april 2009–31 mars 2010 (undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter) inkom flera berörda parter med skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som så begärde, särskilt två importörer och den thailändska tillverkaren, gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter den bedömde som nödvändiga för de slutgiltiga slutsatserna i fråga om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse. Förutom de kontroller som anges i skäl 6 i förordningen om preliminär tull gjordes ett ytterligare kontrollbesök hos Rima Benelux Holding BV, den enda användare som hade samarbetat i undersökningen genom att besvara ett frågeformulär för användare.

(6)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

(7)

De muntliga och skriftliga synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(8)

Eftersom inga synpunkter har lämnats beträffande den berörda produkten och den likadana produkten bekräftas härmed skälen 8–11 i förordningen om preliminär tull.

(9)

Såsom anges i skäl 14 i förordningen om preliminär tull samarbetade endast en thailändsk exporterande tillverkare i undersökningen, och som svarade för all export från Thailand till unionen under undersökningsperioden. Den exporterande tillverkaren och en samarbetsvillig icke närstående importör hävdade att den oberoende externa expert som bistod kommissionen under kontrollbesöket på plats hos den exporterande tillverkaren hade gjort vissa beräkningsfel i sin rapport. En av expertens uppgifter var att undersöka nickelbeläggningsprocessen och den mängd råvaror som förbrukades av den exporterande tillverkaren i de olika tillverkningsfaserna. Såsom nämns i skäl 15 i förordningen om preliminär tull framgick det av undersökningen att den exporterande tillverkaren hade lämnat ofullständiga och oriktiga uppgifter med avseende på viktiga delar av sina tillverkningskostnader och om andra råvaror. Kommissionen undersökte påståendena från den exporterande tillverkaren och en importör rörande beräkningsfel i expertens rapport och drog slutsatsen att de saknade grund. Undersökningsresultaten i skäl 15 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(10)

Den exporterande tillverkaren och importören bestred också de preliminära slutsatserna i skälen 19–20 i förordningen om preliminär tull. De hävdade särskilt att den metod som använts för att preliminärt fastställa normalvärdet för andra produkttyper än för de produkttyper som ett särskilt normalvärde hade fastställts för var alltför för höga, eftersom metoden felaktigt hade grundats på ett aritmetiskt genomsnitt av normalvärdena. Kommissionen godtog detta påstående, justerade metoden och reviderade beräkningen av normalvärdet för dessa andra produkttyper med hänsyn till den thailändska tillverkarens produktmix, som mer exakt avspeglar tillverkarens situation.

(11)

Den exporterande tillverkaren hävdade vidare att siffrorna för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler på 16 respektive 8 % var för höga. Den exporterande tillverkaren hävdade att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte borde överstiga 12,59 %, vilket avspeglade tillverkarens egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader exklusive inrikes fraktkostnader.

(12)

Såsom anges i skälen 15–17 i förordningen om preliminär tull var den exporterande tillverkaren inte samarbetsvillig under undersökningen och lämnade inte uppgifter om sina fullständiga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Under dessa omständigheter och med tanke på att företaget inte lämnade några ytterligare förklaringar om sina fullständiga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, beslutade kommissionen att fortsätta att förlita sig på de uppgifter som lämnats i klagomålet. Mot bakgrund av de tillgängliga uppgifterna och så långt det kunde bekräftas ansågs siffran 16 % för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader vara rimlig. Argumentet avvisades därför.

(13)

Den exporterande tillverkaren hävdade att den vinstnivå på 8 % som använts i den preliminära beräkningen var alltför hög, och att en vinstnivå på 5 % i stället borde ha använts. De argument som framfördes var för det första att en vinstnivå på 5 % hade använts för vinstmålen i bedömningen av skada, och för det andra att en sådan vinstnivå skulle överensstämma med tidigare undersökningar rörande samma produkt. När det gällde det första argumentet konstaterade kommissionen att fastställandet av ett vinstmål för unionsindustrin och den vinstnivå som använts för fastställandet av ett normalvärde inte följer samma logik och att värdet därför inte behöver vara detsamma. I fråga om det andra argumentet instämde kommissionen i att det fanns vissa grunder för att använda samma vinstnivå som i tidigare undersökningar av samma produkt. Kommissionen beslutade sig därför för att godta detta argument och ändra den vinstnivå som använts i beräkningen av normalvärdena i enlighet med detta.

