24.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 78/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 2737/90 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 33 % vid import av volframkarbid och smält volframkarbid med ursprung i Kina. Genom beslut 90/480/EEG (3) godtog kommissionen åtaganden som gjorts av två större exportörer beträffande den produkt som är föremål för åtgärder.

(2)

Efter det att de två berörda kinesiska exportörerna dragit tillbaka sina åtaganden, införde kommissionen genom förordning (EG) nr 2286/94 (4) en preliminär antidumpningstull på import av den berörda produkten.

(3)

Genom förordning (EG) nr 610/95 (5) ändrade rådet förordning (EEG) nr 2737/90 och införde en slutgiltig tull på 33 % på import av volframkarbid och smält volframkarbid. Efter en översyn som inleddes enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad den tidigare översynsundersökningen) förlängdes dessa åtgärder med ytterligare en femårsperiod genom rådets förordning (EG) nr 771/98 (6).

(4)

Genom förordning (EG) nr 2268/2004 (7) införde rådet efter en översyn vid giltighetstidens utgång en antidumpningstull på 33 % på import av volframkarbid och smält volframkarbid med ursprung i Kina.

(5)

Genom förordning (EG) nr 1275/2005 (8) ändrade rådet definitionen av produktomfattningen till att även omfatta volframkarbid blandad med metallpulver.

(6)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla (9), mottog kommissionen den 30 september 2009 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran om översyn ingavs av European Association of Metals (Eurometaux) (nedan kallad sökandena) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 85 %, av unionens tillverkning av volframkarbid, volframkarbid blandad med metallpulver och smält volframkarbid.

(7)

Begäran motiverades med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och återkommande skada för unionsindustrin.

(8)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 30 december 2009 i Europeiska unionens officiella tidning  (10) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(9)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2009 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av tendenser av betydelse för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 fram till slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(10)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer och de användare som den visste var berörda, samt tillverkarna i det jämförbara landet och företrädarna för Kina om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

(11)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(12)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från sju unionstillverkare, en exporterande tillverkare i Kina, en exporterande tillverkare i det jämförbara landet och tre användare.

(13)

Ingen av importörerna hörde av sig rörande stickprovsförfarandet eller försedde kommissionen med några uppgifter eller gav sig till känna under undersökningen. Eftersom bara en kinesisk exporterande tillverkare gav sig till känna för att lämna den begärda informationen, blev det inte nödvändigt att göra något urval.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(15)

Den produkt som berörs av denna översyn är volframkarbid, volframkarbid blandad med metallpulver och smält volframkarbid som har ursprung i Kina och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2849 90 30 och ex 3824 30 00.

(16)

Volframkarbid, volframkarbid blandad med metallpulver och smält volframkarbid är föreningar av kol och volfram vilka framställs genom värmebehandling (uppkolning i det första fallet och smältning i det tredje). Båda produkterna är mellanprodukter och används som insatsvaror vid tillverkning av komponenter i hårdmetall såsom skärverktyg och komponenter med stor slitstyrka, friktionsfasta höljen, borrspetsar för oljeborrnings- och gruvbrytningsverktyg, samt i präglings- och skärverktyg för dragning och smidning av metaller.

(17)

Av den nuvarande undersökningen framgick det att den berörda produkten som tillverkas och säljs av den exporterande tillverkaren till unionen har samma fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden som den produkt som tillverkas och säljs på unionsmarknaden av unionstillverkarna, och som den produkt som tillverkas och säljs i det jämförbara landet. De betraktas därför som likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om dumpning fortfarande förekom och, om så var fallet, huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma. Det erinras om att behandling som företag som är verksamt under marknadsekonomiska förhållanden inte omprövas i samband med undersökningen enligt denna artikel.

(19)

Såsom framgår ovan blev det inte nödvändigt att tillämpa ett stickprovsförfarande för de exporterande tillverkarna i Kina.

(20)

I stickprovsskedet föreföll det som om den enda samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarens export utgjorde mindre än 5 % av den sammanlagda kinesiska exporten till unionen. De kinesiska myndigheterna och andra berörda parter underrättades om att artikel 18 i grundförordningen eventuellt skulle komma att tillämpas beroende på de exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja. Kommissionen har inte tagit emot några synpunkter till följd av denna underrättelse.

