This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32011R0118
Commission Regulation (EU) No 118/2011 of 10 February 2011 imposing a provisional anti-dumping duty on imports of certain ring binder mechanisms originating in Thailand
Kommissionens förordning (EU) nr 118/2011 av den 10 februari 2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand
Kommissionens förordning (EU) nr 118/2011 av den 10 februari 2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand
EUT L 37, 11.2.2011, p. 2–15
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
11.2.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 37/2 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 118/2011
av den 10 februari 2011
om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med rådgivande kommittén, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Inledande
(1) |
Den 20 maj 2010 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning (2) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till unionen av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand. |
(2) |
Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 april 2010 av Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del – i detta fall mer än 50 % – av unionens produktion av vissa ringpärmsmekanismer. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes. |
1.2. Parter som berörs av förfarandet
(3) |
Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända tillverkare i unionen, de kända exporterande tillverkarna i Thailand, företrädarna för det berörda landet samt kända importörer och användare om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda. |
(4) |
Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla övriga parter som begärde det inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande, det vill säga klaganden, andra kända unionstillverkare, den kända exporterande tillverkaren i Thailand, företrädarna för det berörda landet, kända importörer och kända användare. Alla parter som begärde att bli hörda inom den fastställda tidsfristen och kunde visa att det fanns särskilda skäl till detta gavs också möjlighet att bli hörda. |
(5) |
Svar på frågeformuläret och andra inlagor mottogs från en exporterande tillverkare i Thailand, den klagande unionstillverkaren, fem icke-närstående importörer och handlare (bland annat en som även hade tillverkning i unionen) samt en användare. |
(6) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande i fråga om dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:
|
1.3. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(7) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2009–31 mars 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Berörd produkt
(8) |
Den produkt som berörs är ringpärmsmekanismer som består av minst två stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar av ståltråd är fastsatta och vilka hålls samman av ett stålomslag; de kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten utlösningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen; de har sitt ursprung i Thailand (nedan kallad den berörda produkten) och klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 8305 10 00. Spakmekanismer enligt samma KN-nummer omfattas inte av undersökningen. |
(9) |
Den berörda produkten används för insättning i pärmar av olika slags dokument eller handlingar. Den används bland annat av tillverkare av ringpärmar, tekniska manualer, foto- och frimärksalbum, kataloger och broschyrer. |
(10) |
Det såldes många olika typer av ringpärmsmekanismer i Europeiska unionen under undersökningsperioden. Modellerna varierade efter storlek, form och antal ringar, storleken på basplattan och systemet för att öppna ringarna (genom isärdragning eller genom en öppningsmekanism). Eftersom de alla har samma fysiska och tekniska egenskaper och modellerna i viss utsträckning kan bytas ut mot varandra, fastställde kommissionen att alla ringpärmsmekanismer utgör en enda produkt i samband med detta förfarande. |
2.2. Likadan produkt
(11) |
Den produkten som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Thailand och den produkt som unionstillverkarna tillverkar och säljer i unionen konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. STICKPROVSFÖRFARANDE
3.1. Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
(12) |
Eftersom det förefaller finnas ett stort antal icke-närstående importörer, anges det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kan besluta att genomföra ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända icke-närstående importörer att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och, i enlighet med tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller den berörda produkten (se definitionen i avsnitt 2.1) under perioden 1 april 2009–31 mars 2010. |
(13) |
Efter en granskning av de inlämnade uppgifterna och med hänsyn till att så få importörer visat samarbetsvilja beslutades det emellertid att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. |
4. DUMPNING
(14) |
Ett företag i Thailand besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Även ett närstående företag till denna exporterande tillverkare, som var involverat i försäljningen av den berörda produkten och beläget i Hongkong, besvarade frågeformuläret. Enligt Eurostats importuppgifter svarade denna exporterande tillverkare (tillsammans med det närstående företaget) för all export från Thailand till unionen. |
4.1. Normalvärde
(15) |
Det framgick av undersökningen att den exporterande tillverkaren hade lämnat ofullständiga och oriktiga uppgifter med avseende på viktiga delar av sina tillverkningskostnader, t.ex. den synbara förbrukningen av nickelmetall och annan råvara. Dessutom var även andra uppgifter rörande tillverkningskostnader och produktionskapacitet motstridiga och kunde inte fås att gå ihop med varandra. Det framgick vidare att det fanns ett närstående företag beläget i Kina som, i motsats till vad som tidigare hävdats av den exporterande tillverkaren, var involverad i försäljningen och administrationen av den berörda produkten. Eftersom de angivna kostnaderna inte omfattade relevanta kostnader för detta närstående företag ansågs de vara ofullständiga. |