(14)

Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter framförde unionsindustrin och den exporterande tillverkaren vissa synpunkter. Unionsindustrin höll inte med om den korrigering som gjorts av vinstmarginalen och hävdade att vinstnivån på 5 % inte var tillräcklig för att täcka lönsamhetskraven för de tre närstående företag som deltog i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten, men lämnade dock inga ytterligare vägande argument för detta. Argumentet avvisades därför.

(15)

Den exporterande tillverkaren hävdade å sin sida att den kostnad för avskrivningar, anläggningsarbeten och försäkringar som använts i beräkningen av normalvärdet för en produkttyp inte var densamma som den kostnad som hade använts för de andra produkttyperna, och att samma siffra borde gälla för alla typer. Kommissionen kontrollerade påståendet och fann ett fel i beräkningen. I motsats till den exporterande tillverkarens påstående fanns felet emellertid i beräkningen av normalvärdet för de andra produkttyperna. I enlighet med detta gjordes en korrigering av normalvärdet för de andra typerna.

(16)

Den exporterande tillverkaren hävdade också att normalvärdet för andra produkttyper än för de produkttyper för vilka ett särskilt normalvärde hade fastställts inte fullständigt beaktade den exporterande tillverkarens verkliga produktmix. I detta sammanhang upprepade den exporterande tillverkaren sitt påstående om att ett vägt genomsnitt av de normalvärden som fastställs borde användas för de andra produkttyperna, vilket skulle avspegla den exporterande tillverkarens verkliga produktmix. Såsom anges i skäl 10 samtyckte kommissionen till att se över beräkningen av normalvärdet för dessa andra produkttyper för att beakta den thailändska tillverkarens verkliga produktmix, och oavsett de faktiska försäljningsvolymerna för varje typ beräknades ett normalvärde för små, medelstora och stora ringpärmsmekanismer. Kommissionen avvisade emellertid argumentet att en vägd faktor grundad på exportörens försäljning till unionen dessutom skulle beaktas eftersom den ansåg att det argumentet saknade grund.

(17)

Dessutom hävdade den exporterande tillverkaren att kommissionens metod för att beräkna normalvärdet på grundval av ringpärmsmekanismernas längd var inexakt och ofullständig och föreslog en ny metod för beräkningen av genomsnitten, som beaktade ringpärmsmekanismernas olika längder på ett mer exakt sätt. Såsom anges i skäl 16 beräknade kommissionen ett normalvärde för andra produkttyper än för dem som ett särskilt normalvärde hade fastställts för, och beräknade normalvärdena för att avspegla små, medelstora och stora ringpärmsmekanismer. Exportörens beräkning befanns vara bristfällig och resultatorienterad. Argumentet avvisades därför.

(18)

Förutom de ändringar som anges ovan och i avsaknad av andra synpunkter bekräftas skälen 15–20 i förordningen om preliminär tull beträffande fastställande av normalvärde härmed slutgiltigt.

(19)

Den exporterande tillverkaren hävdade att den valuta som använts för beräkningen av transportkostnader i beräkningen av dumpning inte var korrekt. Kommissionen godtog detta argument.

(20)

Eftersom inga synpunkter har lämnats bekräftas härmed slutgiltigt innehållet i skälen 21–24 i förordningen om preliminär tull om fastställande av exportpris och jämförelse med exportpriserna med respektive normalvärde.

(21)

Den exporterande tillverkaren hävdade att beräkningen av dumpningsmarginalen inte beaktade det särskilda normalvärdet för två produkttyper. Argumentet godtogs, och beräkningen ändrades i enlighet med detta.