(21)

Längre fram i undersökningen korrigerade emellertid den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i sitt svar på frågeformuläret felet i de lämnade uppgifterna om exportförsäljningen till unionen och uppgav en högre exportvolym till unionen. Samtidigt analyserades ytterligare exportvolymerna av den berörda produkten till unionen från Kina utifrån Eurostat-siffror. Till följd av detta och efter kontroll av svaret på frågeformuläret, slog man fast att den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportvolym var mycket betydande (11). Mot bakgrund av dessa resultat, drog man slutsatsen att graden av samarbetsvilja var hög.

(22)

Eftersom ingen exporterande tillverkare från Kina beviljades marknadsekonomisk status i de ursprungliga undersökningarna, fastställdes normalvärdet för Kina i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(23)

I tillkännagivandet om inledande föreslogs Förenta staterna som lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet för Kina. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av detta val. Ingen part inkom med några synpunkter eller invändningar i detta avseende. Förenta staterna användes också som jämförbart land i den ursprungliga undersökningen, och några nya eller förändrade omständigheter som skulle berättiga en ändring verkade inte finnas och några sådana omständigheter hade inte heller meddelats kommissionen. Det ansågs att Förenta staterna var representativt som referensmarknad, särskilt med tanke på den amerikanska inhemska marknadens öppenhet och konkurrenskraft. Dessutom fanns det en tillverkare i Förenta staterna som samtyckte till att samarbeta i den nuvarande översynen.

(24)

Förenta staterna har därför använts som jämförbart land med marknadsekonomi i denna översyn.

(25)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerade uppgifter från den samarbetsvilliga amerikanska tillverkaren i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Förenta staterna för produkttyper som konstaterades ha sålts vid normal handel.

(26)

Till följd av detta fastställdes normalvärdet som ett vägt genomsnitt av den samarbetsvilliga amerikanska tillverkarens priser vid försäljning på den inhemska marknaden till icke-närstående kunder.

(27)

Först fastställdes det om den samarbetsvilliga amerikanska tillverkarens sammanlagda inhemska försäljning till oberoende kunder var representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. om försäljningen motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten som exporterats till unionen. Den inhemska försäljningen från den samarbetsvilliga amerikanska tillverkaren ansågs vara tillräckligt representativ under översynsperioden.

(28)

Kommissionen undersökte därefter om den inhemska försäljningen av den likadana produkten kunde ansetts ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man för den likadana produkten som såldes på den amerikanska marknaden fastställde andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder under översynsperioden.

(29)

Eftersom andelen lönsam försäljning av den likadana produkten utgjorde mindre än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den likadana produkten, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt för all lönsam försäljning.

(30)

Med tanke på att den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens export uppgick till mer än 90 % av den sammanlagda kinesiska exporten till unionen, undersöktes, såsom anges ovan, exportpriset utifrån uppgifter från den exporterande tillverkaren, dvs. det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas, efter justering, för den berörda produkten vid exportförsäljningen till unionen.

(31)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje typ av den berörda produkten, fritt fabrik, i samma handelsled och på samma beskattningsnivå. I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen och för att få en rättvis jämförelse, beaktades olikheter i de faktorer som påstods påverka och som mycket riktigt påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes för kostnader för land- och sjötransport, försäkringar, bankavgifter och förpackningskostnader. Vidare gjordes en femprocentig justering av exportpriset för exportskatten och en justering av normalvärdet för mervärdesskatten.

(32)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen per produkttyp på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset, i samma handelsled. Av jämförelsen framgick det att dumpning på mer än 80 % förelåg under översynsperioden, och att denna låg på en betydligt högre nivå än i den senaste översynsundersökningen (31 %). Den exakta dumpningsmarginalen kan inte uppges av sekretesskäl. Beräkningarna har baserats på uppgifter från en exporterande tillverkare i Kina och från en tillverkare i det jämförbara landet. Ett avslöjande av dumpningsmarginalen skulle göra det möjligt för både den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina och tillverkaren i det jämförbara landet att dra slutsatser om den andra partens normalvärde respektive exportpris, vilket skulle vara en uppenbar överträdelse av parternas rätt till sekretess.

(33)

Uppgifterna i detta avsnitt härrör från analysen av uppgifter från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, Eurostat och begäran om översyn.