(16) |
Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att de kostnadsuppgifter som lämnats inte kunde anses vara ett tillräckligt exakt underlag för fastställandet av normalvärdet. Man övervägde därför att, åtminstone delvis, fatta avgörandena på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
(17) |
Företaget underrättades omedelbart och gavs tillfälle att lämna ytterligare förklaringar i enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen. Företagets förklaringar ansågs emellertid inte vara tillräckliga, eftersom de inte klargjorde de oklarheter som konstaterats. Företaget kunde inte heller vederlägga den dokumentation som visade att det hade lämnat ofullständiga, oriktiga och vilseledande uppgifter. Dessutom hade företaget inte lämnat väsentlig information om det ovannämnda närstående företaget i Kina som var involverat i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten. |
(18) |
Mot denna bakgrund ansågs det att normalvärdet för den exporterande tillverkaren preliminärt skulle fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
(19) |
Eftersom det inte fanns några andra mera tillförlitliga uppgifter beräknades normalvärdet preliminärt på grundval av de uppgifter som lämnats i klagomålet om tillverkningskostnaderna i Thailand. I enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen dubbelkollades dessa uppgifter mot kontrollerade uppgifter som erhållits i samband med undersökningen, bland annat uppgifterna avseende personal- och energikostnaderna i Thailand. I lämpliga fall korrigerades de uppgifter som lämnats i klagomålet med hjälp av de kontrollerade uppgifter som erhållits i samband med undersökningen. |
(20) |
Ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader samt vinst på 16 % respektive 8 % lades till den tillverkningskostnad som fastställts enligt ovan, på grundval av de uppgifter som lämnats i klagomålet. |
4.2. Exportpris
(21) |
Den exporterande tillverkaren sålde på export till unionen via sitt närstående handelsföretag beläget utanför unionen. |
(22) |
Exportpriset fastställdes på grundval av priserna när den såldes av det närstående handelsföretaget till unionen, dvs. till en oberoende köpare på grundval de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas för produkten (se artikel 2.8 i grundförordningen). |
4.3. Jämförelse
(23) |
Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. |
(24) |
För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar för olikheter i transport- och försäkringskostnader samt kreditkostnader har gjorts när detta varit tillämpligt och motiverat. |
4.4. Dumpningsmarginal
(25) |
I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp fastställt enligt ovan. |
(26) |
På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
(27) |
Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren svarade för all den thailändska exporten av den berörda produkten till unionen ansågs det att den övriga dumpningsmarginalen skulle fastställas till den dumpningsmarginal som konstaterats för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, dvs. 17,2 %. |
5. DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN
(28) |
Under undersökningsperioden tillverkade följande företag ringpärmsmekanismer i EU:
|
(29) |
Den första tillverkaren är sökanden, som samarbetade i undersökningen. Undersökningen har visat att sökanden stod för mer än 50 % av unionens totala tillverkning av ringpärmsmekanismer under undersökningsperioden. |
(30) |
Den andra (mindre) tillverkaren är även importör av ringpärmsmekanismer från Thailand och motsatte sig förfarandet. På grundval av de uppgifter som lämnats av företaget fann man att företaget under hela skadeundersökningsperioden i genomsnitt köpte samma volym från Thailand som det själv tillverkade. |
(31) |
Mot denna bakgrund ansågs det att den andra tillverkaren, i enlighet med artikel 4.1 a, inte skulle omfattas av definitionen av unionsindustrin och att unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen endast skulle utgöras av den sökande tillverkaren. Denna tillverkare kallas nedan unionsindustrin. |
(32) |
Det bör noteras att unionsindustrin tidigare bestod av två olika tillverkare (Koloman Handler i Österrike och Robert Krause i Tyskland) som gick i konkurs och köptes upp av en österrikisk koncern. Dessa företag blev föremål för en omfattande omstrukturering och den nuvarande företagsstrukturen Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH skapades 2003. Huvudkontoret är beläget i Österrike, medan tillverkningen sker i Ungern. |
6. SKADA
6.1. Förbrukning i EU
(33) |
Förbrukningen fastställdes på grundval av följande:
|
(34) |
På denna grundval utvecklades förbrukningen av ringpärmsmekanismer i EU på följande sätt:
|
(35) |
Förbrukningen minskade med 5 % under hela skadeundersökningsperioden (3). Det är emellertid att märka att efter en ökning på ca 10 % mellan 2006 och 2008 minskade förbrukningen med 15 % under den efterföljande perioden. |
6.2. Import från Thailand
a) Importvolym och marknadsandel
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Importvolym |
100 |
65 |
153 |
116 |
119 |
Marknadsandel |
12,0 % |
7,8 % |
16,5 % |
15,0 % |
15,0 % |
Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret samt Eurostat. |
(36) |
Uppgifterna om importen från Thailand grundar sig på de frågeformulärssvar som lämnats av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, dvs. den enda kända thailändska exportören, när det gäller perioden 2008–UP och på Eurostats uppgifter när det gäller övriga år. På denna grundval fastställdes det att den sammanlagda importen från Thailand av ringpärmsmekanismer ökade volymmässigt med närmare 20 % mellan 2006 och undersökningsperioden. Importvolymen varierade dock betydligt under denna period och den största ökningen skedde mellan 2007 och 2008 då importen mer än fördubblades. |