(22)

Mot bakgrund av ovanstående ändringar i beräkningen av normalvärdet och jämförelsen, och efter justering av den felberäkning av exportpriset som nämns ovan, är den slutliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av nettopriset cif vid unionens gräns före tull, följande:

(23)

Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren svarade för hela den thailändska exporten av den berörda produkten till unionen ansågs det att den övriga dumpningsmarginalen skulle fastställas till den dumpningsmarginal som konstaterats för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, dvs. 16,3 %.

(24)

Eftersom inga andra synpunkter har lämnats bekräftas härmed den definition av unionsindustrin som anges i skälen 28–32 i förordningen om preliminär tull.

(25)

Den thailändska tillverkaren och flera importörer ifrågasatte de utvecklingstendenser i unionens förbrukning som fastställs i förordningen om preliminär tull. De hävdade i synnerhet att förbrukningen minskade i högre utsträckning än vad som preliminärt fastställts (med cirka 30 %). De efterfrågade även klargöranden angående den metod som använts av kommissionen för att fastställa förbrukningen, eftersom ringpärmsmekanismer omfattas av en avdelning i tulltaxan som även innehåller andra produkter.

(26)

Det bör nämnas att även om dessa berörda parter bestred slutsatserna om förbrukning har de inte lämnat några bestyrkande uppgifter eller siffror för att underbygga sina argument. De pekade inte heller på några brister i metoden.

(27)

När det gäller metoden bör det erinras om att förbrukningen enligt skäl 33 i förordningen om preliminär tull fastställdes på grundval av kontrollerade försäljningssiffror som lämnats i svaren på de frågeformulär som sänts till de samarbetsvilliga parterna (de två unionstillverkarna och den thailändska exportören för perioden 2008 fram till undersökningsperioden) och på grundval av siffror från Eurostat för den övriga importen. Med tanke på att ringpärmsmekanismer från andra försörjningskällor är föremål för antidumpningsåtgärder registreras importen (från alla källor) i databasen för tulltaxan (Taric), som i stor utsträckning är specifik för den undersökta produkten. Dessa underavdelningar användes för att garantera att endast import av den berörda produkten beaktades, trots en mindre uppdatering av produktdefinitionen i denna undersökning.

(28)

Med tanke på att Eurostats siffror anges i kilo medan förbrukningen beräknas i delar, begärde en importör dessutom klargöranden av den metod som använts för att omvandla kilo till delar. Det bör klargöras att en omvandlingsfaktor på 50 gram/del har använts, vilket överensstämmer med tidigare undersökningar och befanns vara en rimlig faktor vid en jämförelse med de uppgifter som lämnats av den thailändska exporterande tillverkaren. Det ska också tilläggas att om kommissionen hade använt den exakta genomsnittsvikten per del på grundval av de uppgifter som lämnats av den thailändska exporterande tillverkaren, skulle importen från Thailand under hela skadeundersökningsperioden ha visat en skarpare ökning, både när det gäller totala volymer (med 25 % jämfört med siffran på 19 % som fastställdes i förordningen om preliminär tull) och marknadsandelarna (från 11,8 till 15,5 %, jämfört med 12,0 till 15,0 % som fastställdes i förordningen om preliminär tull).

(29)

En importör hävdade också att den thailändska importen faktiskt minskade med 40 % under skadeundersökningsperioden, men detta argument grundades på importvärdet – och inte på volymen – för hela tulltaxan, vilket innebar att det omfattade andra produkter än de produkter som undersöks. Detta påstående avvisades därför.

(30)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftas härmed slutsatserna i skälen 33–40 i förordningen om preliminär tull angående unionens förbrukning (som minskade med över 15 % mellan 2008 och undersökningsperioden) och import från Thailand.