(34)

De uppgifter om outnyttjad kapacitet som lämnats av den samarbetsvilliga exporterande kinesiska tillverkaren lades fram, med en ökning eller minskning på 20 % för att respektera sekretessen. Produktionskapaciteten i Kina uppgick till omkring 21 000 ton 2006 och 2007 och ökade sedan kraftigt till omkring 35 000 ton 2008 och under översynsperioden, en ökning med mer än 80 % under skadeundersökningsperioden. Dessa siffror får anses vara lågt räknade, eftersom det i begäran om översyn uppgavs en produktionskapacitet på i storleksordningen 50 000 ton.

(35)

Dessutom uppgav den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren en kraftig ökning av kapaciteten under skadeundersökningsperioden.

(36)

De uppgifter som inhämtades under undersökningen tydde på att den samlade kinesiska produktionskapaciteten var avsevärt mycket större än den faktiska kinesiska produktionen (minst 20 000 ton mer under 2008 och under översynsperioden).

(37)

Under översynsperioden hade Kina en outnyttjad kapacitet som uppgick till sex gånger unionens förbrukning (25 000 ton, att jämföra med unionsförbrukningen på 3 800 ton).

(38)

Mot bakgrund av detta är det tydligt att en stor del av den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina, i avsaknad av antidumpningsåtgärder, skulle kunna användas för att öka exporten till unionen.

(39)

Uppgifter som lämnades under undersökningen visade dessutom på en betydande snedvridning på marknaden för de råvaror som används för att tillverka den berörda produkten. För det första är råvarorna föremål för kvoter, som delas ut av de kinesiska myndigheterna. För det andra begränsar de kinesiska myndigheterna tillgången på råvaror genom införandet av exportskatter och en rabatt på mervärdesskatten, vilka också tillämpas på den berörda produkten (se skäl 31). Dessa faktorer pekar än mer på att det är sannolikt med fortsatt dumpning i det här fallet.

(40)

De prisuppgifter som tillhandahölls av den samarbetsvilliga exportören, och som inte kan uppges av sekretesskäl, visar att unionen är en mycket intressant marknad för de kinesiska exporterande tillverkarna. Under hela skadeundersökningsperioden låg de priser de kunde få ut på tredjelandsmarknader lägre än de priser de kunde få ut i unionen (utom under 2007) och de var mellan 10 och 20 % lägre under olika år under hela skadeundersökningsperioden.

(41)

När det gäller vilka priser det går att få ut, kan man utifrån detta dra slutsatsen att EU-marknaden definitivt är ett attraktivt alternativ för de kinesiska exportörerna.

(42)

De kinesiska exporterande tillverkarna har därför ett incitament att rikta sin export till unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphävas. De rådande höga priserna på unionsmarknaden skulle ge de kinesiska exporterande tillverkarna bättre vinstmarginaler.

(43)

Åtgärderna utsträcktes 2005 till ytterligare ett KN-nummer eftersom man fann att de kinesiska exportörerna kringgick åtgärderna genom att de i volframkarbidpulvret blandade i små mängder av ett annat metallpulver (mestadels kobolt) (12). Detta konstaterade kringgående är ytterligare en faktor som pekar på slutsatsen att fortsatt dumpning är sannolikt. Detta är ett tydligt bevis för att unionsmarknaden fortsätter att vara en attraktiv marknad för de kinesiska exporterande tillverkarna, som, i avsaknad av antidumpningsåtgärder, troligtvis skulle rikta stora volymer volframkarbid till EU.

(44)

Den föregående analysen visar att den kinesiska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser med mycket höga dumpningsmarginaler. Särskilt med tanke på analysen av prisnivåerna på marknader i och utanför EU och den kapacitet som finns tillgänglig i Kina kan man dra slutsatsen att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta om åtgärderna upphävs.

(45)

Inom unionen tillverkas den likadana produkten av sju företag eller företagsgrupper.

(46)

De anses därför utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer hädanefter att kallas unionsindustrin.

(47)

Uppgifterna om import till unionen av den berörda produkten med ursprung i Kina indexerades i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(48)

Beroende på att även andra produkter än den berörda produkten ingår i importuppgifterna på KN-nummernivå från Eurostat (KN-nummer 3824 30 00) har, rörande importvolymerna enligt Taric-nummer 3824300010, följande analys gjorts utifrån importuppgifter baserade på Taric-nummer tillsammans med uppgifter som samlats in enligt artikel 14.6 i grundförordningen. Taric-nummer anses konfidentiella eftersom de är så detaljerade att parterna blir möjliga att identifiera. Av detta skäl lades en del uppgifter fram i intervaller.