(37) |
Marknadsandelen för importen från Thailand ökade stadigt och gick upp med tre procentenheter mellan 2006 och undersökningsperioden. Precis som när det gäller försäljningsvolymen nådde marknadsandelen en topp 2008 då den uppgick till 16,5 %. |
b) Pris på importen av den berörda produkten/underskridande
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Importpriser |
100 |
103 |
123 |
113 |
113 |
(38) |
Importpriserna ökade först med över 20 % mellan 2006 och 2008 och minskade därefter. |
(39) |
Trots en total ökning på 13 % under skadeundersökningsperioden underskred de thailändska priserna väsentligt unionstillverkarnas priser under undersökningsperioden. En prisjämförelse för motsvarande modeller, vid behov justerade, visade att importpriserna låg i genomsnitt mer än 30 % under unionsindustrins försäljningspris under undersökningsperioden. En jämförelse av den genomsnittliga prisnivån under övriga år visar på ett liknande prisunderskridande för åren 2006–2009. |
(40) |
Även den absoluta prisnivån för den thailändska importen låg systematiskt under priserna för övrig import och i stor utsträckning också under unionstillverkarnas priser. |
6.3. Unionsindustrins ekonomiska situation (4)
a) Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Tillverkning |
100 |
130 |
131 |
80 |
83 |
Produktionskapacitet |
100 |
110 |
115 |
80 |
75 |
Kapacitetsutnyttjande |
79 % |
94 % |
90 % |
79 % |
88 % |
(41) |
Under perioden i dess helhet minskade både tillverkningen och produktionskapaciteten med närmare 20 % respektive 25 %. Det ökade kapacitetsutnyttjandet förklaras endast av det faktum att produktionskapaciteten minskade med 25 % under samma period. Denna kapacitetsminskning var i sin tur en följd av permitteringar (se sysselsättning nedan). |
(42) |
Det är emellertid att märka att både tillverkningsvolymen och produktionskapaciteten först ökade (fram till 2008) för att därefter uppvisa en kraftig minskning. |
b) Lager
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Utgående lager |
100 |
137 |
153 |
124 |
126 |
(43) |
Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lager totalt med 26 %. En avsevärd del av produktionen av ringpärmsmekanismer består av standardprodukter, och unionsindustrin måste därför ha en viss lagerhållning för att snabbt kunna tillgodose kundernas efterfrågan. En ökning av utgående lager utöver genomsnittsnivån tyder dock på att man haft svårigheter med att avsätta sina produkter. |
c) Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Försäljningsvolym i EU |
100 |
105 |
113 |
79 |
77 |
Marknadsandel |
29,6 % |
31,1 % |
30,2 % |
25,2 % |
24,0 % |
(44) |
Unionsindustrins försäljningsvolym på EU-marknaden minskade med 23 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar, vilket motsvarar en minskning av marknadsandelen med över 5 procentenheter (från 29,6 % till 24 %). Både försäljningsvolymen och marknadsandelen försämrades efter 2008. |
(45) |
Denna utveckling innebär att unionsindustrin inte uppvisade någon tillväxt mellan 2006 och undersökningsperioden. |
d) Försäljningspriser
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Försäljningspriser |
100 |
99 |
99 |
110 |
107 |
(46) |
Unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris låg på en relativt stabil nivå fram till 2008. Det ökade därefter med 10 % 2009, för att sedan minska med 3 procentenheter under undersökningsperioden. Denna prisökning beror på en kombination av två faktorer, nämligen en förändring i produktmixen på grund av minskade försäljningsvolymer för de billigare standardkvaliteterna och unionsindustrins försök att kompensera för förlusterna under 2008. Detta försök misslyckades emellertid, eftersom unionsindustrin fortsatte att gå med förlust under den påföljande perioden (se nedan). |
e) Lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Resultatet i % av omsättningen |
100 |
9 |
135 |
167 |
146 |
Kassaflöde |
100 |
– 502 |
– 685 |
– 136 |
– 291 |
Avkastning på nettotillgångar |
100 |
87 |
104 |
146 |
176 |
(47) |
Unionsindustrin gick med förlust under skadeundersökningsperioden i dess helhet och det framgår av den utveckling som redovisas ovan att förlusterna ökade generellt sett. Även om situationen förbättrades en aning under 2007 (då man nästan uppnådde lönsamhet) så försämrades den igen från och med 2008. Även om minskningen av kassaflödet kunde begränsas var detta flöde negativt från och med 2007. Avkastningen på nettotillgångar var även den negativ under hela perioden och minskade konstant mellan 2006 och undersökningsperioden. |
f) Investeringar och kapitalanskaffningsförmåga
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Investeringar |
100 |
45 |
50 |
17 |
26 |
(48) |
Investeringarna uppvisade en kraftigt neråtgående utveckling och minskade med 75 % under hela skadeundersökningsperioden. |
(49) |
Såsom angivits ovan kan det konstateras att unionsindustrins svaga finansiella läge starkt har påverkat dess förmåga att anskaffa kapital från oberoende källor. |
g) Sysselsättning, produktivitet och löner
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
UP |
Sysselsättning |
100 |
111 |
118 |
99 |
87 |
Produktivitet |
100 |
117 |
111 |
81 |
95 |
Löner |
100 |
106 |
113 |
92 |
71 |
(50) |
Under hela perioden minskade sysselsättningen (uttryckt i antal heltidsekvivalenter) med 13 %, varvid den största minskningen ägde rum efter 2008 då sysselsättningen nådde sin högsta nivå. Lönerna uppvisade en likartad utveckling. |
(51) |
Produktiviteten, mätt i tusental tillverkade enheter per anställd under perioden, uppvisade generellt sett samma utveckling som sysselsättningen, även om minskningen var begränsad under undersökningsperioden. |
h) Storleken på den faktiska dumpningsmarginalen
(52) |
På grundval av bästa tillgängliga uppgifter visar undersökningen att dumpning förekommit under översynsperioden i en omfattning av 17,2 %, vilket är en betydande siffra. |