(31)

En importör hävdade att bedömningen av skada var ensidig eftersom unionsindustrins dåliga ekonomiska situation borde övervägas tillsammans med situationen för ett av dess närstående företag, som enligt uppgift gick med vinst i försäljningen av ringpärmsmekanismer. I detta avseende konstateras att bedömningen av skada endast inriktas på unionsindustrins försäljning på unionens marknad av den berörda produkten som tillverkats i unionen. Eftersom det närstående företaget i fråga enligt skäl 69 i förordningen om preliminär tull inte har någon tillverkning i unionen och främst handlar med produkter som inte har ursprung i unionen bör detta företag inte beaktas i bedömningen av skada.

(32)

Utan att det påverkar vad som anges ovan bör det emellertid framhållas att importören inte har lämnat några uppgifter som visar att det ovannämnda närstående företagets ekonomiska situation skulle vara god. Tvärtom visar de siffror som inhämtats under undersökningen att även detta företags försäljningsvolym av ringpärmsmekanismer minskade väsentligt under undersökningsperioden.

(33)

Med hänsyn till ovanstående och i avsaknad av andra synpunkter med avseende på skadeanalysen bekräftas härmed skälen 41–57 i förordningen om preliminär tull, och slutsatsen dras att unionsindustrin har vållats väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(34)

Även om några berörda parter bestred de preliminära slutsatserna om verkningar av andra faktorer (se nedan), bestred ingen av dem den preliminära slutsatsen att den dumpade importen från Thailand har vållat unionsindustrin skada. Därför bekräftas härmed slutsatserna i skälen 58–64 i förordningen om preliminär tull.

(35)

Några berörda parter bestred de preliminära slutsatserna rörande verkningar av andra faktorer, och hävdade att växlande minskningar av efterfrågan, konkurrensen mellan unionstillverkare, import från Indien och självförvållad skada skulle vara de främsta orsakerna till skada.

(36)

När det gäller minskningen av efterfrågan hänvisas till skälen 25–30, där den utvecklingstendens för förbrukningen som fastställs i förordningen om preliminär tull bekräftas. Påståendena om att verkningarna av den minskade efterfrågan har underskattats avvisas därför. Det bör emellertid erinras om att kommissionen i skäl 67 i förordningen om preliminär tull drar slutsatsen att den minskade förbrukningen faktiskt kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, även om detta förstärktes betydligt av den dumpade importen. Verkningarna av den minskade förbrukningen var emellertid inte sådana att de skulle bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som påvisats.

(37)

Den thailändska exportören hävdade också att den skada som unionsindustrin lidit även vållades av konkurrensen mellan unionstillverkarna. Exportören grundade främst detta argument på att unionsindustrins förlust av marknadsandelar sammanföll med den andra unionsexportörens ökade marknadsandel.

(38)

Även om de beräkningar som lämnats av den thailändska exportören inte är helt riktiga, stämmer det dock i detta avseende att den andra tillverkarens marknadsandel generellt sett också ökade under skadeundersökningsperioden. Såsom anges i skäl 30 i förordningen om preliminär tull importerar denna tillverkare emellertid en betydlig mängd ringpärmsmekanismer från Thailand. Under det år då denna tillverkare lyckades öka sin försäljning av unionstillverkade produkter och sina marknadsandelar ökade företaget intressant nog även sin försäljning av ringpärmsmekanismer från Thailand betydligt. Faktum är att tillverkaren till och med blev en stor importör av thailändska ringpärmsmekanismer genom att köpa en stor del av den thailändska exporten under det året. Även om den andra unionstillverkaren mycket riktigt lyckades ta över en del marknadsandelar från unionsindustrin är det därför svårt att inte dra slutsatsen att detta företag lyckades med detta eftersom det också drog fördel av dumpad import av ringpärmsmekanismer från Thailand. Det erinras om att denna tillverkare undantogs från definitionen av unionsindustri på grund av dess omfattande importverksamhet jämfört med den egna tillverkningen.