(49)

Uppgifter om unionsindustrin fick man genom sju unionstillverkares svar på frågeformulären.

(50)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat.

(51)

Mellan 2006 och översynsperioden minskade unionens förbrukning med 62 %, och den främsta minskningen ägde rum mellan 2008 och översynsperioden. Under översynsperioden minskade förbrukningen med 63 % jämfört med 2008.

Tabell 1

Förbrukning

(52)

I tabellen nedan visas utvecklingen av volymer, marknadsandelar och genomsnittliga priser på den dumpade importen från Kina. Utvecklingen av volymer och priser grundar sig på uppgifter från Eurostat.

Tabell 2

Import från Kina

(53)

Volymen dumpad import av den berörda produkten med ursprung i Kina minskade med 89 % under skadeundersökningsperioden och nådde en nivå på ungefär 80 ton under översynsperioden. Marknadsandelen föll dessutom från 7,1 % år 2006 till 2,1 % under översynsperioden.

(54)

En möjlig förklaring till denna nedgång är den kraftiga ökningen av Kinas inhemska förbrukning under skadeundersökningsperioden. Genom ett system med exportkvoter och exporttullar verkar de kinesiska myndigheterna dessutom bedriva en politik för att bevara Kinas volframresurser.

(55)

Priserna på den kinesiska importen sjönk med 14 % under skadeundersökningsperioden. Denna utveckling återspeglar den allmänna trend som observerats när det gäller unionsindustrins priser.

(56)

Jämförelsen visade också att priserna på importen från Kina underskred unionsindustrins priser med mer än 10 % efter det att de gällande antidumpningstullarna dragits av. Dessa resultat är desamma som i den senaste översynsundersökningen (13).

(57)

I tabellen nedan anges importvolymen från övriga länder under skadeundersökningsperioden. Utvecklingen av volymer och priser grundar sig på uppgifter från Eurostat.

Tabell 3

Import från övriga länder

(58)

Importen från övriga tredjeländer minskade med 36 % under skadeundersökningsperioden. Den följde en allmän marknadstrend som utlösts av den minskande förbrukningen (ett fall på 62 %), men inte i samma takt. Det innebär att den importens marknadsandel ökade från 10,5 % till 17,9 %. Denna imports inverkan på unionsindustrin kan emellertid inte anses vara negativ, såsom visas i skälen 85–88.

(59)

Det bör noteras att marknadsandelen för Republiken Korea (nedan kallad Sydkorea) fördubblades under skadeundersökningsperioden och kom upp i 4,4 %. De koreanska genomsnittliga importpriserna minskade under skadeundersökningsperioden men förblev genomgående högre än det genomsnittliga försäljningspriset på den kinesiska exportförsäljningen.

(60)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation.

(61)

Unionsindustrins tillverkning ökade först med 5,8 % år 2007 och 11,6 % år 2008 jämfört med 2006, för att därefter under översynsperioden minska kraftigt, med 56 % jämfört med 2008.

Tabell 4

Unionens sammanlagda tillverkning

(62)

Tillverkningskapaciteten ökade med 10,8 % mellan 2006 och översynsperioden. När tillverkningen minskade, särskilt under översynsperioden, uppvisade kapacitetsutnyttjandet till följd av detta en sammanlagd minskning på 57 % mellan 2006 och översynsperioden, och nådde upp i ett kapacitetsutnyttjande på 39 % under översynsperioden.

Tabell 5

Tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(63)

Unionsindustrins utgående lager ökade med 20 % år 2008 jämfört med 2006 och minskade sedan med 26 % under översynsperioden.

Tabell 6

Lager

(64)

Unionsindustrins försäljning till icke-närstående kunder på unionsmarknaden ökade något mellan 2006 och 2008 för att sedan minska med 61 % mellan 2008 och översynsperioden. Försäljningsvolymerna ökade under 2007 och 2008 men minskade kraftigt under översynsperioden. Denna utveckling ligger i linje med den allmänna trenden med minskande förbrukning på unionsmarknaden.

Tabell 7

Försäljning till icke-närstående kunder

(65)

Unionsindustrins marknadsandel var ganska stabil från 2006 till 2008 men ökade därefter med fyra procentenheter mellan 2008 och översynsperioden. Marknadsandelen ökade med sammanlagt fem procentenheter under skadeundersökningsperioden.