i) Återhämtning från effekterna av tidigare dumpning
(53) |
Unionsindustrin har lidit av effekterna av en dumpad import i flera år. Det fanns relativt effektiva åtgärder fram till 2008, men därefter försämrades situationen igen. Det redogörs i detalj för detta under rubriken ”Unionens intresse”. |
6.4. Slutsats
(54) |
Unionsindustrins ekonomiska situation försämrades markant mellan 2006 och undersökningsperioden. Detta tog sig särskilt uttryck i en betydande minskning av tillverkningen och försäljningsvolymen (– 17 % respektive – 13 %), vilket i sin tur ledde till att marknadsandelen minskade från 29,6 % till 24 %. Även unionsindustrins ekonomiska situation påverkades. Företaget ökade sina förluster och både kassaflödet och avkastningen på nettotillgångar uppvisade en negativ utveckling. Under 2009 försökte unionsindustrin begränsa sina förluster genom att öka sina priser, men detta lyckades inte och situationen till och med förvärrades. |
(55) |
Detta ledde till att investeringarna hölls på en miniminivå och företaget hade i detta läge inget annat val än att friställa ett stort antal anställda. |
(56) |
Det är emellertid att märka att om man ser till hela skadeundersökningsperioden så förbättrades unionsindustrins situation en aning mellan 2006 och 2008. Under denna period uppvisade således tillverkningen, försäljningsvolymen och sysselsättningen en ökande trend. Dessa indikatorer har emellertid minskat väsentligt sedan 2009. Lönsamhetsindikatorerna uppvisade däremot en negativ utveckling under hela perioden, även om lönsamheten låg på en nivå nära den kritiska punkten 2007. |
(57) |
Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
7. ORSAKSSAMBAND
7.1. Inledning
(58) |
I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen från det berörda landet. Även andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, som eventuellt kunde ha skadat unionsindustrin, undersöktes för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av sådana andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen. |
7.2. Den dumpade importens verkningar
(59) |
Det är att märka att unionsmarknaden karaktäriseras av att det finns ett relativt litet antal försörjningskällor (två i unionen, en i Indien, en i Thailand samt några i Kina), vilket ger en god pristransparens (i form av prisnoteringar) på marknaden. Dessutom utgörs en betydande del av efterfrågan i EU standardtyper av ringpärmsmekanismer och för dessa är priset den avgörande faktorn vid val av produkt. |
(60) |
Det framgick av undersökningen att importen av ringpärmsmekanismer från Thailand ökade med närmare 20 % volymmässigt under skadeundersökningsperioden och nådde en marknadsandel på 15 % under undersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade väsentligt under samma period. Det fastställdes vidare att ringpärmsmekanismerna från Thailand underskred unionsindustrins priser med över 30 % under undersökningsperioden, vilket är en mycket hög siffra för denna typ av produkt. |
(61) |
Kombinationen av en hög importvolym och en låg prisnivå ledde till ett betydande pristryck på unionsmarknaden. Utan förekomsten av dumpning hade de thailändska priserna åtminstone under undersökningsperioden varit minst 20 % högre än de faktiskt var, vilket kunde ha lett till ett högre pris på unionsmarknaden generellt sett. |
(62) |
Med hänsyn till den dumpade importens omfattning och prisnivå anses det således att denna import har hindrat unionsindustrins insatser för att återfå lönsamheten, eller åtminstone minska förlusterna, genom att öka försäljningen eller höja priserna till lämpligare nivåer under perioden 2009–UP. Det fortsatta pristrycket på unionsmarknaden från lågprisimporten från Thailand har lett till minskade försäljningsvolymer, förlust av marknadsandelar och sjunkande priser, vilket i sin tur gett minskad lönsamhet för unionsindustrin. |
(63) |
Det bör erinras om att en nyligen genomförd översyn vid giltighetstidens utgång (5) kom fram till att unionsindustrin fortfarande befann sig i ett mycket utsatt läge 2008 och ännu var extremt känslig för all ytterligare dumpad import. |
(64) |
Mot bakgrund av detta drogs därför preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Thailand hade en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation. |
7.3. Andra faktorers inverkan
7.3.1. Minskad efterfrågan på unionsmarknaden
(65) |
Efterfrågan på unionsmarknaden ökade med 10 % 2008, men minskade sedan betydligt (ca 15 %) under de efterföljande åren. Detta sammanhänger med finanskrisen och det faktum att många företag beslutat minska sina allmänna kostnader, bl.a. kontorsmateriel. Denna situation har drabbat ringpärmsmekanismsektorn i dess helhet. Importen från Indien och Thailand minskade i absoluta tal, liksom unionsindustrins försäljning. |
(66) |
Det är emellertid att märka att unionsindustrin drabbades värre än andra aktörer relativt sett, eftersom dess marknadsandel minskade från 30,2 % till 25,2 % mellan 2008 och 2009. Med tanke på att ringpärmsmekanismindustrin har höga fasta kostnader inverkade den minskade försäljningsvolymen negativt på den sökandes ekonomiska situation. Den minskade förbrukningen bör emellertid ses tillsammans med utvecklingen för den dumpade importen från Thailand. Den thailändska importen hade en stor marknadsandel, vilken var nästan tre gånger så stor som minskningen av förbrukningen. |
(67) |
Således kan den slutsatsen dras att minskningen av förbrukningen, vilken orsakats av den ekonomiska krisen, kan ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Om detta skulle ha lett till några verkningar så har dessa dock helt klart förstärkts betydligt genom den import som är föremål för denna undersökning. |
7.3.2. Import från andra tredjeländer
(68) |
Även Indien och Kina tillverkar och exporterar ringpärmsmekanismer. Importen från dessa länder utvecklades på följande sätt:
|
(69) |