(39)

Dessutom upprepade de berörda parterna det påstående som behandlas i skäl 69 i förordningen om preliminär tull om att indisk import också vållade unionsindustrin skada. Detta påstående grundades på det faktum att Indien innehar en andel på omkring 50 % av unionsmarknaden, dvs. tre gånger så stor andel som Thailand, och att de motsvarande genomsnittliga priserna minskade med 3 % mellan 2009 och undersökningsperioden, och därmed underskred unionspriserna med 24 %. Det betonades även att en betydande andel av den indiska importen köptes av ett närstående företag till unionsindustrin.

(40)

Inga nya argument lämnades emellertid i detta avseende, och dessa påståenden har redan behandlats i förordningen om preliminär tull. Även om den indiska importen totalt sett mycket riktigt var allmänt högre än Thailands import framgår det av förordningen om preliminär tull att ländernas import utvecklades på olika sätt. Den thailändska importen ökade totalt sett under skadeundersökningsperioden, både i absoluta och relativa termer, medan den indiska importen minskade (med nästan 10 %), och även marknadsandelarna minskade något. Dessutom var de indiska genomsnittliga priserna högre än det thailändska importpriset. Även om ett företag som är närstående till unionsindustrin importerar ringpärmsmekanismer från Indien fastställdes det under undersökningen att nivån på denna import har minskat betydligt under åren, vilket nämns i skäl 32.

(41)

Avslutningsvis hävdade flera berörda parter också att klaganden förlorade sina kunder för att klaganden blev aktiv i efterföljande marknadsled via sitt moderbolag, Ring International Holding (RIH), och att försäljningen av ringpärmsmekanismer till närstående företag bör övervägas noggrant eftersom den enligt deras mening inte skedde enligt principen om armlängds avstånd. Dessa påståenden avvisades emellertid eftersom de saknade belägg, och undersökningen visade att försäljningen till närstående företag var försumbar jämfört med den totala försäljningen.

(42)

På grundval av detta bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 65–76 i förordningen om preliminär tull. Även om andra faktorer än import hade en viss inverkan på unionsindustrins situation dras slutsatsen att den dumpade importen från Thailand har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen, baserat på en analys där man på lämpligt sätt gjort åtskillnad mellan verkningarna av alla kända faktorer och den skadliga verkningen av den dumpade importen.

(43)

Två av de fem importörer som samarbetade under undersökningen reagerade på meddelandet av preliminära slutsatser och lämnade skriftliga synpunkter. En av dessa importörer samt en annan importör begärde att få höras. Kommissionen beslutade även att göra ett besök hos den enda användare som deltog i undersökningen.

(44)

Inga synpunkter lämnades med avseende på skälen 79–90 i förordningen om preliminär tull om beskrivningen av marknaden och avsnittet om unionsindustrins intresse.

(45)

För det första erinras om att kommissionen i förordningen om preliminär tull drog slutsatsen att införandet av åtgärder endast kan ha en väsentlig negativ inverkan på situationen för en importör, som även tillverkar ringpärmsmekanismer i unionen. Denna importör reagerade inte på införandet av provisoriska åtgärder.

(46)

En annan importör, som också begärde en utfrågning under ledning av förhörsombudet, ifrågasatte främst beräkningen av dumpningsmarginalen, bedömningen av skada och beräkningen av unionens förbrukning. Importören lämnade emellertid inga nya synpunkter på analysen av unionens intresse.

(47)

En tredje importör, som stod för 20 % av den totala thailändska importen, begärde en utfrågning där importören, i motsats till den information som tidigare lämnats under undersökningen, förklarade att man inte hade upphört med alla verksamheter med anknytning till ringpärmsmekanismer – vilket anges i skäl 92 i förordningen om preliminär tull – utan har överfört dem till ett annat kontor. Under utfrågningen förklarade denna importör att dess verksamhet med anknytning till ringpärmsmekanismer endast kompletterar kärnverksamheten, som omfattar andra produkter. Importören utesluter inte att fortsätta att importera ringpärmsmekanismer från Thailand även om åtgärder införs. Med tanke på de fasta utgifterna för sitt stora distributionsnät kommer detta emellertid att vara beroende av nivån på antidumpningstullen och på möjligheten att höja priset till kunderna. Denna importör skulle alternativt inte lida några större negativa konsekvenser av att upphöra med sin verksamhet med anknytning till ringpärmsmekanismer med tanke på att denna del av verksamheten är av mindre vikt jämfört med importörens totala verksamhet.