Tabell 8

EU:s marknadsandel

(66)

Eftersom försäljningen inte minskade lika mycket som förbrukningen kunde unionsindustrin vinna en del marknadsandelar.

(67)

Sysselsättningsnivån i unionsindustrin minskade med 17 % mellan 2006 och översynsperioden. Antalet anställda minskade också 2006–2008 när produktionen ökade något vilket visar att unionsindustrin ansträngde sig för att förbättra sin produktivitet. Under översynsperioden ledde emellertid den kraftigt sjunkande produktionen till att antalet anställda minskade betydligt.

Tabell 9

Sysselsättning

(68)

Arbetsstyrkans produktivitet i unionsindustrin, mätt som resultat per anställd och år, ökade först med 7 % år 2007 och med 15 % år 2008 jämfört med 2006, och minskade därefter med 49 % mellan 2008 och översynsperioden.

Tabell 10

Produktivitet

(69)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris fritt fabrik till icke-närstående kunder på unionsmarknaden uppvisade en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden. Sammanlagt blev unionsindustrin tvungen att sänka sina priser med 15,4 % mellan 2006 och översynsperioden.

(70)

Såsom förklaras i skälen 55 och 56 följde priserna på den dumpade importen från Kina en liknande trend som unionsindustrins priser men de var genomgående lägre än unionsindustrins priser. Under översynsperioden var priserna på importen från Kina mer än 10 % lägre än unionsindustrins priser.

Tabell 11

Pris per enhet på EU-marknaden

(71)

Mellan 2006 och översynsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 4,8 %.

Tabell 12

Arbetskraftskostnader

(72)

Mellan 2006 och 2008 ökade det årliga flödet av de investeringar i den berörda produkten som gjordes av unionsindustrin med 18 %. Investeringarna ökade med 103 % från 2007 till 2008. Under översynsperioden minskade emellertid investeringarna med 65 % i förhållande till 2008.

(73)

Investeringarna gjordes i huvudsak genom uppbyggnaden av nya produktionsanläggningar för att man skulle kunna tillverka volfram från använt material och skrot. Att investeringarna behövde minskas berodde på i) den allmänna minskningen av produktionsnivån på unionsmarknaden, ii) snedvridningarna när det gäller råvaror (se skäl 39) och iii) den ekonomiska krisen.

(74)

Under översynsperioden gjordes inga betydande investeringar. Detta kan till stor del förklaras av den ekonomiska krisen, som började 2008 och var som värst under översynsperioden, när det blev ännu svårare att få tillgång till nytt kapital

Tabell 13

Investeringar

(75)

Delvis tack vare de gällande antidumpningsåtgärderna och delvis tack vare unionsindustrins ansträngningar att diversifiera sina råvarukällor, kunde unionsindustrin mellan 2006 och 2008 upprätthålla en positiv lönsamhet även om den överlag minskade med 26 % under denna period. Under översynsperioden hade unionsindustrin emellertid inte samma gynnsamma resultat vilket visar på en viss sårbarhet i detta avseende.

(76)

Räntabiliteten följde i stort sett lönsamhetsutvecklingen under hela skadeundersökningsperioden.

Tabell 14

Lönsamhet och räntabilitet

(77)

Utvecklingen av kassaflödet, som visar industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, förblev positivt under undersökningsperioden. Mellan 2006 och översynsperioden minskade det emellertid med ungefär 35 %.

Tabell 15

Kassaflöde

(78)

Dumpningen från Kina fortsatte under översynsperioden på en nivå avsevärt över nivån på de nuvarande åtgärderna. Med tanke på snedvridningarna när det gäller råvaror, den outnyttjade kapaciteten och priserna på importen från Kina kan vidare de faktiska dumpningsmarginalernas effekt på unionsindustrin inte anses vara försumbara.

(79)

Det analyserades huruvida unionsindustrin har återhämtat sig från verkningarna av tidigare dumpning. Slutsatsen blev att den till stor del har återhämtat sig från verkningarna eftersom antidumpningsåtgärderna visade sig vara effektiva. Den ekonomiska krisen stoppade emellertid utvecklingen och har ökat unionsindustrins svårigheter.