Det finns endast en exporterande tillverkare av ringpärmsmekanismer i Indien och importvolymen härifrån minskade med närmare 10 % under skadeundersökningsperioden. Indien svarade emellertid för en betydande del av unionsmarknaden, eftersom dess marknadsandel uppgick till i genomsnitt 45 % under skadeundersökningsperioden. Dessutom ökade de indiska importpriserna med totalt sett 13 %, till en nivå strax över de thailändska priserna. Med hänsyn till dess starka position på unionsmarknaden och dess konkurrenskraftiga importpriser är Indien en viktig konkurrent till unionsindustrin. När man ser till den utveckling som beskrivs ovan, dvs. minskade volymer och ökade priser, finns det emellertid inget som tyder på att Indien skulle ha bidragit till försämringen av unionsindustrins situation under undersökningsperioden. Till sist är det även att märka att en viss del av importen från Indien, dvs. ungefär en tredjedel, har köpts direkt och sålts på unionsmarknaden av en distributör som är unionsindustrin närstående. |
(70) |
Importen från Kina har omfattats av antidumpningstullar på mellan 51,2 % och 78,8 % sedan 2004. Importvolymen från Kina minskade med ungefär 50 % mellan 2006 och undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning av marknadsandelen med 2 procentenheter (dvs. från 3,5 % till 5,5 %). Även om priserna på den kinesiska importen minskade under hela skadeundersökningsperioden låg de dock totalt sett på en nivå som vida översteg de thailändska priserna. Detta gäller även om man inte räknar med antidumpningstullen. Följaktligen dras slutsatsen att denna import inte har bidragit till den försämrade ekonomiska situationen för unionsindustrin under undersökningsperioden. |
(71) |
Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att importen från dessa tredjeländer inte har bidragit, åtminstone inte i någon nämnvärd utsträckning, till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. |
7.3.3. Unionsindustrins exportresultat
(72) |
Exportresultatet undersöktes också såsom en av de kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt samtidigt kunde ha skadat unionsindustrin. |
(73) |
Unionsindustrins export motsvarade i genomsnitt 5 % av dess totala försäljning av ringpärmsmekanismer under skadeundersökningsperioden och låg på en relativt stabil nivå. Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att detta inte kan ha vållat unionsindustrin någon skada. |
7.4. Slutsats om orsakssambandet
(74) |
Det framgår av ovanstående analys att importen från Thailand på grund av sin volym och prisnivå vållade unionsindustrin väsentlig skada under undersökningsperioden. Importen ökade i absoluta tal och konstaterades vara dumpad och hålla en prisnivå som väsentligt understeg de priser som unionsindustrin tog ut på unionsmarknaden för liknande produkttyper. På denna priskänsliga marknad där antalet leverantörer är relativt begränsat och marknaden ganska transparent, hade ett prisunderskridande på över 30 % definitivt en betydande inverkan på marknadspriserna. |
(75) |
Det framgick av undersökningen av de andra kända faktorerna som kunde ha vållat unionsindustrin skada att den minskade efterfrågan kunde ha spelat roll. Trots de negativa verkningarna av den minskande efterfrågan på unionsmarknaden dras dock den preliminära slutsatsen att denna faktor inte var tillräcklig för att bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Thailand och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Den minskade efterfrågan bör ses tillsammans med verkningarna av den dumpade importen, vilka faktiskt förvärrade de negativa verkningarna av finanskrisen. |
(76) |
På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Thailand har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. |
8. UNIONENS INTRESSE
8.1. Inledande anmärkning
(77) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla parter som berörs av detta förfarande samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs. |
(78) |
För att bedöma de sannolika verkningarna av åtgärderna gavs alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. Den sökande unionstillverkaren och fyra icke-närstående importörer besvarade frågeformuläret. Den andra unionstillverkaren, som även är importör, lämnade vissa uppgifter och en användare besvarade frågeformuläret. |
8.2. Beskrivning av unionsmarknaden
(79) |
För att man ska få en bättre överblick över de olika intressen som står på spel behövs det först en beskrivning av marknadens viktigaste särdrag. |
(80) |
Antidumpningsåtgärder på importen av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina infördes för första gången 1997 (6). Den ursprungliga tullsatsen ökades tre år senare till följd av en interimsöversyn. Dessa åtgärder har nyligen utvidgats en andra gång till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i vilken det fastställdes att detta var nödvändigt för att den dumpade och skadevållande importen inte skulle återkomma (7). |
(81) |
Eftersom det i flera undersökningar fastställts att åtgärderna avseende importen från Kina kringgicks utvidgades dessa till att även omfatta Vietnam och Laos 2004 respektive 2006 och åtgärdernas räckvidd utökades till att även omfatta något ändrade ringpärmsmekanismer (8). Det bör slutligen nämnas att importen av ringpärmsmekanismer från Thailand har varit föremål för två olika undersökningar avseende kringgående (2004 respektive 2008) och en ny antidumpningsundersökning (2008). Även om dessa undersökningar inte ledde till några åtgärder har det i denna undersökning tydligt kunnat fastställas att den thailändska exportören lämnat oriktiga uppgifter i sitt frågeformulärssvar. |
(82) |
Det är att märka att ringpärmsmekanismer importeras till unionsmarknaden antingen via distributörer, agenter eller direkt av användarna, dvs. de företag som tillverkar pärmar. |
(83) |