(48)

Såsom nämns i skäl 5 kontrollerades svaren på frågeformuläret från den enda samarbetsvilliga användaren under ett besök hos användaren efter införandet av provisoriska åtgärder. Denna användare köper varor från ett antal olika källor, inklusive unionen, Indien och Thailand. Användaren importerade även från Kina, men ändrade sin försörjningskälla sedan införandet av antidumpningstullar.

(49)

Den thailändska importen står för cirka 10 % av användarens sammanlagda inköp av ringpärmsmekanismer, och företaget bestämde sig för att inte importera thailändska produkter efter införandet av de provisoriska åtgärderna. Även om åtgärderna dittills inte föreföll ha haft någon större inverkan på importörens ekonomiska situation beklagade detta företag emellertid att dess försörjningskällor hade begränsats, och särskilt att det nu inte kan förlita sig på kortsiktiga leveranser av ringpärmsmekanismer.

(50)

Berörda parter upprepade det påstående som redan har behandlats i förordningen om preliminär tull, dvs. att införandet av åtgärder skulle leda till begränsade försörjningskällor på unionsmarknaden. I detta sammanhang är det värt att nämna att undersökningen mycket riktigt visade att unionsmarknaden kännetecknas av ett begränsat antal aktörer. Det finns en tillverkare i Indien, en i Thailand, två i unionen och några i Kina. Syftet med antidumpningsåtgärder är att återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden, inte att förhindra import. Detta kan visserligen leda till minskad import, men åtgärderna uppväger importens snedvridande verkan på handeln. Detta är emellertid i sig inte ett tillräckligt skäl för att ifrågasätta införandet av åtgärder mot dumpad import. Man kan till och med hävda att rättvis konkurrens måste garanteras på uniondmarknaden för att se till att alla försörjningskällor upprätthålls på lång sikt.

(51)

Med en nivå på den slutgiltiga tullen som är lägre än den preliminära tullen förväntas att thailändsk import fortfarande kan komma in på unionens marknad, trots att undersökningen har visat att det finns andra försörjningskällor, även om de är begränsade till antalet.

(52)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom inga andra synpunkter inkommit, bekräftas härmed skälen 77–110 i förordningen om preliminär tull. På grundval av tillgänglig information om unionens intresse dras också slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av slutgiltiga åtgärder mot import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand.

(53)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på nivån för undanröjande av skada bekräftas slutsatserna i skälen 111–114 i förordningen om preliminär tull.

(54)

När det gäller det tullbelopp som skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen har det framförts åsikter om att antidumpningstullen bör sänkas till 6 %, eftersom den indiska importen enligt uppgift inte är dumpad och är 6 % högre än den thailändska importen. I detta avseende konstateras att syftet med antidumpningstullar inte är att justera priser till andra försörjningskällor, utan att undanröja de snedvridande verkningarna av skadevållande dumpning.

(55)

Mot bakgrund av slutsatserna i fråga om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som den lägsta konstaterade dumpnings- och skademarginalen, i enlighet med regeln om lägsta tull. I detta fall bör tullsatsen därför fastställas till en nivå som motsvarar den konstaterade dumpningen. Denna beräknades till 16,3 %, och har minskat betydligt sedan det preliminära skedet.

(56)

Mot denna bakgrund är tullsatsen för den slutgiltiga antidumpningstullen för den samarbetsvilliga exportören 16,3 %.

(57)

Med tanke på den höga dumpningsmarginal som konstaterats och nivån för den skada som unionsindustrin vållats anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull slutgiltigt tas ut till ett belopp som motsvarar den slutgiltiga tull som införs genom den här förordningen. Eftersom den slutgiltiga tullen är lägre än den preliminära tullen bör de belopp för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga tullsatsen frisläppas.