(80)

Parallellt med den krympande förbrukningen i unionen minskade marknadsandelen för den kinesiska importen från 7,1 % till 2,1 % (se skäl 52). Enligt tillgängliga uppgifter skedde denna import till priser som var lägre än unionsindustrins priser och likaså lägre än priserna på importen med ursprung i övriga tredjeländer. Såsom anges i skäl 56 underskred priserna på den kinesiska importen, antidumpningstullarna oräknade, unionsindustrins priser med 10,7 % under översynsperioden. Det erinras om att tullsatsen uppgår till 33 %. Följaktligen visar prisunderskridandenivån å ena sidan att de nuvarande tullarna varit verkningsfulla och å andra sidan att det är nödvändigt att fortsätta med åtgärderna. Slutsatsen stöds av det faktum att prisunderskridandet befanns ligga på samma nivå som i den senaste översynsundersökningen. Den prispåverkan som den dumpade importen från Kina hade på unionsindustrin förblev således oförändrad och eftersom det inte finns något som tyder på motsatsen är det troligt att den fortsätter.

(81)

Beroende på de mycket negativa ekonomiska villkor som under översynsperioden rådde i senare led inom volframsektorn, särskilt i stål- och hårdmetallsektorn som utgör huvudparten av volframförbrukningen i unionen, minskade unionsindustrin drastiskt sin tillverkning och försäljning av den berörda produkten.

(82)

Före krisen hade de företag som var verksamma i industrin i senare led ett stort lager av volfram som inte byggts upp under översynsperioden och som ytterligare påverkade unionsindustrins tillverkningsnivå.

(83)

När tillverkningen minskade och eftersom unionsindustrin är en kapitalintensiv industri som måste tillverka vissa volymer för att hålla nere kostnaden per enhet påverkades lönsamheten allvarligt.

(84)

Analysen av unionsindustrin före krisen bevisar emellertid de gällande antidumpningsåtgärdernas effektivitet. Undersökningen visade att de största unionstillverkarna gjorde betydande investeringar för att undvika snedvridningar när det gäller råvarorna medan de samtidigt kunde konkurrera på marknaden och behålla en god situation.

(85)

Man uppskattar att volymen import från övriga tredjeländer minskade med 36 %, från 1 500 ton 2006 till 675 ton under översynsperioden. Marknadsandelen för import från övriga länder ökade från 10,5 % 2006 till 17,9 % under översynsperioden. Deras genomsnittliga importpris minskade med 8,9 % mellan 2006 och översynsperioden. De viktigaste importländerna var Sydkorea och Förenta staterna.

(86)

Marknadsandelen för importen från Sydkorea fördubblades under skadeundersökningsperioden (från 2,2 % till 4,4 %). Enligt de tillgängliga uppgifterna skedde denna import under översynsperioden till priser som bara var något lägre än unionsindustrins priser (med 6,6 %), men högre (med 9,8 %) än priserna på importen med ursprung i Kina.

(87)

Marknadsandelen för importen från Förenta staterna minskade med 15,1 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 4,2 % till 3,6 %). Enligt de tillgängliga uppgifterna skedde denna import under översynsperioden till priser som var högre än unionsindustrins priser och således avsevärt högre (med 31 %) än priserna på importen med ursprung i Kina.

(88)

Sammanfattningsvis kunde importen från Sydkorea och Förenta staterna, som är bland de största importörerna av volframkarbid till EU, inte ha haft någon negativ inverkan på unionsindustrin mest beroende på att deras prisnivåer var desamma eller t.o.m. högre än unionsindustrins priser och, i Förenta staternas fall, beroende på den krympande marknadsandelen.

(89)

Beroende på de gällande antidumpningstullarna kunde unionsindustrin i viss mån återhämta sig från verkningarna av den skadevållande dumpningen i det förflutna.

(90)

Det kan trots det inte konstateras att unionsindustrin befinner sig i en säker situation. Även om de flesta skadeindikatorer som rör unionstillverkarnas ekonomiska situation – såsom lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde – förbättrades under de första åren av skadeundersökningsperioden, visade undersökningen också att alla skadeindikatorer försämrades under översynsperioden.

(91)

Oaktat det faktum att nedgången i efterfrågan under översynsperioden delvis kunde tillskrivas den ekonomiska krisen, analyserade man i undersökningen noggrant vilken inverkan den dumpade lågprisimporten från Kina hade på unionsindustrins situation.