Slutligen bör det erinras om att antalet leverantörer av ringpärmsmekanismer till unionsmarknaden är relativt begränsat. Förutom de två tillverkarna i EU finns det endast en känd tillverkare i Thailand, en i Indien och några i Kina, varav de sistnämnda omfattas av antidumpningsåtgärder (se ovan). Både den exporterande tillverkaren i Thailand och i Indien ägs av företag baserade i Hongkong, nämligen Wah Hing Stationary (en ringpärmsmekanismhandlare med en tillverkningsanläggning i Kina) och World Wide Stationary (som har ett leveransavtal med Bensons som är en distributör som ägs av unionsindustrin). |
8.3. Unionsindustrin
(84) |
Det erinras om att unionsindustrin redan för några år sedan stod inför allvarliga ekonomiska svårigheter, bland annat på grund av orättvis import, och blev tvungen att omstrukturera i syfte att säkra sin fortsatta existens såsom förklaras nedan. |
(85) |
Unionsindustrin bestod av två tillverkare när det första antidumpningsklagomålet lämnades 1995: Koloman Handler GmbH, ett österrikiskt företag, och Robert Krause GmbH & Co, ett tyskt företag. Dessa två företag hade varit verksamma på EU:s marknad för ringpärmsmekanismer redan under lång tid, men deras ekonomiska situation blev så problematisk att de båda tvingades ansöka om konkurs. Robert Krause GmbH ansökte om konkurs 1998 och dess efterföljarföretag tvingades göra samma sak 2002, medan Koloman Handler hamnade på obestånd 2001. Bägge företagen övertogs av ett annat företag, SX Bürowaren Produktions- und Handels GmbH, som i sin tur förvärvades av Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH, sökanden i detta fall. |
(86) |
Sedan dess har verksamheten omstrukturerats för att bli mer konkurrenskraftig på världsmarknaden, särskilt på sökandens kärnmarknad, dvs. EU-marknaden. Denna omstrukturering omfattade förvärv av Bensons, som sedan länge handlar med ringpärmsmekanismer och har företag i Förenade kungariket, Förenta staterna, Nederländerna och Singapore. |
(87) |
Industrins ansträngningar att förbättra sin situation har dock undergrävts i det att de positiva effekterna av åtgärderna mot orättvis import försvagats genom absorption och kringgående, såsom förklaras ovan. Till följd av detta förblev situationen för industrin ömtålig trots betydande förbättringar i synnerhet fram till 2008, vilket konstaterades i den undersökning som ledde fram till förlängningen av antidumpningsåtgärderna mot Kina. |
(88) |
I den aktuella undersökningen konstaterades det att unionsindustrin under senare år återigen lidit väsentlig skada och att detta orsakats av dumpad import med ursprung i Thailand. |
(89) |
Genom sina satsningar på omstrukturering har unionsindustrin visat att den är en livskraftig industri som fortfarande kan tillgodose en stor del av EU-marknadens efterfrågan. Den behöver dock mer och starkare skydd mot dumpad import från samtliga källor för att nå ett betryggande och sunt läge. Nära 60 arbetstillfällen gick förlorade mellan 2008 och undersökningsperioden, och unionsindustrin gjorde stora förluster under de senaste åren. Om inte åtgärder vidtas mot orättvis import från Thailand kan det inte uteslutas att sökanden kommer att tvingas upphöra med sin verksamhet och ytterligare över 160 arbetstillfällen hotas. |
(90) |
Mot bakgrund av att import från Thailand konstaterats vålla unionsindustrin väsentlig skada och att unionsindustrin har genomfört alla nödvändiga omstruktureringsansträngningar och kan konkurrera på en marknad med rättvis import, dras slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att införa provisoriska åtgärder på import av ringpärmsmekanismer från Thailand. |
8.4. Importörer och handlare
(91) |
Efter det att undersökningen hade inletts gav sig fem importörer till känna, däribland den andra unionstillverkaren, och lämnade in antingen ett besvarat frågeformulär eller andra uppgifter. Dessa företag svarade för 75 % av importen av ringpärmsmekanismer från Thailand under undersökningsperioden. |
(92) |
En av de ovannämnda importörerna, som stod för ungefär 20 % av den totala importen från Thailand, beslöt sig för att avsluta all sin verksamhet med anknytning till ringpärmsmekanismer efter undersökningsperioden. För en annan importör sjönk försäljningsvolymen av ringpärmsmekanismer till en tredjedel under den totala skadeundersökningsperioden och utgjorde bara en mindre andel av importörens totala omsättning under undersökningsperioden (omkring 1 %). Dessutom upphörde företaget med inköp från Thailand 2008 och bytte till en EU-distributör. Slutsatsen blir därför att ett eventuellt införande av åtgärder inte skulle påverka situationen för dessa två importörer. |
(93) |
En annan importör, som stod för mindre än 10 % av den totala importen från Thailand, hävdade att de inte skulle ha några alternativa leveransskällor om åtgärder infördes mot Thailand och därför tvingas avsluta sin verksamhet avseende ringpärmsmekanismer. I detta avseende bör det först och främst erinras om att målet med antidumpningsåtgärder inte är att utestänga all import på unionsmarknaden, utan snarare att låta importen fortsätta, men till icke-dumpade priser. Denna importör skulle därför kunna fortsätta att importera ringpärmsmekanismer från Thailand, dock belagda med antidumpningstullar, och helt eller delvis överföra denna kostnadsökning på sina kunder. |
(94) |
Det medges dock att detta eventuellt kan vara svårt att uppnå mot bakgrund av den berörda produktens priskänslighet och konkurrensen från import från andra länder såsom Indien. Mot bakgrund av unionsmarknadens struktur och det begränsade antalet tillverkare i hela världen är det dessutom sannolikt att denna importör kan få svårigheter med att byta till andra leveranskällor. Det bör emellertid noteras att den andel av företagets totala omsättning som utgörs av försäljning av ringpärmsmekanismer minskade under skadeundersökningsperioden, från 40 % till 25 %, och, än viktigare, att det vid undersökningen framkom att verksamheten med anknytning till ringpärmsmekanismer har genererat betydande förluster under de senaste åren. Det finns med andra ord redan nu tvivel om lönsamheten när det gäller verksamheten med anknytning till ringpärmsmekanismer för denna importör. |