(92)

Såsom framgår av skäl 52 minskade importvolymen från Kina mellan 2006 och översynsperioden. Priserna på den importen minskade med 14 % under samma period, vilket, mot bakgrund av den fyraårsperiod som beaktats, speglar utvecklingen av unionsindustrins priser. Det ska emellertid noteras att den huvudsakliga prisnedgången på den kinesiska dumpade importen ägde rum mellan 2006 och 2007 (med 15 %), dvs. långt före den ekonomiska krisen, under en period när unionsindustrin var på väg att återhämta sig. Priserna på den dumpade importen från Kina stabiliserades därefter och den nedgång som berodde på den ekonomiska krisen verkar vara begränsad. Tidpunkten för de kinesiska exportörernas kraftiga prissänkningar (före krisen) kan tyda på att de lanserade en mer koncentrerad och kraftfullare prisstrategi för att underskrida unionsindustrins priser. Skillnaden mellan de kinesiska exportpriserna och unionsindustrins priser uppgick faktiskt till 27 % och 22,8 % under 2007 respektive 2008.

(93)

År 2008 var exportpriserna från Kina 22,8 % lägre än unionsindustrins priser. Under översynsperioden minskade skillnaden till 15,7 %. På grund av den kraftiga minskningen av förbrukningen blev unionstillverkarna tvungna att sänka priserna för att behålla sin marknadsandel.

(94)

Såsom framgår av skäl 57 minskade importvolymen från övriga tredjeländer med 36 %, vilket var ungefär lika mycket som förbrukningen minskade. Trots en ökning av marknadsandelen kan denna imports inverkan på unionsindustrins situation emellertid inte anses vara negativ (se skäl 88).

(95)

När det gäller unionsindustrins livskraft ska det noteras att den bevisning som insamlades under undersökningen visade att unionsindustrin har kunnat konkurrera på normala marknadsvillkor med importen från tredjeländer, och att skillnaden, även när priserna var lägre än unionstillverkarnas priser, inte var så påtaglig som när det gäller priserna från Kina (se skälen 85–88).

(96)

Till följd av unionsindustrins förbättrade situation under åren före översynsperioden, investerade industrin i den senaste tekniken för att tillverka den berörda produkten från skrot för att på så sätt till en del undvika den rådande snedvridningen när det gäller råvaror.

(97)

Om man tar hänsyn till unionsindustrins allmänna situation och importen från Kina från 2006 och fram till översynsperioden får man, mot bakgrund av den positiva utvecklingen av en del av indikatorerna för unionsindustrin, sammanfattningsvis anse att unionsindustrin inte led väsentlig skada under skadeundersökningsperioden. Det undersöktes därför huruvida det var sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(98)

Såsom beskrivs i skälen 89–97 har införandet av antidumpningsåtgärderna bara i viss mån gjort det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den skada den lidit. När den höga förbrukning som unionen hade under större delen av skadeundersökningsperioden kraftigt minskade under översynsperioden, framstod unionsindustrins situation som bräcklig och sårbar och fortfarande utsatt för den skadliga effekten av den dumpade importen från Kina.

(99)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen granskades importen från det berörda landet för att man skulle kunna fastställa om det var sannolikt att skadan skulle återkomma.

(100)

Man fann att exportpriserna på den kinesiska försäljningen till övriga tredjeländer också var lägre än de priser som togs ut i EU (ungefär 10–20 % lägre under olika år under hela skadeundersökningsperioden, utom 2007). Den kinesiska exportören sålde stora mängder till länder utanför EU och denna försäljning utgjorde mer än 80 % av dess sammanlagda exportförsäljning. Om åtgärderna skulle upphöra, ansåg man därför att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle få ett incitament att dirigera om stora mängder av exporten från övriga tredjeländer till den mer attraktiva unionsmarknaden.

(101)

Såsom anges i skälen 34–42 visade de uppgifter som samlades in under undersökningen att det finns en betydande outnyttjad kapacitet tillgänglig i Kina. Det fanns tydliga tecken på att man kan dra slutsatsen att en stor del av denna outnyttjade kapacitet, i avsaknad av antidumpningsåtgärder, skulle kunna användas till att öka exporten till unionen. Detta kan bekräftas eftersom det inte finns något som indikerar att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera en ytterligare tillverkning i Kina.

(102)

Unionsindustrin har under flera år lidit av verkningarna av den kinesiska dumpade importen och befinner sig fortfarande i en utsatt ekonomisk situation.

(103)

Såsom visas ovan lyckades unionsindustrin återhämta sig från den kinesiska dumpningen tack vare de gällande antidumpningsåtgärderna. Under översynsperioden befann sig emellertid unionsindustrin i en svår ekonomisk situation som framför allt berodde på den ekonomiska krisen. Mot bakgrund av detta är det sannolikt att unionsindustrins försäljning, marknadsandel, försäljningspriser och ekonomiska situation skulle försämras om industrin skulle utsättas för ökade volymer lågprisimport från det berörda landet till dumpade priser.

(104)

Såsom anges i skäl 56 fann man också att det faktum att de kinesiska tillverkarnas försäljningspriser underskred unionsindustrins priser med i genomsnitt närmare 11 % tyder på att det i avsaknad av åtgärder är troligt att de kinesiska exporterande tillverkarna kommer att exportera den berörda produkten till unionsmarknaden till priser som är avsevärt lägre än unionsindustrins priser.

(105)

Mot bakgrund av resultaten av undersökningen, nämligen den outnyttjade kapacitet man fann att Kina hade, snedvridningarna på råvarumarknaden, den potential som de exporterande tillverkarna i det berörda landet har att öka eller omdirigera sina exportvolymer till unionsmarknaden, de kinesiska exportörernas prisbeteende i övriga tredjeländer samt unionsmarknadens större attraktionskraft, tyder på att det är sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna upphävs. Skadan skulle kunna vara ännu allvarligare om tar hänsyn till den ekonomiska krisen.

(106)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om huruvida ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse.

(107)

Det bör erinras om att det vid de tidigare undersökningarna inte ansågs strida mot unionens intresse att vidta åtgärder. Denna undersökning är dessutom en översyn som analyserar en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft, vilket gör det möjligt att bedöma en eventuell otillbörlig negativ effekt för de parter som berörs av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(108)

På denna grund undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att behålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(109)

Med tanke på slutsatserna om unionsindustrins situation som anges i skälen 89–97 och i enlighet med argumenten i skälen 102–105 för sannolikheten för att skadan skulle återkomma, får det också anses att unionsindustrin troligen skulle få erfara en allvarlig försämring av sin ekonomiska situation om antidumpningstullarna skulle tillåtas upphöra.

(110)

Det får anses att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse, som då skulle kunna öka sin försäljningsvolym och troligen också sina försäljningspriser, och den skulle därmed kunna generera den avkastningsnivå som krävs för fortsatta investeringar i ny teknik i produktionsanläggningarna. Ett upphörande av åtgärderna skulle däremot få unionsindustrins återhämtning att stanna upp och dess bärkraft allvarligt hotas, och få till följd att dess överlevnadsförmåga skulle riskeras och utbudet och konkurrensen på marknaden skulle därmed minska.

(111)

En användare gav sig till känna och lämnade in svar på frågeformuläret. Den samarbetsvilliga användaren hävdade att fortsatta åtgärder inte skulle få någon negativ inverkan på konkurrensen på unionsmarknaden, utan att åtgärderna tvärtom skulle göra det möjligt för industrin i senare led att skaffa sig leverantörer som konkurrerar till marknadspriser.

(112)

Det erinras vidare om att det i de tidigare undersökningarna konstaterades att konsekvenserna av att åtgärder införs inte skulle bli betydande för användarna (14). Trots de gällande åtgärderna kunde importörer och användare i unionen fortsätta att skaffa leveranser från bland annat Kina. Det framkom inga indikationer på att det skulle ha varit svårt att hitta andra källor. Därför dras slutsatsen att det inte är troligt att ett upprätthållande av antidumpningsåtgärderna skulle få några större konsekvenser för importörerna och användarna i unionen.

(113)

Effekterna av fortsatta åtgärder kan förväntas hjälpa unionsindustrin, vilket i sin tur skulle få gynnsamma effekter för konkurrensförhållandena på unionsmarknaden och innebära att risken för ytterligare nedläggningar och bortfall av arbetstillfällen skulle minska.

(114)

Man kan dessutom förvänta sig att fortsatta åtgärder kommer att gagna användarna och importörerna genom att ett stort antal leverantörer på unionsmarknaden kan vara kvar.

(115)

Utifrån analysen ovan dras slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle strida mot unionens intresse.

(116)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste fakta och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noga när så var berättigat.

(117)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av volframkarbid, volframkarbid blandad med metallpulver och smält volframkarbid med ursprung i Kina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Det erinras om att dessa åtgärder består av värdetullar.