(95) |
Den fjärde importören hävdade också att den vid ett eventuellt införande av åtgärder skulle tvingas upphöra med handeln med ringpärmsmekanismer på grund av bristen på alternativa leveranskällor. Försäljningen av ringpärmsmekanismer utgjorde dock i detta fall bara en mycket liten andel av företagets totala omsättning under undersökningsperioden, med bara en person som arbetade med den berörda produkten, och det är mycket sannolikt att företaget relativt lätt skulle kunna upprätthålla verksamheten som helhet även utan handeln med ringpärmsmekanismer, om införandet av åtgärder skulle göra detta oundvikligt. |
(96) |
Följaktligen dras slutsatsen att även om införandet av åtgärder verkligen skulle få en negativ inverkan på situationen för de två ovannämnda importörerna, skulle detta dock inte i betydande grad påverka deras ekonomiska verksamhet som helhet. |
(97) |
Situationen för den sista importören är inte lika uppenbar eftersom ungefär hälften av företagets försäljning av ringpärmsmekanismer är thailändska produkter (de utgör en betydande andel av EU:s totala import av ringpärmsmekanismer från Thailand) och den andra hälften tillverkas i EU. Dessutom utgör försäljningen av ringpärmsmekanismer en icke försumbar andel av företagets totala omsättning (omkring 15 %), även om företaget huvudsakligen säljer spakmekanismer. Företaget anser dessutom att denna försäljning är avgörande eftersom kunderna ofta kräver att deras leverantörer kan leverera ett fullständigt produktsortiment. |
(98) |
En betydande del av företagets verksamhet är följaktligen beroende av import av ringpärmsmekanismer från Thailand, särskilt mindre sofistikerade produkter som är nödvändiga för att kunna erbjuda ett fullständigt produktsortiment, vilket är en viktig förutsättning för att behålla tillräckligt många kunder. Enligt företaget skulle ett införande av åtgärder kunna leda till nedläggning av företagets totala verksamhet, och till att omkring 170 arbetstillfällen gick förlorade. Det bör dock noteras att denna siffra gäller hela företaget, och att verksamheten med anknytning till ringpärmsmekanismer beräknas omfatta färre än 30 personer. |
(99) |
I detta sammanhang bör det för det första understrykas att detta företag lyckades förbättra sin ställning på marknaden för ringpärmsmekanismer under de senaste åren – dess totala marknadsandel av importerade produkter och egen tillverkning ökade från 9 % till 15 % under skadeundersökningsperioden – eftersom det gynnades av billig och dumpad import. |
(100) |
För det andra skulle man kunna hävda att det här företaget – åtminstone delvis – skulle kunna fortsätta att importera från Thailand, dock till icke-dumpade priser, eller till och med se åtgärderna som ett tillfälle att öka sin tillverkning, och/eller tillverkningskapacitet, och sin försäljning av egentillverkade ringpärmsmekanismer. Företaget självt medgav denna möjlighet, fastän med den nyansen att det fortfarande skulle utsättas för stark konkurrens från indiska produkter, som dock importeras av flera företag och inte bara av den handlare som är unionsindustrin närstående. |
(101) |
Det är klart att företaget verkligen skulle möta stark konkurrens från indiska produkter som under undersökningsperioden i genomsnitt bara var något dyrare än importen från Thailand (+ 6 %). Så länge det inte påvisas att importerade produkter från Indien dumpas bör detta dock enbart anses som resultatet av sund konkurrens. |
(102) |
Slutligen skulle dock den negativa inverkan av åtgärderna mot Thailand kunna begränsas något om det var möjligt att uppnå en viss balans mellan en ökning av den egna tillverkningen och upprätthållandet av en viss importnivå, om än till icke-dumpade priser. Dessutom utgörs 75 % av företagets omsättning av försäljning av andra produkter. |
(103) |
Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder bara skulle kunna få betydande negativ inverkan på situationen för den sistnämnda importören, dvs. den andra unionstillverkaren, men att denne i hög grad tidigare gynnats av dumpad import till låga priser från Thailand, och att den negativa inverkan huvudsakligen skulle vara resultatet av konkurrens från import från Indien, vilket inte kan anses som otillbörlig konkurrens. |
8.5. Användare
(104) |
En användare lämnde in ett besvarat frågeformulär. Av detta framgick att omkring tre fjärdedelar av användarens inköp av ringpärmsmekanismer utgjordes av import från andra länder än Thailand, och att de återstående inköpen fördelades mer eller mindre jämt mellan unionsindustrin och Thailand. |
(105) |
Denna användare hävdade att leveranskällorna skulle bli begränsade om åtgärder infördes och att en monopolsituation skulle uppstå. Detta grundar sig på påståendet att unionsindustrin och dess närstående handlare Bensons, en importör av indiska produkter, skulle bli nästan den enda leveranskällan på unionsmarknaden. Vissa importörer framförde samma argument. |
(106) |
I detta avseende bör det först och främst noteras att det faktum att antalet leverantörer på unionsmarknaden är begränsat i sig inte är en anledning till att inte införa antidumpningsåtgärder för att åtgärda illojala handelsmetoder. Kommissionen anser att unionsindustrin sannolikt kommer att försvinna om inte åtgärder införs, och att denna tillverkare alltjämt står för 25 % av försäljningen på EU-marknaden och kan leverera specialiserade produkter och standardprodukter i EU. Det skulle sålunda ligga i användarnas intresse att denna industri fortsätta att vara verksam på marknaden. |
(107) |
Även om åtgärder införs kan det för det andra inte uteslutas att importen från Thailand, även om den volymmässigt skulle minska, fortsatt kommer att förekomma på unionsmarknaden. På samma sätt kommer den andra tillverkaren i unionen sannolikt också att kunna upprätthålla eller till och med utvidga sin verksamhet avseende ringpärmsmekanismer. |
(108) |
Slutligen kommer importen från Indien att fortsätta och användare, däribland den enda samarbetsvilliga användaren, kommer att kunna fortsätta köpa ringpärmsmekanismer från detta land. Även om den handlare som är unionsindustrin närstående har ett leveransavtal med de indiska tillverkarna betyder inte detta att handlaren är den enda importören/distributören av indiska produkter. Tvärtom. Andra företag distribuerar också indiska ringpärmsmekanismer på unionsmarknaden, och användare kan köpa ringpärmsmekanismer direkt från Indien. I detta sammanhang bör det framhållas att ungefär två tredjedelar av den indiska exporten till EU handlas eller inköps av andra företag än Bensons, den handlare som är unionsindustrin närstående. |
(109) |
Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att antidumpningsåtgärder mot import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand sannolikt inte kommer att ha någon väsentlig inverkan på användarna av den berörda produkten. |
8.6. Slutsats om unionens intresse
(110) |
På grundval av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder på import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Thailand. Även om införandet av åtgärder kan få negativ inverkan på situationen för den andra unionstillverkaren (se avsnittet om importörer ovan) som tidigare gynnades av dumpad import, är det ändå nödvändigt att åtgärda den orättvisa importens negativa inverkan på situationen för unionsindustrin. |
9. PRELIMINÄRA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
9.1. Nivå för undanröjande av skada
(111) |
Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import. |
(112) |
Vid fastställandet av nivån på dessa åtgärder beaktades de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som unionstillverkarna lidit. |
(113) |
Vid beräkningen av det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt som tillverkarna av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import. Det anses därför preliminärt att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen skulle kunna vara en lämplig miniminivå som unionsindustrin kunde ha förväntats uppnå om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning. Det är samma procentsats som användes i samband med tidigare förfaranden avseende samma produkt, och det finns inga uppgifter som tyder på att omständigheterna hade ändrats i detta avseende och att denna nivå inte skulle vara lämplig i detta fall. På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionstillverkarnas likadana produkt. |
(114) |
Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse, per produkttyp, mellan det vägda genomsnittliga importpriset för den exporterande tillverkaren i Thailand och det icke-skadevållande priset för de produkttyper som unionstillverkarna sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif för de typer som jämfördes. Den skademarginal som blev resultatet var högre än dumpningsmarginalen. |
9.2. Provisoriska åtgärder
(115) |
Mot denna bakgrund, och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen, anser kommissionen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Thailand till en nivå motsvarande den lägre av dumpnings- och skademarginalerna i enlighet med regeln om lägsta tull. I detta fall bör tullsatsen därför fastställas till en nivå som motsvarar de konstaterade dumpningsmarginalerna. |
(116) |
Följaktligen fastställs följande nivåer för undanröjande av skada, dumpningsmarginaler och föreslagna preliminära antidumpningstullar för Thailand, uttryckta i procent av cif-priset vid unionens gräns, tullen obetald:
|
10. SLUTBESTÄMMELSE
(117) |
Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan behöva omprövas för fastställandet av en eventuell slutgiltig tull. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En preliminär antidumpningstull införs härmed på import av ringpärmsmekanismer som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taricnummer 8305100011, 8305100013, 8305100019, 8305100021, 8305100023, 8305100029, 8305100034, 8305100035 och 8305100036) med ursprung i Thailand. Vid tillämpningen av denna förordning anses ringpärmsmekanismer bestå av åtminstone två stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar av ståltråd är fastsatta och vilka hålls samman av ett stålomslag. De kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten utlösningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen.
2. Den preliminära antidumpningstullsatsen på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkt 1 ska vara 17,2 %.
3. Övergång till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 får ske under förutsättning att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen.
4. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 1225/2009, kan berörda parter begära att få detaljerad information om de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning, skriftligen lämna sina synpunkter och begära att få höras muntligt av kommissionen inom en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft.
I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 1225/2009 får berörda parter inom en månad efter det att den här förordningen har trätt i kraft yttra sig om dess tillämpning.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 i denna förordning ska tillämpas i sex månader.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 februari 2011.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.
(2) EUT C 131, 20.5.2010, s. 13.
(3) Enbart intervall anges för att skydda sekretessen för den enda klagande.
(4) Uppgifterna grundar sig på de kontrollerade uppgifter som unionsindustrin lämnat i sina frågeformulärssvar och redovisas i indexerad form (2006 = 100) eller i intervall om så är nödvändigt av sekretesskäl.
(5) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 157/2010 (EUT L 49, 26.2.2010, s. 1).
(6) Rådets förordning (EG) nr 119/97 (EGT L 22, 24.1.1997, s. 1).
(7) Förordning (EG) nr 157/2010.
(8) Rådets förordning (EG) nr 818/2008 (EUT L 221, 19.8.2008, s. 1).